| lighet och hövlighet”. ae 7” LAHOLMS TIDNING - 7 Tisdagen den 24 december 1963.” den 24 decemb —=LT” ' Jul” är en kontrasternas fest. Jäktet ide grällt upplysta och dekorerade. " affärsgatorna = gav under förjuldagarna inte alls nå- gon förnimmelse av julens bud- skap: Frid på jorden. Likväl be- varar julen sin förtrollande kraft från år till år. Jul — det bety- der fest i familjens sköte, det betyder barndomsminnen, jul- gran,. tända ljus, julvisor, det betyder korta fridfulla, stunder inom en 'fridlös värld. " Den nervpirrande årängseln i affärskvarteren har ebbat ut, Ett snötäcke drar över gatorna, där alldetes nyss bilarna trängdes. Bakom fönstren . syns de första julgranarna. tändas. ' ' Julen är "också sedernas hög- tid. Varje by, varje stad har sina egna traditioner och sederna skiftar från. familj till familj. Särskild omtanke ägnas åt dem, som ligger sjuka och åt de gam- la. oe . Långa, längtansfyllda dagar och veckor. är förbi och julens dörr . . God. har öppnats på vid gavel och en flod av ljus och gåvor och glädje väller emot oss. Tempelklock ner Y På Hallandsås finng många plat- ringer in högtiden, över bygden sänker sig mörkret och stillhe- ten, men inne i de tusende hem- men tänds ljusen, borden dukas till fest, orden om glädje och frid på jorden blir lästa och gåvor ges och tas emot. - - Julen har blivit kallad glädjens högtid. Och. låt oss: glädjas av fullaste hjärta åt ljus och mat, gran och blommor, stjärnor och glitter och alla de många gåvor vi får och ger, men låt oss hålla i minnet att allt detta dock inte är den verkliga julen. Det är bara. den yttre. ramen,. Vi. bör . nog stanna besinnande r vad årets största högtid egentligen och ytterst innebär, och gör vi det, då finns det också anled- ning att tro och hoppas på en verkligt god jul, En sådan öns- kar vi alltså, alla wåra kära lä- sare 1 stad, och bygd. ..,; «- ne UTREDARNAS, KRAV på mycket. stora jordbruk ver- . kar skrämmande i' en del lands- ändar, Nya Norrland (s) ger uttryck för. oro” och hävdar 'att även .småbruken behövs: "=: oc Lika "viktigt som "det är att medverka till en ökad rationali- sering av jordbruksdriften i stort och därvid 'skapa fullgod försörj- ning åt. dem som helt vill ägna sig åt jordbruk, lika viktigt är det att inte gå fram så schablon=|. mässigt och hårdhänt, att man driver bort även de enstaka män- niskor som här och där vill dri- va ett litet jordbruk vid sidan av annat förvärvsarbete, Vi behöver dessa . människor. De är i vissa avseenden lika vär- defulla att ha som många effek- tiva jordbrukare i en tid då jord- brukets problem också är ett av- sättningsproblem, DEN UMGÄNGESFORM med radions och televisionens intervjuobjekt som fått . benäm- ningen skjutjärnsjournalistik har nu fått sin dom av radionämnden, noterar, Upsala Nya 'Tid- Det.som till slut satt nämnden i rörelse är en anmälan med an- ledning av en intervju i nattra- dion med: författaren Carl-Emil Englund, Inter$jun har, förkla- rar nämnden, genomförts på ett insinuant och utmanande :sätt vil- ket kan befaras ha givit lyssnar= na en snedvriden bild av den in? tervjuades person och .verksam- Med anledning" härav inskär- per nämnden vikten av att per- soner som intervjuas av Sveri-' ges Radio behandlas med :”si Det är på tiden att detta sägs ifrån, Men det är genant för Sve- riges Rad'o att uttalandet över- huvudtaget behövt göras. DET ÄR KNAPPAST TROLIGT att ens hr Eckerberg väntar sig "att hans förslag skall