revet eervreT PFA HETON - vo ” + - : rr arv : / ” + - dub danskibe UYR UU UL BA . - edet er on + fel ond | ee er ; z i so tr JUBILEUMSNUMNER! 1936 > : : - FREE ; — so o2 — Ba . före ” DEN 5 DECEMBER-1956 amla nl verj (are. | d 0 m "> gödra: Halland' återigen: fått "en = ' egen tidning. 25 år är ingen lång Never pv isen a Fd -s .- dens Sverige, framstår det som -' ert ligt svåra år, fortfarande lever. 2 dy N ; uppgift, har i dag anledning att .! fn. , läsekretsons "slida, Upplagesift- £ u t : as Y har/en råd svenska provinss' och enl »lokaltidringar. dukat undet: för +” + to mliktsitt.språkrör. Konkurrensen I har en ny | tidning för södra li I ara sett dagens ljus.. Allt sedan ortens gamla tidning fresta- peeves sl - betala genom offret:av sin 'själv- tönskemål, att orten + många - närt önsk atj . åter skulle.få en tidning, som den kan kalla, sin, egen... . -.c få Laholms - Tidning — framt; " med anspråk på att vara södra Hallands egen tidning. I övrigt "äro dess anspråk format, utstyrsel och uppställning t känneteckna densamma. Men den vill genom sakligt och rikt inne- . ' håll göra sig hemmastadd hos or- tens invånare och försöka föra sin talan så, att den blir mottagen som en god och efterlängtad v vän .Å alla bygdens hem. , a Möstndnale Seek S EE on få dad t | ; be " Så heter, det inledningsvis 4 den -ledare som: för. exakt ett . kvarts sekel. sedan anmälde att "tid här:det. gäller: att mäta tid- Hihgars ålder, mer 'om man äg- här? några”. minuter: åt ' att .be- » grunda hur det såg ut i den ti- « mycket märkligt,: att en tidning, «gom startades'under dessa ytter- . Depression med arbetslöshet och urtsla tider för såväl jordbru- " ket som närngslivet 1 övrigt var » inga uppmuntrande omständig- heter för dem som ville starta en tidning. För denna tidnings . grundare var det emellertid en livsviktig sak att vår bygd skul- Je ha en egen. tidning, -ett organ ' som alltid kunde säga sin me- " ning i' bygdens angelägenheter H utan prenumerantfiskande sido- » blickar åt andra orter i länet. De " plonjärer, som riskerade: kapital > och påtog sig en synnerligen an- svarsfull : : och :”nervpåfrestande . med tillfredsställelse se: tillbaka : Då silt verk, söm, när:detistarta- des, av "många ;ansågs 'som: ett vansinnigt :. företag. . Med . god organilsatiofcoch”förbdömlig.at- ”. betsförmåga” r harr e-detta: :verk emellertid utvecklats' och. förts - fram. till. våra' dagar, "Laholms ; Tidning har: under: sina"'25 år ii " bygdéns tjänst kunnat glädjas åt ett allt större förtroende från rorha har. varlt i "ständigt 's stigan- de, och även om det ekonomiska klimatet för svenska ' tidningar” 1 dag är allt annat än vänligt, har d äv den ti läsande : allmänheten. Att ha: en egen I mening, att kämpa. för en sak, som man anser vara riktig, faller inte alltid i god jord-hos annan mening respekterar helt säkert en klar linje långt mer: än den attityd, som visar att en tid- alla' vinglar hit och dit. ”..- " Trots att en rad lokaltidningar under- de senaste "åren, anser många tidningsmän att vi ännu liga utveckling. En tendens har dock. kunnat skönjas; .utveck- lingen går mot en tidning i varje stad medan :de'tidningar, som försöker famna allt för stora om- råden utan att vara av.rikstid- ningskaraktär, får detrallt be- i sakens natur?, Skall man vara ortsorgan för en rad orter är det praktiskt omöjligt att i menings- skiljaktigheter orterna: emellan kunna ta en bestämd ståndpunkt |... för. den' eller: den 'orten:: Det jasså" där' ett klart ja eller nej varit på sin plats. .. > södra Halland har Laholms Tid- ning i första hand. velat fram- hålla de