de i Knäred. Han benämnes än' ”herr Nils”, än: ”prästen i (T Knäred”, det 'senare "i .dagböc- - "ker och historiska arbeteri,. « Det "är inte: så värst” mycket] 2 vi få :veta.. om. denne. "herr. : Nils”, "men; de sporadiska: :Upp- gifter, som lämnas om : honom, ; ställa dock honom och den oro- liga tid, "varunder han var präst "i Knäred, i: rätt klar belysning. SM Det'var inte'så lätt i en gräns- " bygd, ”'varken för präs eller i församlingsbor, ' "Där :: krigets stormar; bryta. härjanå, L Stor båda rjande,, fråm vän och fiende träng- de frani över gränserna; "Ingen | präst i-Knäred har fått uppleva så « många r. krigsperioder f som | ”herr Nils”. Han verkade ju här i .. under de tre. (fyra) krigen med | » Dänmark 1644-45, 1657—60 och "ABIBT9 0 a lan : och - Nils : "Thorsson blev prä den 1 sept. 1641 för. tjänstgöring .; $ en v "fstork' tiringkloekan:»i' "kyrkan ”står' . han "nämnd; dess! inskrift, lyder-ju så här: '”Ar.1643 blev jag. gjuten, då. präster här: voro | cvherr, Börje. och herr Nils”. Han , blev sedan efterträdare till Bir- 2 ger Jonsson; vilket å år det sked- «de; är. okänt). men det finnes -.: handlingar, som han underskrivit . ifrån sår. 1664 till .och. med. 1672. 4 .-Han. "blev. -Prost i : kontraktet | 1668. Vid yisitationen i maj .1666 . ” predikade” han,. och vid detta .. tillfälle sägas präst och: försam"- ling ha.-berömt varandra; - "Det .:var! sålunda ömsesidig belåten- " het. Vi. får väl tro, att beröm- met, kom : spontant ur hjärtats > > djup och ' ej bara var :en hög- : en fras” vid ”visitationstillfäl- et. ner I en gammal anteckning” av ” prosten” Montan läsa vi följande 7 berättelse:”. ””Ar ” 1676" den 15 9 ” aug, kom" kung Karl XI:och i j a hans. svit överproviantmästaren kungen om natten, "låg okänd ina. herrar på Vekabyg- "get uti en" lada och om morgo- "nen" "därpå hölt' okänd Fick mat i. Knäred. Sedan” for han till ar- i måen i "Siöared, tog'den med 7 sig:till "Knäred den 16 ;avg., då ” prosten: "Nils Thorsson bjöd sin " könung” till måltid. Konungen|- tackade för den förra måltiden, |. . då han rest incognito, men fick utan åstundade” litet till brun-|; ' nen på Knäreds gata; vilken var - betäckt : med bräder. Konungen : spisade "här i hast med sina her- "rar, "fortsatte > marschen ': till . Halmstad, där han följande dag "slog "de danske :vid Fyllebro”. "Nils : Thorsson . nådde en "hög v.. ålder. De :sista åren var han blind. Han synes ha dött mot slutet "av år 1679, emedan ' haris " "änka: då inlämnade en ansökan om hjälp i'sin fattigdom. Detta : senare verkar "överraskande, då | DV det, annars, ser, ut, som "om den-. he: kyrkoherde ' haft. ”utlånta pengar”. Han hade närmligen en - . fordran - på. kyrkokassan redan, i år ;1655,-och den står kvar. i 'rä- : > kenskaperna "även: vid "hans dö - och--ändar till: år 1683." ne ” Nils: Thorsson :anhöl år 1679 Karl XI ätt till:sin e terträ- (RR få . styvsonen "Lars Holt2-, :-berg. Kungen gav. löfte” härom, ot fock det: sinfriade följande å år. etta var några korta Hotiser Dp: om ”herr Nils” , hämtade ur: > kyrkliga” källor: Men, såsom j sn är sagt, han. uppträder kså' änder benämningen'” ”prä- rr Knäred”; "och "det är'i / =-profanhistoriska ” arbeten" och” i t ; 1 i j d senare Kälften av 1600-talet dagböcker från kriget 167579. dd Nils Thorsson kyrkoher-| Han or från krige ; lagda. den utan bli a. även: det gåt NT >: som hjälppräst hos Birger Jons-- son kyrkoherde i' Knäred, » På 