anammas, skriver' Handelstidningen: Efter åtskilligt gny .ledde Vis serligen . utredningens föregåen- de betänkande till en rad riks- dagsbeslut om utflyttning av en del verk och inrättningar. Men i stort sett blev resultatet en halvmesyr. Och den gången ha- de utredningens förslag en myc- ket begränsad omfattning. Om två tredjedelar av vår centrala stats- förvaltning sätter sig på tvären, lär regeringens och yiksdagens eventuella reformvilja svalna. Ett och annat statligt organ kom- mer kanske att flyttas även fram- deles. . Men i övrigt är nog regeringen mest benägen att smussla undan detta oroande dokument för att inte störa = förvaltningstjänste- männens sinnesfrid, OM ATT LÄSA LATIN Förmodligen hade Harry Mar: tinson rätt, när han tyckte att en dikt i Tidning för leveranser till staten skulle göra den offi- ciella publikationen mera läsbar, skriver Jordbrukarnas Föreningsblad: Man styrks i antagandet, när man i händer för Socialstyrelsens senaste fina och påkostade (mer än 200 sidor) nummer av Socia- 1a Meddelanden. Numret är helt ägnat skönlitteraturen och bild- konsten. : Det frågas om socionomer be- höver läsa skönlitteratur och sva- ras att det behöver alla socialt och kommunalt verksamma för " inrar "om = folkrörelsernas stora roll i detta avseende: . CN , En högt uppsatt förtroendeman inom ” jordbrukets ' ekonomiska . föreningsrörelse' sade .. häromsis- 'tens, ungefär: att det är i.litte- raturen man får de djupaste och klaraste och riktigaste inblickar na i det som rör sig på männi- skornas fält. Det är infe osanno- 1 kt att han var medveten om att dn tidiga specialiseringen och fackidiotiseringen kanske är en betingelse för den snabba väl- färdsutvecklingen men också en olycklig verkan av den. Har vi inte råd att åtminstone tänka oss att det skulle vara av värde om civilingenjörer, >> civilekonomer, " egronomer, riksdagsmän och and- ra förtroendemän, för att ta någ- rag rupper ur högen, ”läste la- tin”, detta taget i vidsträckt be- märkelse? : Slutligen exemplifieras att även bönderna — över vilka det eko- nomiskt sett blåser ' snålast f.n: — genom sina organisationer vi-, sar att de håller kulturintresset levande. Detta trots:att de, om än för de mesa med orätt, ofta be-' tecknats som kulturlikgiltiga, '' "Krig är. inte roligare för att det har. blivit historia. Det min- sta man kan. begära av TV-sänd- . lingar sådana som Churchillse- rien borde väl vara ett avlägs- nande av de olidliga ' floskler som beledsagade den, Man trod- de att vi hade växt ifrån förle- gat prat om ära och hjältar och dylikt trams i samband med krig efter vad som hänt. Men så är tydligen inte fallet; Den: cynism som i det avseendet präglade Churchillserien finner man mot- svarighet till endast i de h'sto- rieböcker som än i dag läses av våra barn i skolorna, > . : Hur är det, har våra tuffa elev- organisationer ' inget intresse av "att våra barn undervisas om vad krig i själva "verket är? Hallå där, ni. amazonflickor i Seco, som är redo att dö med stövlarna på för att få samlags- undervisning i plugget, här har vi också en livsviktig fråga. (Kaj i Skånska Dagbladet) .” Oo Störtskydd på öldre traktorer ' . fe 3 blir för kostsamt Stockholm (TT). : I dag finns störtsäkert skydd på cirka 50.000 traktorer i vårt land eller 25 procent av beståndet, er- inrar lantmätare Stig Karlberg i Traktorjouwrnalen, Med dessa traktorer. har endast en dödsolyc- ka inträffat genom wvältning eller överstörtning och då på grund av att föraren försökte hoppa från den vältande traktorn. Det är där- för förklarligt att krav framställs om obligatoriskt skydd också på att få ökad mä kunskap och vidare perspektiv på samhälls- problematiken, Det är ju inte en- bart materiell hjälp som behövs, Tänk bara en sådan sak som att man uppmärksammat den ödes- digra ordfattigdom som hotar att drabba särskilt vissa ungdoms- ategorier. ,.