JAS ". mera” icke, erfordrar så stor.or- " stora kostnader. : ” d | NN | RR | ätten | ante | andens I aananen:] stomvin:] Stanne | ammdnse] rn d u I N , wo 0 "YEAHOLNS TIDNING or t Lördagen den 21 december 1963 Sr -— LT den den 21 december ud FIL = | se Värdefull kritik: Statsrevisorernas berättelse är numera av betydligt värdefullare natur 'än förr ofta var fallet, Det är ej endast formell kritik utan den innehåller också bety- delsefulla uppslag. Vi har tidi- gare -haft anledning behandla den egendomliga utvidgning av statsdriften, som ägt rum inom försvaret, så att rent civil mate- ciel kommit att tillverkas i. allt större utsträckning, då krigsma- terieltillverkningen kunnat mins- kas, i stället för att verksamhe- ten i motsvarande grad bort. in- skränkas. "Karlskronavarvet - in- drogs av besparingsskäl men om- bildades till ett -statligt bolag. I obetydlig! I beredskapsläge eller krig skulle försvaret i ännu högre grad vara beroende av den privata industrien, som också har större möjlighet att bemästra va- riationerma i de militära beställ- ningarna "i fred. Fabriksverkets rr 1 publikationen ”Skånska Sam- lingar” för år 1893 skriver Sven Leonhard Törnqvist något. han kallar. ”Minnen från Sydhalland”. Det är också håglcomster och upp- levelser — egna såväl som and- ras — som han på ett ganska in- tressant : sätt åtenger, Det är vis- prisreglerande funktion bör. inte överskattas, heter det, Vi vill i anslutning härtill framhålla, att någon konkurrens med den civila industrien ej bör förekomma, och att endast "materiel, som av denna ej lämp- ligen kan produceras, bör till« "komma 'fabriksverket, ' Det bör 1 +» endast b Oo kyrkoherde i Knäred 1848—1865. Författaren börjar sin Ä resan till Knäred, som under någ- ra år framåt skulle bli hans hem andr 100 Faderri, Anders« Törnqvist, var het synas dragen” något ' grofva, men fula drag äro sällsynta”. >. Äktenisk ingicks tidigt. Elust- av run hade wäl så mycket att: säga till om i äktenskapet som mannen, och vartill han 'sedan i mognare år skulle återvända och närmare lära känna Nu var han en par- ch | vel på ej fyllda 10 år, soma ff " Vv akle :1 t - ungdomstidens Knäred han 'be- skriver, men förhållanden och tän= kesätt; seder och bruk var säkert likartade i det övriga Sydhalland. Låt vara . med vissa nyanser "och variationer, för . En kort presentation av förfat- taren är kanske på sin plats, T., som föddes 1840 och avled: 1920, var ' en framstående paleontolog. Paleontologi är di som lä- "bli ett slut på helt onödiga 'ut- , vidgningar :på detta område och , onödi, kostnader på försvars- stället - för att 'små min- ska driften har man börjat till verkning av mjölkförpacknings- maskiner och sålunda utvidgat statsdriften till helt nya områ- den. "Och Försvarets fabriksverk har utvidgats alltmer i stället för att inskränkas t enlighet med minskat behov av produktion. Vi har förut” framhållit," att detta, |. som svällde ut under kriget, nu- ganlisation. , Man. levererar” vapen till andra länder och icke alltid ” på oantastligt; sätt, Det må erin” ras om leveranser till Egypten och ' Algeriet (Argentina). Man har en särskild : försäljningsav- - delning och gör vanlig affärsre- klam. När trots detta vapentill- verkningen €j kan få tillräcklig avsättning, , tar man mupp 'rent civil tillverkning, t. ex, av: kyl- skåpeskompressorer. — Det -: kan starkt ifrågasättas, om . staten överhuvud bör ibedriva vapen- export till andra länder. Det bör av politiska skäl tillkomma pri- vatindustrien men med kontroll av staten. , 2 io, Det som. Laholms "Tidning . ti- digare påpekat, har nu i stor | utsträckning/upptagits av stats. revisoreima.” De, anser; att en all- sidigt .. sammansatt 'expertkom- mitté > "bör ” "utreda + problemen kring; produltion '6ch drift vid försvarets fabniksverk och spe- ciellt överväga, om det finns skäl att överlåta en del äv ver- kets duktion av, kri ial "på den privata industrien, Man gör också vissa invändningar mot att delar av produktionen om- ställs till civil verksamhet, Ver- ket har nämligen börjat. illver- ka rent civila produktet ooh, på senare. år.