wogf nr - IAHOLMS TIDNING ” morsäägen" den” Cå Januädl 1908 — RACK få ån Ehnr : voR elle slektivtocku stgör ock nyttig massage, tar tänderna, borsta Noreen och vika kyl SR fötterne,sä . följonde [ilia övning: log i tån och, 0 benen upp i 3 bakat RE Om ni funder vn r för törderm Das en cowboy-hjälte: - Will Rogers, folkfilosot- I den Hall of Statuary i Washington och 'på en plattform i Claremore i sta- ten Oklahoma står identiska staty- er av en man som en gång gjorde 1 fat amerilk till väder. Iser- - na, som en det enkla förnuftets fi-. losof. Han brukade stå på scenen och stillsamt kommentera frågor som just då var aktuella, Det var roliga, , rakt sktuella händelser och fick miljo- ner amerikaner att skratta — och lyssna till hans vardagsfilosofi. William Penn ,Adair Rogers — ihågkommen som Will Rogers — har varit död er relativt kort tid, mindre än 30 år, men i minnet be- varas han som en av Amerikas sto- ra folkhjältar. Tre tern, och humor, Oklahoma, på sak och utan omsvep, och ibland kunde han sammanfatta en kom- plicerad . fråga i en enda mening. Han tyckte särskilt mycket om att tala om politik och politiker. Hans” pikar var aktuella och träffande, . men aldrig illvilliga eller sårande. Han skämtade glatt med fem ame-= , i väs- Californien och Colorado, har minnesmärken över Will Rogers. Hans födelsedag ären officiell helgdag i Oklahoma och år 1948 hedrade amerikanska post- verket Will Rogers med ett frimär- ke. Är 1952 gjordes en film om hans liv, ”The Story of Will Rogers”, Titelrollen spelades av Will Rogers son, När hans självbiografi publice- rades utbrast recensenten i New York Harald Tribune; ”Om ni verk=- ligen vill lära känna Amerika = studera Will Rogers.” Nyligen utgavs en biografi över Will Rogers, skriven av författaren Donald Day, Den ger ett ingående porträtt i av människan' Rogers "och en god bild av hans ideer, åsikter Boken hjälper läsaren förstå hur Carl Sandburg, den sto-' re skalden och Lincoln-biografi- kern, kunde jämföra Rogers med "De var' båda märkliga personer," Abraham burg, Lincoln, och utanflörlägenhet.” nyon, en annan välkänd författare] - skrev Sand- ”som vi kan älska otvunget Damon Ru- och humorist, summerade: ”Rogers var Amerikas mest fullständiga mänskliga dokument.” Falligmans Platon +" . Will Rogers, humorist, "skådespe- | ” kare, skribent, talare och folkfilosof par exellence, ibland kallad ”fattig- mans Platon”, föddes den 4 novem-= Hans far var åttondels cherokoe-indian o. modern kvarts- cherokce, "Det finns ingonting jag där mera: stolt över än mitt indian« blod”, förklarade han, : I Som yngling var Will ganska rast= lös, mora intresserad ov hästar än böcker, och han älskade de stora Fadern var 'en välblrgad ranchägare som nog helst hade sett att Will ägnade sig mera "ber 1879, viddernas åt studier, frihet, a Men Will hade ingen högre önskan än alt bli cowboy och han tog arbete som boskapsskötare 1 Texas och Oklahuma innan han så småningom begav sig till Argenti- na, Australien och Sydafrika. Det var i Sydafrika som han vid 23 års ålder fann sin plats i livet — i ”show business”. Han förenade sig med Texas Jacks turnerande vilda västern-cirkus och började kasta manegen som ”cherckee- pojken -— mannen som kan snara en spyflugas stjärt med sin lasso”. När han återvände till USA läm- nade han” lassokastningen för att bara prata, kommentera och berätta historier. Han hade märkt att små- prat medan han utförde sina mån- ga lassokonster fick publiken att skratta. Han blev på kort tid stjär- na i de största musikrevyerna i lasso i USA, Han gjorde också många framträdanden i Europa och blev god vän med