N:R. 297 B inDet fanns icke rum för dom i härbärget”, ”han' kom' till sit wi. stänger till för: vi Stänger, Guds | Vkanek ute från ett. icke , -Julevangeliet. ta far: om: stängda dörrar: Vi glöm- : Då hällde sig g vid Davidå by, def vinter var och kyla; Sr att våra kid begynte göy > a ine på stora” och våra hundar yla. . a Han”är 085 lika. > En ängslan for kring vret och slätt, | "= Vi sökte hålla samman fätt . in och våra G ögon skyla, Då kommo till det Hälla stall då sidenkläder bjärta,' ” . när natten skymde bistert kall med frost. på fakets pärta, Na : De kysste barnets bara' fot, Maria tog allt detta mot -: En stjärna slog på himlen vt: Hon lyste som en blomma: ' - | "Hön sken på. helga stallets knut ". och på 'de båda fromma." | . Och barnet 'sov på krubbans trä, ' ; och för dess fot vi krökte knä” - > och knäppte händer fomma,' | "mer lätt, när vi stänker- på ' Bet | Iehem;” att' stallet och krubba ll "man" kommit till en: främmande" stad, sent. en kväll. Man är tröt "och hungrig. : : Det finns ingen 4, mänskorn. > restaurang eller bar öppen. Inget- "de inte' visste vem han? var. vn hotellrum att få Man kanske får” å' brandvakt eller sitta på. en” bänk i en väntsal... end Man ' kunde tänka sej att nå- ÄT : Ena ängel stod på himlen fram... . Han var så stor att'skåda, :. - Tr Hans? röst sjöng djup och: allvarsam ; Han ville oss bebåda : odd ås att nu var kommen Jess Krist och fred på jorden; kommen sist” -och all var, nöd och vådas - skulle sagt, när. man fått höra, « hur det var fatt med isnickarfa- — miljen. från. Nasaret: Viska för- söka packa hop :'oss, ett par av "085 kän bre ät mantlärnå på gol” -wet och sova där, så får vi plats”. t i ke. Mänskorna var likadana då " sorå nu. Man har ordnat för sej | Av Saba redo kungar fre på röda hästar frenne, « : De voro ståtliga att'se — med silvecknapp' och spänne, I tretton dygn var deras stråt "och stjärnan drog dem västeråt, De Jeddes hän'a av hennes + sa : och gömde. i sitt Hjärta . vi hört en n Sång D annan li; Vi tigande och tröga. ones Vi sett ett öppnat Himmeleik i barnets klara öga. sor själv och sen får de andra klara : 1 Nä, väsker vi Kanskoj-om det kommit någon till mej ”i "ett ”så dant nödläge, skulle jag nog. för. it i ” söner: va förresten fåordiga' män- lickar - under . lugg "eméllanå' Artur. var. den yngste och sorg. - lösaste och han svar. stundom : 7 "frestad att le: mot -brodern,: men : sida av bordet; 'och på -den' tredje .. - han” hejdade : sig alltid .i;tid ! sidan modern — hon" satt mellan '. han kände; a att han skul : : De: båda”. pojkarna ot "räckte tysta” råm' sina kaffekop- par var 'gång de: druckit” ur,' och ” lika tyst tog änkan kaffekulan i - fat "och retat. mor "alltför mycket | den ' förgyllda" nickelkörgen""ö öch > med ett leende, tv EN, H . fyllde” deras” koppar på nytt, ar , "Men "brödernas tankar, sk'lde! "Linus: och Ariur ; skar bröd- sig inte "mycket" från "varandra. - skivor, över. hela ' kakan . och Då. kretsade ' kring detta; Mor: breddé tjockt med smör på — i skulle gifta om sig, « - de höll på. med .stenbrytning och i "> Det skulle | bli av. mellan 'Hen- - till följd av. detta styva arbete I ne och Edvard i Igelås, Bonden ' var. de ansattä av: en glupande + hade' ju ränt och sprungit här . ton i dag var, det tystare än van- -Jigt. vid: köksbordet, z: Linus 'öch" Artur hade. var sin ' i hade "de" ju brukat gården till. "sammans och:-levat i bästa säm- ' i Igelås, så: ekulle : ifrån och sälja 'sin halvdel. Hon aptit, Men Karolina” tycktes tug- i ga och svälja med svårighet il . dag, Hon hade. länge sysselsätt- + ' i gården länge, och de hade nog undrat, ' vad han : egentligen vil- le; men knappt på allvar fruktat ' ning med en enda smörgås. Icke I detta. Och' så hade de "trott, att | så underligt förstås — så. fullt | . mor var för som hennes huvud var av fun= i. nu var hon : ändå inté så" klok, » deringar, så genomträngd som |. att hon begrep hur det var fått: , hon var av:bryderi '::fva 1" Edvard ville åt" hennes ' egen- vå ” Tystnaden. vid' "matbordet. biev ? dom; Hon ägde halva gården, det . Laholms dubbelkvartett, 1894,” Övre raden, fr. v.: hrr Lundgren, Settergren, Linna "son, Ljungberg, Nilsson och Jönsson, Nedre och ol så Grandin, Jacobsson, Widéen,”, ; :och okänd. - och tiga ' blev outhärdligt idag i. -—i dag, när det fanns någon= |" " behövde lite 'kapital:. ting. så viktigt att. tala” om. ao! skulle” det bli av sv ändå Ja, så För länge sedan, innan' färn- I ohatinés Rydell "Bela "Hans; + vägar och bilar fanns, och ”in<" boställe var den. genom: Små- I nan femdagarsveckan var upp- landssången : bekanta'. ”röd : ”lysbr i dåens” år, i "Laholm" "skriver" EM denna' artikel hans son, fil de. fo 0 'Härald Widéen,.' Göte- : borg.; Han avslö r att ”Sista ] ' från "Amerika”. var 'adresserat till "Laholm och be- rättar” om ett .gammalt musik- instrument som”. i'60' 'år förva- on i funnen, hette det ”klockarfar stugan”, "och dennä var centrum skall allting bestyra”. En sådan för Rydells verksamhet, Han un- klockarfar var min pappas mor- ! far, orgelnisten och skolläraren Li TN . . SV poststation och > hjälpte ” "socken= : ; borna. med, deras” affärer, Detta - "blev: han Änte . rik « på, snarare ” fattig, meh han. hade "bättre hu- vud 'än många' andra” och "därtill - "musikalisk; begåvning. - -Han hade Sn tagit sin examen! vid konserva- sf 27 toriet i Stockholm,' och han ha-. "de. skaffat "sig ett”. musikinstru=-. "ment, som tillverkats där år. ”1819.; Det var långt och smalt o.;: "hade / inte MAuklädda” hammare "gom. slog ' "mot "strängarna som I: ee nutida . pianon "utan ; metallstift, "vilket gav en fin och spröd kläng,. på 1700-talsvis,” ' Mr På "detta instrument övade sig. CAPorti, K sid, N. klok för sådant, Men. s i med: gården. Och för aldrig det - + ville de dela "gården med någon ; tryckande, Att bara sitta och äta ; "var en hel del pengar. Och han. 0 vard satt illa till i Igelås — han ;' v— om egendomen fick förbli ode- "begrep nt "Att. mor Att: mor : kunde, : Sedan'. far idog- a. Och de" hade förbättrat jor- den. och ' förkovrat sig." Linus o. Artur .chade' inte: föreställt , sig något annat, än ätt, detta" skulle ” fortgåt, Åtm” nsto; "de e båda > gifte. sig : Så blev det mor; som gick och... gifte sig i stället; Och så 'skulle : det: vara slut med den 'gemen > samma -brukningen- av-- gården, -- För, när mör flyttade till Edvard | hon - skilja ville allra helst sälja den till si- na pojkar, "men ' även åt oskylt : > folk, om de inte ville. Linus och, Artur hade inga pengar att köpa - mors. halvdel : för,' utan ” måste . sätta sig i skuld för den, De var inte beredda” på sådant: krångel : oskyld. Ja, . hur". skulle det bli” "nu? Bara elände och krängel | skulle -det bli. Bäst, hade varit, om ' allt fått "fortgå som hittills . "Meh: Karolina, i Sutårebo: satt om Wan a ”morafton I vv var dr näs än. - vanligt vid ”Pordet, NY tills hågon' a äv ” ” fick heta såg från den ene tll a den andre av: sina söner, "medan hon 2 drack” ur sin kaffekopp i lång- samma klunkar.. "De gick och tjurade och" vrenskades, pojkar= nar... Nå, det hade hon. ju vän= , tat, Kanske hon dock inte förut- sétt,' ätt" de skulle ta så pass illå vid sig.” " "De" gick "ju "och Betedde sig mot mor, sin som om hon gjort = sig: skyldig" till "den skamligaste ' gärning”som fanns.' Hon var väl inte den första änkan i världen, . som . gått och "gift om sig. Och : hennes pojkar var inga bröst- barn "längre... os... Artur, lillen, som "han: länge q ja, Artur, "han blev ju myndig i i nästa september, Bå- "da två var vuxna karlar och bor- de kunna, klara sig själva hädan- efter. Nu hade” hon väl hunnit göra 'sin plikt som mor mot dem,” ” när de var myndiga... Klart att det. skulle pk tafatt för : dem i början, ” bortskämda som de var med hennes.omsor- - ” Och själv hade hon litet Svårt att vänja. sig vid. tanken, att hon inte skulle ha sina bå+ : da söner i huset hos sig längre. Särskilt sved'det, när hon tänkte på Artur, som :vär en sådan glad (Forts å sid: Må ! L H H Vv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.