rv > sm giftermål é > "först "ett lantbruk i" Tjuvhult i :."Hasslöv och skaffade "sig sedan "> område på” | 85 år | É D — Tisdagen den damer LAHOLMS TIDNING — 8 MER SS — | Juléii som = "| Biograferna Laholms inre. STAT MO MARKARYD S-BY GDEN a en some. om MN - - aho ms inre oc Djälknebolets ses Å | | . Redaktör: Sven B. Jönsson. Tel, 10150 i NM : = . gaTystnaden” har premiär annan- rr rr ere n SEA E ve Laholms Tidnings lokalredaktion: Markaryd, Villagatan id CC : fillönskag av 7” > " LAHOLMS TIDNINGS LOKALREDAKTION : y Markaryd : Carin o. Sven B, Jönsson JUL An > God Jul och Gott Nytt Är a + HWillöngkas ärade kunder och vänner oo "+ GULLAN, och HARDIN ANDERSSON SS Markaryd X > "KYRKBUSS . - ” Annandag jul: , Exhult : 10.15, : Timsfors' gkola : 10.30, Intäppan 10.40, Tonget, Markaryd 10.45. A + ” . LA Markaryds Bio -.. " Annandag Jul kl. 20 Fredagen den 27/12 kl. 20: AGENT 097 — MED RÄTT ATT med Sean Connery; .' "> Barnförbjuden . . Tel, 0433/10085 kl. 17—19. Fastighetsaffär, ' . : '” Hemmansägare Gottfrid ”Kron- holm, Sjöängen, Markaryd, har sålt byggnaderna och ett mindre jord- in gård i Harpholma till civilingenjör Thomsen, Hille- röd, Danmark för 15.000 kr. Till- träde sker omedelbart, Er ,|för år "1964. Den andra särskilda "by stad samt Kinnevalds och Norr- Markaryds bio . spelar Annandag jul och på fre- dag Ian Flemings ”Agent 007 — med rätt att döda”, I huvudroller- na medverkar. Sean Connery och Ursula Andress. En film med spännnande' grejor — kontraspio- nage — och fagra farliga brudar. 2:dra särskilda taxeringsnämnden utsedd, = ' Kronob läns förvaltni ta skott har förrättat val av ledamö- tor I särskilda taxeringsnämnderna taxeringsnämnden, omfattar Ljung- vidinge, Allbo och .Sunnerbo fög- derier och där fick nämnden föl- jande utseende: greve Carl Posse, Bergqvara, ombudsman Eric Jons- son, Alvesta,' handlande John An- dersson, Göteryd, fabrikör Henry Persson, Markaryd, expeditör Er- land Johansson, . Ljungby och landstingsman - Martin -:Wildstam, Åby, Tjureda.”-' No FÖDELSEDAGAR '. 90 års ST . .fyller-på fredag fru 'Lotta Pet- tersson, Ösarp, Laholms ländskom= - mun, maka till f£. hemmansägaren Hans” Peter Pettersson; - Hon är "född i. Rollstotp på Hallandså "och kom tidigt ut för. att själv förtjäna sitt bröd. Efter ingånget . -arrenderade -« makarna en gård i Vallberga. Till" Ösarp "kom "de 1917 ' då de inköpte den gård; som' de innehade till. 1937 då en son övertog: densamma, De : slog sig då ned i egen' villa. på gårdens mark och där bor. Lotta "alltjämt kvar. Hon är en ovanligt "pigg och kry kvinna för sin ålder : och hushållar alltjämt för sin son. . Lotta ' Pettersson har haft en ar > betsbörda som' få och fostrat åtta "i bam. Ofta nog fick hon ta nät- ” terna till hjälp med okuvlig energi har hon alltid klarat upp arbetet "-inomhus' och. ändå haft tid över för sysslorna utomhus. Men så' har Lotta också haft ett strålande hu” mör och det hjälper en, ju. en bra bit på wägen.:'En. arbgtsmänniska som få har hon skaffat' sig många , vänner, "fö Pra et öre . då vå fyller i morgon fru Elin Berta 'Schälein, " Östra "Karup, Hon är född i Östra Karup där, fadern var gästgivare av den: bekanta släkten Rehngren. I unga år gifte hon sig med den danske” prästen Schilein och flyttade .till Sönder- jylland. ; När .' maken "blev ” pensio- nerad 1950 flyttade: makarna - till Östra Karup där de byggde”sig en villa ” och "där ' hon: alltjämt bor kvar. Fru Schiölein är en sympa- tisk .och trevlig kvinna. och efter åldern" förhållandevis mycket pigg och kry. «va sor fra va . fyller i morgon f. labratoriebi- trädet Olof Brunbäck,. Värnen, Laholm; Han är född. i Laholm och Lagastadén har hän älltid för- blivit trogen.' Fadern var boktryc- + kare och' gav på sin tid ut La- holms nya Tidning men jubilaren trivdes bättre i 'bagarelära än. i typograflära men gick så småning- om över, till apoteket- där , han Plev « apotek Egron : H an i allor I hela 35 år' skötte han sin 'syssla'” som labratoriebiträde ” och fick också mottaga Patriotiska sällskapets 'medalj för” långvarig och' trogen "tjänst, Sedan många år mjuter han nu' sitt vtium . och " är 4 förhållande till åldern -allt- jämt vid ganska god wigör., I Han : pratar: : gärna : om + gam- a ilder och är ett levandé lexi- kon” om ' Laholm och laholmarna - omkring ” och efter sekelskiftet. Personligen är ' han gemytlig och gladlynt. . : ob a ål i 80 år ” :loch bor numera i Pensionärshem- fyller på fredag f:'stenbildhug- garen Verner Ljungberg, Parkgår- den, Laholm. Han är född i Halm- stad men har i hela sitt liv bott id ' Laholm där” han trivts gott och alltid räknat sig till ”urlaholmar- na”. Han fick i unga år anställ- ning hos framlidne stenbildhugga- remästare. Valdemar Nilsson där han var trotjänare i åtskilliga de- cennier. och följde sedan med när stenbildhuggaremästare Olle Lars- son övertog firman; Ljungberg har nu med ålderns rätt lagt hammare och mejsel på hyllan och njuter nu en god.omvårdnad på. Park- gården. Han har alltid varit en rejäl och händig man, som både målat tavlor och byggt båtar. Per- sonligen är han glad och trevlig:' Sår - na "fyller i morgon frå Anna Fager- holm, Pensionärshemmet, Laholm. Hon är född i Ränneslöv och kom i unga år ut för att tjäna sitt eget bröd, Efter olika anställ- ningar ingick hon 1908 äktenskap med cementfabrikören Edvin Fa- gerholm, Kövlinge. Här bodde makarna till 1935 då mannen gick bort, Fru Fagerholm bodde dock kvar en del år men flyttade för ett 20-tal år sedan” till "Laholm met där hon trivs gott. Fru Fager- holm har alltid varit en arbets- människa som . få och har' fostrat tio barn till goda medborgare och eftersom hon alltjämt är ' pigg och kry bör det bli en stor glädjedag att se de sina hos sig i jul. 60 år tr en En fyller annandag jul textilarbeta- re Enock Johansson, Södraled, La- holm. Han har tidigare sysslat med bl. av jordbruksarbete men är se- dan en del år anställd på Linver- ket i Laholm, Han är en duktig arbetare och personligen en trev- Ver i morgon första banbiträ- det' Sture' Johansson, Odalgatan 8, Laholm, Jubilaren är född i Skåne och kom tidigt i järnvägens tjänst som = banarbetare. Tack vare skicklighet och energi ' har han avancerat i tjänsten och är nu pla- cerad i Laholm som första banbi- träde . på ' sträckan. Trönninge Grevie, Redan i unga år wisade Johansson'.ett mycket stort intres- se för idrott” och var på sin tid en av Båstads bästa brottare. Men intresset, och spänsten sitter kvar och Jot on är en stö lare 1: SJ:s. korplag i fotboll här i Laholm. :Han har också varit ak- tiv bordtennisspelare och, är duk- dig gymnast, . Även inom sin fack- Jiga.: organisation: , har Johansson lagt. ned ett stort arbete och är ordförande ..4 - Svenska Järnvägs- ' maka Berit, född cdra Karupi tös Herbert. Andersson, Gislaved, med