den tidens berömdhe- ter på scenen, Fem pikade presidenter Will Rogers är emellertid inte främst ihågkommen som skådespe-j lare utan snarare som en folklig rik: presidenter, men samtliga skrattade "och inbjöd "honom till Vi- ta huset. Under sin, livstid var han gäst hos Woodrow Wilson, Warren Harding; Calvin Coolidge, Herbert Hoover och Franklin D Roosevelt. Här är ett axplock av några typis= : ka Will Rogers-kommentarer (som faktiskt förefaller märkligt aktuella - än i dag): Först bland Natolindernas väpnade styrkor har danska armén beslutat att: börja" till- verka sina stridsuniformer av ett : specialpreparerat tyg som "inte bara är olje= och vatten- avvisande > utan . också förtar verkan av biologiska och ke- miska ' vapen, :: Behandlingen sker med ett kemiskt preparat » kallat FC: 208, och besiutet att metoden fattades 'efter 18 må- naderts testning av: tyger :be- hanälade med detta preparat. En « arman "fördel "med .'dessa uhiformer är att de är smuis- avvisande och ytterst lätta" att Kåila "rena." soo too tf På den”"civila” marknaden bär FC 208 namnet Scotchgard'och «| har i ett par årstid använts för att:göra tyger av” allå slag vat- ten> och öljeavvisande: Metoden fungerar i "praktiken" så att 'värje fiber "i: tyget” förses 1 med "en skyddande . hinna - av fluorpar- tiklar, som icke! kan peneireras av Valter” eller" oljeblandningar. orha beästavligt” talat I rinz ner av tyget. : Många, åv de vapen som finns - inom” den" biologiska 'o. "kemiska sföringen sprids” som” små eller "fästa" vid tyget. "som be- handläts: med FC: 208. Tidigare . har. man. åstadkommit: skydd > kel iska "och ' biologiska vapen. "genom ”att klä unifor- merna' med. en film av vinyl- med. detta förfärande är att det eller -polyetheneplast. Nackdelen | sedlar uniformstyg eliminerar .- SR "verkan av kemiska och biologiska vapen berövar tyget dess Jandninge- förmåga” och gör uniformerna ytterst obekväma och tröttande att bära. Tyger. som preparerats med FC 208 är lika porösa och ”an- das” lika bra som vanliga opre- parerade tyger samtidigt som de ger sydd mot sådana vätske- partiklar som används som ”va- penbärare” i kemisk eller bio- logisk krigföring. ” : De danska stridsuniformerna tillverkas av bomull men FC 208/Scotchgardbehandlingen kan användas för alla tyger — ylle, flanell, poplin etc, På danskt håll är man övertygad om att enbart "minskade '- 'underhålls- kostnader för. de. nya unifor- merna mer än väl skall täcka kostnaderna för den :nya be- handlingsmetoden. | a Knäred Knäreds yrkesskola anordnar en grundkurs: i ”elek- tnisk mätteknik EN en fortbild- ningskurs £ matlagning, Den först- nämnda kursen sker. i samarbete med Sydkraft och' är avsedd för elektriker.” Beträffande” upplysnin- gar och anmälningar , se annons i går. " Fotgängare är ev mina PELLE siraff. ” gång i i mörker utan reflex eller Jampa- ” en "DOM ” meddelad av ” : : NJUDUNGS DOMSAGAS HÅRADSRÄTT -—=- 2962 Domskäl NS ” Vidkommande Åtalet I mot Andersson? och. Pettersson" mäste av vitt- ” nesmålen anses framgå, att de bäda gått I mörkret på den livligt tra- ” fikerade vägens högra sida I färdriktningen en å två meter från högra vägkanten, mörkklädda och utan eller reflexanordningar: Ett sådant att vara försedda med tänd lykta; t färdsätt har inneburit uppenbara : - risker för både dem själva och andra trafikanter. Icke heller "Andera- Domslut "son och Pettersson kunna därför undgå ar ansvar för 'värdslöshet 1 trafik. NH Häradsrätten "dömer ——— Andersson och "Pettersson a jämlikt 18: första stycket trafikbrottslagen för värdslöshet i trafik att till Kronan ECKANS DIALOG -— oi har allt varit