Fe LAHOLMS TIDNING a Onsdagen den 8 november 1563 den 6 np —= LT? Landstingen och mentalsjulyården I motion tar hr Gomér m, fL centerpartister upp frågan om landstingens: utgifter i anledning "av övertagandet av huvudman- naskapet för, den nu statliga mentalsjukvården. Motionärerna vill, att frågor som rör denna del av 'omorganisationen särskilt beaktas . när skatteutjämningsbi- drag till landstingen samt stats- bidragsgivningen till kroppssjuk- vården övervägs. Landstingen bör fill fullo kompenseras för de ökade utgifter huvudmannaska- pet medför. ' Enligt proposition föreslås” att landstingen den 1 januari 1967 övertar huvudmannaskapet för den del av mentalsjukvården som nu är statlig, > ” Motionärerna "hävdar, att man inom ' de grenar. som redan nu står under landstingens -huvud- na framsteg på vårdområdet i betydligt större utsträckning än "vad som hänt i de grenar som står under statligt huvudmanna- skap. . Även ifråga” om a wårdkapacite- ten i förhållande till vårdbeho- vet föreligger avsevärda skillna- der. Följden har blivit att lands- : tingen av hänsyn till de- sjuka . påtagit sig uppgifter som- egent- "ligen bort fullgöras inom de statliga vårdgrenarna. 2 Om således . det . föreslagna överförandet kan -tillstyrkas bör det betonas, att det sker av me- dicinska och' sjukvårdsorganisa- toriska skäll Däremot, anser mo- tionärerna att det inte finns skäl för att ändra den nuvaran- de kostnadsfördelningen mellan staten och landstingen "i för de senare negativ riktning. . manniaskap; tillgodogj ort" sig vun- ; Ungdomsledärutbildninger Behovet- av en ökad och effek- tiv ungdomsledarutbildning har påtalats 'vid flera tillfällen, inte" minst, från" centerhåll. Statens stöd till denna verksamhet har ” varit; klart otillräckligt. Frågan penetrerades bl.a inom 1960 års folkbildningsutredning -och: 1962 tillsattes', särskild . utredning an- gående "det : v statliga stödet ; till ungdomsverksamhet, : När sistnämnda » utredning kan vara , klar: med sitt arbete är ovisst.” Under alla förhållanden lär det ta avsevärd tid. Skolöverstyrelsen har år efter år i sina petita föreslagit ändra- de grunder för statsbidrag, men fått avslag av . ecklesiastikminis- tern. som -hänvisar till pågående ” utredning; : Riksdagen har :följt avslagsyrkandet och därmed stär M och stampar man på samma stäl- le. Detta trots att inte minst ut-' vecklingen med en rad ungdoms-". - pronlem klart visar. på nödvän- digheten av 'att det positiva och "förebyggande arbetet inom ung-: : domsverksamheten måste få allt stöd från samhällets sida.:I den": verksamheten — ingår. ' effektiv ungdomsledarutbildning "som ett - viktigt led. ' Stockholms : stad startat antyder -att nva vägar "öppnats på områ-' : . det. "'nstitutet har av ” yrkesöver« styrelsen godkänts som yrkes="'. skola och det får enligt uppgif- ter bid för' verk ” I en interpellation fill'hr Eden- man" ändrar centerpartisten Karl . Boo så vilka grunder man god-. . känner" on - verksamhet av denna VAR! LÄNGSTA 'STATSMIN IS: = dessa ”vittnesm nämligen numera blivit. så, lång att hän” Fenbart med förakt förmår är ” förätsättning, skriver Expressen: När, oppositionen, påtalar rege-, ringens missgrepp och ”försum- melser: tillkännager statsministern att så-skall.en:opposition sinte bete sig, Pet är att sysslamed "olyckor och skandaler utan"! poli tiskt innehåll”. og Vad menas? När regerii ter sig skändalöst och hantering i .regeringsutö > möjlighet 'att till ungdomsledar- ör. 2 "samhet. er art: som vrkesskola, Tidigare har: så nte värit fallet. Med fog stäl-! er nr Boo även frågan om and-: a "huvudnän.