> brändkårer och sjukhus allt efter ' delse, heter, det i, en artikel om " Wår export av trävaror eller, jämn- » mala. . förbundets beräkningar skulle om- Onsdagen den 6 november 1963 P— gAROLMS TIIONING "= —Å '- Samhället bör svara . för. ambulansväsendet | STOCKHOLM (TT) Ett ambulansväsende i sam- hällets regi och en samordning mellan. sjukvård och ambu- de är huvudpunkter- na I det betänkande som Folk- sams och kommunalarbetare- förb dad. ”. .té” på måndagen lämnade till socialminister Aspling. Ett enhetligare och effektivare Yt lansväsende kan åstad om det blir en samordning mellan " sjukvård och ambulansväsende, hävdar kommittén. Sjuktransport- eten är enligt itténs en beståndsdel av "sjukvården." Följaktligen bör: hu- t för v vila på sjukvårdshuvudmannen. Kommittén : föreslår att huvud- mannen åläggs att svara för att en effektiv ambulansorganisation finns inom varje sjukvårdsområde. För att det skall bli en lika effektiv ambulansservice på alla orter inom ett landsti åde bör tri rt- verksamheten bekostas av huvud- ”mannen, Man anser sig inte ha möjlighet att lägga fram ett fullständigt för- slag till organisation för ambulans- väsendet inom de olika lands- tingsområdena. Vissa rekommenda- tioner lämnas dock. ' Kommittén har sökt bedöma oli- ka organs förutsättningar att upp- fylla det mål. man ställt upp för verl heten och sti t för att verk ansvaret enligt k itténs förslag Ökade brandskador på landsbygden” ”Brandfö tsäkringsverket hade på distrik bör vila på sjukvårdshuvud tsstämma i Fal- kan ambulansväsendet organiseras utan hänsyn till kommungränser och lokala kommunalekonomiska intressen. Ambulansorganisationer ” kan byggas upp kring städer och tätorter med sjukhus eller bränd” kår till vilka ambulansverksamhe- ten knyts. Dessa ambulansorgani- sationer bör också kunna betjäna stora områden omkring tätorterna. Betjäningsområdena kan nå en ra- die av 25—30 km i södra och 30— 40 km i norra Sverige.” På flera håll 1 utlandet skiljer man mellan sjuk- och olycksfalls= transporter. Kommittén har emel- lertid funnit att denna uppdelning för Sveriges del inte skulle med- föra några betydande fördelar. I större och medelstora städer är det som regel lätt att organisera ett tillfredsställande ambulansväsen i samhällets regi. På sådana orter finns vanli; både yrkesbrandkår och lasarett. Vilket av dessa or- gan som bör ha hand om ambu- lansverksamheten måste avgöras med hänsyn till de lokala förhål- landena. ' I mindre städer och tätorter finns i allmänhet varken yrkesbrandkår eller lasarett men som regel en sjukstuga, I sådana fall bör enligt kommittén ambulansverksamheten knytas dit, förutsatt att sjukstugan inte är av den minsta typen. . 3 K ittén pekar också på möj= . ge förord åt en ksam het i samhällets regi. - . : Möjligheten. att organisera ett tt helt dh d. ik- ligt att knyta ambulanstjän= sten till större borgarbrandkårer, där man ofta har en: eller flera" heltidsanställda brand Ihet: med exempelvis det engelska avvisas, I stället förordas att am- bulansverksamheten .knytes - till de Iotala förutsättningarna. Få vissa orter som saknar yrkes. brandkår, lasarett eller större sjuk« stuga kan eventuellt en av'lands= g för verkets försäkringsta- gare £ Halland. Förhandlingarna