revvrvR YVYVVF YT Peeter ve YtTyrttYTYY T reta "visste inte rycket om "utrikesdepartementet, - inte stort mer än att Ppap- pa? ”var där” och att det stygga konstiga - långa namnet hade skickat : "Pappa utomlands, Han ” hade måst resa, fastän mamma var .. död, men ' hade . Iovat . . att inte stanna borta ' så länge. : "Men" nu 'var "det ' mycket, "mycket länge, och Greta hade, > börjat räkna "tiden i år, inte i i ot veckor; eller? dagar... Ock 7 det; : var. ganska” "ledsamt, "Något - ”annat”/ var internatskolan, där : Pappa. hade skrivit in: ; henne "och där. Greta nu gick på tred- : Å Men hör : så "snälla > ; mot henne; dt var Bara. det, ; i att det känd > mal, åtmin-. . : SN stone, ur Gretas 'synvinkel,' och "man; måste” alltid vara "rysligt . : tyst. och stilla hos. henne” på : "+ ferlerna, och "inte. heller. lekte ;: :. hon "med en,. sork. pappå visst - häde: brukat göra, .: + >. kh :i När det. led mot ”julferlerna” : det här'året —'och det börjar blev? Greta" inkallad "till" före : 'ståndai innän, "frökén ” Holm, ” "veta att tant Anba var sjuk och "inte kunde mn ee" mot henne.:; - re svarade inte först. -— ” Vart d ade genast Då pappa "och Jå utg" + kesdåpartementet, : Du la fått stanna kvar om det ' a inte hade blivit : snor dig Men vi far var och en åt ' S — sitt håll över julen: Nu har jag nt tal t med fröken Bergman, din ' vas inna. i matematik, och kon : "har. lovat ta dig med hem till ” "sitt, Hon bor i en, villa i Djurs- "holm tillsammans med en Sys- ci : ter.. Och eftersom hennes; för-,. ä | äldrar också" skall fesa” "bort, ;. ::8å finns det gott om plats för. z '« Bergman, att du kanske” kunde > förkovra dig "litet" i "räkning « medan" du” hos hénné, Det "Bergman! zh Greta . bete inte om "fröken Berg- tet öm” V räkning: Hon var duktig 8: och "historia och i : musik, men matematk .. 2 siff- ror var så svårt att begripa sig : fostrad ficka och svalde sin . mi Issräkning och sade” att hon ” Hennes "kamrater. . man i i en kupé . på. väg till" - . Stockholm och Djursholm. Reg ' Det / skulle nog 'bli en 'för- icklig' jul: Och hur skulle - fon kunna" trivas. ensam med två fröknar" i ett stort hus, där rd det : inte "fanns några - andra i d CM , Inte: förrän de kommo ini SE villans' hall gav hennes rädsla" os vika. Fröken” Bergmans syster . + var mycket” yngre är Greta ha- NM de tänkt” sig, hon Hette Astrid, at och hon hade: de vackr h > > raraste blå ögon. Hon” å påminde "om mamma: eller om den. Bild Greta” håde' gjort sig £. av sin mor. Bertha, hembiträ- fröken Astrid” glad att få” " barn i huset till juleti. a Vi få försöka göra så trevligt ? " ken "Alfhild Bergman sade: — » mening'att du skall arbeta för, Jag har skall gå' sysslolös, r "tänkt att du skulle” räkna en ”timmö- varje. morgon” . I skall ge dig uppgifte er. ; "Efter lunchen bör du göra en pro-. der mitten äv "december — i : Sto :ensamt. för dig där. Och 'så. tyckte: fröken : ;r att hon inte tyck-. . > på "Men hon" var en välupp- > . "ra Varit roligt att' ha henne, och net strilade "ned, och. "allting - ob : var mycket trist, tyckte. Greta. systér "att Gretas” "pappa" "Kor"; dig, lilla barn; bäl-" Id fröken Astrid. Men frö- ' om det som hände på scenen; . Ja, lilla