=" k IE inskärper dock att det inte är endast på samhället som kul- äldre traktorer. — Det heter vi- Det är emellertid tvivelaktigt om kravet går att genomföra. Skyd- det måste godkännas för varje en- skild traktormodell, och bland de cirka 150.000 traktorerna utan stöntskydd finns det över 100 oli- ka modeller — en del av dessa turansvaret skall läggas och er- representerade av endast något 10- gi I Snapphanegrytan :, ligger de 'krigens” tid och än kan berätta -sägner om guerilla- hundra meter från gården i Pen= nebo och femtio-sjuttio meter från den lilla vägen mot Lundsbo och skånegränsen, ligger exempelvis spunnen plats. - ' - et Genast man kommer till platsen, heten med det mera: bekanta ”Snapphanestallet” - (eller ”Snapp= hanestallarna”, ett 'oftare använt men mindre adekvat namn), som ligger - på Hallandsås sydsluttning strax ovanför: Rössjön, på godset Rössjöholms -: mark. Dock har fult ut den. vackert symmetriska också det 'av. naturen - utdanat, i grytform '—' så. vackert, Liksom tan”. vid Pennebo en 'höjdsträck- långa och höjden varierar ej myc- ket på sträckan. Den ungefär sju meter höga" klippväggen (cirka en och en halv meter högre än klip- pan i > Snapphanestallet) - skjuter: upp från den mossiga marken nå- gorlunda' jämn och slät och sak- nar helt. der, buktning utåt i övre hälften, :som. ger Snapphanestallet i Tossjör dess säregna mwutseende. Klippväggen "är kluven både kors och - tvärs. av flera 'sprickor, som tycks: gå. djupt in i 'bergväggen. För framfarna släkten, som trodde på jättar och troll, måste det ha tyckts. som en lekfull jätte: roat sig med, att, lava uppblocken till den imponerande höjd hallarna har. Dessa 'sprickor i berget gör också . pluralisformen' ,”Hallarna”, som. min vägvisare använde som ett andra namn på Snapphane- grytan, logisk. an MN "I dalen mellan. bergväggen och höjdsträckningen 'mitt emot den ringlar en gammal skogsväg, som bara | är «farbar för hästskjutsar och möjligtvis: för traktorer, och tydligtvis :användes för. ved- .och timmertransporter då och då. Uppe på berget växer busksnår och ' ett och annat litet träd, och-jag såg också där uppe något, som kunde vara rester av en igenrasad klipp= grotta — dock - långt ifrån sanno- likt, Snapphanegrytan - ligger ' lik- som Sneppt stallet i en st len och vacker. natur, (dominerad ,Jav hög bokskog. Området , mellan hallarna och höjden mit emot dem har den' ganska tydligt markerade | grytform, .:som gett - platsen-- dess :|namn. - Området ' har också : som fortsättning. en liten dal, i vilken » Iden nämnda skogsvägen går vida- re,. Ändå: tycks , marken i grytan -laldrig fuktig, som den annars bru- kar vara .på sådana sidlänta' stäl- len, Detta "beror kanske på, att på. en jämförelsevis: hög åsrygg med dju- pa dalar på båda sidor. Från ”bak- sida av hallarna sänker sig ter- rängen lugnt nedåt nästa dal — inga branta. stup, inga - klippor ens, en Min - åttiofemårige = följeslagare, som under större delen aw, sitt liv bott på Hallandås, berättade, att det var flera decennier sedan han förra" gången tog sig