r Sammanhållning och solidar!- tet — den bärande idén 1 jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse N:R. 299, ARG. 33 | | en Annonsera effektivt? IT Annonsera blööcs "- LAHOLMS. TIDNING —— Ansvarig utgivare: J. B. Bengtsson =. Redaktör: Bertil Nyblom | ". "TISDAGEN DEN-24 DECEMBER Laholms inre skapnad i av Lah Forskarflitens lampa brinner : klart och länge om kvällarna men också dagarna lång är fli- ten och noggrannheten känne- märket för Laholms stads vittre skildrare, — författaren Axel Ejwertz. Från sitt forskar- rum där välfyllda hyllor vittnar om stor. beläsenhet och digra samlingspärmar -om hans egna framgångsrika studier i stadens och dess inbyggares historia, har & han 'en vacker utsikt över sin stads vintriga hustak. Nog kas- tar han en blick på detta vack- fra Paromara då och då men annars är det mest stadens' och bygdens historia, som "intresse. far henom, ent Just vid. denna tiden för två år sedan utgav hr Ejwertz 'på S:t Kauts gilles- förlag första ; delen av Laholms historia, be-. "hardlande 'kyrkan och "skolan, . Det är ett lärt men lättläst verk, som mottogs med en presskri- tik, emanerande inte minst från fackmannahåll, som . var . full- komligt översvallande av beröm och som delade ut stora fång av Trosor. (Detta må framhållas till undanröjande = av : förefintligt " vankelmod 'hos den, som fun- : är och möjligheterna att hindra "så utomordentligt "noga pene- santrerat, sitt. källmaterial och" det . ökade användningen av kemiska derar på att ge bort boken ' i julklapp; en idealisk sådan är den helt enkelt)! Sedan dess har det varit rätt så tyst om fort- sättningen, men för någon tid sedan meddelade hr "Ejwertz till staden, att han hunnit en bra bit på nästa del av verket, Det finns väl ytterligt få om ens någon hävdaforskare, som finns ingen, som vet och. kan så mycket om Laholm som just Axel Ejwertz. Därför :: kanske det dröjer ytterligare både ett pande krönika och historia ge- nom tiderna, tillkännager ' hr Ejwertz, meo a ” — När man skall skildra sta- eller två år innan del två kom-. dens framväxt genom -seklerna mer ut — bältre det än att den skall ge intryck av .slary och hastverk, Men vad kommer den då att innehålla? Laholms "Tid. hing har just nu till jul hälsat Författare Axel Ejwertz ': ; ” på hos hr Ejwertz där. vi som alltid fått en givande 'litterär pratstund, .; el g F — I främsta rummet blir det stadens inre: skapnad och ske- pelse från allra äldsta tid fram till våra dagar, som kommer att skildras, dess rättsvårdande och administrativa institutioner, dess ekonomi, . handel + och '- sjöfart; hantverk och ' övriga näringar, inte minst laxfisket, och mycket har jag börjat med den allra äldsta” källan,” den. källa som bland alla Iallands städer en- dast nämner Laholm men, : den ger tyvärr en ganska oklar bild av staden. Jag menar då Kung Valdemar Sejrs jordebok av år 1231, som finng utgiven i fak- 'simile,' Handskriften är "egent- ligen en skattebok, inte jorde- bok; men den: kallas” så. Här finns en berömd lista, som hand. lar enbart om Halland, och ' där är : också ' Laholm'. nämnt ' för första gången på historiens blad. Listan upptar: kronans 'och 4 kungens gårdar: och tillhörighe- Å ter, bland ' annat: kungsgården, och genom att staden ursprung- ligen låg under det s. 