-än :kommuner- h utbildning få” "statsbidrag av me-=: del för yrkesutbildning och vilka, t krav därvid :ställs 'på utbildnin«=;' gens inriktning” och omfattning. ' i dagligt tal' Kallas vilka anför att om de på tidigare |, Oskäliga arvoden och förskingringar | motiverar översyn av advokatväsendet Ett flertal upprörande fall av bedrägerier har förekommit under den senaste tiden med advokater och jurister som inblandade. Så- lunda har det förekommit att en jurist betingat sig ett arvode för en arvsutredning med icke mindre än 62.000 kronor. Arvsbeloppet var 110.000 . kronor. ' 'Arvsskatten var 54.000 kronor och följaktligen blir den arvsberättigade, i detta falllte' en änkefru som bor på en torp- lägenhet och lever under 'rela- tivt torftiga förhållanden, tvingad att betala den resterande arvs- skatten på 6.000 kronor. Arvodet har juristen redan utkvitterat och förbrukat. En nådeansökan till k. m:t har sänts med begäran om en viss reducering av arvsskattebe- loppet, i varje fall en sådan redu- cering 'attiicke den arvsberättiga- de, som i 'detta fall icke fått nå- got arv, behöver av sina egna medel betala: återstoden av arvs- skatten, : Detta. är "upprörande" i allra hög- I sta grad, Med förtroende har den- na änkefru, wänt sig till en jurist för att få hjälp i denna arvsange- lägenhet. , bevingat "för. sina tjänster ett i alla” avseenden, oskäligt arvode, Ett arvode av 10. 000 kronor anses va- Ta mer än skäligt. Ja, det' till och med. görs: "gällande att wederbö- et "ungdomsledarinstitut som - rande. kunde fått kostnadsfri hjälp om. hon hade' vänt sig till Advo- 'katfiskalsämbetet eller det som man Arvsfonden, stadium hade underrättats om än- kans,/ änspråk "s så hade större de- len av utredningen skötts av äm- betet utan särskild kostnad, Man: "har sannerligen anledning -att. se -upp "även när det gäller att anlita - "Juristhjälp. Nu finns det anledning ” att. påpeka: att det finns; advokater. och ; jurister : som man, med förtroende kan . vända sig till: vid. "behov. av rättshjälp och som "betingar, hyggliga arvo- "Och . denne -jurist: har]. varligt skadas när man får ta del av rättsfall där advokater och ju- rister missbrukaf sina klienters förtroende. Det må sedan gälla oskäliga arvoden eler försking- rade anförtrodda medel , Allmänhetens förtroende till ad- vokatkåren rubbas, när man i dagspressen får läsa att ”Utpress- ning och uteliv knäckte advoka- n — förskingrade 300.000 kronor. De förski d äl k huvudsakligen från ett tiotal döds- bon”. . Låt oss icke generalisera — det finns, som" jag tidigare påpekat många bra advokater och jurister — men tyvärr finns det de som betingar sig arvoden ' för sina tjän- ster som är alltför höga och som därmed utnyttjar sina klienters oförstånd och godtrogenhet, En advokat kan man alltid kta på — känns uttrycket igen. För att öka kårens anseende vore det befogat med en ordent- lig översyn av advokatväsendet, Aktuell Hur vore det om statsrådet Ulla Lindström tog steget fullt ut och bev generaldirektör — men i ett annat werk än Nib? Vestmanlands Läns Tidning. Den tidens händel mo- tiverar en dylik översyn, Inte minst skyldigheten för Advokatsamfun- det att delge åklagaremyndigheter- na sina interna handlingar moti- verar att man från myndigheter- nas sida mera än hitintills tar itu med dessa spörsmål. Det är ett tillfälle för justitieminister Kling att ta initiativ, Bengt — SNÄLA INTE MED LJUSET! "> "+ Snåla inte med ljuset! Men —'det finns. situationer .där snabb'om- : (koppling till halvljus gör att man ser bättre. Här är en sådan sttua- > tion: I silhuetten