maka Inga, . född - Sjöstrand, Gislaved. i (Foto: ”Träffs, Markaryd.) ” Sö "Bengt gelholm,- med Bengtsson, Öst- Hedin, (Foto: Sölling, Båstad). SINA. "Ingmar Bengtsson, "Båstad, med maka Ann-Britt, född . Johansson, Båstad.. It nn (Foto:. Sölling, Båstad). är: har, Johansson klivit mycket omtyckt : av: kamrater : och " över- ordnade och alla som han kom- mit i beröring med. =. Gottfrid Ifenstrand, I; en ålder äv 13 år avled i lördags på Tall- bäcka vårdhem f£;' fabriksarbetaren Gottifrid 'Henstrand, Amot, . Mar- käryd, Den bortgångne var född i barn till Amot, Markaryd) där han alltsedan dess varit bosatt: I' unga « lår blev Henstrand-faderlös : och fick då börja hjälpa till med mo- derns och de yngre syskonens för- sörjning. Under en lång följd. av år "var han anställd vid pappers- briket .i' Timsfors. Närmast. sör- jande är syskon och syskonbarn. Orla Hansen, I 'en ålder av 46 år: avled 'i söndags fabrikör Orla Hansen, Markaryd. Den bortgång- ne har under det sista året varit sjuklig, Han war född i Danmark och kom till, Sverige '1943. Först var han bosatt i Åstorp och där- efter i Höganäs där han var verk- sam ,som slaktare, Han fick där- efter arbete som isolerare'.i Luleå och” kom till Markaryd 1957 ' och startade då en cementvarufabrik. Närmast sörjande är" maka. samt tre minderåriga barn, ; > Co "Arvid Rydortf.. En av, de gamla välkända : pedagogerna i - Hässle- holm, ; folkskolläraren August Ar- vid Rydorff, har avlidit. Han. var född i Örkelljunga församling 1884, Efter studier vid seminariet i Väx- jö avlade han examen ,1908 varef- ter han, fick: sin .lärartjänst för- lagd till- Luleå, där han var :verk- sam: i 10 år. Från 1918 till år. 1948 uppehöll" han -lärartjänst vid, Lä- redaskola '1' Hässleholm, t Förutom av , maka. sörjes den. bortgångne mannäförbundets avdelning i La- holm. Glad och trevlig som han 4 . . ÄT AA tf a närmast, av sonroch sonhustru, ” ; Vv + Fagerdala, Hinneryd;- rien 'kom som |] ' ijfestföremål. Kyrkan bade också zlen sol: han som i Bibeln kalla- :I des 0 I Kyrkan tog hem spelet i denna för rättfärdighetens sol. kamp, en kamp var det verk- ligen fråga om, den senantika festen till. solguden trängdes undan och inom Ioppet av hund- ra år firades julen i nästan he- la det romerska riket. Där har vi alltså den .kyrkohistoriska bakgrunden till julen som just kyrklig högtid, == Dagen efter juldagen kallas som bekant annandag jul. Den dagen har vigts åt kyrkans för- sta martyr, Stefanus. Det kan förefalla egendomligt; att an- nandag jul fått just denna pla- cering i tiden, Förklaringen till detta är dock ganska enkel, Da- gen firades som S: Stefanus dag redan innan julen” gjorde sitt segertåg och dagen fick behålla, sin gamla plats. Och för den kristna tanken finns ingen mot- sättning 'mellan' de' båda dagar- nas budskap. Urkyrkans situa- tion” bar ”martyriets förtecken. Människor i länder bakom färn- ridån, i Kina och i Sydafrika upplever på ett helt' annat sätt än vi.i välfärdssamhället ”det naturliga sambandet mellan de två ' dagarna,'' Detta samband framgår vackert av en gammal form: ”I går föddes Kristus till jorden” för "att Stefanus i. dag skulle födas' till himmelen”; | I äldre did. firades alltid en stor, högtid en hel vecka, På den ålitonde dagen upprepades 'sedan festen: Denna : kallas högtidens oktav... Avslutningsdigen: inom julens oktav. har fått sin sär- skilda karaktär av