ereevvYyfeetypPYT TTT | | N yverYyY i en od Als : ot very grad satt sin prägel på den sydhalländska Jand- skapsbilden som flygsan- der och. ljunghedarna.. Båda de- farna : har mångå gånger :satt folkfantasien i rörelse, och 1 lit- teraturen kan man återfinna be- "skrivningar. och redogörelser rö- rande desamma med utgång från olika synpunkter. "..' " Det är. inte "min mening att här ge en uttömmande: historisk skildring eler en omfattande be- - skrivning av dessa lanäskapsty- per, Det är här varken lämpligt eller tid och plats för, utan det blir bara: några. små utblickar "över? deras . ändrade läge, inom folkhushållningen under senare tid, som skall beröras. i fill sin. upprinnelse är "dessa båda företeelser dfämetralt' mot- : satta. Flygsanden 'och flygsands: områdena är en' utpräglad. pro- dukt', av” naturens samverkande krafter. 'Ljungen och ljunghedar- "". na däremot: är en kulturprodukt, en företeelse, som uppstått" och kunnat hålla sig kvar på grund av mäninskans ingripande i nar turen hushållning, ' ' Flygsahdsanhopningarna,; yB- gandsfälfen,' återfinnas 1 huvud- > . sak utmed kusten,. då ljungmar- kerna åäremot" varlt förhärskan- de i de inre delarna av landska- pet. I största korthet "skall här ges . en , bild : av” människornas strävänden att bekämpa "företeel- " gernas skadeverkningar ; och' att nyttiggöra dem i den ekonomiska | Kushällningen. . YDet är ingalunda någon tillfär: lighef' att. flygsanden 1: huvudsak Btörfinnes . i kustområdena. Alt som danäg av naturen följer ock- . så bestämda Jogiska lagar. San- den uippstår genom "vattnets: sgön- ” dermalmingsförmåga : och ' den transporteras - medelst ” .vatten- strömmarna dels i och från vat- tendragen och dels utmed havss stränderna. "På platser ,;. med mindre starka strömdrag sjunker sanden till botten och. så små- ningom sköljes den genom vatt- nets böljerörelser upp på stran- "den, När den torkat på stranden, kan den .via stark blåst "virvlas upp 1 tutten och, förflyttas å vind- riktningen. Och så är flygsanden ett faktum, Vid. första” bästa lä : faller den tilt marken, och så är början ' gjord tin en: sanddriva Ner, sandku ör "södra Hallanda del vill jag nämna några. av de mest; ut« F präglade: flygsandsområdena, -Om man börjar längst 1 söder. så ha n vid skånegränsen Hemmeslövs- området,- - vilket norrut, utmed. Las holmsbuktens - inre båge: fortsäts tes med 'Skummeslöv,. Mellby, Az mot, Hökafältet;. Snapparp och "Tönnersjö-Tjärbyområdet.. Därefs ter fortsätter. det" med."amå.' av: " hrott för klippstränder med Gulla branna, Laxvik, "Östra ' stranden 'vid Halmstad, Tylösand och Ha- ”verdal. > vd så Flygsanden ' var: a förna tider kustbornas fiende. numro' ett. --Sanden "rök": och begravde 'så småningom allt i sin väg, Gräs, ris, buskar och: träd, åkrar och byggnader. Allt. möblerades - om, : allt” dödades och begravdes )» så Bmåningom.;' Det - är därför inte så underligt att människorna ständigt fört "en ihärdig kamp | | mot sanden, en kamp för att få . rörligheten att upphöra, en kamp « SOM : bedrivits: århundrade" efter ' århundrade, Från Albert Olssons s livfulla skildring ”Sand” känner wW något om denna kamp sådan den. gick till för c:a 300 år se. . dan, "PA samma sätt — om' inte "med hundpiskan till hjälp — så med 'rishag och tångtäckning fortgick den tydligen långt in på + e00-talet, Därefter övergick man > et flonea- Ingenting "Bom: ss jämte Jordbruket 1 så hög i ccetatignen- tällä an" hjälp.» Det; var först? till: att ls söka ut sådana växter, som