MAN - mon > (V/380n" gång ; på. 1870-talet : os... rr - fade Sven o. Kerstin, som. Het GustE | e i se N er. ” a sees sig för äktenskar "Men det fiek Uäna hos bönderia var Rd sl uppskjutas ti Du dä ue He ' tjäna hos bönderna räckte då- < Sig någon bostad och helst nå- "gon jord att bruka. Det började" ; glunkas om -att de snart ;var tvungna för att rädda hedern. > Det hade aldrig varit Svens .. mehing” att! draga. sig undan "Ansvaret om kärlekslivet skulle "+ bära följder; Men fattigdomen var det spöke, som städse stod => > hindrande i vägen för att: de fick i döpet nam- "ligt till försörjning åt hustru, : son och svärmoder, 'då ej Kers- " tjäna något till hjälp. Så gick ett par år och Kerstin väntade sitt andra barn." Och det blev ännu svårare för Sven att hålla nöden borta. Den gången blev det en flicka, '- FN .' Så dog modern och fick fat" : tigbegravning. Det blev på sätt ock vis en lättnad! Ty nu flyt-''. tade Sven med ini det: enda rum som, fanns och kärleken . "skulle få ett eget hem, oj Cl > Det-väntade: barnet föddes i : 25 0 en avsides liggande hölada en: natt efter det att Kerstin 'ar- betat som räfserska på en vat- - många svårigheter; ' tensjuk madäng, där även Sven : ” :' Pga a se tl varit med . som ' slåtterkarl, . Barnet kom väl någon" vecka innan . hon: väntat : det. : Och . : äldre man, som "alltid 'an- kanske hon även förtagit' sig . setts för att vara något ”velig”.: vid det tunga arbetet att draga” . Han bodde där på det allmän- det våta gräset ur vattenpölar- "nas bekostnad och brukade ej' "na. Ingen utom Sven var när-, torpet, vilket : fått totalt. för- svåra falla till både hus och jord. En =. utkanten sav: byn . låg | Myratorpet.: Där bodde en "> varande :" vid : hennes " stund;: och det.var. ej mycken natt brann torpet ner till grun- -.7 "hjälp hän kunde lämna. Ett par: - EE a ek her HU grun timmar ' efter'. det - att pojken 1 kommit; tog Kerstin av sig sitt '"”.7 >"> linne och" svepte : barnet däri, : Så begav 'de' sig på hemväg; -5ve > > "nästan 3 ki till Kerstins hem :.+: == soc fi : sön där hennes. mor hade 'en fall: den. Då branden om morgonen "varande kyffef tl", = 1... +" Myratorpet, som var ett fri- . ; Tt mor 101 SS c bonden i - ren natt aete utom-' . byn men låg så långt ifrån hans zu i ae JAN aa Org, . ch « ägor, att han aldrig brukat det.: N . 2. Urständsätt mcd något Le a Och ingen hade velat, köpa. det,” ">> arbete" Sven sökte Då alla sätt | om "prat oc. mh Her att komma över någor! bostad, köpa det, =: ot sen ov > Men. det syntes omöjligt: Den > = Jo, sade bonden; det säljer ns da mL 2 Jer. åt svärmodern då hon ej Ininda 1 Särna för jag kan ej bruk ";- : reda sig själv. Kerstin' påyrka= 1 oklgen det kostar 500: kro ">. "de dock, att de:skulle: gifta sig kon sega et Vet. Sgt du Sj, . riktigt och så fick de bo var för' borgen som ja, på ” Odka na , «sig tills vidare, De tog ut'lys- = - Så dryftade än såke med + vning och blev 'vigda':samtidigt - Kerstin. +.- sö ” - med att.barnet i präster Tror du inte öm. - <77 till alla bönder) som du Hjälpt ln . ir - med. arbete, det är” minst: 20: LR fe ; sn 3 -. stycken," och bad dem alla" gå ” - en St dr ning, i än ='i borgen så svarade de blott för |! :heliga ” gemenskap, ' som-: Gud zz a Sr värdera Då skulle. VT "uppenbarat, till vilken han kal- . di hjälp, ammas Ta t - a lar oss i sin Son. Må vi bedja" ” a a - ke det. ac - för 0ss'själva, må vi bedja:för - frun "dur pure del sade: ven - världen, att denna längtan måt-. ke fc Ik elle sånte I rd för 7 . te vakna, efter Guds ljus i Je... VAr<en' 10! eller - få och inte "sus Kristus, Det ges för värl- "någon jord "öpp en, så vi: kan "den, det ges för oss intet. annat '- Sätta en enda