4 me häradets för ' lähge sen över» ">. man hittat bå att kalla Daggan, +. » " väldiga kronor; tunga av mörkt? = sig för att tala om. Det hade lömskt för att plötsligt skjuta? ” ljuset flöt som en flod av mjölkz ; natten. Min' farbror, som vari > > - - en modig karl, lyfte upp has Daggarp, på' ett skalligt. -berg;. som . var. omsvept av dimmor från havet ' "och invävt i folkdikt, låg ' givna. avrättsplats: . "Här var mörkare och armare än ännor. i rei föhoslängan, v vilken varit > - byggd i samma linje med man«' huset, sämt att Hellsten sak-”? t nade kännedom 'om var. elden x . först utbrutit och om orsaken i en; Mt . : - : ON Ing ns so on till dess, uppkomst”, scn = städes i hela fdr ge Tand, allra” grövsta. "och hårdäste röst: . h : ”ångestskri från under-' flyende, oåtkomligt ljus som =" Tankfull lärtnade- ag den! yngling och. en vall - : ”Kronolänsråf TW. Blönr ra och ingenstans oc hö e, stjär- $ — Vem är det? vel cs N jorden. Just då hade” hon upp- . från” havets bleka skuggspel ockulte byfilosofen, ;fs 1 80s8Se blivit inne . ren: förevisade härefter dels I i gora 5 a drig di tvi de =: öd Det : jag, flåsade en i äckt,' att .hamnen sakhade hu" "under skyarna där långt bor- Hur: var det i själva verket , brända; trumslagaren : två järnringar och en' bit mäst?” nön” VI 3 ös r = M D . den ” hade alltid ett se 1 änd. månskenet, en röst som / vud. Hennes fötter hade vägrat”; ta. Han. rynkade sin" höga, med Johannes Målarens något " Krans, som tillhörde den kom: ”. sing efter den trumma Krans '! å fråntagits.. all. - mänsklig färg., flytta sig; hon var som "fa: rött, och när den smälte, kvill-3 Varelsen,' .-som ” stod därute... naglad vid matken; "Det ”flim rade” "och" glänste inte vattnet? drunknad 'i« månmjölken,- -hadé”. råde för hennes & ögon. Och säk-" älsklingsauktorer ''- "Ovidius; : - sorå andra vårflöden utan sik-& heller” inga - mänskliga” kontu- . ta ” liksorki' lurande hade den” Camille" Flammarion och :.skoliv? . - Johannes ' hade sett lade trögt med en black lyster & rer, denyliknade en pumpstock förskräckliga "gestalten "skridit den ' ' okände > ; författaren till - papperna . -På tingshuseb Tj som. av blod. Hemliga "ådror ” med sutsträckt rörstump!:: fram. mot henne; - I månljuset” . ”Hemimets” "> just :: "pågående'”. go år längre fram förde -det 'sen fram till: byn,” Gestalten”. formligen fli hade” den förenats” med Iutten serie storier, '.”Från «kade jag efter sake | där: det matade en" bäck, som i månljuset: Ansiktet — ty den; till. någöt osyhnligt;? >! hydda": och slott”. eller -vad " arkivet. Och 'se, vad ja hörts AA någon” skäggig folkvandrings. å NN Ta PA Std ”fanhs för hennes ' öga, men”som "den ;- "Johannes | Den" 4 juli 1868 "&vl5 : "ändå" våren fruktansvärd -rea-"+ te. förstås, vem det var som." mentschefen” Lage Poåse' i Vä- ; Regementschefen anhöll, att : litet Hör förnam mer och mer I spökade; "under :bokarna; det: neisborg en” skrivelse till" ke - "konungens 5 befallningshavande "dess härhet.: Då återvann hon "var ingen annan än de olyckli--" nungens "befallningshavande måtte I föranstalta om: rannsak- s änt'igen örelseförmågan” och". ga människor, "som. ornkommit..: Älvsborgs län, i "vilken ork pning od Sy ndet vid Höks'här störtade ' " därifrån, just som" när-den garla gården eldhärs ;7 mäldes” bl. . a, att ”enligt in radsrätt och för: erhållande : hamnen Erep , efter henhe' ned jades)' en beväringsman och et” kommén, rapport har; vid: åter- av "Protokoll rörande eldsvå=" - sina dimfingrar;..och hon tyck- : / skallota ? "panna och vädjade" . dunkla