ryeYvYYvYYYYYYYYT VI YEFVOYVYVPEYTV TE . Honineda Sunnerbo härad i Srmå- nerborg, som på sin tid blevt uppbyggt. av en herre: som hette Sune, och möjligen kan häradet därav ' fått/sitt 7? på en ö i Lagaån och vid låg- , ; vatten kan "man ännu se palis- byggnader, 1 - "kyrkoböckerna . förekommer - namnet Sunner- - borg & först " på” 1850-talet, och > gården :'ägdes då av inspekor : aka' ” B. Ljungkrantz och hans " Ulrika Stjernström. Dessa bå- da makar hade inköpt. gården av sergeant J. Johansson, vil-. ken ': uppfört nuvarande man- .gårdsbyggnaden. Ett torp "skall. i. början av 1800- '” talet legat på den höjd där "> hund Unkas.. Denne hund gick -' emellertid : ett 'mycket sorgligt. En dag hade”. fuse NEN ormedan skä corps de logiet nu är beläget. På Sunnerborgs. ägor låg även " ett garveri, som var beläget i ' norra delen av den nuvarande " stora : parken : samt en kvarn ' "som. förut ' legat på. Lagaåns västra strand men som enligt "ett utslag å år. 1818 skulle (flyttas Nn » till en annan: plats å Fösta, . stranden. > Omkring a 1859-- kom till. Sverige. från Rägen tvenne ty. ska '. adelsmän Carl-Adam von ”" Blessingh 'och hans broder Hu- . bert. Den: > varit slöjtnant ' vid det Schlesi- > ska « Carl<Adam vön Blessingh slog .. » Sig ner som godsägare på Sun- nerborgs gård i Hamneda. Brö- derna von -Blessingh vorg: myc ket > intresserade Få då” "det vid "denn; mycket gott: om” all > och "man sinbjö . jaktdeltaga e från både Tysk- land och Danmark såväl, de". då fanfarer från jägarhor- : ällde :: och 0 av förvän-. . tansfull” glädje. När så jakten. för dagen var slut så samlades - : hela; antingen på Sunnerborgs gård eller : Traheryds - ta rätter. och vin och drycker '. flödade, Tal höllos och glädjen -+. stod hög i tak 'och såväl her- "i rarna Blessingh som de andra .. utländska.” gästerna rådbråka- de värt. eo cse" "Men "en 'som riktigt iq rstod svenskt ' som tyskt språk var Hubert von Blessinghs trogna öde . till mötes. gästgivare . Blagh kommit på besök 'i'Traheryds gästgivare- gård KA h det bar sig inte bätt- ” re än att han råkade halka 'och -. föll . omkull .med sina. modiga 150 Kilogranis.- tyngd | på den Blessinghsp | land fanns i forntiden "ett. gammalt slott, Sun- ' namn; Sunnerborgs slott låg sader, samt märken efter ;-bröz ' soldat. . senare hade förut ;' : ulanregementet, inköpte : nu 'Traheryds (Traryds) gäst- ” givaregård ' medan hans hror jaktsällskap till middag -- gästgivare-, .: " gård. Det serverades då utsök-: svenska språket fruktans- . brködredrbrirkr kr brbrolrh ek hrndrdodrrbrtankabadrnndra | stackars Kunden så-att den o- . medelbart .dog'. av de" :skador den då erhöll? - . var även en så "driftig och e- ' nergisk man att han strax ef- ; ter, sitt inköp av gården för- bättrade' densamma. Han” röj- de mark. och dikade, satte "=" "gång . kvarn och sågverk samt ' anlade tegelbruk, bränneri: och : stärkelsefabrik. Från «mina ”. allra tidigaste barndomsår. -har Sunnerborg- - gården; : för . mig' stått som ett förtrollande sagoslott. Min mor och :mormor har många gån- . ger berättat om olika händel- '; ser... därifrån, Fru Vilhe' mina . von | Blessingh ' var nämligen kusin till min "mormor. I 'sitt : äktenskap med ' den tyske a- ”delsmannen : hade.” min