Greta, det är inte min ” INRESA DEREK LE RR menad — Astrid” och 7 jag får: turas om, att gå ät med digi och på kvällen kan du sy. 7. » Gretas humör föll- flera gra- der. Skulle hon leva efter sche-"” ma : också under lovet! Men hon - sade: artigt: — Ja” tack, fröken Bergman. " Det blev inte så galet ändå, tack vare Astrid. För hon sade . med ett varmt "litet leende; — " - Vi får! väl ta Oss en titt. på : julskyltningen' också, Greta. | Och hön kom och stoppade om morgon. "Vi ska försöka få tig sen "villa = som vi kan flytta in henne; om kvällarna — — som mamma "gjört." i : De. hade ett gemensamt nö de = att tillsammans bläddra igenom” de” störa" 'varuhusens & ulk "de.-gärna sådana drömmar ock- ss den mme på morgonen, då ; A l i dagar till jul, a tått idningeny + Tant Alfhild kunde inte för! stå vad 'de skulle i stan att göra och hon gav en hel mängd : förhållningsorder, När de änt- ligen” sluppit ” ifrån dem och > . kommit ut på ' vägen, kom fen - "bil körande och stannade utan": för grinden, och en "herre steg . Det var.. . det, inter vara” pappa! do, det”. var. 22 Du väntade mej precis I in-. te, eller hur, Greta! sade hån” skrattande. Jag har haft ett fas ligt arbete att få tag i dig. Sko- .Jan var stängd,. när jag kom dit i går, = :” Från pappas famn — hän var " så stor och stark, pappa, att” " Kan kunde lyfta henne som hon: varit en docka' — presentera-" de Greta fröken Astrid och ta-' lade om att de skulle just fa” rå in" till: stan ” och se "på jul- skyltningen! Och' pappa 'tacka- de- fröken ”Astrid,' för "att hon.” häft'så mycket besvär? med Gre ' tå, och Astrid 'sade' att det bä- att ho skulle packa Gr retäs $a- ker genast," vm rt / ”SiNG, "sade pappa, ni 'skullé ju fara” in till stade t mit, "mer till "sist gav hon' " sig och de för, os AL far : Greta hade inte haft Ar ro ligt sedan. Pappa . reste; Pappa s tycktes. finna sig väl i Astrid .Viiskap, och de prätadeé"' mun > > Och sedan blev världen c én "skaffa mig en , hushållerska. dhing, fast ' dåt' men när hon skulle s somna” var det tomt efter Astrid, som bru- kat stoppa 'om henne. : ”— Jag är rädd att jag inte ' duger till att” se efter dig, Gre- ta, sade pappa. Jag får nog » Vad var- egentligen en hus- hållerska?, Astrid sade alltid att " fröken "Alfhild kunde hushålla '. : Så: bra ' med: pengar i: . " Astrid skötte! ju om huset, inte "hon också en hushåller- / » ska? os 2 Vi: måste, skaffa oss ett: men var riktigt hem; sade Pappa nästa i redan till” jul." fe " Det lät trevligt, tyckte Gre- ta, men skulle det inte bli tomt : "för pappa; när, hon for tillbaka | e "+ till: skolån' p på nyårei? SN De" tillbragte hela' förmidda- en: :med att fara i Omkring i bil: och s se på häs. Til sist foro de - Och : "medan ” Astrid hjälpte henne packa, bez fa Sig ett eget litet hus. : Astrid, vek samman kläderna lade ned' dem, och ” Greta, att” hon nog visste hur svårt det” 'var-att få tag i ett Hus, om ;verkligen kunde” bli ett hem. NN Jag har: alltid tyckt an det skulle en kvinna till för att: . bygga. ett "hus, sade hon. -En' : gång; studerade jag för: att bli : arkitekt, tillade hon; . Greta undrade vad :en arki ekt svar, och när. hon: sedan ' kom 3 ner till: pappa sade hon: trid 