-stegrat exporten'sav. krigsmaterial, Fabriksverkets an- del av den totala produktionen av 'kri it är tämli huvudtiteln. Värdefull arbetskraft kan då 'också småningom fri- ställas för 'det privata närings- DET ÄR SKAM ATT MEDEOR- GÅRRAÄTT . ' so : heter pengar skriver För eta- garen med anledning. av 'att riksdagen nyss avslagit en del motioner” om” ökad rättssäkerhet för den enskilde i skatteärenden. Företagaren" ' reagerar ” särskilt skarpt mot att enskilda skattebe- . talare, som blivit upptaxerade av taxeringsmyndighet, ej får ersätt- ning för sina kostnader vid ett överklagande som går till” de skattskyldiges förmån: Ne Detta har föga med rättssäker- het att göra: Det är inte rätts- säkerhet. om" en skattebetalare kan riskera att hamna i det lä- get, att det kan vara billigare att finna sig i en. skatteorättvisa än "att hävda sin rätt. '”Rättsskyd- det” när det gäller skatter är ba- ra rätten att klaga. +. ov 7 2 Det är en skam för ett sam- hälle när det fiskala intresset går före "frågan: om rättsskydd. Det är en skam att medborgarrätt he- ter pengar, - . ss i : IT dagens 'såmhälle heter med- borgarrätt. "pengar :endast i' "ett "fall. . när det" gäller ' skatte- frågor. FR ' "ÄNGD FÖRTUR C:o fö. Varken poliser, : lärare” eller byggnadsårbetare bör få förtur i bostadskön, anser; Aftonbla- det (s). Sådana förturer blir bei fängda även bortsett från rättvi- - sesynpunkt: ; teen .." Vad säger att det är viktigare med poliser eller lärare, än med ingenjörer till stora industrier el- ler journalister till tidningar 'el- ler föreståndare tll konsumbuti- kerna? Det blir godtyckligheten sol al SÖKA SIN TRÖST I REGIONE! När ett företag flyttar, bestäm- mer det sitt val utifrån ekono- miska överväganden. Därvid vä- ger det .— påpekar, Perspek- tiv i ein decemberledare, in- spirerad av utredningen Aktiv 1o- kaliseringspolitik — tungt att ris- kerna för felinvestering kan an- tas vara mindre i ett område med expanderande befolkning än i ett område med utflyttning, Vad Perspektiv vill fästa uppmärk- samheten på är de dolda kost- naderna, . . . ” som det enskilda företaget in- te behöver räkna med, i varje fall inte i mera kortsiktiga kal- kyler, men som inte desto mind- re innebär kostnader på lång sikt ur samhällets synpunkt. Det gäller t.ex, de psykiska påfrest- ningarna i tätortskoncentratio- nernas kö-, buller och hetsmil- jö. Om vi vill undvika kö- och bullerproblemen osv. i de större städerna, måste vi räkna med Som andra dolda kostnader för centreringen till tätorter nämner tidskriften ungdomsbrottsligheten och luftföroreningen samt det i tätorter svårtillfredsställda beho- vet av närhet till naturen: Så länge människorna bodde något så när utspridda över lan- det, fanns det så rik tillgång till natur att det inte blev fråga om någon knapphet och inte om kostnader — åtminstone inte från samhällets sida, Hittills" har en- dast ett fåtal storstadsmänniskor haft 'råd att vara naturkonsu- menter, men med stigande stan- dard och ökad fritid kan vi vän- ta en kraftig efterfrågeökning. Nedslitningen av naturen i stock- holmsområdet,' som blir värre för varje år, visar fram emot