leddes av riksdagsman Gustaf Nils- son, Göingegården. Under den väl- besökta stämman informerade ver- kets verkställande direktör hov- ”"rättsrådet Olof H” Appeltoffé om Brandförsäkringsverkets nuvaran- -de ställning och utvecklingsmöjlig= -heter. Han framhöll bl a att Hal- Jand är det län som har de flesta "försäkringstagarna och verkets or= ganisation är här mer utbyggd än "på något annat håll Agronom T Centerwall, LF, höll föredrag om brandskyddsfrågor på landsbygden, varvid han uppehöll sig vid de nya bestämmelserna, som bl a wumnebär att varje kom- mun måste anta en ny brandord- ning. Han drog vissa jämförelser mellan de nuvarande brandordnin- garna och de nya som kommer att träda i kraft senast 1965, Det blir vissa ändrade bestämmelser ifråga om brandsyn och släckningsred- skap. Utvecklingskarvan ” beträffande brandskadar inom Jantbruket pe- kar stadigt uppåt. T o m augusti månad i år har man haft lika myc- ket brandskador som under hela fjolåret. Denna försämrade utveck- ling gäller dock inte brandförsäk- ringsverke's område, där tenden- sen är något gynnsammare, Hr Centerwall kom även in på traktorbränder ; och : hur. sådana lämpligen skall förebyggas och be- rörde även förvaring « av eldfarliga oljor. Vidare hade 'stämman att utse åtta fullmäktige till verkets bolags- stämma ' i' Stockholm. Valda blev - Efvesovid även det "el Stigande. turistström ökar” "krav på samhällsplanering A= Uppshållstntäkter ” B = Biljettintäkter Sveriges tvristbalans 195 5-1 962 £00 C= Uppehållsutgifter 1955 1956 1957: 1958 1959, 1969 1901: 1962 "Den si et” "ökande turismen har vidsträckta "verkningar . inte , bara på samhällsekonomin t stort. Även kommunerna måste vid s sin: sam! hällsplanering räkna med turismen som en faktor av, stigande bety-: ”Den expanderande , turismen” Svenska Handelsbankens tidskrift INDEX, Där presenteras buriststa- tistik från" både Sverige och en lång rad andra länder, Bla får man veta, att der utländska re- & . fjol änb a 4. He Riksbankens statistik visar att de svenska utlandsresenärenna : i fjol spenderade : valutor." till ett sammanlagt belopp av: 707 . milj kromor,.. Då turistintälterna . som nämnts var 633 milj, slutade Sve- riges bturistbalans med: ett under- skott på 74 milj kronor. Som fram- går av diagrammet är det: inte någon regel, att Sverige -har en negativ turistbalans: under de se- naste åtta åren har bara två slu- tat . med . underskott, . medan. sex Sverige sammanlagt 633 milj. kto- nor, vilket motsvarar ungefär två tredjedelar av wad wi tjänade på OECD:s senaste årsrapport - om turismen i medlemsländerna refe- reras i korthet i artikeln. Därav framgår bl a att Italien, Spanien och Frankrike är de mest attrak- tiva färdmålen d Västeuropa, Italien besöks årligen av lNka många ut- ländska turister som hela befolk- ningen i Sverige och Di I visat - översk Valutaintäkterna från utländska' turister "(inklusive biljettintälster) har enligt 'rike- banksstatistiken mer än fördubb- lats sedan mitten av 1950-talet. : Den ökande turismen ställer sti- gande krav på kommunerna, kon- staterar antileln dill stut Kom- munerna måste ha ett tillfredsstäl- lande underlag för att kunna be- döma "den framtida” utvecklingen av turistströmmen och behovet av