en be- svärlig höst, du Karlsson., Jag kan knappast minnas någon? höst -Idå det varit så besvärligt att få in säden som i år, och så har ju vädret bidragit till en osedvan- ligt sen mognad, så jag har en hel del havre, som frös, innan den var helt mogen. Den är krakad men är självfallet intet att räkna med, för vid denna ti- den på året kan man inte räkna med att någon säd torkar. .: — Jag håller allt med dig om, att det varit mycket besvärligt i år men till skillnad från en hel del andra, så har jag tagit det hela med ro. I det långa loppet vinner man nog på att inte vara otålig. I vårt yrke såväl som i en hel del artdra-får man ha nerver, Jag hade också en hel del havre, som frös, innan den var riktigt mogen, men jag lät den stå och har sedan tagit den med skördetröska, som jag hyrt. Havren hade en vattenhalt på över 35 proc, och jag hade inga möjligheter att torka en så våt havre, så jag har gjort något, som jag aldrig tidigare prövat på. Jag lät krossa. havren och har nu .ensilerat den' i trä- : backar. ne — Tror du verkligen att det 'kan gå? Jag har visserligen läst om någon, som gjort på det vi- set, men-jag har aldrig hört hur det lyckades. "Jag tycker” det borde ' vara "nog. så : vanskligt, helst” som en sådan där havre innehåller inte ' så ' litet 'agnar, som har: svårt att packa sig. Du vet, att om man inte kan stänga ute . luften, så möglar "det hela lätt och blir odugligt. . — Jo, "det vet jag. Jag krossa- T Sylvesterloppet: . Fransmannen Hamoud Ameur vann det traditionella Sylvester. Joppet & Sao Paulo på Nyånsnat. - ten med "tiden 22.08,5. Ove Karlsson kom på femtonde plats och finländaren" Olavi Salonen på tjugosjunde, . t Resultat: 1) Hamoud Ameur 22,08,5, 2). Manuel de Oliveira, Portugal : 22.27,8, 3) Oswaldo Suarez, Argentina ” 22.27,8, 4) Gustav Disse, Tyskland, 22.38,0, 5) Benedito do Amaral, Brasi- lien 22.42,0, och 6) Antonio Am- bu. Italien 22.45,0..2 d sr ofta ombedd. - dt 'E iktenskaplig scen, då Var vy som snyftade först, och han att er mej innan AM : — Det var väl av Min! pappa ov mammal vor : + de därför ”havren" först, och så har jag strilat på litet' melass, efterhand som den”lades in. Vi packade den sedan 'med en stöt, du vet en sådan där ”jungfru” som den också kallas. Särskilt ' noga var vi i kanterna. Men jag tycker nog det såg ut att packa sig bra; Vi har lagt papper på och täckt det hela med jord, och jag är ganska övertygad om, att det skall gå bra, Melassen hjäl. . per "nog till, "så injölksyrejä ningen kommer bra igång. För- resten har jag just intet att för- lora, för om havren inte. duger till ensilage," så : hade den :inte dugt till något annat heller. Den hade ruttnat för mig. -: ”Jag hittar inte på några skämt jag bara studerar och rapporterar fakta.” ”Ju mera man ser av politiken, desto mera övertygad blir man om att varje parti är värre än det and= . ra. De som inte är vid makten tycks alltid vara bäst.” —- . :”En sak som är lång och kom= plicerad förvirrar oss; Vem som än skrev de tio budorden insåg att de skulle vara korta, De kanske inte ' alltid "efterlevs, men de kan före stås” ol 2 ”Man kan inte säga att ”cHvilisa-. tionen ej gör framsteg, för i varje krig hiitar de på ett nytt sätt att avliva folk.” ”Lev ditt liv på ett sådant sätt att även när du' förlorar så ligger du före” ”Förenta staterna har aldrig för- lörat ett krig eller vunnit am kon- ferens” De, ot ' Replik till New York Times "Efter det . att Will Rogers hade nått berömmelse som aktör började han skriva en krönika, som åter- gavs' 1" 350 dagstidningar och 200 söndagstidningar med en samlad läsekrets på nära 40 miljoner, Vid