potatis, Vad skall hopp, - ans vi leva av under tiden tills"det : . ” . växer något på torpet, ' Va : il Jag bara tänker på, sade": : h il Kerstin, att-om vi-finge torpet” sr » kande människa, så mås=. , så kunde” vi” åttminstone fått ' te mänsklighetens 'nöd' födan till > en - ko... Däri är vila tungt på ditt hjärta. Frågar " sommarbete: och i Myrakärret "du kanske: vad -jag göra, hur ' blir säkert tillräckligt med fo- - kan jag sprida ljus i detta mör- "der till vintern, Som du vet få - -ker? Ett allena kan du göra: du ; vi snart: ett. barn till och-jag', ja” kan” låta, världens ljus, Guds "ville så gärna ha lite mjölk till” ” 2" ljus, som tänts i Kristus, falla. in i sin själ Det räcker inte med en flyktig gästroll i kyr. - : kan t. ex. på juldagens morgon, "Du måste lära dig på allvar "umgås med det heliga, i Guds' "hus, i gudstjänsten, .i Guds ord, ” brukat i ensamhet, i den 'stilla » böneni- Detta 'måste du göra, om : tvungen; ++ >. or. rå t' är minsta: allvar med din -: Det ' trodde ej Kerstin var ”' avsikt ätt söka Guds ljus. Hur ' något olovligt . och tyckte att”: många 'av : dem,. som nås av torpet'låg så avsides så att det ' dessa ord, skulle vilja på allvar , störde ej, +" :: eri As tl I "ige: Gud ett tillfälle att komma '" .. Och så: fick Sven skrivit en deras liv, att Iåta sitt ljus falla — skuldförbindelse, samt gav sig - in: i 'deras hjärtan? Om 'det omkring för. att söka , få" 20: ljuset faller; in i hjärtat, då får 'borgensmän för lånet, :sadé äre vän! Är du en . Sven. Det är. väl ingen "synd. om jag:' arbetar där även på söndagarna," då jag är så illa ec tomheten, " synden, ”det guds- :stycken, som skriver på, skall «främmande: i” din "välsignade . jag teckna det 20:e namnet och > ljus — på detta; att också ditt -jag kan ta reversen som betal-". ' ' stackars hjärta hör honom "till, ' ning för torpet, så du slipper :".t är skapat till hans boning, att att söka lånet på-annat håll. döt "kan brukas av honom till Sven gick från gård till gård en ljuskälla, till en spegel. av 'och”ingen nekade sin underi - : Guds eget ljus. När Guds ljus'- skrift om ' Sven :kunde få ”så ”så' upplyser ett. hjärta, då. blir -. många ' borgensmän.': Det be= det också klarhet över levnads- "stämdes: att alla skulle samlas : vägen, en' förunderlig, hemlig- hos säljaren "dagen före julaf- : "+ ” hetsfull klarhet,'och så betygar + ton och skriva :sig som borgen "> «< Guds ljus sin äkthet. Då:be-" och alla kom tillstädes.: Men. . | Anas - Jesu ord: :”Den som innan ' säljaren "skrev «under : s fl r mig, han «skall förvisso -fordrade han att det skulle gö- . fö 2 ndra - i mörkret, utan ras det tillägget i skuldebrevet : icke MA livets ljus.” Det'blir att om ej räntan, som var sex 2." skall am oraligt klart, att'du "procent, betalades å förfallo- vrodig ofri det enda rätta" livs-' - dagen. hade han rätt att åter- ' insatts I att. den eviga -taga torpet utan ersättning för” ' "sammanhang n håller på att :vad' det möjligen förbättrats be « ”världsordninger stackars väsen. :samt att skuldebrevet inte fick , fa gestalt TN a ldens ljus, det :uppsägas från någondera sidan "ot Och det ont i Marias väl- -så.länge räntan betalades på - . + ljus som Gud tänt i "signade son, i Je: torpet var alla övriga borgens-' kostligt,' o= tin kunde komma bart och för- "före, Jul bjöd han samtliga på - förfriskningar ' då 'köpebrevet "skrivna. : mellan makarna : "överskylde" +: "0 en halvsint ko på bete till vår > -köpa någon är otänkbart," :-: -gårna var över "satte :Svén i. ; torpet. "Han skulle själv försö-' + diga stunder hoptimrat sitt hus. ;;han: packade torrt + gräs från. du också där först se mörkret, . bonden skrattande; Får du 19. ' sus Kristus