fritidsanläggningar. Det är bl a på denna punkt 'som den i fjol tillsatta fritidsutredni har Hill tillsammans, Spanien tar varje år 'emot lika många, utländska turist- besök som Svenige har invånare, Även i fråga om nettoinkomsten | . av turismen. leder Italien överläg- set med inte mindre än drygt 700 milj dold eler "cirka '3,5 fmäljar? der kronor. ' Någon riktigt tillförlitlig turist- statistik för Sverige finns / inte; sedan passkontrollen ” miellan de mördiska "länderna slopades 1958, Men enligt Svenska Turisttrafik- kring 800.000 icke-nondbor ha be- sökt Sveriga under - 1962, främst från Västtyskland, USA och Stor- britannien. : Enligt Statens Ui tlänningskom- "mission besökte 618.000 svenskar | : länder utanför Skandinavien under 1962 — 41 procent flera än före- gående år. Bortsett från Västtysk- land, som är genomreseland för resenärer söderut, var Italien det i särklass populäraste resmålet med 830.000 svenska. besök. ' Mot- "svarande siffror för Spanien och Frankrike war 106.000 vespektive 93.000, I Kr uppgift att skapa ökad klarhet, Traditionsenlig " Julglimt”” med . läsning 'av klass " Det verkligt definitiva "höstteck- net är när den första försäljaren av jultidningaf ringer på dörren och även om'tman” sällan hälsar den som ringer "på dörrarna i af- färsärende med någon större gläd- je så kan man inte förneka att just jultidningsförsäljaren får det att klicka' till lite av- förväntan ' i det barnasinne man har kvar. :' En gammal kär bekant: i jultid- ningsfloran har nu hamnat på vårt bord nämligen Julglimten. Den utges som bekant av Hallands läns blindförening . och ' den -bjuder som vanligt på läsning av god klass. En hel del kända namn ur den vanliga medarbetafskaran har bi- dragit till Julglimten också i år och dessutom finns en del nya tinget ägd ambul ti as och |1l e Carl-Axel . Klinker, betjänas med privatanställd perso | Laholm, . nämndeman Erik Lydén, iska nal, pelvis droskchaufförere Slättåkra, byggmästare . Gunnar Raning, -Usglarp, kommunalordfö- rande Evald : Karlsson, Ullared, lantbrukare - Börje - .Gunnarsson, Tvååker, källaremästare Adick Ide- gård, Frillesås, kamrer Erik Tofte- red, Tölö,. och lantbrukare Fritjof Börjesson, Onsala... Dom avkunnades -på måndagen av Oslo rådhusrätt i målet mot 60- årige börsmäklaren Erling Slötfeldt Ellingsen som åtalats för försking- ring av ca 5 milj kr av sina klien- ters mede!,. Ellingsen dömdes till åtta å års fängelse, (TT-NTB), Dansk isbrytare ”av märkligt slag. + STOCKHOLM (TTspec) i "Den danska statsisbrytare 'om 10.000 hk, som i juni i år beställts vid Odense Staalskibsvaerft, blir av allt att döma en högst intressant skapelse. Efter den danska tidskrif- ten Söfart ger Svensk Sjöfartstid- ning en rad detaljer. - Fartyget får ett dieselelektriskt maskineri med inalles sex motorer, Typen är helt ny och inga med- delanden härom är ännu” tillgäng- liga. Maskineriet blir emellertid helaucomatiserat, och man avser att skära ' ned maskinbesättningen till 10 man — åtta man mindre än på den hälften så stora isbrytaren Sto- rebjörn, Det är framför allt det på. : SN Vad: som är mest anmärknings- värt är att man vid konstruktionen av isbrytaren utgått från. att far- tyget normalt skall drivas med dag- manstjänst 8 timrsar om dygnet i