mors kusin: endast 2 barn, vtilling-. » sönerna Carl-Adam 'och- Carl- ' » Axel av vilken den sistnämn- de' dog :i. barnaåldern til. stor sorg för hans mor. som aldrig : Carl-Adam "von ' a Blessingh . rum I fullsatt som det ? var med jakttroféer "av. alla s'ag., ge-: "vär och vapen samt böcker. :". Efter sin makes frånfälle och. när Carl-Adam för studier vi- stades.i Lund,' kände sig fru 'Blessingh 'sig ofta så ensam. Hennes svåger gästgivare Hur :. bert'- von Blessingh beslöt sig då "för , att "skänka henne en mycket ' fin - = : sällskapshund. Denna ' gåva -Uppskattade inte ' svägerskan. utan min morbror Adolf-Fredrik fick till uppgift " att gå tillbaka med hunder ty. hon ville ej ha den, då det för . ut fanns tillräckligt med hun- . dar" på gården. Von Blessingh, : tog tillbaka sin "finayhund & som . "stängdes:. inne "för: att han” ej ' skulle kunna följa efter Adolf-' : Fredrik då han: gick tillbaka. Och för: att som "han trodde.” skulle förvilla hunden om den råkade bli utsläppt så gick han " Lagastigen istället för att följa landsvägen" tillbaka till Sun-”' nerborg..” Min morbror tyckte I Några anteckningar om en stäkts = ' och en gårds ea av. "riktigt kunde” övervinna sor= "gen efter honom. När sedan .min mormor: gifte sig: och även vlingsöner” så ville kusin Vilhel "mina nödvändigt att en av poj-.- : karna Men ; det. måtte" ej vara. någon . r att bära detta namn ty är. n'.denna Carl-Axel" dog vid ' späd ålder, medan. tvillingbro-'< den Adolf-Fredrik' växte och ' frodades,” Och ofta,' ofta önska- '. g. de fru Blessingh:'att få upp- itaga.. Adolf-Fredrik' som" eget barn då han till "utseendet var SN och: akthundarna =: "Uk" hennes . egen - Carl-Axel. — rr Men" min "mormor": som "aldrig fick någon son mer ville själv . ha honom; i "År 1875 dog godsägare Carl- I Adam 'von Blessingh och. vid denna ;tidpunkt var hans son ' 14 år "gammal. Sonen" fick nu ärva ' egendomen efter sin far "och då han var myndig den 11 maj i år 1880 erhöll hon lagfart på Sunnerborgs' gård. Innan - dess han studerat i Lund och tog. sin” studeritexamen : unge- " för samtidigt som han erhöll '. lagfart på gården. Men han ha - > de". alls inget intresse av går- dens skötsel utan detta över- läts fortfarande åt en: inspek- "tor; Carl-Adam: hade ärvt sin / 4. mesta: strövade han omkring 7 med sina" hundar. i'skog"och ' mark eller fördjupade han, sig i de böcker han hade intresse . + för. Hans rum var en jägares omkdkrrdioakrintinbrodka . -hon'”fick till förstfödda två tvil'. '. skulle: heta ' Carl-Axel. ' fars och farbroders intresse för : ss jakt och friluftsliv och för det NM ME Efter Carl-Adam" att ran skött sig. som” en rel kan när han eftersom han då nn trodde' - efter - ett. välförrätt: värv återvände till" Sunner- . borgs > gård. "- Men' hans ögön s spärrades dock upp.på vid ga- vel ty på trappan vid, stora :ingången ' "till "'corps de logiét ” stod 'samma' hund och viftade” glatt” igenkännande på' svan-.: sen. Detta roade fru B'essingh" ' - och väl dresserade hunden... ofta blevo / min: mör stvhennes två systrar "samt brodern :- Adolf-Fredrik in. bjudna att gästa Sunrerbörgs gården. på genljöd'g] lada: bar- - naröster : kades : för "dem i den vackra . matsalen ' och, de blevo' upp: "passade ' av husets tjänsteflic-' : kor. Men ," bordsskick ; måste det;vara — var det något äv vo bårnen som bröt av mot regt lerna, så blevo de vänligt men' - bestämt tillrättavisade., - Allra" roligast vår dock! att "prome-. zz nera i den ljumma; blomster- doftande" vinterträdgården' där ; det, fanns ' blommor både vin=> ter som sommar , och" där Köga ', » palmer och andra” dyrbara y väx ter stodo uppradade. , Det var - som att gå i själva ' paradiset, "tyckte, de. Om kvällarna bäd- :» dades'det till dem i tant Bles- ”singhs sovrum, Ae " Så föddes ytterligare « en dot- "ter till, min morfar och 'mor- Mors » Då den... lilla. sistfödda skulle' döpas så: blev tant Bles- » singh och hennes' väninna, fru " Andersson från" "Lund iinbjud-” "na till barndopet, - Bland de vackra presenter min mors: Til. "Ia 3 syster . fick på ”barndopet:' var . ett , litet kors i perlemor . som. fru” Andersson inköpt i ' > Jerusalem ' under - en :Palesti- » naresa. - som hon företagit en . dd dessförinnan., Men den "Il. > la flickan fick ej. något nöje. av” sin vackra dopgåvasför. en: tid. därefter — insjuknade" hon ' och dog. Men som ett minne från "denna dophögtid har Jag i min . ägo ett litet" Perlemokors, : on . Bles- ,'singhs frånfälle blev" intelSun- "> ”nerbörgsgården skött som: den. - skulle 7” "utan: en tid därefter i -." ”blev”det:ganska, svårt för hans - efterlevande” raka: att få. det " hela. att gå iKop,' d ch; hon fun- . derade 'skarpt på att. sälja går-" + > den. Då kom det:ermellertid ett oväntat brev - från Colorado ' där det meddelades att Carl-/ . Adam hade ett större. Ameri- kaarv att hämta därute, Både . mor'och son, bestämde sig nu: för att hålla auktion på inven-' tarierna samt. sälja egendomen och resa till Amerika." År -1886 lämnade : de Sverige och året - därefter" dog gästgivaren Hu-' bert . von Blessingh som ogift. ' Det kom ofta brev från Co- " lorado.till min mors föräldra= i: sorg för sina föräldrar" då ha så mycket att. hon beslöt sig” -för att behålla den intelligenta ” + siktat . hem och i i dessa brev uttryck- te. fru? von Blessingh sin och : ” sin "sons önskan . att Adolf- Fredrik > skulle resa ' dit' till "dem. Just vid detta tidskede ' rasade .:-Amerikafebern våld- samt i de svenska bygderna; Nu smittades även Adolf Fred- rik av denna feber och han Jo- . Vvade sina: släktingar i' Amerika ' : ati komma, till dem.” Då blev . min mormor otröstlig, .. hon "snyftade och grät, hon ville ha sin'son i Sverige och det hjälp- ' "te-ej med varken böner eller övertalningar. Amerikabiljetten som fru von Blessingh' hade" . styrt < om; kom och allt var fär- digt för avresa till det främ- / mande : landet. Någon dåg ins | nan resan skulle anträdas in- träffade emellertid en händel-" se. i. mina” morföräldrars . hem ” som "gjorde att resplanen” gick: helt om intet. Min mormor ha- de i. sina stora bekymmer an? : ropat :den . Högster— och. nu fick hon bönesvar + — fort kan- : . ske, just..precis "som hon öns- kat. -— men hon fick dock be” hålla sin ende Son, och det var. det allra viktigaste för. henne. vb : Carl-Adam > von” : Blessingh N och - hans: mör blevo givetvis .» mycket. misslynta när de fick N veta att min” morbror" beslutat + Sig för att stanna i Sverige. Ef- > x