vår :dagen. Om han kom att återta '. Å i jar hårda hårda bud men Sven vit tillökning i familjen, så ut- ade inget val. : Tymmet behövdes så innerligen ; väl Sven hade plöjt upp någ- ra småbitar. gammal åker, från vilka han avröjt. ljung och bu- skar så att han kunnat plöja --Ner nästan en hel tunna potatis. . Det gladde dem att se hur Po- tatisålarna - kunde ' arbeta sig igenom plogtiltan och lovade dem vinterförsörjning. Men nå- got" sovel fanns sällan i huset -Utom då Sven på hösten kunde fönga en och annan ål i dybäc- Sa Nn ie ken som gick genom kärr Kerstin ' blev glad då Sven Gustaf lärde fört konsten och kom hem "och visade”att köpet ' det var hans stora förtjusning blivit ordnat, osv ns då han lyckades fånga dem, Då — Då får vi försöka att hyra blev . det kalasmat i familjen och nu hade de även mjölk från sin lånta ko: so oc nal "Kerstin var :ofta ute "och »hackade upp bit efter bit ny jord. Det sista barnet låg in- ”.svept i ett skynke tätt bredvid och äldsta flickan körde bort flugorna från det lilla livet me- dan Sven var borta på dags- verken. ' - er väljaren gnuggade händer- Sj na I smyg för en god | affär då han. var över tygåd om att Sven aldrig skulle förmå att fullgöra villkoren, Då fick' han det arbetét som Sven nedlade på torpet alldeles till skänks. Eftersom det var dagen och skuldebrevet ”var under- ren som bönderna plägar läm- na bort för bete och foder. För "Så snart de första helgda-. gång med att fälla 'skog; sorå det'' fanns "rätt mycket av. på ka vatt - timra ihop en'större stuga” och även ' å gick:15 år under många umbäranden efter "att de : flyttat till torpet. Sex barn "hade kommit till världen, men "nu voro blott tre: av de minsta St . NV "hemma," av. vilka" den störste minstone, en kö och några hö- . skulle; börja för "prästen" till nor; "Timret ” bilade han upp": vintern. Det hade dock gått att : nödtorftigt med en lånad skogs- +. klara räntorna på dagen varje bila; "Fastän "timret ' ej blev Jår och nu hadé de'en egen ko, hugget fullt vinkelrätt gick det "som nyss fött en kvigkalv, som ' att + använda”: Vintern? blév > de tänkte behålla: Nu hade det sträng'så att det gick att köra: ljusnat betydligt för dem. Bland: över isen på Myrekärret, vilket '- annat- hade de en gris i stian förkortade vägen mer än hälf-" som skulle bli julgris; vilket de aldrig” förut haft. Sven hade åtagit' sig vintertrösket: i en BEN ses FÄRER Le test gård." och läsgossen : hjälpte. till På sommaren fick han på le- . med slagtröskan. : Här . skulle : "Sven förtjäna till räntan före jul, Men "det "blev en bitter missräkning. «wi tecteet . +I slutet av oktober blev han deg hämtat: från. kärret; Så' klädde" han väggarna både utan och 'in-.. nan med bräder mellan vilka” inflammation och det var inte ycket hopp om livet. Då han örjade: -komma' på ' bättrings- : 'vägen' började" han" gruva sig": var han skulle få pengar, ifrån . . till : räntan, "då han: ej kunde .. arbeta, :Det led : mot jul utan "att han orkade göra något, , >. ' —-Bekymra dig ej så mycket :" rret;..: lade.,.Joft och murad: lv upp en ”gråstensmur oc spiselhärd, :- Men '+ det”. 'skulle: mäktig att lägga golv i stugan, som blott hade: jordgolv. Gam-. la fönster tillbytte han sig mot i . några. dagsverke. av .en boride, :" därför, sade Kerstin, Jag offrar im insatt nya. fAgärna - vår. julgris till räntan, bära: du blir frisk igen." Vi är ; ju: inte” vana. vid- någon jul--: skinka, «tuclle, fossan > Sven tog Kerstin i famn och" : -Men Sven måste, därernella; a så mycket årbete'som bjöds borta' och fick. lägga -skärv-till skärv - av.