”"” EKXEOLSS TIDNING Onsdagen den 8 november 1963 7: rg Onsdagen den 6 november 1963 : Namnsdag 2 dag: " GUSTAV ADOLF Solen går upp kl. 7.37 och ned . kl. 16.14. I morgon: INGEGERD Solen går upp KL. 7.39 och med "kl. 16.12. TOBAKSFABRIK STÄMD PA "+ 13 MILJ KRONOR | En man som uppger sig ha rökt: 60 cigarretter om dagen i 30 år " har stämt R. J. Reynolds tobaksfa- briker i Nord-Carolina och kräver 2536 000 dollar (ca 13 miljoner kronor) i skadestånd för att han fått lungcancer. ” Leo McGraw, som är 52 år, ge- ick en lu 'operation för ett år sedan; Han framhåller i stämningen att bolaget i sin re- > klam hävdat att dess produkter in- te hade några farliga verkningar, medan i själva verket dess cigar- retter var skadliga för hälsan och : hade & or: akat hans sjukdom. : Reynolds; fabrikerna tillverkar bl. a, de” populära -, cigarrettmärkena Camel, Winston och Salem. a " DOLLARMILJÖNÄRER . Det finns, 398 personer i Förenta ” Staterna med en inkomst på: över en' mljon- "dollar.- Staten: New York är nr. 1 med: 84 miljonärer, därnäst kommer -Delawate med 23, Penn-: sylvania 'och :Illino's med ' 22. var |: och California med 17. =: tes Texas: har. endast 15, men talet är "relativt. då” åtskilliga” av, Texas förmögna" 'män har' sina "pengar ' i oljebrantchen' och kan avskriva en hel del av 'sina "inkomåter ” som '+ skattefria. Nitton stater,' bland dem Alaska; Nevada ” och Hawaji, , har r: behandlar ni. egentligen krek den upprörda, frun; när hen, am, till, tväti inrättn” ngen, — Jan, kan inte se något fel på den. spetsen, sa tvätterskan, sedan hon noga granskat plagget... —, Spetsen! Det var' ett lakan! '. hosta, Gå hem 'och lägg er. Så får . hosta. . — Da kan väl svara or- dentligt och wte bara fräsa så - där. . . SKRÄMMANDE MÖSSA Ett kinkigt "problem sysselsätter just nu Danmarks skarpaste hjärl nor. — Polit'mester - (landsEskal) Vagn: - Bro, . pensionerad + från sin tjänst och för övr'gt ledamot av folketinget, brukar låta sin po- lismössa ligga väl synlig genom bakrutan i bilen, Han' säger att mössan med" de, gyllne snoddarna:- gör att'.efterkommande bilförare kör litet försikt'gare, Han - "har själv köpt och betalt mössan. Har en pensionerad "politimester rätt att på detta sätt skylta med sin ti- i digare . tjänstehuvudbonad,.. frågar man sg nu tveksamt i danska ju- ridiska kretsar. S s ”cnnusstsov a "hotar den. engelska "premiärmi- nistérn' med att hän skall' utplåna England genom” att smuggla in tio sgehter i landet med: var sin: atom- tvarar "Macmillan, i För. all” del, jag trör: visst att du har tio agen-" ter och ' tio atombomber för detta. Men säg mig, varifrån! skall du få tio resväskor? ta NS vn I "BARA. HOSTA N i — vi måte göra något mot er ni "inte. använda ” tobak" och? pri, Och” inget "uteliv... : +: — Nä, jag förstår precis, Bara Förtroli ga stunder ”Syven” Ffyvärr är konkurrensen »å Iyrikmarknaden mycket hård just nu — men försöka duger. Då jag inte har en aning om i vilken genre er posi går är det svårt att föreslå något särskild typ av för- 14 . XKunde ni inte sända mig avskrift Av ett par, tre dikter, så kan jag ganska lätt avgöra bur pass stora möjligheter ni har att överhuvud- taget få dem publicerade. Men skic- ka för all del kopior. Även om jag givetvis gärna sänder tillbaks dikteraa