en titt på Lo tal traktorer, 'Det skole innebära alt ett 100-tal nya skydd skulle konstrueras, slagprovas 'och: god- kännas innan bestämmelsen kunde träda i kraft. Till detta kommer att ingen tillverkare kommer att ta risken att föra fram en ny- konstruktion fill godkännande : för modeller med ett fåtal traktorer ”l och ett westvärde lägre än, kost- naden för skyddet. Även med en optimistisk beräkning : måste det därför ta minst två år' innan be- stämmelsen kan träda i kraft, och då spelar den en' betydligt mindne roll än i dag, = - os s » Det: är. de nya och moderna tralktorerna som används mest och hårdast. Man begår säkerligen ingen överdrift om man beräknar att de 25 procent, traktorer, som har störtskydd, utför: 50 procent av "allt traktorarbete även | olycksstatistiken ' tyder på ' detta. Om två år kommer wi att ha cir- ka 40 procent traktorer med god- känt skydd och de kommer säker- ligen att utföra. 80 procent av traktorarbetet. Då kommer bes stämmelsens genomförande att be- tyda, att man på de stora gårdar na skrotar reservtraktorn — vwil- ket i varje fall traktorhandeln in- te kommer att beklaga. Värre blir det på små lantbruk där man nu klarar sig med en gammal omo- dern traktor, som får gå något 100-tal timmar om året. På dessa de minsta traktorgårdarna blir det eh kännbar påfrestning att tvingas skaffa sig eh så pass modern trak- tor att man kan få ett störtskydd — en utgift säkerligen på 5.000— 10.000 kronor, ' "Ala dessa tekniska och ekono- miska svårigheter och det snabba överförandet av traktorarbetet till traktorer med störtskydd gör att också en gammal Propagandist för obligatoriskt störtskydd måste fin- na att den föreslagna åtgärden är större våld ån nöden kräver. ser med minnen från: de så kalla=" i: dag' lever, gamla ;”åsbor”, som: krigarnas ' härjningar, Bara några - ”Snapphanegrytan”, en sägenom-.. : frapperas man av den stora bik-.' Snapphanegrytan wid Pennebo ej' form, 'som gör, Snäpphanestallet :—" Snapphanestallet har också ”gry-" ning ” mitt. emot de' så kallade ”hallarna”, fast av mera blygsam-= -: ma dimensioner. ' Själva hallarna : är' ungefär . tjugofem-trettio meter" | "Snapphanegeytan”" på Hallandsås - . i a orre Snapphanegrytan.: Vid ; det tillfäl- let hade "han som : ciceron haft en för sådana gamla minnen: inbresse- rad och i detta fallet också mycket initierad person; en man wid namn Truedsson, som då var 'anrendator på gården i'Pennebo, Denne hade berättat åtskilligt om snapphanar- na på Hallandsås. +: åa o- ” Guerillakrigarna hade en höv- ding, som hette Mats och var från Förslöv i” Bjäre 'och" omtalas som en särdeles vild: sälle. Han hade med ett modernt ord sagt ”kid- nappat” - en flicka från hemsock- nen och höll henne fången i ”snapphanehället” i Pennebo, Hon gjorde : en: gång ett - flyktförsök, men > Mats och: hans ' kumpaner lyckades infånga henne, Snäppha- narna bodde i sin gryta i flera år." Där var 'de väl skyddade, De .hade medhjälpare "bland folket på åsen -och .många av dem. var för- resten själva 'åsbor. Därför kunde de alltid räkna med, att bli var- nade" i tid, om svenskarna skulle göra något försök att överrumpla dem. Veterligt gjordes dock aldrig något sådant försök. De ekaffade en rTymlig om än primitiv bostad åt sig själva och "sina hästar, ge- nom att resa en .stockvägg i grytan och lägga långa stockar på lut från hallarnas krön ned till vägen, Det har också. sagts, att de till tak använde hela ' bokträd, utan" att hugga av grenarna, och tätade ta- ket ' med . jordtorvor. , Trots att Snapphanegrytan. ligger på : en höjdsträckning, . hade. .de fredlösa gott skydd mot väder: och ' vind i sitt ”hie”, ty de'fiok”lä av hal- larna: och . kanske också av 'den omgivande ,: högskogen, i den mån den fanns'”där , för trehundra år sedan. De byggde en eldstad i sin kula,.