'om . vår: villa," Hon — "Ja, men det var väl ut” < märkt! såde peppa och' såg glad": ut, Det är precis en sådan jag”, behöver.” ; Hon och” Pappa fortsatte att” ala 7 en hel massa hem och : ; trädgårdar. Och till" sist. nä ; SS Greta tänkt en. del på annat, ' nej, "det kunde 4. sade I Pappa muntert att fröken.” . Astrid lovat hjälpa dem att le- ta efter en villa, så de skulle ',n : kunna få ett hem till jul: Och då slog" Greta samman händerna och jublade.” D: följande dagarna voro en da. julbrådska, som Vv Gre- ut, till Djursholm för att hämta : . Gretas bagage, falla "och stänka : : marken. full "med vita. flin ttåde Greta om att de skulle --- er iden berättade, hon' för Pappa, vi måste fråga frö-" ta uttryckte det. Hon hade ald- rig förr Upplevat en så händel- ”serik jul. På julafton var allt det vill säga,' det fanns inget elektriskt ljus, dét kunde de in oo. te få förrän ” på nyåret, — Vi måste be fröken Astrid "och hennes syster komma och- "äta" middag hos oss i dag, sa- ; de pappa uppsluppet, när de, "gått husesyn. Det blir väl fint ' . att äta vid levande ljus och he- " la" huset "upplyst av” levande ljus, Greta tyckte att det skul”, le bli förtjusande, De foro till” Djursholm" och funno Astrid: . uppflugen på en stege, i färd med att sätta upp juldekora-' tioner. : — Förlåt att här ser så 'slar. — Greta; varför tänkte" viin - te. på juldekorationer, ” utbrast pappa. Det kan vi väl'sätta upp fastän. vi inte. här” elektriskt > ljus.” — Jaj' jublade Greta. Snälla fröken Astrid; kom och" hjälp” x oss; dan, -lagom till middagen. Gré- ta- och jag kan aldrig göra det : så vackert som ni, ;— Gärna, sade "Astrid. Hon +». såg från far till dotter och log, . Å E med -Efraimssons: hjälp.” Själv 7 "något. Trappstegen vickade till here -och föll — rakt i ett gar starka INA = Men'i samma ögonblick hände "manliga armar, vi. Greta skrattade, Det 'såg g kö lustigt” ut. Och pappa höll kvar fröken Astrid så länge. Men det: "var så underligt, varken pappa ' " eller "Astrid skrattade. De: sto :do' där” allvårsamma,” som "ol något; egendomligt hade :inträf. fat, Och ;Astrid-rodnade,” :. Pappa sade: — Greta, du kan | gärna: "gå ut:i hallen ett.slag..: :: hän, blev" på ; bättre” humör, : Jag skulle tala med fröken As rid om 'en julklapp. : : Och Greta" gick," lydig: som Falu. ” "Det. dröjde ! mycket. ir ge, många långa "minuter, innan de': = kommo ut till henne. De" köm-” ning riktigt. > — Det var en stor julklapp... vi talade om; Greta, den störs" "ta du kunde ' få." En julklapp :'som” du: blir: mycket ' glad "åt. Et Och jag också; Här har du den En nya mamma. gie av. leksaker "ock besök” hos, a Jultomten. Pappa skrattade, A trid skrattade, ja, det var a . delés som" förr 'i världen, när. "så. Öreta var ute och hade roligt . + vacker, tyckte Greta, att hon. med pappa och mamma. , så åt de lunch på én restu- rang, där ett riktigt musikka- AV spelåde. Till sist vororde ckså "rar "och liksom på en biograf o. Greta skratta « EA "de så att hon nästan kiknade. ; "Pappa och Astrid skrattadé ock så, men ibland när hon såg på dem, ' tycktes de "inte bry. sig utan smygtittade på -varann. klä-. tt du ' hämtat en del av hennes mycket, men 'inte heller 'a mn