ter... detta kom: amerikabreven . . . + sparsammare och till 'sist ute- :..blev' de helt och. hållet och fa-": miljen "von. Blessinghs" vidare den är helt okända: Min mors jan av" 1900-talet flyttade”. de nerså stupat: i Korea: till” stor : i var sina föräldrars ende son, Några. am tt litet ”pörleniörkors ä är” allt” Som” min-. tiden”. på Sun li:la syster gifte sig ock:i bör- ” . blekta : och ”gulnade H CH ÅLLT SOU: . från Laholm, ING] STRÅLAR” OCH STRIMMAR; : OCH. RÖKEN" STIGER 1. SAKTA MAK "MORGONENS". BLANKA : "TIMMAR. en ena av skulpturerna i Lagafo en, avtecknar sig väcker" mot. det vita" rådhuset om Speglar, sig i 1 foritäriens vatten." "dé många dyrbart" en inredda" rummen, ' och" det” du- "+ till domshem': för" sjut- öl tio "år ' sedan var :: N "slakten av julgrisen” ii mitten av december, om den då hun- ait bli tillräckligt stor för att räcka "för familjen till” julm "naden" året ' därpå. 2 Tyvärr C fanns” det.” många söm fingo : lämna hela. eller halva "grisen" för ränteskulder. Så vitt jag > kan ' minnas, fingo vi hemma Då a alltid. behålla den i sin: helhet. - : Men :det' var "ej gott. för mör : att ransonera fläsket så att det vember 3; kallades ”sullösa - månaden”. Någon - . konservering förekom. ej, utan ' fläsket saltades och "torkades för att bliva drygt. . blott till julen” man” fic ”mäte av. det färska, Det var så: mycket mor sku le göra" dagarna före jul: byka ' och tvätta samt putsa upp det lilla bohaget. av tennfat, ljus- stakar m; m. till Svarte: Pet- ter”. (kaffekitteln , som; alltid : blev : svart över fotingen : på - spishällen),” brygga juldricka på det hemlagade maltet med mycken. humle, vilken: liksom :seriap och kummin växte lite . varstans kring stugorna; > : Det skulle" bakas mycket! grovbröd - - före jul, för att räcka minst till "””Froedan” (25 mars), för att bliva gammalt -och: drygt. + Kakornaistuckos net Å isbingen, idäride/hölltsig; garisk färska ! inge. .: Men ;i istränga Ägs vintrar + blev brödet) hårdfru--" kullef det'råka torrmögla- - på. slutet," fick” det ändå ätas, ' ”för - därav” blev man stark”. Ett, litet bak bley det av kvarn . rågmjöl,” vitt: bröd som man fick” eridast, till, julen, samt ett bak hemsiktat genom grov : » sikt, 8. k;'halvfint. Kli däri från. gömdes till fram på våren " och. blandades .med potatisväl- ling. till; nytt bröd. . Somliga knogade samman kli och pota- tis till kaffe. kornbröd kavringar, som" blev - ganska goda. ' Sist bakades nå-. gra : plåtar av vetebullar,- allt ; . med tillhjälp av jäst. från bott- ve CT mitt barns: + fabrikation” vid 5—6- -årsåldern 'i kunde” räcka” så: länge, och no- : alltid " för ' Så bakades av - :. var obekant här då. > En 7 viktig. förrättning julen 'var att stöpa ljus ;; från nöt- &ler. fårslakt! Ja minnes särskilt" en" dylik" "Tjus- hemma ” 'i' köket: på" 2 .satta golvet," .Talgen' h i en kopparpanna "över. "Skien och hälldes kokande 'i. "tvilling"; formen, i vilken: förs . .. ”jusvekagarn” ” vilkek” 18; ; 'des den geriast i en spann med iskallt - stelnade på några minuter och formen : kunde använd nytt.” "lek; Dessa skulle: användas för tillfällig belysning - för, skaffe. ri m. m; j + I "ett obevakat ögonblick skulle jag se om en. sådan på sa som blott en gång var