- förtjänsten' för att kunna klara de 30 kronorna till: räntan "'. före: julafton. Bonden sade: : & MEN Ae "= Jag hade så gärna velat glädja . både ' dig : och : barnen '- med en: riktig jul men nu kan jag inte. sis ar sel not g : Gott' och väl en' vecka före". : Forts, å nästa sida '. glodde stort ni Ppengar.: Cad telia Det dröjde ännu ett år innan: de kunde: flytta -in' i: den nya bostaden: Då hade- det åter bl: han. fick sina - "TO gamle over; kirkegaardenj/ famle, +. ” us CN de går;så stille imellem gravene Snart legger dé vell også vanidringsstavene, NV de er/så trötte og der er så gamle. ; "De står og leser. på de slitte stene, > 1 08 tårer rinder på de hvite kinderne. De er'nok ganske borte Au, i mindene, VU" ”. "> Og snart så er dén' ene'av dem ene": ve - Sifs tillbake.”- tåren« : Ja; det er tungt for' den, |som b pe -” Da gråter hjertet (og da' rinder :+ , Men disse dype, rgde hjerti>sårene -- let . gigr |menneskene dterke, sel De gamle går. med roser ru, till graven, | for det er julekveld| med sne' på grenene. Den slettes "ut nu, skriften Sör på stenene,: ; '""” og'allt bli mere stille) her i haven; -: 7 De går med Gud.i hånden, disse” tt lt "i vc de er vellignet av de ; tore Himmelgud. . , De får så gode, trgsterike him nelbud, MUN so der de mot hjemmets itlegleder famle. "Den store” julegleden de fornermmer, = I er >; 3 "to tv det. vet, han lever, Hefrén hgit i Himlene. . Den tanken er så stor, så'sterk) og'svimlende, - att i sin sjel.de hgrer (engelstemmer, IC Den gamle kirkegården åtille Hviler > vs «= 7 sÅ 2 50 0 fi sne som faler tung og tett og Junende. > ” Og de to'gamle går i himmelduinene.! + =. Rd ere De går'der hånd i hån og lytter, smiler.- . " fräls; : dyrbart, ,.Ko5! a ån sitt ar ker ligt söm aldrig fört.” 1 . män fria från sitt an an FT . Det + FÖRSE 2 si MR häftigt förkyld och fick lung- "varandra; så. behövs: inget! an=". > ju arbetet att tänka på.: "re Två: kor. ockje och" Erik, .när "de kom ut till ktonotorpet ut i ödemårken =. deras.: blivande ” hem! "De hade gift sig, när Erik fått ar: rendet där, och så fort han fått v D: var alldeles "nygifta, Lilly. : litet i ordning, flyttade han 'dit' ”- med sin unga hustru. >: '; Det var nog litet 'ödsligt och..." ensamt, . en”: hel- mil til maste: människoboning,.: men : när två unga människor älskar + nat" sällskap. Och 'så had Det: gamla” kronoboställ hade legat för" fäfot flera med igenväxta: vållar och od kade 'sumpmarker; "och husen krävde , också reparation, "Men, Lilly och Erik? vär ärbetsmän- niskor och inte rädda" föratt hugga : i. ; De'> var, unga”, hoppfullå och det var ett hem de skulle bilda; Erik var' bara : "och" Lilly nyss Det var en dag på vårsidan; som" Erik drog "åstad -bort, till”. 'bostället på Marsåsen:med två kor, som ställdes in i den gam- la: ladugården. Därefter kördes: deras ' enkla bohag: milavägen.' dit ut och så for: han ner till bygden igen och hämtade Lilly. su lagården, några ler:inne i. stugan > E men ack, vad "livet logt;Det-var en'hel - förmögenhet - för xde fattiga” människorna och : varje: « dags + arbete var en' lycka, - 7 > "Våren" gick . och -sommaren "Kom och. hösten” följde” efter. ' med skrämmartde mörker över- ödemarken, men de två unga - märkte intet av ensamhet. De skulle för 'resteri"snart' bli tre" - - där ute, och det var det som; . .sysselsatte ' deras + tankar "mest." - Tre stycken ute på Marsåsenl.... -:"- Om: barnet" som" väntades -. kunde de sitta och prata långa stunder: både med oro och glädje. Det skulle komma vid. . jultiden ' och dett mesta. Erik : ängslades över" var att vara -" ensam då. Det var så långt till bygden, om. snar hjälp skulle hehövas. Och det första:bar- . net — man kan ju aldrig veta. Därför for Erik en dag fram” emot jultiden ner till bygden . och hämtade mormor, Gamla mormor var en sådan