1,5. G&briel" Hilletan samt flera.an- vi dégaherrar | "ifrån . Bållaltevägen, " nu ej tid att spisa i prästgården |; är, så vitt jag vet, den .en- de av alla gamla präster i Knä- red, som haft sitt finger med 'i krigen mellan Sverige och Dan; mark, ” När - Halland år 1645 'över- lämnades till: Sverige, fingo prä- sterna här avgiva trohetsed still sin nya överhet, och ” ”prästen i Knäred” var säkert med blånd dem, ”Inför Gud: allsmäktig: lo- vade man att vara :den 'svenske kungen"; huld: och: trogen" samt]. att, flitigt -förmana” sina åhörare att: vara: detsamma.: Det hal-| ländska prästerskapet: ifår av hi- störiesktivare 'det' vitsordet; att det istort sett.— undantag från] en: regel finnas: ju.: alltid —Io- nade 'sig den svenska -styrelsen.] Orsaken: till denna prästernas hållning :var inte blott den:av- jalt följde sin ed och underöord-|:; Spegel. : Men' som. säker' står; dock, kvar : uppgiften jatt präs- ten i Knäred togs med arméen och att han fick marschera med denna hela natten på vägen till Halmstad. ' Det ' var väl: en sä- kerhetsåtgärd för att hindra honom "från att. med . någon snabblöpande snapphane skicka ett ilbud. till Duncan och varna denne " för.” de antågande syen- skarna:: - Alle För. den! 3 sépt. a67 > allel) endast” något : mer än” två "vec- kor + . senare, skriver .: Spegel: ”Våra partier berättade. gatt, en gammal :- härjesman,..: : benämnd ;Sven + Påvelsen;> Jåg i. Ktäreds/ prästgård i-med - några: hundra åpphanar,.; + vilka: gåvo, sig. ut att. vara i dragoner, "där: gav ingeri: kunskap Karl: XL: : uppehöll sig pr; förhållandet, att . ”hallandsprös: terna . kände sig mera. trygga under svenskt välde 'än "under; danskt; där de varit mer:'berö- ende" av. herremännens makt- lystnad « och - : självsvåld.. : Men prästen tt oaktat i sitt innersta hjärta fast vid Danmark och dess sak. Han visade detta redan : under kri- get 1657—58 genom sin vänskap med den danske snapphanehöv- dingen "Sven Påvelsen. Denne, som understöddes av den” dan- ske kungen, hade av halländska bonddrängar,' som utskrivits till svensk , krigstjänst "men rymt därifrån, : - bildat . en vars medlemmar kallades ”dr: goner”, vilket ju lät bättre än. snapphanar och stråtrövare. «I sept. 1657 ville Påvelsen ha des- sa över till sig på. Själland. att ,; sättas in i kriget mot svenskar- na. Själv kunde han inte få personlig . "kontakt med ' dem, arför;. han hänvände sig:ti prästen 1: Knäred: och bäd der ne. om hjälp. Men. detta' miss lyckades,.. då ' svenskarna fingo nys” om . saken och fängslade hans -'”löjtnant” .. och ”kvarter- mästare”, vilka: tidigare varit svenska '.. tulltjänstemän .. men” rymt. från sina platser. Så kom hela: "planen : att stranda; och ”dragonerna” kunde ej komma | över till Danmark, såsom det ” var "ämnat. Så . kom den” femtonåriga fredsperioden under åren 1660—" 1675, ' och: ”prästen > i ”Knär red” fick denna tid hålla" sig i styr; Men när kriget kom igen 1675, blev det för honom en ny chans" att tjäna danskarna och snapphanarna, . Hakvin Spegel, som " längre fram nådde sådan berömmelse som ärkebiskop och psalmdiktare, var nu fältpräst, och .. som. sådan följde han den svenska hären 'under” alla dess marscher och strider." Under denna sin - tjänstgöring 'stötte han''också' samman ' med ”präs- ten i Knäred”, och i' sin beröm- då dagbok: från kriget" nämner | han” denne” två gånger. ”Den 16 aug—1676",' -skriver ' kan;' ”köm Hi Kungl. Maj:t till