från den mötande bilens ljus framträder en fotgäng- vare på vänsterkanten . vev EN rker . .. ja så många bud och olyckor! Det spelar ingen roll att bilen är. korrekt utrustad Man ' åvvaktar : hr. Ed "svar med- intresse, Har man, nu, " "börjat : tillämpa ” andra": grunder; beträffande ' statsbidrag till ung= domsledarutbildningen kan mar ha anledning” I 16 «och "ökade möjl r. -en : ons) värd Mtökad - verks - förolyckas, måste : då- inte oppor |”, sitionen säga ifrån? Detta: är; just precis vad som hänt i wennerr strömäffären,. Om något har” po- litiskt "innehåll är det denna. Den representerar ett ojämförligt" "hot. mot våra försvarsansträngningar.. Den har blottat en handläggning, eller snarare brist på handlägg- ning, inom regeringen, som gör . bilden av en närmast total för- virring i den politiska ledningen. "Detta är en politisk skandal Endast>en opposition utan an- " svarssinne kunde följa hr Erlan- ders' uppmaning och lämna för- hållandet (opåtalt. | JORDBRUK OCH U-LANDS-. . HJÄLP. SS I en. kommentar till frågan om u-landshjälpen och jordbruket åberopar RLF-tidningen en expert som påvisar att ”produktio- nen av livsmedel i världen mås- te stiga ”, " mycket kraftigt . om världssvälten” skall kunna undan- röjas: Om, befolkningsökningen fort- sätter” enligt prognoserna måste produktionen av livsmedel i värl- den redan fram till 1975 stiga med över 35> procent enbart förs att vidmakthålla nuvarande till stor del alltför låga 'livsmedelsstan- - lande förbättring samtidigt i nä- 'ringstillförseln skulle kräva en produktionsökning på 50—60 pro- cent. Så nog finns det ur hela världsbefolkningens synpunkt vär sentliga arbetsuppgifter i u-län- derna för jordbrukssakkunnigt folk. NM Man kan våga. påstå att från svenskt officiellt håll hittills in- te i tillräcklig utsträckning upp- märksammats hur grundläggande jordbruksfrågan är i biståndsar- Len. "citerar Hl | anslutning . därtill Gunnar > Myrdal som framhållit t. som kostnaderna för den -inz xnationelld + i livsmledelshjälpen ödelades - på: alla :rika ' länder, varigenom. överskotten ' skulle ”kunhä > "disponeras gemen. amt, så skulle ”det "inte bli lika ”nödvän- digt för ' överskottsländerna att genom konstlade ingripanden be- gränsa sin "livsmedelsproduktion "så länge det råder skrämmande behov av livsmedel i' många un- ”underutvecklade' länder”. Tidning- en "kommenterar: - Dezsa ' tanke- gångar har i själva. verket i nå- got - skiftande verbal utformning varit off. iciell IFAP-politik i i snart. 15 år. Få saker "skulle vara mera " glädjande ur vår "synpunkt & än om. en bred enighet i "väsentligheter på: detta” område ' kunde åstad- kommas ” " "mellan ” inflytelserika folkrörelser och ledande ekono-, . mer: -här i landet såväl som inter- . "nationellt. ' 2 Med all respekt för 1960 års jordbruksutredning, struktur-' och "sägas," E t det" svenska” jöräBru? ”kets framtid hänger på denX ame- rikanska "prärien ' och den: ryska steppen. Det. är. avgörande för vårt och hela världens jordbruk hur västerns och österns super- makter löser sina problem, skri- ver. "Tidskrift för Landt- yttervärlden är: omöjlig, åtmin- | stone ' de demokratiska länderna kan inte stänga sin. produktion betet, fortsätter RLFti o. tar därefter upp en annan aspekt "i sammanhanget: Vid sidan av en upprustning av jordbruket i u-länderna är "det angeläget att världens livs- medelstillgångar, i första hand de s. k. överskotten, disponeras på ett försvarbart. sätt. Från . vår ” sida har vi länge hävdat att överskotten av livsmedel bör in- fogas som en viktig del av he- Ja det ekonomiska