maskin. Fartygets maskinrum skall under natten lämnas helt utan till- syn och automatiken har helt hand om vakten. : "Författaren i ”Sötart” skriver i prisfrågan att det danska varvet skall bygga isbrytaren till ett pris av 24 milj dkr, medan finska Sam- po, "som är mindre "och svagare, kostade 31 milj dkr för tre år se- dan. Den nya "danska "isbrytaren blir 68 m' läng, 17 m bred 1 vattenium= jer och får ett 'största dj kvalificerade "befälet man” minskar" I 1[00-åringarnas land "Hur många ; georgier har upp-. nått hög ålder, och i vilka di- strikt bor de? Denna fråga be- svaras av en originell karta, som sammanställts av geronto- logiska laboratoriet vid geor- . giska institutet för fysiologi och patologi. Enligt denna karta bor i Geor- 'giska sovjetrepubliken och de auto- :noma republikerna Abchasien och "Adzjarien samt i Sydoczetiska auto- noma området 62.000 personer, som uppnått mycket hög ålder. Av dem är 2.100 över 100 år och vid god . hälsa. Kvinnorna är dubbelt så många som männen, Det soliga Abchasien, framför allt Otjantjiretrakten, kan med all rätt kallas ”hundraåringarnas land”, En expedition från forskningsinsti- tutet för experimentell och klinisk terapi i Tbilisi var nyligen där. Trär på nålen vid 112 Mer än 100 personer undersöktes av institutets medarbetare. Trettio av dem var över 100 år. Asjchan- ger Bzjanja, som nyligen avled i Otjaratjire, var 147 år gammal, När han var 112 år gifte han sig för sista gången, En son från detta äk- tenskap är nu 36 år gammal, och Ezjanjas äldsta dotter fyller snart 90 år. I byn Atara Abchaskaja träf- fade institutets medarbetare Dzju- guk Gvintsinija, född 1842. På hans - hälsokort står nu: ”Gift, röker dric- ker måttligt, hör lite dåligt”. 112-åriga — ' Kasmir- chan-Delb kom själv till undersökningen och klev utan andningsbesvär. uppför den lilla kullen. Hon hade ett blod- tryck på : 160/75. Utan : glasögon kunde hon trä tråd i en nål och . räkna fingrar på 5 m avstånd. Sjachan Malandija, född 1850, kommer ihåg att han hade kikhos- ta som barn. Sedan dess har han inte varit sjuk. ' au Aderförkalkning ärftlig? ue — Vad gav expeditionen för re- sultat? frågar vi professor N Kip- zjidze, institutets direktör. — Det stora antalet långlivade personer i ett så låglänt distrikt som . Otjamtjire' nere: vid kusten "bevisar att man inte, som det tidi- gare antogs, måste leva uppe i 'ber- gaste vi upptäckte var att för! öjt blodtryck och åderförkall näs- i naturen. Bara det borde väl be? gränsa flykten från landsbygden till storstäderna... — Vad får expeditionen för prak? tisk betydelse? frågar vi till sist — Såvitt jag vet var detta den första allsidiga undersökningen av detta slag. Vi hoppas genom fort- satt undersökning komma under- fund med orsakerna till sjukdomar- na i hjärt- och kärlsystemet och därmed kunna” hitta medicin- ska medel att bekämpa « dessa ” Från. Ttill 17 år. en känslig tid för unge mäns klädsel STOCKHOLM (TTspec) Från sju till sjutton år är en känslig ålder när det gäller unge mäns kläder. Men denna tidrymd kan också vara gagnelig ur kläd- uppfostrans synpunkt, menar tid- skriften Manufakturisten, som hän- "visar till de ungas mottaglighet och påverkbarhet just då. Med omtänk- samhet och vägledning kan de fostras