kub: de fortleva i den näringsfattiga |- sanden 'och. som .var. oömma för översandning. De viktigaste. år- terna härvidlag: blev "strandråg och strandhavre; samt” i någon mån sandvide. ' > Arbetet härmed tillgick sa att i rät vinkel mot de "förhärskande vindriktningarna ' således norr ' och söder :— utsattes två paralella gärdesgårdar; eller Ts hag:-på 15 till 20. meters, avstånd från ' varandra.” När: mellanrum” met här och bakomliggande pår- tier 'var' fyllt "med :sand gjordes väster om den. förra, som I sin tur juppfångade .samden,' "oc sandärivan: vid. den första: barri- ären planterades "eler "såddes strandråg .: och". strandhavre. : På detta” sätt fortsattes det -väster- ut ut till" havsstranden, På Höka- fältet exempelvis synes -det änhu märken / föck: lämningar efter ven? del. av "dessa. rishag "och - sand< drivor.: Mycket av detta arbete misslyckades, kampen mot nar turkrafterna var: många : gånger ojämn, men: méd ihärdighet gick det'så småningom”att få. sanden att. ligga något så här "stilla; och: så var, tiden "inne att” CM flyg: sandsområdena skogbärande” igen: en liknande barriär: c:a 80 meter| v dan, kort: tidsperiod. "Men: Ju inte bara” de 'skogsekonomiska intressena... som . skall 'tillvarata- gas, vid flygsandena bekämpande. Det "är ju också många” andra foch”stora”. värden, som - I ynödern ”skogålagstiftning "har fråkan” om "flygsandsområdenar uppmärksammats: stora delar av, för. tillgod seendi avjdenna: vid urskyddsangelägenliet, x 1 Vi ska nu övergå till att'se'nä- "got på den andra: "karaktärlstisica landskaptypen. ljungheden', eller. ljungmarken, som jag, tycker är en Fiktigare benämning: H Ve som en gång. - tiden läst den gamla Carlssons 'geografl fick veta, att Halland var Sverl- ges 'skogfattigaste landskap, ' och den lille Nils :Holgersson' såg ju inte! stort annat. än -kala ljung- iydhalländska" kustområdena | utgör "5: k. skyddskog med” sär skildå bestämmelser rörande: av- verkningen.” : Sålunda - skall” tills. den 'bilr emellertid inte föllstäh? dig, 'om vi inte betraktar den äver ur.,en annan synpunkt", Hittills Fe et; mest, varit negativa syns punkter, men det finnes även Po altiva:,: Den. halländsk usten har "blivit" "hela / Sveriges ” stora padbalja: Detta är. . mycket” tack å fina sandstränderna. Det att” båda: i klart; vatten me, en :ren' sandbotten". och: def är Yjuvligt att: solbada iden mjus ka sanden i lä. bakom en sands upp: just: -på flygsandsområdena: Som, tomtmark, : char stora " delan fått. tidigare” "oanade värden.” : ""Här "kan" ; möjligen" en: maning lar. en hel" del "beroende "dels underlaget. och : dels” på” sand tigt: hygglig” produktion. då dära; emot” Hökafältet ännu, trots härdigt.' ärbete, har. stora', områ; den, ; vilka. måste betraktas, som värdelösa : :ur skogsbrukssynpunkt:| > Ett; uitet. exempel på "vad. det i. kän. kosta. för. möda och. d äravÅ följande ekonomiska” "insatser fi rr: att skogsodla” ett fly d: å= 4 L vara på sin plats. Låt inte. be- de vill. jag: lämna här; Hökafältet detta torde vara: det. område. där? sanden” senast -bundits, det Neger 6 orartade sädndetäsod- lingar 1 och för flygsandens. häm: mande medelst -statsanslag..Det- ta» arbete: synes”, ha: ombestyrts och. , likviderats. rgenom < Laholms stad; farför ; staden. var engage- förstå. Men .staden hade: väl-.en bättre" Organiserad : förvaltning än trakten i "Övrigt, och. även sta- den: kände. sig.:väl' hotad” av; de allt: förödaride :flygsanden; + Efter 1860: synes samtliga ” ar- beten. ha -utförta si