att. den är det. borgerliga” årets nyårsdag. Så var det inte från början. Den var en rent kyrklig festdag; äg- nad minnet av Jesu omskärelse "]i templet, 'Först på - 1100-talet blev den nyårsdag, hos öss först € på 1500-talet, > sn . Trettondedag Jul kom gå .små- SS ningom i Västerlandet att allt- mer ägnas minnet av. de vise männen. : Kyrkofadern Origines, som, levde på 200-talet, var den förste, ,som angav. deras antal till tre — Nya testamentet näm- ner blott: att de medförde itre gåvor — konungar kallades de mera "allmänt. först på 500-talet och den beteckrlingej: had& råan bl. a. hämtat från Psalt; 72:10 -—11: '”Konungarna -från Tarsis och havständerna hembära skän- ker”. Traditionen har sedan gett dessa vise narnen Casper; Mel chtor och Balthasar CI Ja, "hur ' förhåller" det sig: då med. den speciellt svenska ju- fen? Härledningen av ordet jul är 'omstridd och långtifrån klam. lagd. Så mydket kan i "varje fall sägas, att ordet jul inte har med "ordet hjul att göra. Julen var: ursprungligen våra hednis- ka förfäders midvinterfest. Och så har det.gamla hedniska nam- net överförts på den kyrkliga högtiden. "Om hednisk ' jul vet man inte mycket mer än att den firades för gott år, at den markerade avslutningen av årets jordbruksaibete. En viktig -be- ståndsdel i firningen var. jul- ölet, Man drack mycket och man åt mycket. Här har vi också att söka upphovet till julskinkan, julgrisen, - julgröten, 'julkärven mycket annat som Hilma "Linneros.' Fru Hilma" Lin- neros, Laholm, avled på måndagen i en ålder av 84 år, Hon war född i Mellby, där föräldrarna innehade ett lantbruk, Efter ingånget. älk- tenskap" med järnvägstjänstemaån Frans Linneros bosatte sig makar- na i Veinge men, flyttade sedan till Eldsberga, där maken erhöll stationsmästaretjänsten. ' Sedan han pensionerats, flyttade de åter till Veinge, där fru Linneros var bo- satt även efter makens död. Den sista tiden har 'hon vårdats på Parkgården i Laholm, Närmast sörjande : är itre söner, bosatta, i Ljungby, Vallberga och Laholm, sonhustrur, , barnbarn samt syskon. Axel Jakobsson. I en ålder av.87 år. avled på måndagen i, sitt hem f. lantbrukare . Axel Jakobsson, Björkered, . Knäred, , Jakobsson var född i Husalt och övertog i sam- band med att han ingick- äkten- Myllehyltan, vilken han ; brukade ett 40-tal år. För ett 20-tal. år se- dan. överlät han gården till en son och byggde: en, villa i Björkered, Jakobsson har varit en präktig och . gemytlig man, som helt ägnat sig åt, sitt lantbruk, Närmast sör- jande är barn, sonhustru, barnbarn samt fyra. syskon. "a oba för RUE std eve a ”Tystnaden”: får" premiär på Cen- trum i Laholm annandag jul. Den- na sista skapelse signerad av Sve- figes” internationellt mest kände regissör har mottagits med minst sagt blandade känslor. ' En enig kritikerskara har lovordat den me- dan folkstorm rasat bland den breda massan, Många hårda ord har sagts, uttrycken förråande och pornografi bar använts ofta, Trots detta måste man dock konstatera att Ingmar Bergman än en gång här lyckats väcka det svenska fol. ket och fått den att ta ställning till vad som wisas på bioduken. Bara det edt styvt arbete med tan- 'ke på de oftast menlösa filmer som annars visas. Ett besök är utan tvekan värt abt rekommendera. N | - MN Veinge Julafton 16 julbön kh Hå- land, kyrkbuss Juldagen 7 hgm kh Håland, kyrkbuss. Annanda- gen 10 hgm kadj, Arnell, : Bökebergs