ett tillfälle när den ärevördiga New : York Times, som också publicerade hans krönika, tog avstånd från en del av hans politiska åsikter, veder- gällde han med att skriva: — Jag är inte på något sätt an= svarig för denna tidnings redaktio- nella eller politiska uppfattning. Jag ger dem fria händer att hysa sina uppfattningar så länge de hål- ler sig inom gränserna för en god prenumerantstock ... Deras ledar- artiklar bör inte alltid tas på all- var och bör aldrig uppfattas som min politik.” . En del av sina kommentarer | ge- nom åren samlade Rogers i två böc- ker, ”The Cowboy Philosopher on the "Peace Conference” och "The Cowboy Philosopher on Prohibi- däribland ”What We Laughed At” och "Letters of a Self-Made Diplo- mat to bis President”. Rogers var en cuttröttlig resenär. Hans favoritfärdmedel var flygpla- net och långt innan reguljära flyg- linjer hade upprättats flög han på nästan alla sina resor. Flygvurmen kom också att kräva hans liv. Som- maren 1935 omkom han och hans gode vän Wiely Post, en av Ameri- kas mest kända flygare, vid en ' krasch strax efter starten från ett isbelagt sund vid Alaskas kust. ' tion”. Han skrev flera andra böcker, '|' Al ygg D I på LMS TIDNING reklamen Dyrkan: av träd har: uråldriga ” "anor och: omnämnes” redan i bi- beln och förekommer" också på "gamla babyloniska. bilder. i "på odalmannens gård ”står"en ”Märig, lind, ättens vördade träd yäldig krona och "7 7 " Så skrev Viktor Rydberg 1 sin « vackra dikt om vårdträdet' pu-. " blicerad första gången i Nordis- ka museets tidskrift , ”Runa" : är 2 1885, a tt Ne "i Och / det är sant att: - gämla - vårdträd . som . finns på. "gårds- planen i: våra” bygder, -.Bymboler för sambandet: mellan levande” och hädangängna åläk-' i” minnesrik 3 : händelse”: : . etter släkten, I det heliga vård- "trädet : bodde” enligt urgamrmal "föreställning, ett” slags" c --bringande väsen eller” skydåsan- - kommunikationerna > vär: "så ut: ! + vecklade, betraktades av många "- vårdträdet : med : än” större an- ' dakt, ty varje vår mottog trä- utgör ' "De. allra flesta har. engång! blivit planterade av -kärleksfulta händer - till : erinran om. någon : -lycko- det bud med flyttfåglarna från . andra länder långt bortom hav | "och alper. Det var "därför som . - suset i trädets- krona verkade : "så hemlighetsfullt antingen det : » gick i dur eler moll, 1 gamla tiders religion. spela- "de trädkulten en stor roll, och ! del är denna gamla tro som se-! i Tu gammalt vårdträd, som bokstavligt talat har stått mitt I vägen har mäst $deas krav, och fälldes för nägra år seten. familjen i signelsebringande: och skyddan-. "dan levt "kvar? :i form av våra: räd. ;Det, ursprungliga religiösa yftet med 'denna trädkult Hår” för länge, sedan fallit i glöniska, . fmen faktum är att den trevliga . traditionen bibenänlits in 1 vår tid. . os | Till vårdträd räknades före H första 'händ "ask, alm" och lind. Man tillskrev dylika träd en väl- de: förmåga. : Allmoger. prisade ivrigt asken” som tillerkändes flera helande: egenskaper inom folkmedicinen,'; och linden "plan- terades ofta på gårdsplanen och vid kyrkorna," enär "den troddes .E€ vika [ör ” skydda” "mot "vmddstag 7 det gäller almen så inrangerade Carl von "Linné den bland våra . nyttigaste och prydligaste träd " och tillrädde "också folk att plan- tera den som vårdträd via: sina hem... - . Bland ' vissa tolk har det. varit " vanligt. att plantera ett träd när ' "en, son” ”födäes: Det” "blev! ett" fa-” miljeträd '- man trodde sig kunna utläsa fa- miljens öde.” Andra träd repre- senterade neta samhällen. : "An'11 dag är det ju vanligt att till äminnelse av