-till att laga mat på och vär. ma sig vid. Det har mpåståbts att resterna av en skorsten funnits i Snapphanegrytan ”ännu.i sen tid. Jag såg” dock -ej några sådana rester "eller: andra spår av någon eldstad, . såvidare ej det jag tog för ruiner "av en. raserad liten klippgrotta, möjligen kan vara den raserade ”skorstenen” ä nog föga troligt, ty i så fall måste de fredlösa på något finurligt sätt ha lett" röken” från eldstaden ++ liten .'skreva i bengväggen — över hallarnas krön. ses 1-sitt hie vid Pennebo .satt Mats från Förslöv (i somliga samman- hang ' också "kallad '”Mats i 'Bjär- by”). och kuckelurade och funde- rade på stölder och "rån och argan liet, "Han och hans kumpaner var råa 'och rovgiriga och därtill också drivna av hunger och nöd och de- ras trohet mot: danska kronan var säkerligen ej stor. De war lyhörda för rykten, både sanna och osan- na, som deras många spioner och medhållare bar till dem. En dag — eller kanske natt — fick. ban- ant via en' primitiv rökgångn|i någon. 1 medförde en krigskassa,” sig Hallandsås Mats beslöt genast att . överfalla foran,' skjuta ned eskorten och lägga vantarna på pengarna, "' oo. sor so Bandet satte. också sin grymma plan i verket. och överföll foran nära Östra Karups by. Krigskas- san "fördes till Snapphanegrytan i Pennebo och pengarna kom an- tagligen den 'hungrige Mats väl till pass. Nu kunde han med hjälp av "medlöpare "bland åsfolket köpa sig mat, öl och brännvin, så att han riktigt grundligt kunde smör- ja kråset' och styrka sig,.för att sedan "med. friska ' krafter : klampa vidare på syndens breda väg. 'Froligtvis var det under kriget 1675—1679 . de .fredlösa", guerilla- männen bodde i Snapphanegrytan i Pennebo, men kanske att grytan också under de båda tidigare kri- gen varit tillhåll för stigmännen. Det förefaller ju ganska troligt att de valde samma gömställe; även om friskarorna förmodligen endast "till ringa "del bestod av samma män, De tre. krigen. ut- kämpades ju under en samman- räknad tidrymd av endast trettio: fem år. En för förstänmda teori talande omständighet ä blodbesudlade och ökände Sven i Boarp (Boarp i Hjärnarps socken i Bjäre härad) sägs mycket :ofta haft. ärenden till snapphanehiet i Pennebo. Han hade för övrigt ej längre väg än cirka sju-åtta kilo- meter till Pennebo från sin gård (med dess ännu bevarade manhus- byggnad!), som ligger. strax. intill Hallandsås» fot, till; de ferdlösas häle - i Pennebo. "Det. var - under kriget - 1675—1679 - denne: Sven Persson i" Boarp gjorde sig känd än en. lång rad fega och lömska » är muntlig tradition, Sådana ttalsers. tillförlitlighet är det omöjligt att, bedöma, Det finns be- vis dör att sådana här sägner vadit sanna till och med i' detaljupp- gifter, men det finns också belägg ;för att de ibland helt saknar , verklighetsunderlag, - Båda - deséa "kategorier torde dock vara ganska Eparsamt. förekommande, Störst är ; den tredje gruppen: sägner med en kärna .