'k. ”ko- nunrglef”. (monarkens : lönegods) på kronans mark; hör dessa sa- ker intimt samman. ''- os — Det fanns ett mycket nära sammanhang mellan. Lagaholms "slott och staden, och detta räck- te så länge 'slottet ägde bestånd. Jag har ägnat. ett Helt: kapitel — det kanske besvärligaste i hela” boken ”—' åt 'att' utreda stadskaraktären - för + Laholms vidkommande på ' jordebokens tid. "Uppenbart är emellertid att styresmanrien på kungsgården haft en'hel del att-säga till om i samhällets administrativa och rälttsliga liv, "50. et. — Hur länge en borganlägg- ning funnits på holmen, vet annat =som > tillhör ”stadeng-- 1ö= en glad. sön ”Solglimtar” — nog vill vi väl alla se i dessa vinterns tider. Men finns det något bättre namn på en religiös junioravdelning Växfskyddmedlens skadeverkningar” skall kartläggas Statens naturvårdsnämnd an- håller hos regeringen att åtgär- der skyndsamt skall vidtas för att kartlägga och registrera ska- deverkningar till följd av den ökade användningen i vårt land på detta område skall samord- nas och väsentligt förstärkas. ' Nämnden erinrar om att den växtskyddsmedel i åtskilliga de- Jar av världen medfört problem av stor räckvidd, Anledningen är de risker för skadlig inver- kan på minniskor och naturen som användning av biocider vi- sat sig kunnat innebära, Till följd härav har I flera linder påbörjats omfattande undersöks ningar för att fastställa omfoll- da 3 Es än just ”solglimtar” — det är ju sådana som vi vill se våra barn, glada och soliga, Men för att få dem sådana kan man inte bara berätta .Guds ord för de små. utan måste också ge dem en 'sysselsättning där de trivs. Detta har evangelist Margit Petersson vid Våxtorps Be- telkapell : förmått göra och dir möter vi också ovanstående gla- da grupp. : mt — ”Solglimtarna” kallar" jag en yngre grupp av juniorer, som jag nu har haft hand om i ett Par År, omtalar fröken Peters- son för Laholms Tidning. De är och de har varit mycket intres- praktiska ting i stil med för- skolans arbete, Att fläta ped- dingrotting, klippa och rita och måla hör till vanligheterna lik- som små tävlingar på ftanello- graf. s oe — De minsta juniorerna lik- som också en grupp flickor och en grupp pojkar, bägge 1 högre ålder, samlas en gång I vec- kan i söndagsskola och de trivs bra med det, Det är ju tyvärr från förskolåldern upp till 9 år serade av arbetet inom söndags- 1 skolan där vi lir dem allehanda ingen-men.-att.-den--fanns- 1278; gsskolegrupp re men jag måste säga, att jag mött mycket stor förståelse bland de äldre. Det möter ald- rig något hinder att vi får taga hand om barnen men nog skul- äldre ville besöka vår kyrka någon gång. Jag har tidigare under krigsåren varit två år i Våxlorp: och jag trivs mycket bra här -— kanske får jag stan- na. Nu har jag i alla fall varit här i sista gången i två år, slu. "re skapnad i andra delen - ret, : le det vara roligt om även de |, därom vittnar . Erikskrönikan svenska kungarnas sammaniträf. fande där och om den torne- Rådhuset." I den s. k,' Själlands- krönikan, som” fördes av mun- karna i Sorö kloster år för år, berättas, att :1284" gjorde. en nornman wid namn AM Erlings- son, kallad '”Norges "siste :vi- king”, ett anfall mot borgen och den långt dessförinnan. Den blev också återuppbyggd sena- re 'och omtalas på nyt 1318. -— Man. vet sedan. att kung staden nämnes icke förrän 1399. Från denna tid finns' nämligen ett brev bevarat — det återfinns märkligt. nog i, svenska riksar- . : (Forts. å sid. 3) Djurvårdare slets i stycken : En fransk tivoliarbetare slets på ' söndagen till döds'av fyra lejon när han gick in i lejonbu- ren på en cirkus för att bevisa för en vän ' att djuren: var ofar- liga. oe Molte " Rene Orange, 33, visade sin kamrat, bagaren Claude Doucet omkring på Cirque de France där han arbetar som lejonsköt re,. Han-.visade: Doucet.hur-lejo nen; slickade , hans händer ' när han sträckte :dem 'genom