frågor som har särskilt intresse för denna: bygd. Vi har inte funnit någon anledning "att rucka på denna grundidé. ”Först och främst bygdens intressen”, får: även i framtiden vara” La- holms Tidnings motto, men givet är att frågor som rör länet i öv- rigt samt. annat. "av: vikt "som händer : inom . och. utom . landet också skall följas med uppmärk- samhet. ' hos RAR dn Det kan kanske anses som en överdriven tro på den egna upp- xiften, men. vi: kan inte frigöra bss. från: känslan, att tad: söm framföres ”i:'en ortstidning öm vilket som är bäst för den egna bygden förvånansvärt ofta beak- tas av de: makthavande 'i "resi- densstaden, ja, även av de höga myndigheterna 'i Stockholm, Att få "göra sin röst hörd står, alla svenska medborgare fritt, 'och ett av de bästa sätten är, att göra detta i den egna tidningens spal- ter: I én tid då centraliserings- vi ingen anledni gatt i " för framtiden. sover '$1 Under”? det senaste: årtiondet iska” än då: el år sg, och vati na i sin rit bortsér' från de mindre tät- orternas” och « landsbygdens | in- iressen; "är" det: åv .synnerligen stor. betydelse” att de: berörtla ish sluter” sig Pp Med "beklagande : har .storstads- Håningarna konstaterat att ”åter- " Ågen har on röst tystnat”. Super. . lativerna' har flödat för: den: för « NItTtystade tidningsrösten, men + dét har icke hjälpt den bygd som frn! storstadstidningarna och |: då störa fomkostnadsökningarna : hadet blivit" övermäktigaj»och "i sitta Hörsök att-klara;sig vidare ? ladés' den mindre: tidningens:stil + OM; försökratt bli rikstidning ii och i kraft av samlad.renighet slår vakt om sin bygd.e1'! enighet och 'i: dessa str äridet-för. Laholms ”Tidnirik, en kär plikt att sluta” upp:zoch: slå vakt. om södr "Hallands Åntres- S br Gt ute or Vi tro på "kommande ljusare tider, -I denimån. teckemsdärpå visa sig. kommer! Laholms :Tid- ning att föra dem vidare till:sina läsare” Med dessa ord åvsluta- , titel format 'järnsides med $n allt ! nilkdre självständighet I för bygs > dh vitala frågor har också varit ; biditgando: orsiker' till :nedläg- . ” Meri SIG TED JRR """fidningen”skall ha mm "egen mening”! Hur ofta hör man inte des Laholms Tidnings första le- date. Denn& deklaration tär! lika aktuell i dag'för:oss:som:skåll föra pionjäreinas verk vidare. Wi tackar Laholms Tidnings läsdre och annonsörer för de första 25 åren och hoppas på ett -fortsått gott samarbete för vår bygds detta tal bland pressens folk, som I allt större utsträckning får I framtid, . = 00 7" Stig Hellman. Ja HLETGLET OCH LANDET, RET VID "SKOGEN Tihöö Tkyr", ART DN Ya ARN Ar GrsdAsT OFÖR HESSE FÖRR EHDN OCK TIDNINGEN LAY se LE ÅN SKÖRD SUM VUNNITS -peT "BLIR "GÅVAN ATT Pt SAM Ar Er: liloums Vere” tkepevars ÖX TF TÄRDAGENS' MÄNNISKOR LÅT VILL NÅ tU SPRIDA MED'ORDEN! : ÖRGÄN FÖR LANDSORTENS FOLK oo | INTRESSEN VÄRNA Vt. SÄÄSLYTEN LEVANDE TOLK! - ÖNINGÉN DXSER Vi GÄRNA? DÅ KVARTSSEKLET JÄMT NU LT HAR NATT INGER FÄRFAR TILL'DESS ÅRAY CT G LOFTEN FÖR FRAMTIDEN BARA tes vo dis LTR ANSU FINNS OBRUTNA MÅRKER' KVAR NH SYDHALLANDS BYGDER SÅ"VÄNA Viv. ÄEN TAR VI ETT SPADTAG VE:ALLA ENVAR € an. pt F TILL BYGDERNA SMÅ OCH JORDENY" 5 i FENA tiga ET SOM BLEV SÄTT | FORLANA! et , Hilding Strandh, Ene alla, men även de som hysån én |” ning egentligen inte har, någon |” åsikt alls utan i sin strävan efter]... 2 att alltid försöka tillfredsställa]: här i landet tvingats upphöral” inte sett slutet på denna beklag-|' a Zz Kung Gustav VI Adolf invigde: som kronprins Lagafontänen den 5 Bug. svärligare. Och ligger inte detta |. måste helt naturligt bli ett svågt |.:.