förklaring?» ' 'Hade” riå- vensom ; trumman med tillber I i för att :den glittrade som dagg » i solsken, "- Men det var långt | före galgbackens tid Nu glitt- 5 rade bäcken inte längre, De flöt :.mörk- och dyster över den . föda moränbottnen, 'Och sit : mendering av kungl. Västgöta-- medhaft, dels ock sexton styc:" -- tyst men intensivt till sina"."gonsin.: uniformspersédlar "haft ' Dals! sregemente, vilken blivit ken uniformsknappar, två riks- rangordning: framför” Ymänni- beordrad till tjänstgöring. vid daler och-sjuttio öre I pennin= ' nämnda: bataljons möten inne- 22, en sölja och ett kalendari? varande år, förlorat sina med- = um, vilket allt blivit funnet ef. förda muinderingspersedlar, ä- "ter "branden och förm dades” ; dans uppkomst för hand- ohannes Målaren hade. varit - den saken, Domaren" hade snu” : sat, nämndemännen gäspat och lagen haft sin gång.. De förlo” 7' rade klädespersedlarna. kunde; N " avskrivas. i ud be . lö välunderrättad. RV : allra mörkaste flöde lämnad te sig känna dess iskalla; stin«.. ande - Re £ n in k örfordan! . ” Man kan' "förstå &. spökena:;” 2 den till en urgammal brunn. kande . andedräkt. ÅA sin! nacke. - ers ar on ter.en så summarisk- utredning :: närketen.” " " Min « farbror "bevälj hade" sig: po e SYNAS äv: os = p E skrivning”; ; förbigåen” ;' om. två bortspillda. människo. .; Inte var det underligt, att. - x Des i med 'en' stöddig knölpåk och :hälfte de "nämndes + Jutligen' de'via- liv, Hill. råga "på. allt: sammant.r = >: sälla . hamnar irrade omkrin; hade ar sådant —' var Vilare a, följde henne" hem? Pt » ning,” egentligen är det bara” ”olyckshändelsen : » kopplade med; ja underordnar - i : här; På senare år hade de bör 2 än mjölk med skuggor svarta- - jat husera mitt i byn. Det varå re än kimrök, tinningarnas åd- efter "den förskräckliga" elds- ror, ringlade som ormar Men” sen vågade värken Vi. beväringen, som går "igen. Och" "eller; Inger-Lena tala. om: sa ' det -. är. "inte ' så underligt; om: "ken, Ty sånt ska man tiga med; . han "vrider 'och värder sig vådan hos "Anders : Hellsten, huden, munvinklarna var ner- Spöken ' tycker inte om publi- '! sin grav och borrar sig upp ge då t.ett. par "unga TEE drägna 'och ögoxen,' djupa: " citet” Då kan de' hitta på nå nom” sand och jord. Där offra innebrändes,' AN kolschackt, lågade ur sitt fär gonting : "mycket värre än att öv dé" han sitt "unga liv i lågorna, Därvid De ttade ; Spökena' höll till under a stes grottor. : Det var säkert Oo sväva > omkring på månstrålar och det var nästan som om de karna, som stod i parad utmed spöket! Nej, ansiktet leyde så " inte värderades ett dyft. Kro landsvägen och bredde ut'sinaZ intensivt som aldrig någonsin Ve nan höll ett'fasligt”allo om en” "ett spökånsikte har "levat, 'Her- "> dålig uniformsrock: "och "nå re , Gud, "det var Inger"Lena, öra” spökerieria ” på ta usla ”räässingsknappar.” "som btod' där Öch' huttradé," så” entlast i största allmän? + de: "stackars. Jomkornna att. "tänderna" skallrade. Sen ' het 'och utan "att nämnå ett." man sig inte om. Visserligen + hon buitat.på' första gången, :' knyst om”Inger-Lenas äventyr; nämndes: de för 'skams, skull i hade hon vettvill sprungit. runt ' ' här jag: omsider träffade sam--- den. rättsliga” undersökningen huset till kökssidan, och, så om "man ' med Johannes -Målaren, jag -har;'sett papperna på : "igen. vars rykte som a'lvetare i oc - Hon hade sett spöket vid bo karna, Det hade långsamt gli - en om brända. :byggnaderna, : :gått til nde I likväl inte låta b i lö är låg” öckså den "gamla - brunnen. En mossgrön pump: stock stod där -och. pekade med .sin armstump. Man kun- » de lätt taga den för en huvud-5 « lös skepnad, särskilt om mana var rädd "och inte granskade?) allting så noga. . - Ingen visste riktigt hur det gått till vid e'dsvådan. NågotA galet var det förstås, Det vara en,' då eiden tedan: gripit om» oh "kring sig. så mycket, att den: + sig från "att bliva innebränd ; till hemorten, eldsvåda" 'att "Beväringsynglingen Onders timat. natten till den:22ssistlid-'- Johänsson '. från: Dyreborg ” juni" i: hemmanet : Däåggarp; +; Knäreds"socken och vallhjonet ' manskapet” var inkvärte 3 " Erik "Walter, vilka vid branden ;. Coch! + varvid, ; kyrksocknar. Jag var. som sagt : ”krafsåde": fram .-knapparna "ur dit fram ur. mörkret under; trä bara en iiten pojke, men Jo-: k askan, tills man histat alla sex-; S "den,' stannat : och liksom, be , hannes ”lyssnade.-på mig ändå, :: ton. : Ack, ja,. den. som , bara . "säkert. : Det pratades mycket? traktat henne ett slag och där-.. ty jag hade . vidrört hans kä blivit:en knapp "ändå: > = aitsch "om den saken på: kardegillen3 på suckat djupt. Men det var ..: raste . ämne." Han fick något sätta” ”en ad ; Borde" det' oc side någonting så futilt som en-- 7 trumma "och några. uniformsa,.,; trasor, kunde sannerligen vem som helst bli på humör ' +. Omkring och spöka, ,» . ”Anders "7. Det är: bara'en sak jag inte . Hellsten ' Daggarp, 'att han, . kan begripa; . som” varit ägare till: de ned- sinnliga världen följer förmöd: gå. et edge men den över- inte "förstå, varför den stackars ”"antänt den säng, vari Hellsten Inger-Lena skulle utsättas för . vilat, vadan såväl Hellsten som'”. dess projéktionier. "Men kansk Krans, vilken senare legat. i var henheå syn bära” inbilln ; samma / rum; ”med möda räddat :en vind hade rö. och. siyskebingesstugor, me ingen vanlig suck, det. var ett: fjärrskådande ; i: blicken; ; ett: dan '- "kardorna rTaspade och] et an : trumpstickorna = knittradeZ Och nog fanns -det en. och, an” han; som sett spöket och hade reda på : varför det spökade, men 'sådant "skulle man nog sitt hemvist i brunnen. Min farmor tröttnade" aldrig på "att. beklaga . .de stackars. människorna, som omkommit i; Jågorna. Och "nog fanns det spöken! Själv hade hon sett ett! konstigt ljus i kammarfönstret? "fjorton dar innan. hennes sys ter "dog: I riktigt ljusa” dagar, då soleri "slet" revor i.bokarnas lövhat- "tar; vågade jag — en liten poj- ke — gå bort' till den hemska -brunnen och lyfta på'eén "lös, mossig bräda” och , kasta "en skygg blick ner i "mörkret. Jag. urskilde " en rundel av gråa, " slippriga stenar, på vilka slem- miga alger — nej, vaxgula, dö-; da ' händer trevade smygande 4. SE d, FM är väl en syn. för de e- v gudarna. Jag bodde: där ågra dagar en vinter för mån- ' ja år sen, tillsammans med en . EN Äl sor" om, -jag upplevde Asbjörn: ens i .sägner:' om vEnrsignekja- g.:Jo, här.i och vid/Ryggåsn: stugan” var det strålande. att var upp som polyparmar och hug- 3” ga efter mig; det plumsade ni e i djupet. Jag släppte fö skräckt brädan ocH rusade dö ifrån. Det var förvisso ett skräckens” hemvist, ett spöke kunde nog trivas där: ss Ör, att: "gamle Asbjörnsen gick. ljus : levande . med: mig längs Krokån,. upp: mot ..den lilla kvarndaminen, , där vi brukar 1. bada på sommarn. ,. Ja, då jag + så natt. bultade någon ur: sinnigt. på vår dörr därup-' Pe i stugan vid berget. - Mån- rået vid .sin sida” Skogsrået ”Ryggåsstugan: var över de sovande åkrarna, me”; ” deltidskyrkans vita murar; CN imrade, ljuset. gnistrade i det rundbågade ” fönstren, och” det? tunga, svarta trätornet liksom” It oss sträckte på sig för att se effe: MN de okynniga skuggor, som lek garen,: och han kunde: vara. klok + också. . Men Edvard ville icke. med mig upp längs Krokån, Han : nat rysligt, 3. .