kan ju brev komma på Byvägar. Med hjärtlig hälsning. ”Gallie "Ung lärarinna”; Nej naturligtvis &r det inte ”fel” att en 26-årig kvin- na har ett intimt förhållande med en 18-årig pojke. Men utsäkta'— vad ska det egentligen tjäna till? Vore han 26 och ni 32 kunde det ju nu? Ni. säger själv att ni är in- ställd på ett tillfälligt förhållande. Ja, nu ja, på törhand..: Men sedan? är nu en sång den kvinnliga na- turen. : Och snälla vän, ni är väl ändå pris måste få tag i en sexuell part-'! ner. 'Etersom den unge 'mannen ' till på &töpet är"er arbetskamrat, finns det ärnu större anledning att "avråda. För det första:kan. ni vara ganska säker på att saken ”kommen ut”, Och hur kommer det för det andra stt kännas, när- förhållandet troligen. tår ,slut. och ni ändå må te träffas dagligen.: Minst sagt ob hagligt, det kan: jag försäkra :ers . Så vänta ni Ingnt tills ni hittar en mersjämnårig man. som spon-! själv tar mitiativet! Det är. uppriktiga råd.: Med hjärtlig h Ding. N "Gallie” : ter! "YRKESORDSTAÄV . vo Det går flera tåg, « ca a fepslagar ren. IN > Hån var hoe, | amper,. "Jag lider av: sendrag, sa snuvige skådespelaren.” v Det hängde" på ett hår, men jag d: noll, sa fr'sören, : 2 "Trekvartsband' på skogstraktörer ss .å svår terräng ger det. trekvarts- band, 'som eefter- två” års expeni- "ment och' försök presenteras på svenska marknaden. Konstruktio- nen visades: som nyhet 1962 och öjligheter att ta'sig "fram | rönte redan då press, Den är: avpassad för MF- traktorer och har utexperimente- rats bl. a. på Hedenlunda av AB Farmings skogsavdelning; | junkten: ;:e rena. insidan för att man ska se ut, Men "Jag lider X av lärovärk, ” "Jag har Komplex, sa fa: ägaren, Min syss'a betraktar kall, sa glaceförsäljaren. Min mor far, sa | flygvärdinnans £on, tok ov or . Ackja, sa renägaren närhan åkte båt. : . Dom påstår jag lämnar sv van- de uppgifter, sa astronauten. :- - Och så var det -tecknaren som” ritade på dagarna och suddade på nätterna. |. - jag 'som or NYA HEMBITRÄDET Sa ""håde putsat fönstren och frun i hu:et inspekterade: — Men fönstren” verkar ' ju inte — Jag har gjort dem rena på på utsidan har jag låtit dem" vara lite smutsiga Wör' att ingen ' ska kunna se in, 7 alltid bli fråga om giftermål. Men'|: Vi kvinnor 'birder oss vanligen på 1). vett helt annat, sätt vid de män 'vi |" ger ss: åt än en. man binder sig f 7 vid en tillfällig. älskarinna; Sådan, I inte i den åldern, att ni till varje | -' tant" besvarar er. böjelse. — och : Jag tar / "aldrig, betalt. för gam- : mal ost, 'ra speceristen, oe fack, oet var snällf av daj, men Jag är lite försenoad i dag! ZeRe>ER amd näm] VAS olslel VÄNTA LITE... HÖLL MÅ a ön] SAR år NÅ, VAD LÄRDE Duf DEJ I SKOLAN 1 04G2 (DOKTOR DILLE , KAN DU BOTA SÄMLES HICKA t JAG Mi JILL HICKAN > -1ÅT MEJ PROVA ÅSTE FÖRST FINNA ORSAKEN VY: JAG TRODDE sv. HICKs: NOG DET VAR us HICK son PIPANS HICK ar öounH ur SU ROLE 225; Söruasd Q ESS MÄRNW III NE 7 - : ” INGET JÄKT Gamle tandläkare Bergman i den medelstora ' staden K. var ett stort I original ; som bl, a; ville ha lugn o. ro i'sin' praktik, Han trivdes bäst då patienterna : duggade in en och en i samma takt 'som han ville ar- beta.” En däg blev "emellertid till? strömningen avsevärt större än B:s -I arbetslust, varför, han 'styrde