Knäred men kunde''av 'prästen där' ej' få riå- gon säker kunskap. Fördenskull höll man :honom misstänkt och "lät" honom: följa "med ' ärméen, som --marscherade hela' natten” (mot Halmstad). I ”Aschebergs Lefwerne”," en :dagbok' av fält- -marskalken ; Ascheberg,' också den från kriget; heter: det, att ”man av prästen i Knäred ' fick vidare: kunskap, : att "Duncan |: (den: danske ': generalen): med största säkerhet stod:vid: Halm- i Knäred” 'stod "detta |” ”frikår”, stad”.' Här låter "prästens" utsa- «ett samtida intyg. Trettiofem: år - tillträde : skrev han i kyrkobo- go som "mindre svävande än hos : men] Tack vare "protokoll från bi- skopsvisitationer ' "under: h tid,. sockenstämmoprotokoll, sorh han för Knäred själv påbörjade år. "1740," 'och andra handlingar få vi en rätt klar och fyllig bild av.det kyrkliga livet i Knärell under .senare hälften .av 1750-] talet. . får. veta, att Montan höll. g da predikningar, att..han började ; gudstjänsten. År rätt tid på -söndagsmorgnarna, - att han höll "god tukt och ordning på si- ha församlingsbor, som.-sade sig ”ha all orsak att berömma” sin kyrkoherde.” Föräldrar .och hus- bönder :tillhöll. han allvarligt att alltid, när de. om söndagarna kommo. hem, från kyrkan, efter- | fråga, vad deras "barn och tjän- stefolk lärt, av, predikan. : Att göra detta var; en sed, som län- ge fortlevt.i församlingen. Den var; kvar. ännu i-min barndom stad.! 12 Danskarna, liksom snapp? hanarna: häde' således" nu” fritt! fället:" möjlighet"! "att visa dem all :sin tjänst. och välvilja." Det märkvärdiga sär, att han härför ej senare ställdes till ansvar för sitt 'samröre med fienden 'under kriget. I Skåne: stodo efter:kri- gets slut" 1679. ett tiotal präster åtalade för medhåll åt snappha- narna — det stora flertalet skån-' i ska "präster "hade visat full loja- litet mot svenskarna — men, de åtalade förklårader sig. ha” blivit tvingade härtill dels genom hot till livet, dels genom svår mics- handel, och de gingo: därför fria från: Straff. -församlingsbor hjälp- te "dem": £ vittnesmål. Nils Thorsson, : ”präs- ten:i Knäred”; dog-innan den stora undersökningen hann bör- ja” med prästerna i 'Skåne. När har var borta; -fannö'ju inté' hå- got skäl att röra i hans' förhål. lande under. kriget,- Hade" Karl XI märkt något av hans dubbel- spel, lät han: i så fall nåd gå fös ré, rätt; och han: lät styvsonen,.-", ? särskilt smunionförhöret ” vid "slutet av .1800-talet.': Det var ingångsspråket; ämnet ör. "predikan och "dennas olika delar, 'som skulle” fästa 'sig i minnet och ' som 'mån blev 'för- körd” på vid hemkomsten från kyrkan. Läsbarnen skulle där- jämte. komma ' märkningar”, ; som hörde" "till predikans' disposition, | och det blev: allvarliga förmaningar, om det på någon punkt brast” här- ötinnan: Det' gällde "alltså att håle öronen öppna och "tankarna kla: ra” under predikan; så att man lärde sig något av den. ' Vi: "få också: veta, att: f de” söndag skulle "begå den” heli- ga nattvarden, ”på det att natt- vardsgästerna ' under ,' de åtta dagarna. förut måtte ha bar änka på de” angelägha' sa- som "de fått höra i kom-|u ”öch ' så : desto bättre” 'genom" Guds Still”. nattvardens” "firande. kommunionlängder” för varje år, "tre" kolumner ' utvisade, rr” församlingens” "medleminar go' till. nattvarden: "" Katekes- bedreyos' flitigt, "och" samlingsbornas födelsedag der" "och framsteg i.s i" tiden skedde "dopet rcket fidigt. ihnan 'det- blivit: döpt; blev”det osaligt,' och dopet'skyddade”ä- ven” smot många; . andra olyckor, t ex. den att bli bortbytt ':av trollen.” "Vid visitationen "1767 berömde ' Montan ' sina åhörare för "att ”de alla voro angelägna om att så snart som möjligt- be- foråra sina”, barn till: dop ochia kristendom”. Om -ettz barn ; has- tigt blev sjukt .och prästen” inte hann komma och döpa det, skul- le ett nöddop äga rum. :- Detta kunde . en 'fröm lekman utförå, 'om Han; blott. hade kunskap om .det ritual, som; skulle följas. En omtänksam: präst” skulle därför nr i Knäred: ” ans sitt .mötstycke i "många svenska / ihåg olika ”an-' håd "bereda | ö Montan "upprättade ”nbggrarma ve "ty dog: barnet; |] '> kommelse, . som nog ante försarhlingar, "Man" beslöt” då. ”efter; prosten Montans "bevek- ”förening” att för framtiden, akttaäga -en' del Punkter, av ka följande voro de viktigast 1.. "Alla" förut'i socknen. -bju- 4 kade, 's. k. förningar. vid "gillen skulle” upphöra, enär de "äro! nödiga, ” ske med dryg, kostna och åstadkomma överflöd, Sen missbruk; > stället för skulle 'givas "benningår, Nå samt vid bröllop och ett öre vid i | alla' smärre gillen jämte tvi gom stora ostar, ett stycke, Smör. två "dagar, i vid bröllop, en . dag vid barnsöl och en halv dag d alla. smärre. gillen.” ; 230 Inga gillen: skulle håll; någon helgdag, dagen d efter en 'sådan.- NET «5. Man skulle aldrig I på "något sätt : slösa; åta: överflöda eller], missbruka Guds gåvor, ma ölln eller brännvin, 'utan alltid m vördnad; bruka: dem': verlasta + sig med starka a die öl "eller: .brännvifv a att hart ö öbo 7. Ingen: fick säd, bn träta » och sätt. förolämpa” andra. ' . "fi are sig s hos månd: 'el- ler. kylnnspersoner,, utan man skulle: betjäna ' sig /av: egna ty- ger, ; SÖrA av” ålder” varit bruks 3. på landet). D Kyrkoherde” och: församling var verkligen "ett. program .a av stor” räckvidd.” Om det, jämte allt” annat, varmed Montan. sök? te.” omskapa : sing åhörare, hade förverkligats i i helg och söcken; skulle. Knäred ha blivit en idéer ö samling. av högsta rang: Meénityvärr är det i regel så ga . och ädla teorier ické helt. ibland. icke: alls, förverkli- gas ».i. livet. Så. biev 'det äv omskapa i al De: äro trög; a och vilja helst 22" Anteckningar från tre. som står den långa. serier ,.. en ''; kyrkoherde, främst i av' gamla präster. i Knäredytär utan tvekan Bengt Montan; Han framstår. såsom en .monumen: talgestalt .' för” "Knäred" ”undér sjuttonhundratalet. od : Montan var född" 1705 i Ödse måls - 'socken, , Bohuslän. Han studerade. i Uppsala” 1730 och 'i| Lund .1733.. Som student. han ” fattig på 'pengar men: rik på energi, så att han .med oer- hörd, flit drev. på-med sina -stu- dier. Vad hans leverne beträf- far, så var det vackert”. enligt gammal kom han. till Knäred år 1740. som -kyrkoherde,',” Vid sitt ken:, ”Som. jag: Bengt." Montan bohuslänning den 17: nov.” 1739, blivit » av -.H; Kungl: Maj:t ko- nunk ' Fredrik"..1 benådad 'med "fullmakt på" Knäreds pastorat i : södra - Halland: -och Göteborgs stift, så' tillträdde jag ötkså det-) samma i Herrens namn det-föl: vjande. året:-den.1 mbj: Men: du,l vår Gud, give därtill nåd, ; :lycka och välsignelse för Kristi skull! Amen.” Han satt här: sb kyr- , koherde till år. 1785, alltså: i 45 'vlånga år."Han begrovs vid alta- ret.i Knäreds: gamla kyrkny-un- ;geförydör-gravetenen pu stån:. z Nå undervisa sina olmlingsbor rv om Aöddopet;. Så skedde: dock inte "alltid; "t.ex. uhder'prosten Montans ”'första ' tid i” Knäred; -I med » han” lovade". biskopen att bättra sig och undervisa om det- ta dop, ' hur def skulle 'ske, så zz dä id att. ” ”instiftelstorden” [icke utel miades.