hursholra innen klen - hade tackat "fröken ' Alfhild, - jag Hank saknade. -Greta inta, - fömnnst et BORA vu AAA LAMA Den kvällen. gick Greta till sängs i ett hotellrum. De hade. mA RFA NEN JNA RET EA AB SAAMA färdigt, : > Ja, gör det, instämde papi . : på "Kom och sätt upp dem som cs en: :överraskning åt. er syster, "Vi. far, och "hämtar "henne se-' :> man ”skälle' slumpa” bort. dem” "LAHOLMS TIDNINGS JULLÄSNING 1955 rar nga reste sig från bordet och ck bort till spisen för att . "slå a av strömmen. Vattnet som hon skulle diska i kokade så ångan steg i mjuka, spiraler - mot taket, = Du är allt bra dm i alla fall; sa hon. Utan kor blir det ingen bärkraft på ett jordbruk. ar stoppade sin pipa och tände. Hans panna var bistert rynkad då blicken for mot hustrun. — Dum och dum, sa han, det är allt bra svävande begrepp, Inga. Jag vet inte vem som är dummast av oss två egentligeh. Inga vred sig häftigt om mot honom. : — Åja, det är väl bevisat . nog. En bonde som inte ska ha kor! Tvil 7 -—' Det är många som inte -bryr sig om kor 'nu för” tiden, ' svarar Einar lugnt. Priserna är åt helsike. Mjölken är för då- ligt betald i förhållande till ar- betet med korna.” och ägg har däremot hållit sig i höga priser och höns är väl ' i alla” fall det ,nakligaste” att passa, "eller hur? Inga bryr sig inte” om "att " Svara på hans fråga: Hon ser vigt ut! sade hon. Min 'syster , r på har farit till'stan för att handla” i sista "minuten. och jag åtog ' mig "det här dekorationsjobbet, bara kallt ' på honom; . I — Du tror 'då allt du läser. Kanske går det något år, men '". . länge, aldrig i livet! Du bara ” vill prova, sen. vi sålt ut” vår. fina kreatursstam” blir 'det inte så lätt" att skåffa den tillbaka." -— Dom ger stora Pengar nu ' « då priserna "på kör"är bra. 7 ' Smågrisar 7 . Och Einar såg hur Inga magrade. Hon hade det för strängt. Sedan korna stallats in om hösten fick hon med . Efraimssons hjälp klara av hela | der stora besättningen, Hon klagade inte, men hon blev rastlös och bitter i ansiktet. De växte. allt. längre Boi från varandra, De hade ingen- " ting gemensamt längre. Den forna ljusa lyckan; skämten och skratten. var borta, Ju närmare julen de köm dess värre blev det. Bägge ville nog mötas men ingen orkade ge det första 'vänliga ordet. De be- traktade varandra i smyg och läögtade efter varandra. Men mötas... nej... Inga hinner inte julstäda, Den sista "veckan "lyckas "hon Få hjälp ett par dagar och ställer i ordning :det största! De" kör" > per färdig julmat nere i byn.” Inga måste vara i. stallet bitti= . da "om ' morgonen och in' på ' sena "kvällen! Einar har sitt. med hönsen. Han går där nere” | och ruvar mer än han' bord Men han" orkar inte ta först .. steget och gå upp. i stallet och > . hjälpa till så Inga” kunde" f | vara inne, . Efraimsson säger upp sig'ett par dagar före julafton. ' -— a jag sluta den f rsta,. '— Men”sen blir det ingen se mjölkecheck ' den ' tionde ' varje månad, tänk på det! ”retsamt. Hon blir också arg. | | — Låt så vara med din ä ägga- check, men de'ska jag s a dej, körna säljes intet;: ”. Einar ryckte på. aldarna! Vad ” var att göra? Det fick bli som förut, hon fick" klara. stallet ' fick "han ha sitt "arbete