— större eller mindre — av, sanning, vilka uhder seklers ilopp av en eller flera traditions- bärare klivit mer. eller mindre i omarbetade: och ”påbättrade”, Hur som helst, så är våra ner intressanta och wä upptecknas och 'publi ; uppteckningar utgör nämligen ett material, som oftan: intresserar även ' historikern lav facket, Detta gäller ej minst sägnerna om <napp- hanarna, dessa gränsbygdernas vilda :guerillakrigare under 1600- talets blodiga finaler, ' det veta, att en dansk: fora, som Jan Mellhed, ”Och frid ' på jorden". Det lär vara bara svenska språ- ket, som har två uttryck för det, som' andra 'språk har ett ord för: fred och frid. Fred, det är något yttre: det är, när människor och nationer inte kivas och slåss, när man löser konflikter utan att gå till handgripligheter och processer, när man kan leva jämte varandra utan att direkt göra någon något för när, när mar helt enkelt läm- nar varandra — i fred. Yttre' lugn öch ordning, inga slagsmål och och stora gräl i hemmet, inga pin- samma ärekränknings- eller arvs- processer, inga ' förödande ' löne- tvister på arbetsmarknaden, . inga djävulska krig.' Detta är fred. Men det är inte säkert att det också är frid, för det är något inre; Fred kan man ha omkring sig, men det är inte detsamma som ” frid inom' sig. Frid, det är att vara i balans i tillvaron, ha den rätta jämvikten, ha funnit sin bestämm else, ha funnit målet och veta att man är på Tätt väg till målet. Och därför är frid med Gud. För den män- niska, som inte har frid med Gud, hon är i olag, hon kränger och vinglar och kör ihop här och därl |. JULBETRAKTELSE - >] För Laholms Tidning av komminister Ebbe Hagard, Göteborg. och välter rätt vad det är. Hen- nes dåliga samvete är som en last, som 'förskjutit sig. Hennes synder är som tyngder, som "drar 4 dju- pet. Där det inte finns någon le- vande tro på den ende Frälsaren, där finns det heller tinget hopp inför fortsättningen på andra si- dan döden, och "när människor inte" har frid med Gud, så kan de som oftast inte leva i fred med andra människor. Ty varför skulle den, som inte hör ihop med Gud i frivillig tacksamhet, tro och till- givenhet och därmed lydnad och vilja till tjänst, warför skulle en sådan människa bry .sig om sina medmänniskor mer än hon tycker att det passar henne själv, .— ' . Julen är fridens högtid. Att den inte är fredens högtid, det borde vår generation ha upplevt till. räckligt många gånger för att väg- ra tro på människors förmåga och inneboende krafter. Men varje ny jul är ett förnyat löfte ' till dig, att du kan få frid för ditt oroliga hjärta: frid med Gud. Gud har själv gjort det möjligt, Han kom själv till oss. Han själv blev med- lare mellan sig och oss. Han själv uppfyllde fredsvillkoren, Jesus, det a ; | halvorna. "föreställt. oss. - Aktuell Upprättandet av Berlinmuren är och förblir en våldshandling i klar strid med ingångna avtal. -IMen samtidigh gom man i väst inte tänker belirakta den på nå- got annat säbl är man beredd alt acceptera den em ett fak- .|tum och i den världspolitiska avspänningens' namn tt osm respektera den. Man må kunna köpa garantier för Västberlins frihet på det viset, ja t Oo. m. bevara. världsfreden. Men priset är "det mått av frihet, som öst- - | berlinaina dock åtnjöt före mu- rens tillkomst, 'och ide mänskliga band som förenar de båda stads- Kanske. är det - ett nöd: igt pris alt betala, men den - här julen har vi lärt, avt det är ett högre pris än vå hade Sydsvenska Dagbladet ' ...Samtidigt som en' allt större del av vår utrikeshandet sker med Västeuropa, har vånt lands betydelse i hamdelsutbytelt mel- lan europeiska länderna succes- sivt minskat, För