sam- hällskostnader av avsevärd om- fattning. och den ökade ström- men naturkonsumenter — måste räkna med -allt längre avstånd till fridtidsstugan, svampstället eller strövområdet, Perspektiv säger sig acceptera de sakkunnigas rekiontänkande o. låter sitt resonemang utmynna i en uppslutning kring de sakkun- nigas förord för stödåtgärder u- tan behovsprövning. Den finur- lige MEM sammanfattar det he- Ja så här: ”En får tydligen söka i högsätet 'om dylik kategoriklyv- ning ska tillämpas. . . Samtidigt är hela tanken på , sådana kategoriklyvningar .ett be- "V:s för hur grundligt vår bostads- politik" misslyckats. Man kallar den social. Men någonting -trots sitt sociala syfte. mer asocialt än de: verkningar denna bostadspo- litik fått är svårt att tänka sig. Det begriper säkerLgen också de flesta av de politiker som allt- jämt vägrar att. genomföra re- soluta förändringar. Men det gör inte saken bättre, tvärtom mora- liskt ännu sämre, ” oa Kan de ansvariga bostadpoliti- kerna ' undgå att må jlla? Krav på förturer för särskilt nödvän- diga grupper tvingar s'g öemot- stadstillgången är nästan på upp- hällningen och = bostadsförmed- lingen vill gå i konkurs. DE FLESTA KULTURPOLITI- KER . - - bortser från en faktor, nämli- gen ' det varierande personliga kulturbehovet, skriver Väster- viks-Tidningen i en kom- mentar till en artikel i Tiden av kulturchefen i ecklesiastikdepar- tementet Roland Pålsson: ' Många människor tycks inte ha någon större längtan efter mera djupgående kulturupplevelser” o. vidgade vyer. — alldeles oavsett bildningsgrad och ekonomisk ställning, Mången med begränsa- de inkomster förmår med nuva- rande resurser ifråga om kultur- ; institutioner skaffa sig en gedig- nare bildning än vad flertalet andra orkar med, däri inräknade förmögna och grundligt skolade människor, Kulturpolitiken kan stimulera intresset, det kan ge ökade möjligheter för de kultur- törstande att släcka denna egen- domliga, ibland livslånga törst. Att sträcka ambotionerna hög- re och att tro sig därmed skapa lycka är säkerligen ett illusions- makeri, Här gäller det helt and- ra kvaliteter,” : sin tröst i regionen; : Igar. skrev: han några artiklar om ran om de: utdöda (fossila) orga- nismerna, Han blev fil. dr. och do- cent i Lund wedan vid 25 års ål- der och wid43 år även docent. i iversitet. År en stor täckt ”flyttevagn” genom det sydhalländska Janidskapet. Det var under, augusti månad mot 1840-talets slut. Fadern kom från Bohustän och skulle överta "kyrkohendetjänsten' i Knäred, Om wi skulle kunna föl flytta oss tillbaka till denna tid, skulle wi med förvåning inte kän- na igen oss. Den halländska slätt- bygden. med sina vida horisonter fanns tinte då, ' Det som vi kallar slätt var” till stor 'del kärr och moras och på sina. ställen" även d. Bit sönd land- 1. 27 geologi vid samma uni t. 1902, då han war 62. år, utnämn- des han till wad man kan kalla hedersprofessor : där. ' I -yngre .«la- sin barndoms bygd och dessa lig- ger till grund för ”minnena”, som han skildrar-i ovannämnda' arbete, Signaturen" kommer "i det föl- jande att tå'-stickprov här och var och å all enkelhet göra några jäm- förelser och . kommenbarer, :. +" byggnader”. de branta backarna ne reds kyrkoby. " skap. Författaren omtalar också att slätten omkring Laholm den tiden var ' en vidsträckt ' ljunghed. 