I nere 1" och såg'på alla 'sina' fina vita” höns: De kacklade muntert oc Båra låt Inga ha” sitt" humör, - hade" varit besvärlig" och kon= , "servativ; "Inga "skulle allt få g «sig när hönsen kom i i högvärp > Inga gick ”£ "köket och ske att gråta; Så löjligt av dem” att bråka om just detta. Nu när de skötte varsitt arbete; "Men; nog : var ' också Einar enveten; med sitt hönsapack. Det. var väl. p : inget att ha för en riktig bonde;"- Det; borde ' väl hon' veta" som ” | växt upp på 'Stensgården. Skule" le hon svika fars: idéer bara för Einars "skull. Far” hade. själv fostrat” fram ' kostammen;' det added Burg pau rö evrid 20” Kor som var värda sin vikt i guld; Och 'så trodde Einar att n utan vidare. Änej, än h något att säja till om." Så började en underlig tid på Stensgården. - Einar" hade : sitt : arbete nere i det väldiga höns- - huset. : Han hade mycket'att göra men nu” värpte : årets inga småsummor. Han gick där ” och 'räknade efter att han skul- 1e' göra ett riktigt fint årsnetto på: sina "höns, Den enda mal- örtsdroppen i bägaren var. att ' Inga och Efraimsson fick ut > Men ( en äggacheck, lerhan” : det stora nybyggda" hönshuset.: de Han: gick" dit:ner nu och stod” tänkte han. Hon' är då bra'lik - + far" sin,” gamle ' Martin ' Skogh '; ar arg." Mest :lust "hade hon kan="' kycklingar bra. Han körde ut' . flera, lådor ägg till den häm- tände: äggbilen." Myste : belåtet -- när . pengarna -kom.:- Det var - Inte” som” innan,' nä ihopa, nu' går ni här" + Hon' står där snopen; "så ser "bor fast på honom; - . - ; Försök stanna en månad" "fösta" föresatsen att försöka reda” upp "deras misshälligheter. Mt det är så svårt att säga ”någ j då hon ser hans blick; ' Hon blir 'rasande' över den; Tror: . han känske' att hon spaknat,' har” "ingå kvar nästan. Så å svänger hon och gå H hyra Vall. 3 plötstigt ler han: Han. börjar allt förstå. . Inga ångrade sig, liksom han, och ville ställa till- rätta. Men hon kunde inte säga det i ord." Han "reser sig. Men kännet”. "att: inte : heller" han kan tala . ut. Det är så svårt att säga de Bord upp” sig NT - Han tar bilen och kör nör'. till byn. Köper” några julgranis-"" prydnader . och. tittar på jul- , skyltningen. Ser blomsteraffär - ren och så går han in där, Står första «orden, De hänger like" —— ner också en barnslig förtjus US ning över att det snart är ju Måtte det bara kunna bli met. "lan honom och Inga igen, Inte skall korna och hönsen behöva vara ett hinder för deras lyo. > ka?. Just detta att Inga kom ". ner till honom i hönshuset tyo- ker han utgör själva möjliga heten till att ordna allt till det bästa, . Han ' går sakta' över gårds. lanen? Underligt så Syårte det är att möta' en annan människa med , vänlighet sedan man 'en gång kommit långt bort fr varandra. = > Inga står. borta vid granen och hänger upp röda äpple, Hon vänder sig mot honom. Ser på honom, Han är med éns så ta. fatt, ser blygt på henne” och ' räcker fram rosorna: upp” i" hennes 'ögoi hårda Törsvinher.” » Hon rusar in i hans famn. . — Einar! Älskade! ' N "Sedan vacklar hon. upp pap- peret ' och ser på de röda ro- sorna. ; S— Så "vackra dom — Nej säger" han fast. Nu så "mötas, på' "halva" vägen, - > Hon nickar och let," " - ler