till vuxna män med mycken klarsyn på en herres sätt att klä sig väl, Vad som komplicerar frågan om pojkkläder extra mycket är förstås , . växtproblemet men också ålders- ” grupperingarna med "sina: typiska skiftningar i beteendemönster, Tid- skriften har delat upp dem i tre - utvecklingsperioder: ' klädd — ut= klädd — välklädd, Det heter i fort- sättningen: Den. första når "nätt och" jämt , över begreppet — hel, ren, borstad och knäppt, Då är kläder ett nöd- vändigt ont och får betraktas som en ” tillvänjningsperiod. Byxor, skjortor och trikå är basplagg. Ju | ledigare 'och tåligare är väsentliga | faktorer. Ytterplagg är mest i vä- gen, om inte väderleken kräver "I dem, Våldsamriaste slitperioden in= faller i åldrarna 9—11 år, 7. ” Utklädd är en kort flockperiod, där inga andra kläder duger än dem kompisarna gillar, Ska det va- ra original jeans, så ska de —' inget snack om den saken! och dessutom morron, middag, kväll — vardag tan aldrig förekom hos dem. Där- med vederläggs uppfattningen att sådana sjukdomar är oundvikliga på ålderns höst. Man skulle nästan ' kunna tro att, åderförkalkning är ärftlig. Men materialet räckte inte; till för att bekräfta eller fö denna hypotes. Förtsatta undersökningar ” - Vilka, karakteristiska drag var gemensamma för alla undersökta? — Framför allt arbetsamhet, ett drag som alla åldersforskare kom- som helgdag. Perioden är relativt kort, 11—14 år, och kan närmast be- tecknas som en frigörelse? från ' föräldrabestämmandet ' Kanske det j mest, betydelsefulla”skedet,: öm ' det | personliga kläidntresset skall vak= na och bestå, Särskilt besvärlig ge- nom att pojkarna växer så fort. Byxor, fritidsplagg gärna med över- "| drivet sportig eller idolacteht, ' 1”) I gymnasiet eller något tidigare mognar, först mycket ä igt .16.00 Nyheter, ONSDAG: yY.00--9.20 DR IM glada butik 9.30—9.55 Skol-TV. ”- 20.05—10.,30 Skol-TV, 13.05—13.39' Skol-TV. 18.30 Storstaden förbrukar, : 19.00 Rum — tid. 19.30 Aktuellt. » 19.55 Väderlek, : 20.00 En kväll på China, , 20.45 Rapport från nyh d: ktio. 19.05 Kvällssagan, N H 1915 Melodliradion. 4 19.59 Senaste nytt 20.00 Har ni hört den förut? 20.30 I d'xieland, NN 20.50 Melodliradion, : 20.59 Senaste nytt. 21.00 Melodiradion, 21.30—22.,05 Erbo och Kjerrman vrider klockan tillbaka, Därefter: Senaste nytt, TORSDAG SVENSK TV 14.00. Antes super show, nen, ' 21.00. Pressfönstret, 21.39 Till din ära, Héléne! Drama«- isk novell med Guy Trejan och Myriam Colombi. 22,00 Min syn på TV. 22.15—22.30 Aktuellt, ” » > DANSK TV | 9.15—9.40 Sådan set Et spejlbilles de af dagens situation, (Skole-TV.) ma 13.15—13.40 Sådan set, 19.30—19.55 Sådan set. 20.00 Aktuelt. 20.20 Om soldaterhjemmene, . 20.50 Laura, Den amerikanske kri- m'nalf:lm fra 144, 22.15 Nyheder, PROGRAM 1: 0.00—5.40 Nattradion. 5.00 Nyheter: : Mö 5.55 Vardagsmorgon. . Därefter: . Grammo- fonmusik, = - 6.20 Morgonandakt av "pastor. Hans Åkerhielm. 6.30 Nyheter och väderlek, Däref- ter: Grammofonmusik, = ' 7.00 Nyheter, Därefter: ' Andliga sånger på grammofon, 7.25 Almanackan. [7.30 Nyheter. Därefter; Se: vi se - Honom. 7.40 Morgonandakt sav kyrkoad- junkt Hans-Olof Hansson, 8.00 Nyheter och. väderlek, ' 8.15 Småbarnskvarten. 8.30 Vardagsmorgon.' (Repris.) 8.35 Sändningsuppehåll. ” 11.00 Nyheter.” 