bistånd, som ges till. utvecklingsländerna. Vad som - hittills "åstadkommits har nästan uteslutande skett bilate- ralt, dvs. genom separata & överens- ser mellan d och mottagare av överskott. En liten början att angripa pro- blemet multilateralt har skett ge- sv det av av li del och annat inne i vattentäta skott, Det är sålunda även ett svenskt intresse att sö- "ka komma underfund med verk- - ligheten bakom t,; ex. den ryska skördekrisen. Vad är det då som hänt? Det är inte bara det. att . skörden . slagit fel genom . att otjänligt väder, torka eller för mycket regn, drabbat alla de sto- ra jordbruksområdena. ' Många kännare gör på allvar: gällande, (även sovjetiska ekonomer i obe- vakade ögonblick) att det socia- listiska jordbruket helt enkelt är oförmöget att klara sina uppgif- ter, Man behärskar inte stordrif- tens många och svåra problem, Kadrerna av maskinkunnigt folk i ett storjordbruk, som man i värje ” fall vill "mekanisera," räc- ker inte på långa vägar, >” I vår lugna del av världen har a, ti nom .- 5 ” zz -mellan Gud och draken. "KOLLEKTIVENS' KATASTROF - . all an rationalisering 'måste dard. En någorlunda tillfredsstäl- |. är Ann g flik av hi immelens' täckelse och lät ”åss "skåda en. strimma av dess härlighet. Ni "fick se något av äng- larnas Kallelse ” och tjänst, Vi blev också upplysta om . den . väldiga kamp som försiggår mellan gott o, ont, mellan, ljuset "och + mörkret, — Allå helgons. dag, som vi nyss firat, ger en skymt av hur de människor har det ”som' kommit ur den stora be- drövelsen. » Ingen nöd, "ingen sorg, ingen sjukdom, ingen "plåga, ' ej hunger, ej törst, inga tårar, inga bekymmer "smärtar "dem: mer. De upplever ; ”vad intet öga har sett och "intet. öra har hört, och :vad ingen" människas hjärta ' kunnat tänka, vad Gud har berett åt dem som älska honom”, —' Helgon — vem blir” ett" "helgon, vad är ett helgon? "Många svar har givits på de: frågorna,' ingen har väl lyc- kats .så bra med svaret som är- kebiskop Nathan' Söderblom: ”Hel- gon är: de människor, som i sitt liv och sin gärning visar att Gud lever.”' Helgon blir: man inte när man” dör. Helgon blir man härnere på jorden. När vi mötas av Guds frälsningskallelse och tar emot denna börjar vandringen på hel- gonvägen. Vandringen i Jesu ef- | terföljd. ondet. är. helgonens. väg — är en glä ens väg men också en kampens. Det är jublande lye- ka höra" Frälsaren till, men "ofta blir” kampen” hård, kampen mot jagiskhet; "feghet, ondska och fres- '. . Förklaring:stunder möter, ickså stunder 'med mörker tätare än novemberdimmorna. De som är trofaste i såväl högtidsstun- der som i vardagsmöda skall vin- na seger och en gång saligt få skå- da vad här de trodde på. ”För alla helgon som i i kamp för tron . stått fast: mot världen och nått himlaron, till dig; .o Jesus, höjes lovets ton. Halleluja! "Halleluja! Blir dagen tung och själens möda ox. lång, tyst, hör! I fjärran tonar segersång, och håg och armar stärkas än en | > gång: N Halleluja! Halleluja”! .vi-ingen anledning ' glädjas över motgångarna annat än i. den mån de kan leda till politisk modera- tion och sämarbete, Den: helige: Mikaels dag öppnade. Hölgonen;/- Guds barn, de tysta, fromma,” är. -inga' drömmare, De vet, att icke" "blott "himlen utan även jorden & är Herrens,” vet att här skall verket ”ulföras, här skall det prö- vas, Därför tar en kristen del i ar- betet, mödorna och kampen härne- re på jorden. En kristen gräver ej ner sitt: pund, får ej göra det. Då sviker han sin kallelse. Einar Billings psalm I rinner mig i i min- net: i ”Vi ängs gsliga gå och Petryckta, ;! i på vakt