- K yrkans uppfostrande uppgift var :stor IT den gamla tiden, och det borde” den ju även vara i våra, dagar. Främst gällde det ju att, fostra åh rarna till goda kristna men. "även till lydiga och trögna medborgare. Detta. seha” re var många bånger "det inte minst betydelsefulla! .När över- heten "utfärdat något allmännyt- tigt.” påbud, fick prästen genom domkapitlet”. i uppdrag att hos | församlingsmedlemmarnaå > dh pränta 'dess, efterlevnad. Så -ha- det, ex, Kungl. Maj:t. förordnat år, 1765 och domkapitlet. skrivit till. prästerskapet -1766, att det hos: "sina. . åhörare, skulle -göra föreställningar -- om. besparing och nykterhet vid sbröllop, barh- dop ., och . andra gillestillfällen.] | Med anledning härav ingicks på en + söckenstämma i Knäred år ATS: sen ittgåender. -röverents-! Kyrt tan fåg” inte så "mycket spirä upp gom kan sådde mbt” "andra bud; präntat.] "Meri dét stora var dock, att”han' hade” fullt klart för sig, hurudana han ville ha, sina för- samlingsbor. Hah ville leda dem frånåt.' och uppåt," och det var inté hans skuld; att det i. Knä- red,” liksom". vannorstädes, ' var 'svårt att bana väg för Guds ri- kes. seger i världen. , - M Folkundervisning 'och fattig-' vård hade, även i Montan en iv- rig .-och trogen förkämpe. Det visade”, han bl; a. i sitt testa- mente.; Häri donerade han en viss: summa till de fattiga, dels i Ödsmål, hemförsamlingen, dels i. Knäred, 'och-räntan av denna” utdelas ännu. årligen. -.Han anvi- sade också pengar. till en fond; vars: avkastoing-skulle, använ- das. + till.- folkundervisningens fromma, vilket sker: allt fortfa rande. ; mv Nä: Anders. "Magnus 2 Em "år - -gåmmal, kom; som ä red å år. 18291 9 betsgärning - slåss eller på något H ckenhantverkari s skul sö. som han in=) | | byggdes upp't stället, så var det Ega föreställningar” att ingå: en” IN "| stallationsprediken Han talade om 2En: «lärares. glädje, . uppfylld v; "åhörarna, då de gemensamt 1 ' ville: ' han sålunda verka för en god och sann kris som” äng vice pas- 'ässberg var, han gärna an var "ordentlig, plikt= ch samvetsgrann i sitt tlvisa; I sitt görande e Följde" han: alltid redligaré "Herrens tjänare kun: de! inte” Knäred" eller någon an försämling. få: Hah" ville: ju néhade' kyrkoherdekallet'i Knä- redytwärimen tid; som ”säkert”i köpå: 'välsignelse äftig "ibland;simen. mani skattade. ..hononr högt -som rätt lärare” och'. värderade hans: red- liga ::arbete:.c- -Med :få :ord? man hade.stor. respekt; och vördnad | förtshans personlighet. 'Men .det skulle; med tiden komma:en:om- svängning i: folkstämningen;' Bla- det". «skulle. vända. sig, så att:en storm” ay; förbittring i 'växte upp I | möt, den "förut så” vördade slära- örjade. av a rasten en ratt mlnneabeta , "orsaken; till denna Bg. het mot, prästen? Jo; det var det! olyckliga. kyrkobygget, som. slu- tade” med «kyrkans. fall sönda-| gen den 30 sept, 3882 - Omsvängningen . > folkstäm- ningen började så” sinått” :redan, örberedelserna” :till kyr gamla” ky koherde' Culin enträget -härbm. Men han ville inte lyssna pådet: örat; han: ville absolut ha. en ny kyrka, ty den gamla” ”vär-för li ten sen länke éch blev det allt mer för der växande. follomäng- den. Det:är: alldeles fel, när man