- - Som organ : för Laholm” och | å 3. lyder stenskriffen 1 på Lagafontänen i Laholm. Bylander” hette alltså den man,' som möjlig- 2v. + gjort. att detta vackra konstverk :- kom till. "Att så är förhållandet torde också vara allmänt känt i våra bygder, men förhistorien ' till .. donationen tycks: inte vara lika bekant... E- mellertid: har. JoEl Wangö i sin >I nyligen utgivna intressanta sam- ling -”Historier. från Lagadalen” tagit upp ämnet under, rubriken "En donations , underliga histo- ria”, och därvid lämnat en skild- ring, om på väsentliga. punkter är missvisande. Jag 'vét inte på vilka sagesmän Wangö grundat "sina historier. Det "verkar som om författaren bl; a.. utnyttjat framlidne apote- karen' Egron ” Hansons historie- skatt, men själv ' ”pepprat : och saltat” för att det hela skulle bli trevligare, öl "Det är väl så, att berättelsen om det, som varit, endast.kan få legendens form.' Den” rena san- ningen ".: existerar ''- inte. "Den mänskliga oförmågan att helt ö- verblicka och att riktigt värde- sätta:är ett absolut hinder. Och då det inte gäller historia, utan |"ö historier, får anspråken .på”'eh riktig, återgivning ej vara för stora. Men, då det å ena sidan gäl" ler att inte förstöra en god hi. storia,; så bör å andra sidan ja att döda personer inte orätt- vist få schavottera.' sek Jag börjar — liksom Wangb ed ett citat ur Runebergs Fänrik Stål”: Jo,; därom kan jag ge beskedl;" om herrn så vill, ty jag var med: Alltså:” min historia är följan- der es or Eee [ : most vsd ont Di jag år 1925 fick min verk-. samhet förlagd till Laholm slog det mig genast att! Stora Torg — som det då hette -—- tedt:. de sig;som en tröstlös .stenöken, där. den höga. belysningsstolpen med sina fyra lampor kunde fö- med fyra nötter, År: 1927 blev jag. anmodad att bidra till hal- tion ”Halländsk årsbok?” och skrev då bl, a.: ”Stortorget vet- kär förnämt,. men ödsligt och reställa en enslig koökospalm'| landsjournalisternas julpublika= te . hämtad. grått. Här borde planteras och önskvärt vore att en enkel, men : "konstnärlig brunn finge sin plats -å torgets" mitt. : Men staden. har ont om. mecenater.X Jag minns mycket väl att, då jag efter pub-" liceringen träffade landshövding Mörner, : denne" tyckte "att ''en fontän: inte vore någonting för Laholm.' Det. var: som om han ansett, att ett sådant konstverk vore för fint för den lilla 'obe- tydliga staden. Jag trodde inte heller på: möjligheten. att få min dröm realiserad. ot ;: Några månader in på år, 1928 kom sparbankskamreraren N. E. Nilsson. till mig och undrade om jag 'skulle bli glad ifall. någon testamenterade. pengar till. en torgfontän" i "Laholm, och jag svarade, att jag naturligtvis skul- le bli mycket glad. Efter en tid berättade; Nilsson att Bylander skrivit ett testamente, vari:han gav tjugotusen' kronor till en så- dan" föntän. Jag upplyste då, att det näppeligen. ginge- att ' > för denna summa anskaffa ett konstz. verk värdigt. vårt stortorg. Nils- ra dagar kom han igen. och ta- lade" ;om att Bylander uppfättat satt än. staden: som” universalar- räcka till en verkligt fin fontän! t Vid 'olika: tillfällen -hade' Nils- son berättat om Frans Bylander, Då Nilsson -på 1880-talet hållit på” med ratt bygga sitt hus' vid Stora Torg, "hade han . plötsligt ställts :- inför ”ornöjligheten "att skaffa kapital för fortsatt byg- ge. "Bylander, som fått höra det: ta: hadé då erbjudit” sig" låna Nilsson vad som erfordrades u- tan annan - säkerhet än. den lit han satte till Nilsson. Denne ha- tde,' tacksamt: accepterat. och" de hade blivit vänner. Nilsson hade blivit Bylanders ekonomiske råd- - givare och Nilssons goda råd om