kring vårt nedgrävda pund, vi sitta med dörrarna lyckta, hå en 'räddhågad lärjungarund, 1 | då Herren oss väntat att finna ; därute, . där :striderna brinna, I ir manligt. och Hroget förbund. pv "Skall vi som kr'stna rätt kun- na "fylla vår kallelse på jorden måste vi skaffa ' oss kunskaper. Kunskaper skänker färd ghet och inger respekt. Några ord av, jord- |? bruksaposteln P, .J. Rö ö träder fram för mitt inre: oe ta! ”Timra dig en byggnad. som ej förgås — kunskapens tempel; Med kunskaper för ditt värv. kan du bli en”. lyckans smed. , Utan kunska- per. är du i varje d'tt företag pr's- given åt slumpen, Du vill' samla i ladorna. Men :du förstår ej vill- koret: att först samla i den lada du har inom d'g. Tänk därpå! Sök böcker i wilka du kan lära dig något för ditt -dagsarbete och för d'n själs lyftning. Lä: "läs, läs — om ock motvilligt: till en början! Intresset . skall snart. väckas. Och sedan - skall du. girigt gripa efter mer och mer ur kunskapens käril Kunskap är makt och vinning. Kunskap är också glädje och lyc- ka. Arbete utan kunskap är att kämpa med en lam arm. Utan ve- tandet är livet en torr öken.” Så långt eldsjälen Rösiö. Hans ord äro värda att lystra till. ”Bätt- re börda bär ingen än kunskap mycken”, brukade min lärare säga. Med de gåvor vi fått, med den kunskap och de färdigheter vi har skall: vi tjäna våra medmänniskor. ”Sig själviskt skona och bevara är dårars konst, är lycka ' snöd”, skriver J. A. Eklund, ; ”Vi kommit i världen att tjäna och giva vår nästa vårt liv. Din kraft oss därtill förläna, din nåd. och välsignelse giv. . Vi ha.tunga vägar att vandra i möda och offer för andra.”. för mörkerkö ning, det hjälper in- fe att 'vi:.är "försiktiga: Alltför "| lsnånga känner inte till enkla fak- ta om rätt ljusteknik vid möte. Det. är . kanske inte, så konstigt? Många" tar körkort I på "sommaren, «| Vi hinner. inte trimma in de enkla greppen för mörkerkörning. Vi gör som alla andra — seller'som vi tror att alla andra gör 0 fot tv Vi ska Begrunda några av de vanligaste och allvarligaste felen i mötessituationer och «klara ut hur set. H ver iv Det överraskande mötet: | ”Bländ- olyckor” '— då. förarna låter sej överraskas av mötet”och ligger kvar på helljus — är alltför van- liga i kurvor och backkrön, Man måste. förutse" mötet, För en kur- va kan man” ett.kort ögonblick gå ner på halvljus — då. ser man "Tljus från” mötande trafik, 'Lika- dant gör man före backkrön. Då kan också eventuella hinder fram- -| träda i silhuett. bet Att snåla med "ljuset: Många ä är alltför försiktiga! Man går ner på halvljus en Halv kilometer före ett möte på raksträcka, Man kör i blindo en lårg sträcka, I stäl- ket. ska: man utnyttja båda bilar- nas helljus så länge som möjligt. Först då 'helljuset irriterar,” på | 200—300 meters håll, är "det dags ” att blända av! Det gäller också att åt vänster, så långt fram som möj- ligt." Man 'ska "inte (låta. blicken dräs in i mötande fordons strål- kastare. .. .. Att. köra". för" fort: - ”Halvljusets räckvidd är begränsad, Enkel ma- tematik och vetenskapliga prov har bevisat att ”Halvljusfarten” bör vara högst 40 kmitim — då man inte möter. Om 'man vid möte ska vara säker 'på att kunna stanna inom. upplyst vägsträcka, får som regel hastigheten inte vara högre än 25 km/tim, Många av mörker- olyckorna vittnar om att bilförar- na vid möte håller, för hög hastig- het i förhållande till den väg- sträcka som halvljuset lyser upp. Hastigheten måste därför dämpas vid möte. Efter mötet: Det är också nöd- vändigt att så snabbt som möj- ligt. ”ösa på” helljus igen efter mötet. Många