2 På denna kunde man skönja ”några få byar med strångt hoppackade Likaså omtalar ham dmot Knä- nr Någon verklig skogs nu var inte Knäred för år sedan. Det var f. ö. knappast ocken som r cirka 100 Därmed war. heller ingen skada skedd, En betecknande historia be- rättas: ”En ' qvinna" klagade en gång för sin prest öfver mannens elakhet, och tillspord hvarubti' den- na visade. sig, svarade hon: ”han vill icke lyda mig”. Denna episod tilldrog sig dock i,en annan hal- ländsk socken, men menar : för- fattaren skulle gott kunna : Vara från Knäred. Kanske från. var som helst i Sydhalland. Från Ve- inge minns signaturen att när man talade om. hustruns övertag i äk- tenskapet sa man: ”Hon har ta- git ””severinen”, id. w. Byarna låg .som överallt utmed en bygata eller möjligen två. Rurnt- omkring varje by vången eller gärde! : tet en otrolig mängd åkerlappar. Tar man det av lantmäterihand- lingar ' från den tiden ska ' man finna att varje jordbit hur. liten den var, hade sitt namn — ofta fiffiga och ireliga benämningar, Gårdarna var förr di världen altid 'innebyggda med en port, som utestängde objudna gäster, såväl som blåst och köld, Utbröt eldsvåda strök i' de flesta. fall eder : gå? Skoga lunda, : : 3 = by-posten” ft = yPost en . | M in KJ SN . . "trevlig tidning Man brukar i tidningar, inte gö- ra reklam för kolleger — snarare sablar man ned dem. i den mån man kan komma "åt dem! Men i det .här fallet .ckall vi konstatera, att vi fick en liten trevlig ”kolle- ga” på redaktionsbordet för -några dagar sedan. Den är stencilerad och sålunda inte någon stor .sak men har i alla fall 16 sidor — fy ta gånger. större sidantal än. Grän- ma Tidning konstaterar man. så- Tidningen i.fråga heter ”Skoga- och ubges av eleverna 3—7 vid Katt ; folk- m- Skogaby namnen” i skola — som” man f..ö. vill döpa om: ti skola,” sedan "Veinge ' nu lagts ned. Den utges i avsikt att tjäna peng- ar till skolans österrikiska fadder- barn Rosalia, som ' man annars sparar-wvardera 2 kr i månaden till — bra gjort för övrigt varför man får hoppas-altt tidningen , ger. en slant till henne, = ge Ts - ”Chefredaktör” är Helén Mag- nussen, . ”redaktionssekreterare” Manianne Gustavsson och ansvarig utgivare folkskollärare Gert Ram- nemark. Innehållet är trevligt och i en intervju med, biblioteksföre- ståndaren smedmästare Einar 'An- dersson. får man veta, att ungdo- marna ” mer intresserade ' för böcker. än. äldre och att de gärna vill. ha: hästböcker: De äldre” läs ser ” gärna -' om. trädgårdsskötsel. Varje onsdagskväll håller biblio- någon ' socken i Halland. Det var ljunghed. ' och mossar i stället. Skogsparbierna i Knäred inskränk- te sig Hills. kl skogsparker' av större , eller mindre. areal. , Söder om Lagan växte lind och avenbok. Mellan skogsområdena utbredde sig tjungheden i sin ensliga stor- het. I idalsänkorna fanns det dju- pa torvmossar, Så + , Wold . Under hela sitt lopp från Mar- karyd till Laholm (fyra mil) fanns det ingen bro över Lagan. I Knä- hela gården med — 'isynnerhet som taken var av halm. NN Egentliga trädgårdar, saknades i de flesta fall. Men ofta hade. man några fryktträd bakom byggna-: derma, i regel s. k. sötäpplen och något såags ” stenhårda gråpäron. I ”haven” växte gammaldags blom- ster: :ringblemmor, åbrodå och lavendel. Till ”urtakoaten” (blom- H ön > Aeupkfbests) ' Den I: -— | Aktuell - Från (rysk synpunkt kommer onsdagens = händelser = ytterst olägligt. Vilken vension av Gha- nasbudentens död som än är den riktiga förefaller det ofrån-. komligt att affären kommer att ges stora proportioner på många håll i Afmika och att den får utrikespolitiska återverkningar. Detta sker vid en tidpunkt då Kina genom' att sända ”rege- ringschefen själv på en två må- nader lång resa till en rad af- irikanska länder demonstrerat sin avsikt abt göra en kraftan- eträngning för att vinna över den svarta kontinenten '!ill den kinesiska. , sidan ,i konflikten mellan