penningplacering och annat ha- de: tillsammans '. med Bylanders ytterliga: sparsamhet åstadkom- [mit '.att. Bylander: blivit: smått förmögen, - skulle hamna efter: Bylanders död hade Bylander sökt Nilssons rats” Bylander hade bl.'a: nämnt att han kanske borde ge- god- mplarna: något, "men om jag förstod. Nilsson rätt — så hade det aldrig kommit. så långt som till att denna önskan fått festar äl | Vvvvvvv De "dina titär på dig Ge dem vad du kan Qv frihet från fruk tan för tromtiden. ANTAR TETEERTEAT SKERKAR SEE VALAND ' Ta en förnuftig livförsäk- Vv rtng. Tala med Liv-Valand ' | Ombud i Laholm: ERIC NILSSON vw Eyrkog. 4 Tel. Et y "form. - Ännu senare — "alltså då tes- tamentena till stadens fördel re- dan skrivits.— kom min : vän Egron Hanson upp till mig på rådhuset och berättade historien JOm den indragna motboken och att Bylander: var, ”arg på stan” för att ”stan dragit in hans moti bok”, Så som . saken relaterats, tyckte -vi båda att ”straffet” inte borde ” drabba Bylander utan hellre den, som oriktigt använt sig" av Bylanders måttlighet, varför vi gerom de kanaler som stod till buds, utverkade att By- Jiander fick tillbaka sin motbok, honom till upprättels h till skada. ee ingen! Jag ställer ' mig "nämligen mycket skeptisk till Wangös "Juppgift att Bylander skaffat sig motbok ”närmast för att kunna "]låna ut den mot Provision” och även till påståendet att, om By- lander själv köpte någon liter julde han den. gärna men till Ögte Priser än systemets”, Ja, har aldrig hört talas om en så ås Ad. dan tend och den svär också emot den bild av gammaldag hederlighet,. som jag har av "Imanhen: "Wangö framhåller” ju | och "hela. ”Planen”, skulle" lagt upp för att skaffa By- son blev; betänksam.: Efter någ-| ännu, ett testamente och i-dettal. vinge" ”så” att pengarna” "skulle : Ä ödsliga” 'utseende”+ som: stora tor-; Även ifråga om var pengarna |: råd.- Olika förslag! hade 'diskute- |! 1933, varifrån denna, bild är : vå od DER — History is "something tnat never happened,” et . written by: a man" who wasn't tnere”. rs k z själv längre fram i i historien, att Bylander ' var '”en : ärlig . karl”, och detta tror jag är riktigt, D boken : och” kämreren, som, var en' ”stor: filur. och ränksmidare” 'som” denne en "melodramatiska' tillspets- lander motboken ' tillbaka, torde vara en ren fantasi av. författa- reh "-eller.. dennes "interlokutör. Några: styrande" har heller inte —; mig:: veterligt— ". lagt sina ”pannor.; i; djupa: veck” för att fundera "över > saken; Den : var klar ' och : entydig: :Inte.. heller kom man efter åtskilliga funde- ringår: ”till 'det”resultatet "att en fontän” skulle” uppsättas på Stor- torget”;'I sitt testamente av den 28, augusti 1928: hade ' Bylander förordnat: om "tjugotusen kronor till: Laholm; för. att ” staden me- delst hjelp av dessa 'medel.skul-' é 12 "bli i: tillfälle att å stora tort get anbringa, en: vattenfontän” ju betade' han 'och otaliga ' madras- ningen av historien med mot- estators , mening " Betänk vad vi fått. > "från släkten som gått , . De gamla de lade grunden; v et är så lätt för vår tid Jen se ned på allt som va- SÖ rit. Vi tycker oss stå såj långt framför framfarna släkten, och visst är det sant'att:utveck- lingen "gått mycket: långt, men det är ju en naturlig utveckling. Det . måste gå framåt om . det skall gå på rätt håll. De gamla som gått — jag sitter, och tän- ker på en hel del gamla som jag minnes, , män och kvinnor som var gamla redan vid sekelskiftet. En av' dessa gamla hedersmän r ,'sadelmakaremästaren , Olof Håkansson. Han var skåning till börden" men kom. att.leva sin mesta 'tid i Laholm. Född 1819 var han gammal redan 'när jag kan : minras 'honom.'