tio år sedan bidrog, Sverige med "ungefär 7 procegli. till OEEC-ländernas to- stala handelsutbyte i värde räk- nat, I dag är siffran nere i 6 procent. FA - Ekonomisk Revy ' Eckerbergs utredning — har gjort sin plikt Den: har lagt fram en rad förslag, väl under- byggda. Om det slutliga resuli- tatet av (dess möda inte blir så stort, kan den dock dra sig till- baka i medvetande om att ha gjovt ett gott arbete. Så vänlkar vi på protesterna från de be- rörda. Alla 'klagar över” jäktet och otrivsem i den stora staden. Ingen ' vilt flytta därifrån. Här har. vi den :verkligt ”onda cir- kel? oso AE a "Helsingborgs Dagblad - Med förtjusning moberar so- cialdemokratiska tidningar . att regeringen i” viss utsträckning önskar återinföra byggreglerin- gen. Nu : tycks man mena, ska det väl ändå bli ett rejält tag för ett "komma : till - rätta "med bostadsnöden, ".. - se Innan vi blir aNlför uppslup- pet glada "över denna reform ska vi kanske. erinra 'oz5: att byggegelskapen har varit. reg- lerad under hela efterkrigstiden utan at det inneburit att bo- stadsbristen avskaffats. Det är fullt” tänkbant at man inte kan reglera bort bristén avu heller, : vs Aftonbladet (5): . Många, oändligt många 'ser med sorg och kötterhet "hur skogsbyarna är på väg at av- folkas. - Utvecklingen ' är ofta hårdhänt! och ingreppen svåra. Det lönar föga ekt lägga känslo. mässdiga” synpunkler på skogs- byarnas problem. Men ett måste skogens anbetsgivare och de kommunena organen ha i min- net: i sitt handlande måste man hela tiden visa hänsyn till män- niskorna, : övergången måste bli så mjuk som möjligt. . CNC Och så kommer däri! ” ett självklart krav från arbeltsta- garnas sida: Bättre, information så att den enskilde i tid kan se 'om sått hus. or Sundsvalls Tidning Statsmakterna får försöka 'fat- ta att neurosedynkatastrofen är eltt' särfall, en medicinsk ' olycka som genomgående och skändigt kräver insatser utöver den van- liga vårdrutinen . och som inte får försummas -efter ängsliga snedblickar på eventuella kon- sekvenskray från andra håll nå- gon gång. Det gäller här och nu. Det gäller också att gottgöra vad som bröts i går — bl. a vore retroaktiva vårdbidrag på sin plats — och att planera för vad som kommer att krävas i morgon, Sö ne Dagens Nyheter ' välsignade barnet och mannen ' korset, Han är vår frid. Så länge det finns synd och syndare på jorden, så länge kom- mer det att finnas ofred och krig, Men därför skall vi inte upphöra att "arbeta och bedja för freden, Det är allas wår' kallelse, . Julen kommer med den vädjan till oss. Men frid på jorden bland män- niskor... det finns det, kan det bli också för dig ock nu i är, därför att ingen makt i världen kan göra om intet den räkningen. ”efter Kristi födelse”, Ära vare Gud 'i höjden, Pon på es ö AX ' -Av största vikt för åstadkom- mandet av ett bättre förhållan. .. de mellan polisen och allmän- heten är en växande ineikt om hur svårt och riskfuflt polisens arbete många gånger är. Den måste handla mycket snabbt i ellt cival situationer, då det san-- nerligen inre altid är lätt att avgöra vilket våld som än stör. re än nöden kräver. Och poli. sen kritiseras lika ofta för slapphet och pasiivitet som för överdriven bryskhet. ' : : Borås Tidning ' nå Flera vuxna TV-män lär nu- mera vara så trötta på alj vara igenkända och ansedda som sall- män egendom, alt de gör som biskop Helander, när de ringer och beställer bord, Det är ingen konst att snabbtit sprida ett ut- seende över detta lilla: land, men .berömmelsen hör till de banatare. Själv skulle man nog hellre vilja ha en smula anse- ende än et igenkänt utseende. Alvar Alsterdal i Arbetet Luciafirande har för längesen . urartat. Tagits om hand av re- klamfolket Joch blivit" en fands- omfattande skönhetstävling till" förmån för tidningar eller and- ra företag som behöver reklam. .