11.05 Matbörsen, .: 0 11.10 ; . Programläsning, Musik under arbetet. , 11.50—12.00 Lokalt över Göteborg: "Därefter: 14.30 Pi 15.15. Lucy show, 15.40-—25.55 Konsumentens brevlåa da, 18.00—18.30 Cykelsommar. 18.50 TV-schack. 19:00 Träna med TV. - "129.350 Aktuellt, : 19,55 Väderlek, 20.00 Den gyllene karossen, Franska italiensk st lkomedi från 1953 ef - ter en berättelse av Prosper Mé- rimée, 21.30 Horlsont. 22.15 Aktuellt. ' 22.30 TV-schack. a DANSK TV . 9.15—9.40 Walter and Connie, 10, og 11 lektion, 13.15—13.40 Jens August Schade, 15.45 Kig med mor. 16.00 Folk, som går på gaden, 1605-1630 Alla vi born i Bulder= Y. 19.30 Sportsorientering. 20.00 Aktuelt. . 20.20 Disneyland, : 21.05 Skal vi have kildeskat—hvor= for og hvordan? Ordskifte. PROGRAM 1 1.00—5.40, Nattradion, 5.00 Nyheter, 5.55 Vardagsmorgon, 6.00 Nyheter. Därefter: Grammo= fonmusik, 16.20 Morgonandakt av pastor Hans Akerhielm. . 16.30 Nyheter och väderlek, Däref- ter: Grammofonmusik, 6.55 Mat för oss som har bråttom, 7.00 Nyheter. Därefter: Grammo= fonmusik, 7.25" Almanackan, 7.30 Nyheter, Därefter; Det är Gud v professor 1215 Från skogen. tba 12.25 Väderlek för landdistrikt, 12.30: Nyheter. Luncheko,' 12.45 Väderlek för sjödistrikt, Där- - efter: Lätt på grammofon, : 12.58 Tidssignal. 13.00 Börsnoteringar,. 13.10 Skolradio, 14,00 Föräldrarnas” brevlåda. 14.15 Gammal dansmusik, —: 14.30 Minnesgudstjänst från SchweX denkapelle, i' Litzen, : Predikan av kyrkoherde Heribert Jansson. 15.00 R. ksronden. Kön 15: 10 Radi : Hem, ljuva hem. fåg , Se dän allt livligare, en personlig upp. fattning om klädernas betydelse på en ung mans väg till eno” pigo eller mit. fram till, Också emotionella faktorer .uppmärk d ex i själv unga | män ]1 lan, Det är kanske här ösäker- det et lugna livet på lar landet mitt utr Morgonstund bör. ha mat: i mund Ett bra morgootinål skall helst bestå av mjölk, smörgås och ägg. Dessa ingredienser . anses av nä- ringsfysiologerna vara de som ger den . bästa energialstringen ' och bygger. upp. "kroppen inför dagens «| knog, skriver Fri Köpenskap. Det är på mongonen vi behöver en riktig måltid ' för att orka arbeta fram till Jundhen.'”' I 'Sverige tar wi alltför lätt på moögonmålet och vårt energibehov blir ofta inte tillgodosett av' den otillräckliga kosten i dagens första måltid. 20 procent av äggviteäm- nena, 20—25 procent av kalorierna och lika stor del av vitaminerna bör morgonmålet' ge. Det är vik- tigare med den mat man äter på heten : firar sina största. triumfer, och. omtanken och | vägledni . Radiopjäs av Roger- Avermaete. 15.45 Populärkonsert, 16.40 Ralph ' Vaughan Williams. 17.00 17.10 17.40 18.20 Nyheter. Sjörapport. +. o 1: Barnens bokfönster. N Grammofonmusik, N Löpsedeln. : Sd har sin möjlighet att dana.:I, skol- vardagen spelar uddaplaggen ,hu- vudrollen, men kostymer och yt- terplagg betyder så väsentligt. myc- ket på skoldansen och i i andra sam= manhang med så år-det-tillsac« cent... . Att bryta mot gängets” "mycket för " ”etiket f måste med nödvändighet anses som ett mycket gruvligare brott än att komma till riksdagens högtidliga öppnande i' ljust gandiskynke och hög hatt. Och ändå finns det ett så rikligt sortiment att välja bland, hår vi kunnat konstatera vid. ge-. nomgång