gall- SN Orange lossade säkerhetsked- jan och gick in. Ett av lejonen högg honom i armen och 'slä- pade in honom mot burens cen- trum. Där. kastade sig alla fyra djuren över honom och slet ho- nom i 'stycken, öra Bostadstips: | ; «> Hem på hjul Husvagnar och andra ”hem på hjul” är en stor produkt på den amerikanska = marknaden och omsättningen väntas stiga till upp emot. en miljard dollar 1964. Under de senaste 13 åren har omkring 1,3 miljoner sådana transportabla enheter framställts i USA och två tredjedelar av dem används som primärbostä- der. so : 2 Det finns nu cirka 325.000 husvagnar i bruk i Förenta sta- terna. Av dessa tillverkades 57.000 år 1962, till ett saluvärde av 103 miljoner. dollar. Medel- som berättar om de danska och |; ning, vars minne fön sena tider | klivit bevarat i Riddarspelet på |P förstörde ' den. ' Tydligen ' fanns |E Magnus Eriksson gästade slottet |. då och att det 1384 intogs av|? Albrekt av Mecklenburg, : Men |2 > sorgsna” hjärtan” som - äro Zz SO fö 22 > Jult Du: kära bevingade ord «+ — sk od > en underbar "stämning du. ger. «cr. Är det ljusen som.tänds runt vår jord "+ + " eller barnet -i krubban 'vi ser? : Ljusets" högtid låt" oss fända tt” ljus som"lysa fast de är små, ' +: - "Öppna, låt dem :julglädje få.” > -- SERA R RU Och liksom "" Skymningen «till -kyrkaris stängda ; = med "julens "tJull Bevingade ord dö”leder: . Fb till. Betlehem i juletid. 5.3 1 För 'mänskligheten. där vi'beder 1: : / sänd julens: första hälsnin rö dull Du vill så innerligt gärna särskilt vara de minstas vän, = CC. FT juletid 'den strålar än. ve de'"vill: så gärna nå oss alla ' g — FRID. ::' HÄR ov förr vår barndoms stjärna” faller,” klockor kalla "777 "7 helga tempelruin, evangelium, t : re e Berg-Johansson.. FE OR eler - . p | In . få ot Malmö får : Se EKG ad .: en. iredje.. - fast scen? "Planer på att malmöteatern skall överta driften av biograf- teatern Amiralen, och därmed skapa Malmö 'stadsteaters tred- je scen, är långt framskridna och teaterchef Gösta Folke räknar med att han. redan till hösten skall kunna utnyttja biografen. Efter” nyårshelgen ' "tar " Malmö stadsteaters styrelse upp de av- | Tatand. dli " fört na med nuvarande ' hyresgästen Malmö | biograf ab och då parterna i princip är överens om överta- gandet av Amiralen. finvs' det gott hopp om att planerna skall kunna realiseras, = ses 1000 i dödsfara priset för en husvagn var 1.800 dollar, : ' : vid fartygsbrand Se sista sidan Julen är som bekant ägnad minnet av Jesusbarnets födelse, Det är just händelsen i stallet tar. fröken Petersson, i Betlehem som ger julen dess Stockholm (TT). "” . Ett garantimärke för svenska trähus på export har under hös- ten i år inregistrerats av Sveri- ges ' trähusfabrikanters , riksför- bund (STR) för att stävja agen- ter som uppträder på den väst- tyska marknaden med sckunda produkter och: vållar avbräck för svensk good will, skriver Arbhelsgivaren. — Den nya given Innebär att ningen av dessa skadeverkning- eller begränsa dem. rätt klent beställt med Intresset. för kristendomen bland de tld- varjo medlem av STR åligger sig att uppfylla vissa kvalitets= i Kvalitetsyarantier för svenska => frähus behövs i Västtyskland normer utgörande en garanti för en högklassig produkt, upp- lyser direktör Erie : Norrefelt, Hultsfred. Normeringen innebär därtill en utbyggnad av vår ser- vice på västlysk botten, som tillförsäkrar köparen "all den hjälp han kan önska sig vid val av hustyp, upprättande av handlingar — för — tomtförvärv, byggnadslån osv.' SK Kvalitetsnormeringen har till kommit för att skydda de se- (Fonts, & nästa