dop- pad i talgen kunde brinna. Jag smög rig”. till en sådan To äc förde till "den . Hlla. blebklåm- : pans låga. Pråsan' var emeller. tid för vek att hållas-upprät utan föll: ögonblickligen nedåt och lågan svepte längs pråsan uppåt". på - insidan" av armen; Den. släpptes fortare än kvickt slöcknade” på ”stengolvet. i den och armen ner i 'spannen med '"ljusformen. Men jag blev: ” snart förbjuden att ligga dä . och förkyla mig; så:jag kröp + till sängs utan att förråda 1 min , klåfingrighet. Ty -jag fru kade | "att om"jag bekände kort kom del, om man bröt mot.den noga '- inpräntade regeln: ”Se och hö- " ra men inte röra, det skola al- la småbarn göra”. | > Men då mor och far. bå mor- - gonen ' upptäckte; att jag -hade en 'stor brännblåsa från hand- leden upp till armbågen, tyck= å. i stugan 'skuras med "en .hopflä vatten; : varvid. ljusen” Det sved; söm -eld/'men ,dåifar ;. .ochimoristrax i idärpå !återkom-- : mo i köket, sökte jag dölja min . smärta genom att hålla han-: björkriset, som var ett bra me-', emsa,' "som vi barn rällade n "gå samman för; däravsskik liva;:leksaker. till: julerf.J aftonsdagen skulle golvet tad Halmviska;. doppad: i; sand, med: int. "; Sedan pålades:z trasmattor ströddes finhackat ' enri: NILSSON]. "berättar om sin "barndoms jular : : öra på logen den säd d söm han j slagtröskat under ; veckan. Nå- - gon :sädesharpa fanns ej utan ! säden" skulle kastas med en lir . ten träskoffa från den ena än- dan” av logen till den andra, : varvid de tyngsta kornen kom ma längst bort i en rundel. Slösäd ” och frö föll. i mitten och agnarna närmast kästaren. ; Men,det fick tagas litet i skof- fan: om säden skulle dela sig: jämt" och - det.. var- ett. ;både askluten"' från det "sista". byket”, soch det blev vitt” och några - och: me'lan "dessa och gick i ner åt gården och de'i” bygden och ' förkunnade julens ankomst. När han så å- smälldé av 'ett'skott som eka- - ter kom. in "hälsade han oss al: «. 12',”en :god;jul” och mor:fick > brått: att frambära ; maten ' på det dukade: "bordet; "där ”jäla= "kad; sört). ; fick ligga kvar över. julen; + Nog tyckte vi. barn. det såg” | "den lilla blecklampan. Men Hu och lämnade 'ej”'den" klara låga som ' senare stearinljusen; Efter det att bordsbönen Jästs ost med mycket kummin öch "senap (som vållat många tå- rar ;vid krossningen): till: syl- I . fan samt färsk soppa på gris fötter och , öron.: Och. jag Öj säkrar vi blevö lika" mätta vid. nutidens. julbord: / Sedan. Må ätit,: läste. fa i vangeliet, och far och mor, «sjöngo"julpsalmen,. Sedan :fin- go vi barn som "varit 'stilla'och tysta som möss, börja, att. Toa ösg efter behag.' Klippen från: tapeterna kom fram, vilka vi utdrogo till långa spiraler, som "Vi kallade våra ljus och place= : rade lite var vi kunde. Så ut- . delades hasselnötter; juläpp”" Jen a m. m, Vi gissade på nötter och "spelade om dem med en träsnurra, som visade vinst el. : ler förlust. Någon julgran ha: de" 'vi ej och julklappar visste vi ej om. Ingen vänlig jultom-' te var väl född då eller också. sr erra kol "sen fingo ofta ”snytas”. av sax-= ” vidtog "måltiden :av bröd med < "smör, nyskuren hemlagad jul? ; som «båda voro'goda sångare, > FIRIINKRIT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.