anklagar.z pbästår: + och. biskopar, under förra; hälften av. 1800-ta- let att ha brustit i pietet imot de gamla , medeltidskyrkornh, - Når dessa!revos hed :och nya, Btörte. tanken på! plats för det.stogza 1 så ”nånga s som | kunde, gingo ju 1 kyrkan den tiden och do, som stannade hemma, . voro endast sådana som måste se till barnen och ' kreaturen, medan alla an- dra 15 familjen voro.i kyrkan, Hade man anat; att det med ti- den skulle bliva så, att det sto- ra flertalet satt hemma och en- 4 dast ett fåtal kom till kyrkan om söridagarna, hade man nog i - många ' fall "låtit de ärevördiga nu skulle dessa mycket väl ha räckt", till i de flesta församlin- gar. Men' att situationen skulle utvecklas ''så, som den blev — därom kunde man ju. på: den ti- den: inte.'ha 'deh minsta aning, å| varken i Knäred" eller annörstä- . tagligen "dock, så" småningoms gandet; ' "om allt. gått väl med detta, Men det gjorde det ju in- te, ; olyckan”, kom, kyrkan föll alla "besvär 'och mödor, sc fått vara! imed om —'d alltsammans . till Vinge Vem.. var: nu -skulden' till den. friktänsvärda katastrofen? :"". ..Det är? ju. alltid så; att folk- meningen" kräver en syndabock, kom"; "skall "öffras på vedergäll» ningens” : ältare,.- när er allmän är””närfmast ' köm fråga, var? byggherrén," - "murmästare , älmisttöm, vilken 'så illa Hahd- et "anförtrodda' "uppdraget, Därför's'blev' hahs "egendom: be- lagd nied'kvarstad. ' Men här ” ran 'närtnåre undersökte förhål- landet, fanns det: hos hohom in-' genting att' få. Vad Ban ägt,' var skrivet”på ändra, så 'att han'stöd där blott och ' bar. "Man" vände sig "därför: till" hans borgenärer för! att utkräva: ergättning.'. Des- sa” å- sin sida skaffade” då 'vitt- nen". som intygade, vatt farmen på: 'borgésförbindelsen Nöro för- falskade, Så gick nan” åven: här I "förlustig "" om ". skadeersättnifig. "Det blev en ny "besvikelse, nytt "bränsle ' på” den Jlågande eldén, "och" den? "nya: "motgången tog hårt "på ' nerverna 7 hos en. del någon" annan, vi ville-en' del skrik- | halsar, göra ” prosten Calin- till ; syndåboclk och sätta skulden på | honom . för ' olyckari ” med den nerfallna kyrkan... Han hade ju varit så ivrig för” byggandet. av en ny kyrka, men han hade in- tills” den blivit färdig utan un-. der tiden. sökt.sig.ut till Veinge och. flyttat. ifrån alltsammans. Och när byggmästare antogs för kyrkobygget, hade' han nog inte sett upp ordentligt, ty hade han . gjort "det, hade 'nog byggmästa- rens » . duglighet” och: borgesmän- nens ” förbindelse > blivit" bättre me Han hade ju varit ordförande - i byggnadskommit- tén,' och -som;? präst hade han förstå: litet mer än hans |medkommitterade;. som ju bara i voro :enkla bönder, : : Någon har: gågt, att" det även fanns ett "annat faktum, som bi- drog till'-vreden mot: prästen. Han skulle ha vägrat: att: utfär- favör, när. processen pågick mot "borgesmännen, då han fann det strida mot sitt samvete att lJåm- na ett: sådant. ' antalet. ; besökande - vid guds. [tjänsterna söm” var: "drivkraften." När: +. jäsningen så så pågått. en - Forts. å sid. iw medeltidskyrkorna stå kvart, ty - ha; försonat sig 'med kytkobyg- - ned, "och man hade bara skulder : på . den 'stora : ruinhögen, "Alla dagsverken,”. som ': blivit" gjorda, ” nträffat," Den man, , är man nu inte: fick tad "på: Nr te: stannat kvar i försarhlingen, . da ett” intyg till församlingens -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.