- :Der : gård han hade äges nu av hans ”dotter- dotter- Anna Nilsson.” "Håkanssons ärleten's stod högt i kurs'ocW jag minns ' att skulle det vara ett riktigt” bra: : arbete så' skulle Håkansson göra det: "Ända in'i sena :ålderdomen"ar- ser” utgick. från hans verkstad. , Olof Håkansson” var gift" med Kristina Lundgren, också "hon av hantverksläkt.: Hon , var syster till kakelugnsmakare Carl: Lund- gren, som under många år årev en ganska stor: rörelse Kristina . Håkansson. d 1822 och dog 1900. I'10 år över- levde maken henne och dog 1910. vid Kyrkogatan i :det, hus söm nu .äges av redaktör. Carl-Erik Lundblad « bodde' och verkade sig själv "och & sin familj.” "Arbeta kunde han och arbetade gjorde” kvällen. En stor barnskara hade han också att dra försorg om, Han var född. 1830 och dog 1912, Hans ' hustru ' Marla var född.i Strömstad 1849 och dog i "Laholm ' 1533. Hon var säkert den" som kände hålla humöret uppe på he- la familjen och arbeta fick hon också. Jag minns henne mest -vid-. tamburbågen, där hon sydde tambursöm på handskarna. ':Inte långt från” Gustaf Jöns- sons bodde mösskräddeare Anders: Pettersson. Hans bror Dahlkvist var också mösskräddare: Det var väl för att deras "mössor gick ut till andra håll som vi kunde ha 2 mösskräddare I en 'sä niten stad som - vår. : Pettersgon nade en: o- värderlig hjälp i sin. "duktiga hustru Beata: Hon. verkade åll- tid så fin och ordentlig och var "len'mycket duktig kvinna. Anders "Pettersson var född.1835 och dög 1908. : Beata föddes 1854” och dog < En annan av de' 'gåmla. hant- verkarna var Janne Ahlgren Han var skomakare och drev 'skahån- del "via Storgatan. Hos Ahlgrens stod humorn högt i kurs och gla-: -dare märniska än Janna Anlgren kunde man väl. sällan råka. "Ing- ' en kunde som han berätta” en his- toria och ingen hade så roligt åt den som han, Hans” "hustru Maria var född Pamp. En gammal fin kvinhä' 'som” gick sin” väg ' tyst fram "men ägde den torra hu- "morns gåva. : ot bla : 3 verks . traditioner tagit: vägen? handskmakare Gustaf Han": : var” infödd laholmare: och hade' drivit sin rörelse i stör 'ska- la, men från den tiden jag. minns honom” ärbetade han? ensam: på sin verkstad. Jönsson: hade: svårt för" att. bära. att hans: storhets- De:är d rassel. och dåny;' det nägra kvali men” "ännu! finns vår: gåmla stad . de” "gala slu-" I Heder: åt alla dens arbete > högt. get i Laholm företer”, och i sitt |. 1 andra. testamente” den 15” sep= fick hela -Kvarlåtenskapen — has de Bylander” "skrivit, att han ge- nom detta "tillskott. hoppades att ”fontänen kan få ett'dekorativa- re och värdigare utseende”. Hu- ruvida' Bylander genom. begrep- | pet : ”vattenfontän” velat : för= |: hindra att' fontänen” någon gång vidi, festliga: tillfällen" spruta vin.— så som'man hört berättas kan ske i'Södern — vill | jag inte spekulera över. Det upp- slaget överlämnas åt-näste be- rättare av ”en' donations under- liga historia”.” ve > Slutligen: fontänen "invigdes dåen 5 augusti” 1933, ej 1932 som Wangö uppger. s >. Axel Malmquist. : skulle |" i Brandförsäk tecknar försäkring & LAGA PREMIER, ' : RESERWFOND 1:800.000. ; BETRYGGANDE ATERFÖRSÄKRING star | 24 Gynm länets eget brandförsäkringsbolag. | Se DA Nya ombud antagas på platser där vi förut ej äro representerade Huvudkontor: Laholm - Tel. 208 rings fast och Jös egendom. på | lanygden. och i inom samhällen i Hallands” län; a . asbolag ie av fabrikernas . han från tidig morgon till sena '- 1 Var. .har' alla dessa: stolta nant- . |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.