| puffar. Uuciadagen är den dag ' då svenska folket i'stor' 'ult- sträckning , . berusar sig med spritmonopolets vedervärdiga vinglögg. Fagra flickor i Lucia- särkar av nylon häller i glasen. Det har gått så långt. med lus- visas upp lussor från främman- de fänden, belägna tusentals rhil från : svenska landamären, H:et i Svenska Landsbygden ' I Sverige hår under årtionden inte predikats annat.än materi-. alism. Man har tutat i folk, att ' 'Idet enda som betyder något är pengar. Man uppfostrar ungdo- men till alt välja den bana, som lörier sig bäst. Alla andra syn- punkter anses "ovidkommande ' eller sekundära. Man har vidare hamrat in I dolks. medvétande, | att var och en är sig själv när- | mast. Det gäller "att först och främst tjäna sig själv. Solidari- tet och gemenskap är i dag ur- klekita' begrepp. Människan är - sit egelt mål, Endast vassa arm-- bågar. duger, "5. Seen Det är just” denna ”livssy som är grunden till moraför-, fallet — tate välfärden — inom”. snart sagt ' alla samhällsklasser.” : Tre Rosor i NST.'.. Högre avgifter .- : för torghandeln?. ” STOCKHOLM (TT-Spec): + I; ""Sveriges:. köpmannaförbund ' ser gärna, att avgifterna för: torghan= : deln anpassas till handelsförhållan- dena i-ett modernt stadssambälle + och tillstyrker därför av föreningen Kommunals torg och slakthus till ” regeringen framfört förslag om änd= rad lagstiftning ifråga om kommu=,. nernas rätt att ta ut avgifterna för torgplatser. Co . so Såsom handeln utvecklats på sa=: Jutorgen är den inte, såsom påvisats ” i ärendet, längre i ursprunglig me ning, där odlarna. personligen sål. de sina produkter och svarade för en stor del av stadsbornas försörj= ning av livsmedel. Numera ombe- sörjer den bofasta detaljhandeln, : huvudparten av livsmedelsdistribu- tionen till hushållen och på de torg: ' där torghandeln ' fortfarande äger rum bedrives försäljningen i hu vudsak av återförsäljare, Det mås te framstå ' som oförståeligt, . att markavgifter för olika rörelseidkare utgår efter helt skilda grunder och med tillämpande av helt olika lag=; bestämmelser, + + . Enligt gällande regler får städer= Na inte ta ut högre torgavgifter: än de täcker stadens direkta kostnader för driften, Dessa regler tillkom ur= sprungligen i syfte att hindra stä= derna från att genom höga torg=. "avgifter vid sidan av de kommu=- nala skatterna skaffa sig inkoms- ter, Torgavgifterna spelar emeller- tid numera i städernas budget en ' mycket blygsam roll. En snar änd= - ring av avgiftssystemet bör enligt köpmannaförbundets mening ej ses Som ett'ekonomiskt utan som ett rättviseproblem, I sammanhanget - erinras om hur detaljhandeln vid utbyggnad I samband med exploa= tering av nya områden koncentre= - ras till en torgbildning — ett köps centrum, Butikerna inom området får bära en betydande andel av kostnaderna för iordningställande av' dessa köpcentrum genom höga hy= ror. När torghandel anordnas i ett : 'sådant centrum .tas däremot enligt .Nuvarande avgiftsregler inte motq. Av Ja hä till kostnad sandet alt det importeras och '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.