de två . kommunistiska stormakterna. a Svenska Dagbladet. ” Att förhållandena medan Vita huset. och Kreml ' efter ' kraft- mätningen vid Kuba har. sta- biliserats på ett anmärknings- värt sätt kan i alla händelser väcka förhoppningar om att det politiska tövädret kan 'utnyttjas till att' må verkliga förhand lingsresulltat och inte ' bara bli en betydelselös paus i det käl- la kriget. = Co ; : Handelstidningen. . Också. en så ivrig anhängare ) för hörde , till ungammeal sed. Charles. av den. -nyafrikanskaf friheten reds kyrkby fanns: det Hertid en pråm, på wvilken' man kunde fraktas över. Ja, man kunde t :o. m.:— fast med viss nisk — trans- portera hästar och åkdon” ve Knäred har sitt namn inskrivet mer än en gång i svensk (rättare svensk-danck) ” historia, "Freden : i Knäred 1613 omnämnes i samband med. Gustav II Adolf o. Kristian IV. Kärl XI -är- också förknippad med orten, Ha sov ä en lada vid Ver kabygget natten” före staget. vid Fyliebro” (Halmstad). . Dagen. därpå åt han. sin frukost wid. en. över- ära Knäreds -kyrka, [s heta samma "nämndes alltid ”vid. brun- | nen” till skillnad från: andra med samma namn, : bo ' Knäredsbon" (liksom " sydhallän- ningen" i ' allmänhet) karalktärise= rades mera av försiktighet än djärvhet, vilket dock inte betydde att han war feg. Andra goda egen- skaper var : välvilja (som också 1 djuren), hederligs tt." Brott. var sällsynta. Det. som, "någon: gång kunde 'in- träffa var oljud i kyrkan och olov= lig brännvinshantering.. Under ' de teket öppet, : rubriken anbilel, . - på. en od . Hur gick "det gedan? Så”låter El liten intressant man konståterar, att ståndligt fram samtidigt som bo-]. Kattarp: för mågra: år sedan :var Hallands bästa idrottsklass. Man gick: och tittade på ett fint vand- rtingspris, men 1961: försvann det samtidigt som Lars Arne Feldtblad lämnade skolan . för att börja i samreal i Laholm. Därmed var också .idrottseran.. slut - för Katt- arp, men Lars 'Arne fortsätter sitt idrottande "i ' den mån studierna ger möjlighet, I år har han hop- pat 6,25 m i längd i Falkenberg, : Bland mycket annat trevligt pre- senteras åni fadderk urmiot | z 20 'år T. vistades i trakten inträf- fade Idock något oerhört: ett dråp. Men "man. dömde dock detda inte så hårt, Dels hade det skett av våda, d. v. :s.. olycka, dels var den döde. en smålänning: -. i Något man fruktade för komme inför ,rätta,;, även om man var kärande. eller vittne, . Då led man : hellre orätt. Av. den anled- ningen kunde också tjuvar husera värre, utan at riskera något; Ett intressant avsnitt utgör be- skrivningen av. knäredsfolket, Vi citerar: ”Folket är af kort, dock ej just svag kroppsbyggnad. Qvin- nerna -äro jämförelsevis . etarkare var: att " Jubelrop är det sista som man bör höja över meddelandet att invånarna i Västberlin under jul- och nyårshelgen" får hälsa på an- över huvud taget tillåts äga rum är naturligtvis glädjande, men in- te mera glädjande än att en fång- es släktingar får tillträde” till fängelset. Rätten att passera mu- ren gäller" endast för invånare i Västberlin; Invånare i Östberlin har däremot ingen chans att få hälsa på i Västberlin, Orsaken är uppenbar; de östtyska mynd'ghe- terna vågar inta ta risken att un- der några omständigheter låta sina egna ta steget över till fri- heten, Löften att återvända an- ses inte förtjäna någon tilltro. Detta är helt i strid med den officiella östtyska uppfattningen av muren mellan Öst- och Väst- Berlin. Det heter alltid att muren byggdes för att hindra ”sabotörer, spioner, provokatörer” etc, från väster att tränga sig in i Östber- lin. Det enda logiska hade då va- rit att "enkelrikta