av kollektionerna för vå-. ren 64 — det är bara det att grund- temat då som'nu är: rätt plagg för rätt tillfälle och ju mer mån har att välja på desto större betydelse har en instruktiv, vägledande kläd= uppfostran. ” red 12 procent och man säknär med att ca 60-procent av hushål- len äter flingor. Flingor till frukost av € m. Isbrytarens konstruktion bygger i stor utsträckning på er- farenheter från finskt och svenskt "håll Einar "Malm och "den inledande betraktelsen har som vanligt Joh. W. Johnsson som författare. ”Lill- Per tänker 'på jungfru Maria” titeln på betraktelser. Bo Setter. lind har med en berättelse om en ”Jalmänniska” och Pelle Näver berättar i en dikt i sin wanliga underfundiga stil ”Sagarn om ' den ljusa 'trolldomen”, Margit Abenius har kring ett diktmanuskript. Det hand- lar om Hjalmar Gullbergs dikt Död amazon”. För de yngsta finns rik- ligt med pussel 'och berättelser, bl. a. en illustrerad saga av Einar Norelius. Illustratörer i övrigt är Bror Belfrage, Fabian Lundqvist, Stig Södersten och Lars Thorén. Som helhet är Julglimten väl värd. att rekommenderas för av- kopplande läsning. under julhel- gen. Försäljningen 'av tidningen namn med, Inledningedikten är-avening -ett-gott ekonomiskt bidrag, fav” skrivit en intressant essay. ger också Hallands läns blindför-. gonmålet, Barn dricker wegelbun- det choklad och övervägande de- fen "av kakaok å på L5 18.25 M 18.30 19.00 Nyheter, Dagens'eko. : Nyheter. och väderlek, =. 19.05 Vi som vet mest, 20.09 Dragspelsgänget, - '. 20.30 Människor emellan, ' 21.00 Journalen och Sport i dag. 21.30 Perry Como sjunger. ' 21:40: Litet annorlunda. 21.50 Väderlek, . 22,00 Nyheter. ic : 22.05 Nattredaktionen. sö 0.00 .Melodiradion, ++" 4 1.00 Nattradion: sö. 2,00 Nattens melodi.” 3.00—5.40 Nattradion, ett 2 "PROGRAM 2 2 5.40 Melodiradion, 5,59 Senaste nytt, (Därefter 1 mi- nut före varje hel timme t.o.m, "kL.:17.59,) 6.00 Jobbardags. 6.30 Melodiradion, '' 7.15 Matbörsen. "17.20 Melodiradion. 11.00 Sändningsuppehåll, 12.00; Friluftstips 12.05 Det. ska vi fira! 13.00 Regionalradion: I dag. | 13.05: Melodiradion.: 7» 7 bl a ost och marmelad in'i bilden. Särskilt 'mjukosten är på ,fram- irsch. F n svarar den för mindre —2 milj kg per år svarar skol- barnen för, Det mesta förbrukas vid morgonmålet och inte stor del av kakaoförbrukningen faller på efterrätter och bakverk. Kakao har ar | fått konkurrens från flingorna som morgonmål för barn. Det senaste året ökade försäljningen av flingor än 10 procent. av -:totala ostför- brukningen som är 55.000 ton per årn,' omen konsumtionen ökar, ' I många andra länder leder mjuk- osten över andra, ostsorter, i USA är närmare 60 "procent av all ost mjukost och ä i Tyskland har mjuk- osten lika stor marknad som van- morgonen än, kväll '—' på | domi jär men "mycket förbrukas 13.30: Sändningsuppehåll. - kvällen äter. man "ofta mer än som | även till mellanmål och efterrätter. |15.00 Siesta. . ; ål frukost 16.00 Melodiradion. behövs, . Ule so Till m 1 passar 16.30 Pop 63. 2: 5 yesdte För barn och dom är choklad | och :smö ån "särskilt - bra." De 13700 Melodiradion.” . . ående |och "smörgås det ligasbe a | fördrar "pålägg och här" ki 1815 ionalradion. : 18.30 Nyheter. | 18.40 Rysk "nybörjarkurs? . .05 Rad 2206 Kulturredaktiönens aktuella kv; art. ar 19.20 Musik på harpa et 19.30 Det asiatiska undret. et 20.00 Onsdagskonsert, 20.35 Nutida musik. 