mot "honom. -er 'domi”".. Han nickar; så gott, Bfralms-" — Kör 'ner'å köp ra tä V bara mörkret. "Hela tillvaron blir 'då'för dem som ett 'gäckeri got fel; det förstår" mr Och" med den st äckars människan — E npå i 098; "Det klokaste ”män- lön att hon” är människa öch att leva på djurens sätt. Hennes enda säkra vinning å N d flyktiga rij sådan åskådning är vanligare än vi tro, och däri ligger kanske "den allra största faran för den mänskliga odlingen . i''denha stund. : Då måste vi "som vilja vara kristna rikta vår, blick på - världens ljus — som tändes i julens natt! och göra klart för oss själva och för andra, att detta ljuset verkligen kommer föån ljuset värld Det är en försäkran till. oss, som' van i dödsskuggans dal, att allt icke ÖA 3 Einar, CC "nu får vi aldrig ”kivas "mer, skall vi. samsas om vårt, Vi har». — Det ska vi, Einar! Men hu | ka jag kalla på Efralmsson, vå ha'en kopp kaffe Innan v NV » God jul, Efralmsson, sj: . ge något a annat, som är "alldeles fas$'ock visst och ofrånkomligt då” kän” "göra" är”att ” Ale = AROS rann — att def icke är ' - nästån lika mycket på korna. /litet förlägen och hälsar på är mörker ljuset] somär . os tan ; stallet dagar—> flickan som han så väl känner. mörkret,. u klig- i må fre önmet ck bf Hon som de flesta andra gran” den sista, don yttersta ver Z ot ällan narn; ite vi M lidande." Maten var si fär. a vet nog att det är ing=" Tjuset. så blir det'oss klart att | si och så med s; örkset en uppe på Stensgården,- >" det måste så vara: ty mi yu big på kivas om höns och kan dock finnas endast Fr dig. "Klagade Finar, fick han . svar på tal;' — Jag fån "inte både vara ute och inne. Jag är ju koryk-' tare och då får:du själv: laga mat. Ta en smörgås. i :skaffe- riet! Einar bet samman tänderna och svarade inte. n värmen mellan: dem hadg försvunnit De små förtroligå kvällssam- Bägge bemödade: sig om = visa sitt överskott. ' Visst - tjänade de pengar. Men ibland kunde Inga gå där och tänka . att det 'värit bättre "med litet talen var borta. De; gick varsin ' kor, skrattar folk, Men pengar tjänar dom! . .: . Det sista kommer alltid Hitet, " avundsjukt,' Einar ser" fast” på flickan. SITT s "— Jag skulle be att få sju-- julrosor, djupröda. Jag skall' ge Inga dem, 7 DE ; — Jaha, ler flickan. = -7 .Hon packar samman blom- morna och räcker honom dem. Han betalar och. går ut till bi- len; "På - vägen hem kommer en underlig justämning. Han kän- | " vårt liv är tomt och menings- mera av detta Guds välsignade denna ' längtan f;våra bröst — att ljuset finnes —:det ällenast som dess motsats. Mät & denna jul förbjälpa 6 Guds aft verkligen få syn Kunde vi. ljus i Jesus Kristus. on bei : blott få se en strimma, en bru- ten stråle därav, så skulle det Börja klarna för 055, "att hela h kallt och dött utan åta ”Tjus, och vi skulle upp- tändas av längtar efter att se ljus." Ack, att Gud ville. tända TRA AT NAR ans Aga sek Rn den obetvingliga längtan efter : "mindre inkomster bara ide varit ing. Han kän- saa och k ' ha je - ” Samhet. över alt leva. -Han käl=- -attiséimer av hans- ljus —att = förr, - . , öl . ” ir. NM AK Ao Ar RR RA AA 7 BR ord MJR AA AMMMJA. "DE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.