någon högtid- lig handling läta en framståen- "de person plantera ett träd —. | ett vårdträd. Å "1 Mose bok. talas om "Livets ”Den träd”, om vilket det heter: som äter' därav, fär evigt liv På gamle babyloniska bilder fin-': " ner. man livsträdet avbildat, of- "ta i form av en ceder vaktad av : mänskliga gestalter och ormar. - Våra "svenska » medeltidslagar innehöll , mot träddyrkar Så ' heter det ” t.ex, i 1269: ”Ingen skall dyrka” eller ' tro på lundar eller stenar”. <= ; "> Av mycket att döma har tri . dyrkan sedan uråldriga tider va. rit vanlig ' särskilt i' Uppland. :" Men det var ej blott till de neli- ga träden vid hargar och hov man offrade. Det skedde nog t allmänhet vid större fester så- som vid Disatinget o. 'dyl, Vid stigar och vägar stod träd .« här och där, Ekar och tallar vid vilka man offrade för en iycko- sam färd, ty det var viktigt att försäkra sig om bistånd av de goda makter som bodde 1 väg- träden och efter en lyckligt ge- ' nomgången resa, med dess far- ligheter, bringade, man träden - också en föräring till tack, ty: en resa var förr 1 tiden ett gan- ska livsfarligt företag. Än 1 dag finns det vägträd . i form av ”suptallar” och andra träd som får stå kvar på sin rot som gamla minnesmärken. Ofta är de också lagligt skyddade och ” omhuldade, . Det finns också andra märk- liga träd om vilka det ofta sä- ges: ”Fäll ej trädet, ty det kan komma många olyckor åstad”, Då gäller. det ak, ”trollträd” som och den får alla sjukdomar som är in- Vad | "ur" vars”: utveckling” tid, dock direkta ' förbud ' Upplandslagen' av är i des de ' a man satt bort sjukdomar 41, Nn gammal regel säger, att som fäller ett sådant träd 1 rotändan står de 1914 vid foten av' "Borgarberget, : 124 löptot + skaten 22 fot, 320 bee : slagna däri, Men det kan öckså : vara” frägan om konstigt" växta « tvillingtallar som ända” in å sen. stod för blott några år sedan” flera märkliga träd. Och de fick" - "stå kvar, trots att de hindrade' trafiken, Ingen huggare anmäl- de sig. Åkte ett par av dem putz weg, ' Man vidtalade ”utsocknes” som inte trodde på vare sig trolldom eller annat skrock. Träden fäll- ' huggarna blev sjuka... I Pelarne socken i Kalmar län | stod också tills för några är se. dan ett ”trollträd” som hindrade bäde sikten och trafiken, Märks «0 ligt nog hade man tidigare dra. > " git vägen runt detta. De utgjor- . Men så emäningom kom det bort, ' Hur skall man nu förklara alit detta? Jo, tydligen har ända i - sen tid ex reminiscens av gam- | mal trädkult dröjt sig kvar här «oo - och där och i forna dagar spe-" '-.. lade denna en viss roll i allmos gens liv och Ffeligion, Det ursprungliga syttet: med | - en sådan sedjämja, eller tro, har ' | " väl för länge sedan fallit i glöm= skans djup, men våra förfäder dyrkade: olika träd och tillskrev, dem en helande och läkande för- : ? mäga,' vilket det- finna många betägg för 1 kulturhistorten. - te Hugget . Kbiktot. 245 år, : mo och kanske ännu, använts" : för att, bota barn för engelska sjukan”, ,Man drar barnet nägra gånger genom -tviliingtanen, lä- ser någon urgammal formel, och ' -&.— ungen blir brat Skrivarea + har mänga exempel / på” gåmla' ” trollträd. som varit svårt att få sa bort, just därför att ingen haft. lust. att fälla dem. >> Vimmerby landsförsamling : Men för nägra år sedan utan vidare" och ingen av . ett verkligt trafikhinder, - för det sociala hjälparbetet . . - Bidrag mottages tacksamt &- ": "> POSTGIROKONTO 900480 Frälsningsarméns . PNoH CALER DIN NA NÄSTA LANDSINSAMLINGEN sociala : hjälp ”» . . Box 5080, Stockbol ee NME st i i | i i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.