Missionshus: 'Juldagen kl. 19 pastor Hellgren, Frälsningsarmén Vrånäs, Annandag Jul 14.30 julfest, sång, musik, tal, hör med till julens vekvisita och som ' det kan vara av 'nbresse att sölsa den historiska bakgrun- den till, Vi. har . julklapparna. Det är överhuvudtaget en myc- ket gammal sed, som funnits hos nästan alla. indoeuropeiska folk, Benämningen kommer, av" en folklig sed att klappa på dör- ren, kasta in gåvan och sedan springa sin wäg.' Den som delar ut klapparna, jultomten, inför- des först på 1800-talet i vårt land, Han har sin förebild'i en förening "av ' den - kontinentala S:ta Claus och . den . nordiska ”goenissen”, en hustömte, ', som Men det 'gom mer än något annat är julens förhärskande symbol är ändå julgranen, Bru- ket av ett julträd går tillbaka land; På, 1700-talet. träffar 'man den på svenska herrgårdar, och efter mitten av 18.0-talet den bil allmän egendom Det ' viktigaste med julen. dock. déss budskap. Dem ber: för 'oss om ett litet. barns födel- se. Et barn — vilket som helst och dock edt annorlunda” barn. Barnelt, som vdlår i krubban, är Gud själv. Detta är svaret på frågan om vad som egentligen hände i stallet. Gud blev där människa. Detta är innehållet i julens mysterium, En. hemlig- het utanför vårt förstånds räck-. vidd. En' utmaning mot förnuf- bet. Men: tron menar, alt. man inte. kan komma 'ifrån : händel- sen 4 stallet med att säga, att den” strider mot naturlagarna 0. s. vw. Tron vet också, att allt deltta är omöjligt efter männi- skosätt allt se, men den vet ock-, så, att för Gud kan intet. vara omöjligt. Hur mycket av det wi kallar' werklighet '- ligger : inte utanför erfarenhetens råmärken, Det är lika nödvändigt som det är svårt alt inse - all: mänsklig erfarenhelts begränsning.; + i. Genom händelsen i stallet har världsordninigen ' gernombrvutits. Gud själv har gripit in. Han har icke stått. utanför utan själv trätt in i våra villkor och en- gagerat sig i vår historia, Han har stigit ned i vår egen situa- bion vid dess rot I, armodets stall tog han sin boning: Han har blivit vår broder. Därför vilar det ingen romantik över krubban. Vår nöd blev hans nöd, kan så våga låta sig utlämnas: : Gud har inte' bara gripit in i de ivackra tankarnas värld och gjort : ytterligare » ett inlägg .& den ständiga 'diskussionen om mänsklighetens : öde. Nej, han har själv med: kött och blod ”trädt. in på scenen, själv. gripit ti i vår vardag, den som hanhd- och . trötthet, stress. och rädsla, Om Gud skall kunna hjälpa ' oss — så 'räcker' det inte. med tan- ”Ikegångar —'det måste vara nå- got med kött. och Mod, han måste bliva människa. Om detta handlar julen, Det, är en para- dox. Det är ofattbart. Men vi, få därför ingen anledning avfärda det; Det handlar om..vårt bästa. -> Låt mig sluta med ett ord ur Dag Hammäanrskiöld :”Vägmär- ken”, som manar till eftertanke och : rör det' centrala i kristen vet för oss ej längre genomly- ses av undrets glans från käl- det gällde att hålla gig väl med; |; till 1500-talet någonstans i Tysk- |” ,Jimada i magistrat och rådstuga. Här — di tusentals nolser '— 7 I träder staden fram livs levande, lar, om -hunger och törst,-arbete I tro: ”Gud dör icke den dag vi - ej längre itro på. en personlig |- gudom,: men vi dör den dag li-|' kivet — där det berättas” att stacen bar borgmastare oa rad. Vicate "ger brevet intressanta upplysningar om vissa inre tfor- Dasanden i