sida) PASTOR INGEMAR SIMONSSON: JULEN SOM KYRKLIG H oh r NY > Halland — Göteborg — Bohus "> es ett systembolagsdistrikt Kungl, ' Maj:t' har bifallit en framställning från Nya System- aktiebolaget i Halmstad bolaget om att få sammanslå Hallands län med Göteborgs och Bohus län till ett gemensamt i 13.8 rusdrycksförsäljningförordning- istrikt, ' Med anledning härav kommer verksamheten vid Hallands di- striktskontor i. Halmstad att upphöra från och med den 1 januari 1954 och överflyttas till Göteborg. Ärenden, som tidiga- re handlagts av distriktschefen- : 3 . tendenten ; + i . Hallands : län, en' avsett detaljhandelsdistril Pastor Ingemar Simonsson, ' - Stiftsgården, Båstad. LIG" OG TID österländska kyrkan den: s. k. epilaniafest eller Trettonde- Vid årets sista komst med Lahohus Rotary- klubb höll föreståndaren för Stiftsgården i Båstad, pastor Ingemar” Simonsson, elt mycket intressant anfö- rande, om ”julens historia” med några tankar om julens betydelse. Genom vänligt till. mötesgåendeé av pastor Si- monsson , kan Laholms Tid- ning i dag på själva julafton återge delsamma. Le J särprägel, Men julen som kyrk- lig högtid är av ganska sent da- tum, I den äldsta kristna kyr- kan, den s. k, fornkyrkan, hög- tidlighölls icke Jesu födelse. Att fira årsdagen av en födelse an- såg man vara en hednisk sed. Så småningom fick emellertid detta resonemang ' ge med sig. Redan på 100-taleg firar den dag jul den”6 januari. Epifania betyder 'uppenbarelse, + Denna högtid berättade om hur Gud uppenbarat sig på olika sätt, t. ex, i Betlehem, vid Jesu dop, genom Betlehemsstjärnan för de vice männen från Österns län- der, Tonvikten låg dock på Je- su dop, inte på hans födelse." «En högtid, som bara är äg- nad "denna händelse, finner :'vi första gången i Rom år 354—360, Den församling, som fanns 'i Rom, fastställde firandet av denna händelse till den 25 de- cember, Varför just den 25? Jo, enligt den julianska: kalendern inföll vid detta datum den s; k. vintersolståndsdagen. Då firade man i Romarriket en fest för den oövervinneliga solen. Nu tog kyrkan upp kampen med detta (Forts, Å sid. 3) - I —=— EEE] i | givande nämnd. kommer i | fortsättningen : -att ye I handläggas av distriktschefen o. intendenten' Stellan Töpffer, Gö- teborg: "Han kommer i sitt ar- bete ” inom ','det '. gemensamma Halland—Göfeborgs: och. Bohäs- distriktet att” biträdas av bi- trädande' : 1 intendenten:: Claes . Edén, Göteborg. "snimevne? " Sammanslagningen av de båda länen till ett gemensamt detalj- handelsdistrikt medför ej någon : ändring i rådgivande nämndens verksamhet. I vart och ett av de båda länen skall således även i fortsältningen finnas en" råd Scan övertar. = LJ 0 - Lä ov butikskedja Från och med den 1 januari 1964 övertar Föreningen Skån- ska : Andelsslakterier u p a — Scan alltså. — genom långsik= tigt arrendeavtal samtliga Påhls- son-butiker i Malmö, I form av allivsbutiker och under namnet Meny-butiker kommer Scan-, Anderssons. och Påhlssons-bu- tikerna i fortsättningen att dri- vas av Meny AB, ett helägt - dotterföretag till Scan. Företaget blir en av landets största livs--, delskedjor med lagt ett 90-tal butiker och en total årlig omsättning av :cirka 70 miljoner kronor. : Verkställande direktör i nya Meny AB blir Scan-direktören Lennart Lilliehöök, Chef för bo- lagets butiker blir förutvaran- de butikschefen vid Påhlssons, disponent Sture Lundqvist, Nal- mö, ' Scan-butikerna - utanför Malmö beröres inte av sam- manslagningen, utan kommer även i fortsättningen att behålla . Scan-namnet. so H
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.