helgtrafiken från öster till väster eller att åt- minsone tillåta besök i båda rikt- ningarna, CCT osten + " (Dagens Nyheter) »« ”Itet är oftare regelbundet än vac- höriga. i Östberlin, Att besöken | än » hvilka, långsamt ut- vecklas "till "ein fulla wäxt ”Anle- kert, dock ser mean någon gång verkligen fagra' qvinnor, I allmän- Va ED : | Samhällsdeba repertaeanmrapporter, översikter och porträtt bjuls i sedvanligt sbehag- tig blandning i Perspektivs decem- berhäfte, marmed': landets livat gaste kulturtidskrift -avshkitar sin l4:de årgång. Ledaren tar upp en rån utredningen Aktiv 1o- spcfiivk och understryker det ofta glämda faktum att lokali- seringen till tätorter rymmer dol- da kostnader wika förr eller se- nare måste betalas. ”En får tyd- ligen söka sin tröst i regionen”, är tecknaren :s kommentar till betrakltelsen, - ot ne Chefredaktör Arne Lindström, Västervik, anför groteska exempel på hur s. k. konstnasare 'profite- var på det nyvaknade 4 intres- För Laholms Tidn 2 Text: Apg. 5 kok TMK ad "i N . - Vi står nu. alldeles åntill julens dörr. Den är ännu "stängd. Men ”utanför dörren höras nu fotste- gen”, +. ler es a H ”En"stängd "dörr... Inför en stängd dörr kan man stå med glädje och förväntan, . när. man väntar kärt möte.. Med osäkerhet och nyfiken- het inför det ovissa, som kan fin- nas bakom: Ängslan och, sorg, när man vet att "bakom dörren. döljer sig ansvar, anklagelse och alltför ansträngande --'arbete,.: Och ' med bitterhet - och besvikelse" står ' vi, när möjligheternas port har slagit Men nu står- vi Då skulle wi : bara barnslig förväntan, bara tack- samhet och ogrumlad : förtröstan, En gång — fror jag mig veta — ver glädjen påtaglig och stor, när du stod inför julens dönr. Kanske finns , det ' också för dig i dina minnen en å yttre bemärkelse på- taglig julens dörr. = i " Salen, finrummet därhemma, som eldades upp bara till jul. Man fick besöka det bara för att lämna ifrån sig sina små paket. . Till sto- rebrors. förstfödslorätt , hörde att på julaftonen ensam kläda jul- granen, En titt genom nyckelhå- det var nog för de andra, som stod ånför julens dörr, Spänningen, ny- fikenheten, tryggheten i en säll sam och lycklig blandning. 2 Till. julens dörr kommer vi in- te fram utan att passera minnets dörrar. Och de står denna tid av året: på vidaste gavel för” många. Fars säkra steg, när han stampar snön ev skorna på förstugubron, Mons ivriga weleg, mär hon skyn- dar mellan epis och skafferi. Bar- nens överflödsenengi samlad i j orcliga fotsteg -och roliga - lekar. Innan. vi är: framme "wid julens dörr, har wi måhända passerat otaliga portar. Vi har gått genom många dörrar. Skränits av rasslet från rostiga gångjärn, Oroats av cnubbiliga riglar, . os Till många dörrar, som vi åter set genom att till aningslösa köpa- re prångla ut helt värdelösa s. k. konetverk. Frågan hur svensk lit- teratur skall kunna intressera ut landet tas upp av gamle sverige- vännen Anton Böhm, Wien, och författaren Per Olof : Ekström. Numret rymmer två porträtt, edt av konstnären Rune Jansson — han som målar poesi — som konst- kritikern Gudrun Manell, Sollef- teå, utfört, och ett av den nonr- bottniska — förfaltaninnan = Anna Rönnqvist (”Solvåren”), för vä- ket Lars Törnqvist, Sundsvall, Svarar. Repertoarrapporterna kom- mer från Bänt Berggren, som tyc- ker attt man inte skal tala så högt om ”Tystnaden” som konstverk, och Erik Miller, som sett de se- naste sändningarna från TV-tea- tern. Fil lie. Sune Åkerman, Upp- » drar av. ett antal nya böc- ker i ämnet historia den slutsat- sen att den bittra fejden mellan de tivaliserande -historieskolorna (källkritikerna