fortsätter en lång sträcka på halvljus. Man kan utan meter före mötet — och senast i mötesögonblicket. . Vänsterkanten: Sikten är alltså b d i en. ituation, Det | chef som hade semester. . | 'smakdiskussion”. En person med 3 har, man egentligen ska "använda Nur] undvika irritation genom , att” sel" bländningsrisk slå på helljus 10] Fil en faller på eget grepp, det är innebörden av ra- baldret kring Tystnaden, Di- rektör Erik Skoglund, d. v. s. självaste cepsurchefen, medde- Jar att han nog skute "ha klippt en av scenerna om han varit i tjänst, men det xar han inte. Uttalandet 'gör inte något all- deles behagligt intryck, eftersom ärendet ligger under JÖ:s pröv- ning och rimligen bör få avgö- ras utan några inpass från en Handelstidningen, -En av censorerna på Statens! biogralbyrå, dr Torsten Eklund, som vikarierade som censurchef då Tystnaden granskades, utla- far i en intervju följande: ”En man som Ingmar Bergman, vil- ken har ecklesiastikens förtro- ende till den grad, att han ut- nämnts till chef för Kungl, Dra- matiska Tedtern, bör strängt ta- get stå över all moralisk eler den = förhandsinställningen = till sin uppgilt och med denna un- dersåtliga vördnad inför en in- stitution med ordet Kungl. framför bör inte gärna komma i fråga till. nytt uppdrag utan snaraat ' befrias 'från , det han Av: Kungl ecklesiastikde- partementet. SS Svenska Dagbladet, :Den människa som står främ- mande för de olika religionerna må vara aldrig så duktig tek- niker- efler sann 'idealiat, han löper risken att förlora kontak- ten med de andliga. kraftkälnor. i bästa "mening samhällsbyggande. Sydsvenska Dagbladet, . Det hade nog varit av mwärde .atts danskarna en gång för alla och. helst för länge sedan” hadé deklarerat sin avsikt att hålla på bron över Stora Bält som det. primära; då hade kanske diskussionerna kunnat föras på ett annat plan om Öresunds- bron, Situaltonen inbjuder. nu till ytterligare förhalningar, och det är god tid att här hemma tvista om nordlig eller sydlig bro, : " WLn i Skånska Dagbladet. Om reklamen titt och tätt får sina hårda slängar — både be- rättigade och oberävligade — så är det säkert många gånger re- klammakarnas , eget fel. Stora konsumentgrupper har 'sedan |: åratal bett ':att få slippa ifrån Ge Ypresenter” -som tycks vara oupplösligt förenade med kam- panjerna för vissa livsmedel och kemisk-tekniska = +. produkter. Köpmännen har ' gjort detsam- ma, allt utan resuctan, Köpmannen. I en' artikel med rubriken ”30 milj back på ett år med Svalövs- utsäde” har tidningen Expre:sen den 29 oktober gjort s'g skyldig till ett angrepp mot Sveriges Ut- ” sädesförening i Svalöv, som från första till sista. ordet präglas av en ovederhäftighet, som man lyckligtvis sällan ser prov på i svensk press, Artikeln utgör f ö senaste ledet i en hel serie t:dij- gare svårförklarliga försök att misstänkliggöra svalövsinstitutio- nerna och deras arbete. Denna artikel är så full av missförstånd och felaktigheter, att det är näs- tan omöjligt att vederlägga dem alla. Som ett smakprov kan in- ledningsvis påpekas, att' förfat- taren till artikeln — förre chef- redaktören ' för — RLF-tidningen Ivar Peterson, numera Expressens jordbruksspecialist — i hastighe- -ten förväxlat begreppen ton och är onödigt och farligt att ”slicka” "| vänsterkanten. Det finns ofta gott om plats. Imötessituationer bör man därför hålla närmare" mitt- art 3 A Hs. mar. Dros Hr gen än vä deciton, varför han genomgående i sina ”kalkyler” rör sig med tio gånger för höga siffror. Men det är ju bara en småsak, å kommentar : Stort ballå bar det blivit om : som stimulerar mången till ettå.. - konstruktivt . att italienska markisinnan Ni- coletta Maciavelli skall spela Eva i paradiset, naken som fö- rebilden, Det är emellertid inte frågan om någon korrigering av Vår Herre, som försummade hennes utstyrsel. Det är egent- ligen inte nakenheten det gäl- ler: utan det germom människo- påfund tikkomna faktum att hon är markisinna. Men kan en sådan sak komma att synas? : Göteborgs-Tidningen. Först och främst ett gott råd till J.