- des i en hast. Ingen kunde + bet - "gripa, ' vem det "var som kombi öd och bultade på det viset mitt sid ” pen på: -stugdörren och öopna| ne de till farstun, Men "där synteski ”. - inte en kotte, Han kom genast] in igen, 7” > Det var konstigt, muttrf e han, ”. Då bultade det på nytt, nä stan : ursinnigaré 'än förut. Men nu ' tyckte min farbror $$ att en smula försiktighet kun-Zk;4 > .. I "W.vintern: Han 'ha strömfåran, "säj Isen ligger" vågorna, DER: "SPARSAMMA! DAGSLJUSET FALLER 00 DOCK: 1 EN GRÄNSTRAKT AV LIVET: kom. till kvarnen däruppe, :var Och Jag. det, som "om. de asbjgrnsenska "livet; så Du böra veta, att Kalle i k t d sk 1 Bromfjäll, vi kallade, och Pel-"; trollen kom mo mig Me o85 "le Råberget,; dom dog. båda, för. dom hade sett näcken i ström- se ; fåran "i januari. : Dom dog, av. är så rysligt "glad vida varmt, Korgmakaren >. lungebrand i februari, | sd: läg- . nadsdagen . därefter..: » Edvard: skötte den stora biläg' | Skall. någon. kanaljegubbe få m att vandra. längs dammen in- NN : .terstider, inte. >> korgmakare. Han går väl ville heller; sitta..vid biläggaren "Men. min "gode vän"öch Ede. matt eller i. sin : egen stuga bredvid ;- vard och jag hade det bra inom- och . arbeta på. sina: korgar och :: hus :i. Ryggåsstugan.” ;Og dessa 4 drömma, om” huggormar och an”: 'dagar'..står "för mig, som unga". Meg "och sköna dagar - och b dygn skal bv ned Du; kunne väl gå med mig :stå i minnet, H "7: Edvård var ju en störmäåstare” an ad i att förtälja historier: 'Han hawsz de en lika'stor fantasi som en: " diktare av blodet, säj. Och -jagod ' tyckte "mycket väl om Edvardw!' "Nu är han bortarvt ängs "en himmelsk :: =” Krokå nu där det inte finns is "5 > . och kalla strömfåror med grym/ ju 'ma näsker uti, men ljusa blom> . et med: nd att nec- mor . över! de' himmelska äng- ken holder till där just nu på, derna. Och: småttingar av äng= > rett litet hål i 'Jars familj simmar i de ljumma > som han Edvard en :+ ”Ätjöck i.ån, men just i'fåran; där ” gång, sade: till mig då jag en- Å kan han sitta och löga seg och s . sommardag träffade honom up- 5 pela 'på gullharpan; : pe "vid ' Knäreds kyrka, . Han '” | na : jéörn- $' le ned i Lagan och rykta en ; - oll R RÄTSNINGSMOTIVET. NORA precis, som'.i Asbjgrn- ;' skul ilLs | 2 dov vara på sin plats, öppnede /- "PA ORENVERKENS I ISKRI TALLER. - nn STAR I ELDGLANS KRIG 5 F "i sk 4 sens sägner, tänkte jag. 4 homma NÄR I Evokåns os fler. . y terdörren ' endast på glänt ee IN " '— Men vad menar du'med,$å mynning, Och nu så ryktar han "i. det an öva medling: HUR. HEMLIGHRTSFULL, är RINGEN Cu SA, ; att "livet är för. korty Edvård?f' eld Lägan: kän veta än det med'sina grova smedfing=- KA ts 7t . ? ""— Jo, ser du, det är ju så, atti&Jmels! agan, kan : veta, den «ox rar. Men de fingrarna hade jag & av VINTER" OCH DÖD KRING TINGEN Pol MINNS I SRÄINDE TS S KRAFT + SIN LINDA! od ;othan, som ser näcken midvinter-kisnälle Edvard körgmakare, dik= i . ett sådant förtroende för, att Ki ere BART - . - oe ro d na | tid i strömfåran, han skall vis-b ftaren av blodet och Guds priva” även jag vågade glutta i ed stol) las a na FO Pr TT 4 | : ta nåde ov Na (Ur «/ "Vinterstrofer”.ay Joh Eåfelt), > serligen dö, innan året är-utekd Mie örat Yvrersvvv v Yr TOY TRT PAN NN La - - rr > | - : tt litet slycke från byn”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.