och traditionalistor- na) håller på att biläggas; -vi står . Li anmäler några nya litteraturhisto- viska verk och antolcgier ur en bestämd "synvinkel, nämligen hur tonvikten kan' läggas starkast på antingen nationallitteraturen eller på världslitteralturen. Skönlitterära bidrag i häftet har levererats av Sverre Holmsen (no- vellen ”Costumbres” med motiv från Kanarieöarna), Håléne Ape- ria, Anvelt Ardau och Tor Berg- ner (dikter), illustratörer är MEM och EWK Recensionsavdelningen Tymmer anmälningar 'av såväl fack- sem skönlitterära nyheter, och kulturellt småvarmt i form av notiser från det numer beröm- da bord som i Perspektiv kallas Apropåer. vt F december är utökat, fyra sidor har lagts till för årsregistret, som i år gjorts extra utförligt och som gör det möjligt för envar att i en handvändning slå upp var under årgången som en bok eller en teaterföreställning inför en historiegrafisk vändpunkt, är hans tes, Docent Lars Furulund rätterats, en aktuell samhällsfri av komminister Eric Sidung, Sundsvall. ” skulle "vilja stiga in genom, har vi för alltid” förlorat nycklarna, Och mörka portar, som vi helst ville undvika; måste vi åter. och åter Palssera, > - | DK ”Se, ” härutanför ” dörren höras fotstegen ...” Jag hör trötta fot- julen. Vi har” accepterat de r ger sin. glädje, har” sina möjlighe- ter, Den missbrukar wväl våra re- surser och krafter. Vi suckar över den och upprepar den år från år. Men nu är den dörren snart pas- . | serad, ' oe En moders väntan. . Hela värk dens väntan. Också din och min väntan inför julens dörr. När den öppnas på glänt skymtar de kära. Också dem 'scm vi bara äger i minnet. .De gamla julsederna och julsakerna, - Julbordet” och julor- "Inför julens. dörr ' står. vi inför himmelens port. Därutanför hörs nu :. fotstegen "av förväntansfulla barn, av: förvånade herdar, be- tänksamma' stjärntydare och upp- rörda maktens män, Därutanför hörs ”sus: som av vingar, under- bar korus äv röster”, som sjunger ÄRA, ÄRA VARE GUD! Nya böcker "Ulla — Lidman-Frostenson: =— 'TI- DIGT : KALLAD, Gummessons. Häft. 18:75, inb, 21:75. Ulla Lidmen-Frostenson öppnar i sin bok tre dörrar: dörren in till sitt eget hjärta, tll familjen Lid- man och. till pingstväckelsen, Myc- ket värdefullt och lärorikt är det att få blicka in i Ulla Lidmans hjärte- och" tankevärld. ' Hon - var begåvad med en snabb reflektion och dkarpsynt iakttagelseförmåga, Hennes inre var öppet för allting omkring henne. Med verkl'g an- dakt läser man om hennes inner- sta känslor och följer med levan- de intresse hennes tankevärlds utveckling, Djupt gripande är att taga del av tonåringens aningar o, gradvisa medvetenhet om sig själv och sin kallelse. oo - " Den "öppnade dörren itll £fa- miljen Lidman ger en inblick i ett skilsmässohems liv. Erfarenheterna från detta var inte särskilt, svåra för den unga flickan, men en och annan konflikt blottas, — Dörren till 'pingsväckelsen, j vilken hon själv kom med i mycket unga år, öppnar för oss den unga väckel- serörelsens varma gudstjänsliv. Med djup beundran talar hon om sim pappa och hans, predikningar. Ungefär vid den tidpunkt, då hen- nes tonår var till ända, fick hon kallelse att resa ut till Kina som lärarinna för Pingstmissionärernas barn. : Ulla Lidman-Frostenson bley in- te gammal, Hon dog 1962, endast 52 är gammal, och hade kort före sin död färdigställt sin bok, ”Tio digt kallad” är en synnerligen läsvärd bok — den har också bli- vit mycket uppskattad och är re. t3, en kulturarb port- åga 4 = 0 ventileras ete, dan ute i sin tredi uppl; i de tusendet), Je "pplaga (tion- 4 som Sydsvenska Dagbladet nöd- gas inför