ut i väntrummet och irriterat röt: : — Nog finns det: väl för höge farao I flera tandläkare bär i Kils INTE HANS ; TAK; Felix Hamrin, handels- . och "gi 2 nansminister i C. G. Ekmans mi- nistärer och statsminister efter dennes fall i Kreuger-röran, blev 1932 landshövding i Jönköping. Till skulle förstås inta" lunch :- , (eller kanske var det middag) på resi denset. Landshövdingen ansåg. på bordet. es . -— Ja, som ers majestät nog vet, så förekommer aldrig några sprit- drycker under mitt tak. gå Då tittade ”V-Gurra” "upp - ta- ket skrockade lite och sa: ,, > — Hrm, herr, är det där di To "VÄNLIGA VECKAN — Man skall alltif förlåta sina fiender, min son — det finns, inget bättre sätt att förarga dem... denna stad Kom I nu 'en gång "gam - le kungen”,' alltså Gustav, Y, "och " förklara". frånvaron: av. vissa glas, | unge man. Får du rån motion nån gång? -" Jag ja! Jag går både" till och från bilen"; >”. . ve! FÖLJETONG >: > Mm flicka, som gick i dansskola, uppmanades av sin 'mamma ' att även :försökan konversera sin ka-' väljer, När mamman 'en dag be- sökte 'dansskolan, lade hon märke till att hennes flicka gång på gång jer; som hon livligt underhöll: sig med. På hemvägen frågade mam- man, hur det som sig, att flickan alltid blev uppbjuden” av samme — Det i är så enkelt, svarade flic- kan. Jag berättar ,en deckare som blev "uppbjuden av samma kavel-|. PUNKTERING Far, mor och fyraåriga Millan bilar söderut, mot Skåne, Man pas- serar Värnamo och Far säger: — Jaha, det var här som Per och Kersti bytte ring. - Ingenting mer blir sagt, men vå uppvägen när familjen åter passe= rar Värnamo frågar M lan; ' — Vad var det, dom hette nu igen dom som fick punktering här? UPPTAKT "Hon: — Sådana scener som emel- lan våra föräldrar skall det aldrig bli emellan oss, inte cant älskling? Han: — Naturligtvis inte, min älskling. Hon: — Ja, mamma säger alltid, ML följetong för hönpm! att du blir nog mycket lättare att tas med än pappa. oe 320 blankt "63 . N Det dröjde 'inte länge förrän havét ligger 'Av Kerstin Göransson: Ljungman fors? Och -även am inte far köpte sprit ombord på dem; så nog gjor- de andra det Det här var väl inte jag som tog avgift av folk för varor de «<öpt- och - förde- med. :sig:. Och jag intalade mig själv att det inte var något rätt med smugglingen. Med John talade jag aldrig om detta. Vi sa inte mycket till var- andra. Var och en" arbetade med sitt och gick hela dagarna i en värld, dit en andra inte hittade. Ibland satt jag på klippan, när. det var inte tängre' bära och kånka på ho- nom. Han hade" sedan sina lekar och påhitt och inte tog hau heller längre mot bannor oci: lugg; då slog han efter henne, Mer dockan! Den var alldels sån som flsi ville ha den. Och". "så vacker Klara hette hon. - En dag i maj hade jag bestämt mig för att skura hönshuset; få ut Pig fölinge, ''" ga ihop. Det blev mera pengar i ” hade alldeles klart för mig att det ' mindre. fisk | var astniskt, som John och hans lag mugglade När man väl börjat stava var det inte så svårt att läg- Johns fickor samtidigt som det blev : pölen. Och tullbåten gick allt oftare förbi Sälbådan. » Först tyckte jag der var förfär- ligt med åmugglingeri. Men John ha- ” de alltid varit en hederlig man, det var nan väl fortfarande. :Kunde det vara” så farligt