20.55 Onedagskonsert. (Förts) 21.35 Världen runt, "; 22.00 Nyheter. 22.05 Kvällsandakt. 22107 Some Postwar British, Wri- 2240-2325 Italierisk barock.” Den PROGRAM 3 1815 Pop nonstop. 19.00 Nyheter . och Väderlek. ” isddoane på och. julcosten.. är för detaljis- , teven ganska problemfri vera med . enklare hattering och längre håll- " barhet fn'de vanliga' östsorterna. - Det finns uppskattningsvis 35 olika -jgen. Från” i marmelader "på " marknaden. Av . dessa , svarar, endast. fem märken för, 87. procent av . ”totalförsäljnin- dfabrikanthåll - räknar man med ätt antalet marmelader k alt öka när engelsk mar- - VAUXHALL VICTOR " ”:mekd får. ökat. fäste här i landet. '122.45 :' Väderlek för "118,20 Löpsedeln. ' Göteborgsnytt med | iS= | som styr, "rapport, 7.40 Morgonandakt 12,00 Klockspelet i Stadshustornet. | Erik I Dagens dikt; Därefter: Lunch- 8,00 Nyheter och väderlek. musik. d : 8,15 Småbarnskvarten, 8.30 Hemmets magasin, ” 9.00 Pianisten Béla Sikt, 9,10 Skolrallio, . 11.00 Nyheter och programläsiing. Därefter: Musik under arbetet. 11.50—12.00 Lokalt över Göteborg: Fö nytt med fiskhamns- | 12.0 00 lockspelet i Stadshustornet. Dagens dikt, Därefter: Lunch- musik, 12.25 "Väderlek -för Janddistrikt. 12.30 "Nyheter." Luncheko,' sjödi-trikt, Därefter: Lätt på grammofon. 12.58 Tidssignal' 13.00 Börsnoteringar. 113.10 'Skolradio, — " 13.35 Lätt musik, ' 14,00 Fritimmen. 15.00 Riksronden. 15.10 Brudens mor. 15.30 Eftermiddagskonsert. 16.15 :Trädgårdskalendern. 16.30 Carl Philipp Emanuel Bach. 16.40 Andaktsstund av kyrkoherde Vidar Ström. s 17.00 Nyheter. Sjörbpport. 17.10 Barnens brevlåda. 17.40 Grammofonmusik.' 18.15 Ett öfolk återvå der, 18.25 Meddelanden. 18.30 Nyheter, Dagens eko, 19.00 Nyheter och -väderlek. = 19.05. Express 19.05. Därefter: - Grammofonmusik. - 19.30 Hur skulle, ni döma? ” 120.00, Glad såsom få.. 20.45 Föräldrarnas brevlåda, .121.00 Journalen och Sport i dag. 21.30 Musik för miljoner, 21.50 Väderlek. 22.00 Nyheter, . 22.05 ”6-stads”, 22,45 Melodiradion. 23.00 Nyheter. Därefter: Melodira- dio 0. 0-6. 40 Nattradion... ; PROGRAM 2" 5.40 Melodiradion. 5.59 Senaste nytt. (Därefter 1 mi- nu före" varje hel timme t.o.m, kl. 17.59.) 6.00 Melodiradion. ven 715 Matbörsen.' ' 17.20 Melodiradion. 9.00 Har ni hört den förut? 9.30 Melodiradion. 11.05 Matbörsen. 11.10 Melodiradion. 12.00 Det får vi höra, 12.05 Det ska vi fira! 13.00 Regionalradion: I dag. 13.05 Melodiradion. "> " Siesta, ' 15.00 Melodiradions brevlåda, 15.30 Melodiradion. ' ” 16.30 Pop 63.' ” "117.00 Melodiradion. 18.15 Regionalradion. ' 18.30 Jazzens Soma Rad'opoe 106 Kulvaredaktionens aktuella kvart. 19.25 Johann Sebastian Bach. 20.00 T'dsspegeln. 20.45 Franz Schubert. | 215 Jord och ljus. 21.30 Från riksdagens besök - på Sver':ges Radio. : 22,00 Nyheter. ' 22.05 Kvällsandakt, ' 2210-23: 10 Folkmusik i "Korea. PROGRAM 3 18.15 Pop nonstop. " 19.09 Nyheter och väderlek. 19.05 Kvällssagan. 19.15 Landet runt. NE 20.59 Senaste nytt. 21.00 Melodirådion. 21.20—22.05 Jazzvärt på platta. Därefter. Senaste nytt, av Por Y
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.