Nkrumas rättsöver- grepp konstatera, att kolonial- herrarnas diktatur ersatts med ett ännu värre förtryck genom infödda härskare, och att den afrikanska befolkningens frihet snarare blivit. mindre än den var på 'kolonialväsendets tid. Nordvästra Skånes Tidningar. För vår del tycker vi nog att regeringen i sin -ekoromiska analys skulle . kunna tala ur skägged när det gäller kostnads- indlatonen. kraftfulla varningar mot överdrivnia anspråk behöver Ante bli slag i luften om rege- ringen samtidigt hotar med skatteålgärder för den händet- se balansen vubbas på ett mar- ' kant sätt. Men det passar näp- peligen hr Sträng att inför ett valår ita upp ett. så impopulärt tema, : et Dagens Nyheter. ' 1954 års ffastigheltsbildnings- kommitté har kommit med ett bra förslag. Kommittén vill upp- häva de två lagar som finns om fastighetskildning och .samman- ' föra bestämmelserna i en enda lag, ' s Rö Torre : För närvarande har vi dels' jorddelningslagen som gäller för landsbygden och dels fastighets” bildningslagen för städerna.” Pf tersom' förhållandena på" fastig- är så likartade på landsbygden och & städerna finns det ingen Denna uppdefining vållar tvärt?” om" vissa besvärligheter: Vär : Skånska Dagbladet, Må "vi se' till att julklappen. skall 'berfluta om + vår blir or. dentligt tilltagen. Det är: elt så väl humanitärt-socialt som”eko- nomiskt intresse att så sker.:V: må "också: eririra oss att hunger och lidande 'är viktiga - orsaker ul krig, och om: vi i vårt land så gott vi: kan. hjälper. ill. att medverkar ' vi därigengom' också ' till att. förverkliga julens hug- . -|nesamma . budskap om frid på jorden. + 7 > : . ne se eSLU-bladet; Progvessiviteten 7 missgynnar kvalificerad arbetskraft . med lång och dyrbar, utbildning. En - akademiker ' verksamhetsår har samma ”livs- lön” som en arbetare under. 45 - arbetsår måste :genom prögres-' i skatt 'under. sina tinkomstår (trots att hem inte får avdrag för sina utbild: Sunt Förnuft. alt journalisten är i sin fulla rätt och bara sköter ev arbete, när han finger. och frågar eller vill göra ett reportage även om vapnet mindre positivt. ”Ja det vet vi” säger någon. :”Men det klär bara Sensitionsskriverier”. fatet av alt vederbörande inte varit öppen, lämnat fullständiga uppgifter och förvissat sig -'om alt journalisten, "förstått dem rätt. Enfarenheterna visar att saklighel och wppriktighet så långt ' sekretessbestämmelserna Flygvapennytt. N I det trivsamma skånska Luf- farschacket spelades sidta om- gången för å år. Många. tustiga frågor och svar iturmerades; En fråga löd: Gustav II ALE ska- pade tre hovrätter. Nämn två av dem. En tävllamdie odontologie kandidat bet länge på tänderna innam han levererade ett halvt svar: fläskpannikaka måste .va- ra en av dem, Vitsen torde ha varit helt omedveten vilket en- dact' ökade dess behag, Luffar- schacket lämnar plats åt im- provisation. vilket gjort pro- grammet myckel Möjsamt, Inte kan det väl vara ledningens me. ning alt för alltid avskriva den- na trivsamma serielek. Olle Olsson & HT. . Ihållanide buller : vållar ' törst, har nu "vetenskapligt bevisats av en tysk professor. De festa källarmästare har sedan länge rent instinktivt anat deta.” Grönköpings Veckoblad, '- helsbildningens ' område numera ;' anledning uatt ha skilda" lagar. All. u-länderna som :niksdagen ”. siviteten betala väsentligt, mer, det skulle gälla något för flyg- - Det kan det bli,-men sådana, skriverier är som regel. resul- i medger lönar sig. DN lindra. möden "och. svälten" "så + v ningskostnader).... . . Vi måste lära f09s att förstå . . dte,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.