samnäjet på denna rad, . | — Stadens historia präglas i skrämmande omfartning av kri- ESka nNemsökelser. Dess öppna Jage vid den siora alitarvagen utmed västkusten gjorde, att den ofta blev härjad av fien- der, Det starka fästet stod emot dessa och i: förargelsen vände de sig i stället mot staden, som brandskattades och våldfördes. Samhället hade " ursprungligen "koncentrerats till Gamleby - och kring kyrkan, och Gamlebytorg var länge stadens centrum. Men efter hand har bebyggelsen dra- git sig mot nuvarande Stortor- ge er or —, Grannskapet till borgen blev många gånger olyckligt för staden ända tills den intogs av svenskarna under det krig, som 12645 ledde till freden i Brömse- bro, då Halland blev svenskt, Det hade då stått många blodi- gä slag krinig dess murär, men svenskarnas erövring av” fäst- ningen skedde , utan - större manspillan '— ”blobt ett halvt tjog soldater, fick släppa livet till. eller" sårades under beläg. ringen, Därmed var också bo gens betydelse slut, Den ansågs vara mera dill skadå, än” nytta för de nya maktägarna och ra- serades. av Karl XI 1675. Rui- nerna "bäddades ner'4å' mullen, Snail, var hela det gamla slotts. området en. samling gräsbevux- 2a-kulllar.'Föret i våra dagar har anläggningens grundmärar åter bragts i ljuset, De kraftiga bas- ticnsmurarna ger en. s en god föreeräfktning om fästning- ens imponerande. resning, ”- — Eréam till 'början av .1600- walet; vet man inte så mycket om händelser och öden i &taden. Men från och med 1631 är råd- stuvurättens domböcker . med rälegångs- och nagistratsproto. Nl bevarade.” De refererar inte endeir rättsskipning: utan av- ven vad som hände' och Man tycker sig kunna höra dess iculsar slå” Med ett eller annet bevarade på landsarkivelt i Lund fram till omkring 1860. De ut- gör förvisso en 'vik källa att ösa ur... För: de övriga: halländska dernas vidkommande är inga äflor av. denma art från: den danska tiden bevarade, Laholm är särskilt gynnad nation i det hänseendet." Det .antydda käll- materialet” ger rika :'inblickar: i förhållandet mellan' stad och re- gedingsmakt ända fram till 1645. Även ' rörande försvenskningsti- den erhålles viktiga upplysning- ar, 'alltfön ' omfattande: för "att tas upp till skärskådande i den- na. intervju. "Må det endast sä- gas, att med svensk "lags infö- rande -1683: skedde stora, för- ändringar på det rättsliga områ- det. Staden. miste både rådstu- vurätt och byting (en rätt som funnits under hela den danska eran för avdömande av:mindre, mål, såsom . kravmål 'o: d.y och samtidigt även borgmästare och byfogde, . I stället Anfördes nå- rätt: med en; kämnär som" do- mare, och. högste magistratsper- son; Men borgarna ville ha borg- mästare och rådstuvurätt tillba- ka, och det fick; de också nå- undantag ' är. alla - domböckerna | gonting som. kallades kämnärs- |- dahl i Eldsberga var förstående, tog hand om boken, gjorde en ansats på högre håll och si ”smör- räntan” försvann, Det enda Albert beklagade var alt ”smörboken” också försvann, Det hade varit en bok värd att ha. Sedermera var det en klockare ute i Eldsberga som gjorde anspråk på att denna utlaga skulle utgå till honom från Djäknebolet, Det blev Process som dock slutade lyckligt för Djäknes bolet, ”Vi vann, mor!”, sa prosten till änkan, d. v. s. Alberts farmor, Det är självklart att Albert hade ' i god hågkomst övriga kyrkans tjänare: präster och klockare, Sär- skilt