praktisk " förvånad -upp på henne.” + orolig. : ute i skogen med. sitt arbete" ” dant där turigt, vackort snöfall, "Om dagarna; 5. Nv vä svs . Som 'oförmodat , kan . inträffa ;En dag" när. Lilly stod -vid. ibland så här års, Erik stod ute öksspisen. och: höll på med på. gårdsplanen och .såg nejden Oh lötslig förvandlas .under. de. gråvita "flingornas mängd, Skogen blev , tung och tyst, alla gläntor lik- "som jämnades ut och alla kon= turer - blev" mjukare, Det var 5 ”sahnerligen”" julstärnning i luf- ten denna morgon, Och överallt "och runt: omkring den ensam- : ma gården bredde sig vildmar- ,vet. inte .varför,.” -kens välgörande ro.' - . LAR "» Erik ; gick. in "och fann de -båda kvinnorna I köket redan. Lilly satte fram kaffet på bor- :" det, Hon såg en 'smula trött "och blek ut, men kon log vän- - " ligt åt sin many när, han häl- | sade god morgon; Gämla mor- .. mor vär också nyter och glad ""', och visade Erik ett litet plagg som hon höll på att få färdigt. -". Och ' Erik ' måste le också åt Han skrattade. <.'N «> den gamlas bestyr för de ungas — Menar du att du och jag ': skull, Ett litet, litet plagg, men och mormor. ska' ha :julgran. där låg en hel värld i det för Jag - tänker - alltid /att det ska ' honom... -' FE vara' små barn i samband med = Lilly ville inte. dricka kaffe "Varför tänkte du på de nu?, sade han,'". å ei ; julgrahar. - Och, fortsatte han med, hon ville vänta litet, sade tankfullt, "det: har vi ju inga ' hon. Men under tiden de andra än, Och för resten, återtog han ' drack kom hon helt plötsligt ' efter en paus, så hade jag ock- fram och tog Erik i armen så så tänkt att vi inte skulle ha hårt att det gjorde ont. i vår ' första julgran här i vårt - Hör du Erik, sade hon häf- : nya hem förrän den lille komi ' tigt, du skaffar. väl 1 alla fall en julgran åt oss, Bål Vore rs . Han tittade ängsligt på hen= Lilly "sade ingenting,. men nej Hon hade stora tårar I ögo= Kon tittåde upp på honom med — nen ' och ”rösten' lät, onaturlig. mit till. Jag har fått för mig > så stora, längtande ögon, att Mormodern gav honom en blick och svarade i hans ställe, , "— Javisst ska Erik gå och hämta en gran åt dej. Så snart han druckit kaffet bara. "= ' '— Men Erik, återtog" hust- "> crun, du ska. hugga - den - där '. som vi såg ut borta vid Gran- ”Jliden en gång i somras. Du vet den' gången vi var ute och - letade efter korna. Det var en "så. vacker. liten gran och du . minns. vad vi talade om... han" kände sig förvirrad och. i Ja, det kanske vi skulle ha ändå, 'om du vill, såde han, Men det är god tid att tänka på det än. 7 vå på julaftonens morgor steg « Erik. upp redan',långt in- nan dager och gick utför! att se till djuren. Han" hade just ingeh ro. att ligga 'stilla, vad - min Ä a n . det nu kunde bero på. Lilly och -' & visst ss nat jag et gumman sov ännu, ty det hade . men. et är så 1 bråttom med julstöket, ochi de ' kancke jag behöva hemma i i till.sent, När ' dag; svarade | er od ma kont från ladugår-' Men nu blev Lilly först röd, den, såg han att det börjat snöa sedan blek i Sanefktet, och" p "allt" starkare. Höll det påsatt nytt exe hon ponom rd alle mä kunna ; använda måste skaffa hem den granen - släddonen i jul. Och det kunde just a Mr jag ha, o u kanske vara bra, ty vägen bort ska g | till bygden var usel Därför Erik reste sig och smekte "henne över håret. i å hon kun- gick Erik bort åt'vagnslidret! ' ver : de vara bra att ha äl "hands s. och. såg efter att: kälkhäcken”= " — Ja, ja, jag går genast, sade å dét också en smula - var i ordning. - a i . Olikap för Lilly när Erik hölls — Åh, så det snöade, ett sås = . Forts åad.8 - es stan Asss As No
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.