att, smuggla? Det hade 'ju gjorts i alla tider. Var skeppare hade väl "smugglat och -var båt, som varit till Åland, hade -väl något ined sig. Riktigt rätt kun- de det ju inte vara men inte ett brott, som stöld eller mord. Far ha- de alltid talat mot smugglingen. Gi- ven åt kejsaren det kejsaren till. hörer, brukade , han 'säga och han ville inte köpa smugglade varor, det kommer jag ihåg. Men jag und- rar åndå hur det var med tobaken, varma kvädar 'och dagens arbete - | barna svälta, när det fanns pengar värre. Alltsammans berodde på kri- get och motboken. Var det något orätt att köpa lite säd från bön- derna utan kort. elle, en bit fläsk, när de slaktat? De behövde pen- garna och vi maten. Inte skulle väl att köpa för och folk, som ' ville sälja. Men dei var förbjudet! Lik- som att smuggla. . När iag fänkt länge på saken och falat ned mig själv, för och emot. kom jag ändå till det, att det inte var syndigt, men kanske inte heller alldeles rätt. Men visst kun- de en lare vara en hederli man. Och iag började 1 all tysthet se på tullarna som på fiender, som det bara vär rätt att lura Nej, tullmännen var det något galet med Det kunde man redan förstå av bi- beln. Varför skulle det annars stå om syndare och publikaner i mot- sats till skriftlärde och fariséer "kom nte den iland med båtar, som Vival Era, Memel och Helsiog- Syndare och oublikarer Och pub- var slut Men aldrig kom John och satte sig bredvid mig, som han gjorde det första året på Sälbådan. Var det någon som komy,' var det bilden av Magnus. Men inte heller det 'aände så ofta som den första tiden. Någon gång kunde jag se John sitta aere vid båten, när han slu- tat sitt arbete med skötarna, men jag gick heller aldrig dit och satte mig. Varför skule jag ha gjort det? Ingen av oss hade ändå sagt något. Och båda var vi lika ensamma. Den våren var Elsi nästan sju år. Jet var sista året vi hade hen- ne hemma på Sälbådan, till hös- ten skulle hon med börja skolan Det var också tidigt den våren, som John hade biunddockan med åt Slsi. Den älskade hon mer än Lille Per, som började få sin egen vilja och inte längre lär Elsi hante- likaner det var iv just tullmän, det gamla strö't och göra det som- marfint och rent: Två hönor var su- ra och hade samlat åt sig några ägg. Det skulle inte' dröja så länge, in- nan vi fick kyckliogar. Arbetet drog ut på tiden; dei var drygare än iag bade trott Så blev det mid- dagsdags och iag fick brått in. Ett par gg hade iag knäckt medan jag "öll på i hönsbuset, så vi skul- le ha pannkaka. Pannzaka med blå- bärssylt. Det skulle "bli fest för barna. ' oo Per hade aängt mig kjolarna he- la dägen och aär jag började gräd- da pannkaka då var han minsann inte långt borta När jag var färdig ropade jag på Joha och Elsi 'John var aete vid sjöboden jag "hörde hur han ropade till svar. Per sprang ner iör backen Så ivrig han var att far skulle komma in och äta! Det märktes allt på bonom att det var pannkaksdag! Så kom de upp för stigen, Jchn med långa .be-. Ja sg hur som helst. Hop kunde stämda steg och Per springande runt Mi ne och hopvande Han var som "en rik- långbén!” tedän; ” ock] alltid springande. Elsi var inte. med dem; Jag ropade ett par gånger på henne, men hon kom inte och än> då « kunde "hon inte "vara "långt borta. . ve : vi satte oss till bords, men "när jag väl fått mat på tallriken kän- de jag mig orolig. Vart kunde flic- kan ha tagit vägen? Jag hade inte sett henne, sen jag' började göra rent 1 nönshuset. Elsi hade väl hållit sig « andan: Nog tyckte hon om höns och kycklingar, men göra rent”i khönshuset, Jet vilie hon inte; om hon kunde slippa . Var" hade jag sett flickan senast? Jag” kom ihåg att iag sett henne sitta med doc- kan på farstubron . Så hade. hon sagt att dockan skulle" bada, sen mindes jag inte mer - Bada? Häde hon gått ner till sjön med dockan? Atminstone inte till bryggan,” där bade j ju John varit Barna hade, all- tid eläitrat omkring på klipporna och Filsi hade:en: ”lekstuga” stenar med porslinsbitar till tallri- kar och en burk till gryta och en liten låda tll bord. Hon var väl där. - ”Lexstugan” var tom. Men nDåg- ra halvvissna styvmorsvioler -satt i en zammal. karelburk Jag sprang vidare ut mot klippan. Ingenstans såg jag tsk Mär jag bade bunnit "a längst ut - "klippan 2åg Jag ner mot vattenkanten; Och det var som om hjärtat stannat, på mig. Vad var det för blått, som skymtade där i vattnet? Blått, :som Elsis klänning! Jag vet inte hur jag kom ner till stranden. Det blå tyget rörde sig med dyningarna fram och tillbaka i vattnet, Håret och ena armen såg Jag därnere i djupet. Elsi! ' ' sij Innan jag visste, hur det kom ig, hade jag svarat: - — Du 'skulle inte ha köpt henne t dockan. — Men djupt inne i mig visste jag att jag menat: Du skulle inte ha smugglat sprit så hade du inte haft pengar att köpa dockan för och då skulle Elsi inte gått ner till stran= den för att bada den. Men: det sa ".— John! skrek jag, John! — "Jag böjde mig ner över klipp- kanten, men jag nådde inte ner till den. tilla kroppen. =. John kom springande. Vit 1ö an- siktet böjde han sig också ner över klippan, så klev, han ut i vattnet. När nan rätade på sig bar han Elsi i sina armar. Han räckte upp den lilla våta, ynkliga kroppen mot mig. Och jag tog emot mitt döda barn. - Det hlev "tunga," mörka dagar, som kom. Ingen av oss sa någon- ting. John snickarade på den Lilla kistan och jag smög mig tyst om- kring + köket I kammarn låg Elsi vit 'och stilla i soffan I handen höll kon ännu dockan fiksom hon gjorde, rär vi fann henne. Dockan. | som kastat henne livet När 'vi for in till stan med kis- fan, sa John plötsligt: s — Du skulle ha set! till henne. Varför iät du henne gå ut till klip- panj ee cr J a ; . jag nte. Kanske tänkte , John också nå= got annat än det han sa Hans mun var hård och han såg långt bort. Och jag kände att min mun också var hård. Fast vi båda satt i båten, var vi ändå lårgt, långt från varandra. Vi hade inte längre nå- gon väg mellan oss. . ', Tysta följde vi Elsi till graven, tysta vinde vi bem. Det var bara Pers barnsliga prat, som bröt tyst- naden. När Björn och Fredrik kom hem var det ju lite bättre, men nog var det "ungt och tyst på Sälbådan. Det var inte bara den tystnaden och det tomrummet, som. kommer av att stt iitet barn är borta. Det var något annat: Den tunga tystna- den mellant vå människor, som var "Idag går vid varandras sida. men ingenting har att säga .varandra. Och om de hade sagt något. skulle de bara ha kommit med förebråel= ser. STO.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.