-Ö., Swahn, som på si dagskvätlen deltog i den nya stockholmsversionen av Sön- dagsbilagan: Res hem till Skåne fortast möjligt innan dat lun- dalärda namnet helt uppslukas av löjets skimmer, Ty den s. k. underhållning som huvudsta- den ,bjöd landets "tivtare på var bland det sorgligaste som hörts Arbetsnamnet Fasad blev fadäs, det grälades kring ett avlångt bord och det kvicka och lusii- ga, som skulle ha kläckts kring andefattiga idéer om splonko- stymer och filmtystnad, inte ba- ra tangerade utan: var helt amatörmässig botten, Vad har flugit 1 hrr Wolgers, Gamlin o Söderqvist? Helsingborgs Dagblad: Försvarsminister ” ' Andersson är så ynka dålig och slapp och värdelös i Wennerströmaffären, att herr Heckscher rent oreflek- terat under .. spiondebatten : i riksdagen kallade honom för "Anderströmt > bedrövligt sakernas. tillstånd är, Nu. fattas bara, att. Andersson kommer - som; illustration på Mors julbonad. också, , Kaj i Skånska ' Dadiladet Tobaksbolagor . borde hellre amnon dna en, tävling i konsten att röka så kort stund som möj- ligt eller i konsten att sluta rö- sllvernitrat och "andra - gifter). Viss in "skulle "även er säs dan: tävling bli mindre gynnsam bli så mycket nyttigare för folk hälsan, Tobaksbolaget bör ägna sig åt nyttigare verksamhet än att sprida giftpinnar-och dylikt, men en omskolning är kanske blossunde Sverige. . Pår i i Västerbottens-Kuriren. På VÄGEN | -HEBR/ 11: 20-40: är genomvävt av tro; Genom tron: gömde : modern : sin son Moses, I' tron uppfostrade :hon honom, den korta tid hon fick, ha honom hemma hos ” sig, .. Sällan har en ung man haft + | en mera lysande framtid än den unge Moses. .-Ett liv i njutning- ter låg framför hans. fötter. . Från början gick han visser- ligen upp & ait detta, men i hans själ arbetade. något, som där hade blivit nedlagt av hans troende moder, Gud kallade och drog. Moses drevs mot valets allvarliga stund. . ' Vilket underbart ' val! ' En del vill påstå att Moses gjorde" ett dumt vål. Till detta kan vi säga, alt han var er av. de klokaste som vandrat. "på dénna jord. ' sd detta sätt? . re Här nämnes två orsaker. Kristi smälek var för honom en. lysande gåvorna som lockade. Den gåva han fick var vanära. Men Kristi person var för ho- nom så kär. Gemenskapen med honom var så rik, att han gär- na ville vandra tillsanmang med. Kristus genom smälekens öken. Därnäst, såg han hän emot Jönen. Han sade till sig själv: Om en ten tid är välmåga, njutningar . och folkgunst slut, Då börjar ' evigheten, Då vän- tar. ett evigt helvete... eler en härlig himmek : ' Då valde han Kristus. - Lycklige Moses! Han har nu länge smakat himmelens här- lighet. Lycklig den. som gör samma val! (Sydsvenska Dagbladet) Han skall en gång få sjuriga - Moses och Tammets sång, "Varför wvalde då Moses på LÄ och skådats på mången god dag. . - Och då kan wvi ju förstå hur: ka (helst utan ' ”gurgling med |: för solstickan, men den skulle : inte-så lätt i det bolmande och . (ETT ORD RN Hela dutta underliga. livsöde - ar, Egyptens visdom. och' skat- - stor rikedom. Det var inte de" -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.