mindes han prosten Conri- cus och ' klockare (jä, kantor he-" ter det numera) Nilsson, som hade ganska olika andlig profil Conri- cus var ytterst punktlig och kor- rekt, Ibland fick frun ta på sig ena 'galoschen inne och den andra utanför. Vintertid brukade han åka vagn till Djäknebolet (det var innan bilarnas tid) och sedan med släde upp till Esmared, . Klockare Nilsson försökte en gång att åka snålskjuts med Con- ricus, Han gick alltså i lagom tid mot Tönnersjö och ”hängde efter” på något vis med prästgårdsskjut= sen, Men Conricus ville det skulle gå undan och för den höga fartens skull måste Nilsson hoppa av, ”Det var gptt abt bli. av med lunsen”, sa Conricus, Albert Andersson var alltid en glad gosse och han kunde med' inlevelse skildra de gamla tön- nersjöborna, av vilka det fanns åt- skilliga original, '. År 1955 lämnade han kynkovakt- mästaretjänsten ” och har sedan ”|dess njutit sitt otium. Dessförin- nan hade han lämnat sitt och sina förfäders. Djäknebolet i andra hän-" der. Han blev den siste länken i. en 300-årig kedja, Han efterlämnar ' | också ett märkbart tomrum i byg- dens liv, : ' s vent Charles bytinget med byfogden var och förblev alltid borta. SS Med det oerhört vika stoff, . som hr Ejwertz disponerar, är . det föga troligt att det räcker med -yttexligare em del av La-"' holms historia. I 'så' fall skulle tvedje ' delen 'få en något 'an- norluhda karaktär med tyngden dagd på personhistorien och 'på händelser inom staden av mer rapsodisk art, så att säga. Ock- så i detta fall finns ihr Ejvertz tjocka pärmar ett mycket 'rikt och «redan färdigt. material. Han har bland mycket 'annat en full ändig förteckning. på alla män- tiskor, som levat i'staden' från 1697 «till 1895, ett fantastiskt och "En; hel" pärm är" fylld av färs > | diga uppsatser och föratt bara nämna några kan vi säga "när järnvägen invigdes 1885” och en unik, aldrig publicerad: utred= ning . om ; släkten ' Horn och konstnären Kilian Zoll. Lite mer päriferiskt. intresse för Laholm men säkert kul ändå är en upp- sats. "ort när” fjärdingsmannen 1710 slog thjäl klockaren i Knä- red. Om snapphanarna och inte minst deras, härjningar i: La- holm har hr. Ejwertz fått fram mycket nylt material som stäl- ler' dessa och deras gärningar i helt ny dager., SANT Det blir. som sagt Inte någon andra det-av Laholms historia inom den närmaste 4iden. Men huvudsaken är, att den kommer, ' Och alla motser'vi.med stora" förväntningar den dagen; inte minst 'nu sedan forskaren och författaren" lyft så pass mycket på förlåten som han gjont- här Ovan. ss Doe DÅ Fusjuarna skapar a för bykliga ben > "för ca 100 m2 1 Fd gon: gång på. 1690-talet. Men| Endast den gudomliga kärleken | RES : - Warm-Wind finns 3 storlekar . .... vY mir - för ca 30 m2 : - yta ons N -. föreab0 m2-., Cd « > bostadsyta - "frisk och jämn "7 "värme i lägenheter och sportstugor. utan Husqvarna : . perfekta oljekamin Warm-Wind . koks försvinner. Ni får jämn, be- - snabbt utan os, aska eller lukt. ornis ad. a med mark — allt besvär med ved, kol och , käaglig termostatreglerad värme; I kombination med OLJE- LYFTARE är Warm-Wind den dealiska "lilla oljeeldning för långtidsvärme., . x lor, boutom allt förnuft”, oa fe h ok ee NA fl Fara da "-A-B'LAHOLMS - we dv ers R Mot a "sr LAHOLM — Tel: 10134 — 10431: demonstration. "JÄRNHANDEL low vs sk RR osR ER 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.