rent. statlig regi: + Mollarn åren :1860» >och 1878 fortsattes 1 någor mån "med 'gandi gräsodling, men :' "sanden. var hu SÅpass ' bunden,» att: may kunde mer och mer > övergå till trädplani tering. Helt naturligt blev bak- slagen. många." (Även om många planteringar: "misslyckades "var det inte värt att ge. upp eller förtröttas. + Så, småningom shar alla områdena utom 'dynérng& när- mast havet: där, sanden" t :vigs mån "ännu är rörlig,- blivit 'skog- klädda. ' Mellan. åren 1878 | och 1914 -har ”på Hökafältet : utsatts 4.563.000" st. : plantor” och -utsåtts $0,5 kg frö. Bara detta' räcker till för skogsodling av hela 'om- rådet två. gånger: om. med nor- malt plantavstånd, Under sam- ma. tid såldes det, . virke; "natur; ligtvis. enbart ved, för den stor- artade summan av-1. 803 kioonor. Detta kan ge en'iiten tankestäl- lare om, vilket rbete och vilka an sand får inte bindas, tycker de hi >» Underbara bad; baäpiaga och de barnen vid Mellb; får: m ystrands får utgöra: . exemplet; därför; at -M rad. här: är ju, numera. svårt att |" ” Artikelförfattaren” byggelsen breda : våraj; fly; skall bindas, men, låt: os, något; av typen: i "den halländska veriatt. detär stora. ekonomiska värden,” "som står. på spel; Där- för all” heder åt: den. eller de” markägare; som vidtar . åtgärder ås | sats till flygsanden är'en>kultur-'' : inte. "kom igång och intet gjordes för I kades ställe; Jordbruket "och sär- H skilt: kreatursskötseln fick större ; och. större Betydelse: Jor hade., : struktur. som: nu. Den” odlade dor landskapsbilden!" Jeg är klar, ör a marker: på sin färd genom, land: skapet." Omdömet har säkerligen. värlt'riktigt en gång i tiden, men” ; | landskapet har; ä dra och karaktär. MN ä I: början .-av - dennä artikel nämndes, att” ljungmarken! i mot; produkt, ett' resultat; av. männic. skans ingripande, i det stora ske: | endet. Hur har nu detta "gått till? Med "stöd av - undersökningar : 'vet vi, att "Halland av gammalt” till ' allra ' största ” delen - varit klätt med skög. Tal, . björk,” el. och bok ; ha” varits, - huvudträdslagen.' Den. stora” "frågan är. mi "vad "det, kan ha; värlt, som -gjort att” skor . gen hear "försvunnit och ' lj kommit I stället 2"... ' -.Den populära uppfattningen” är . väl, att skogen brändes upp vid: de: stora ,gränsfejderna :' mellan : Sverige, och Danmark under 14-; 15-' och. 1600-talet. Denna upps fattning... är , emellertid - " orimlig: Detta är lätt att förstå, om, man bara. tänker på svårigheten. att bränna av. en skog, som består av övervägande lövträd. "Nej, på annat håll får vi säkert söka or- m” på >. 2400: talet, arten" så smån ” bör- sade komma” igång, blev". det ef- terfrågan på virke. Dåt ' ”halländ- ska virket var. relativt | . lättåt- komligt: Det fånns' ju nära kus- ven, och. ,landtransporterna blev ' långa.: Averkningarna ER att skaffa. Dy, skog i. den. avver- ruket : emellertid inte samma äd och i någon mån” rot: frukter, .Kreaturen, Var; -hänvisa> a ingarna.. Efter avverkning- arna i. skogen "brändes ; "riset : då det blivit. torrt, och så blev det lite gräsbete för kreäturen, Efter gräset, kom snart ljungen.;, Som ung; /dugde veniljungenstill;bets e; men 7/4 som iöläred blev7deriq förver dad; och oduglig / för skreabtur Då uppfanns - ljungbränningen. Samman smed ” ”Hungen brändes även .de skogsplantor,' som slagit till, och så var, förutsättningarna för i den nya "landskapsbilden, Nungrmarken: 1. full' gäng. oh av: Akerarealon” "under; :1800-' talets 'senare;hölftroch/, dels genom? Fökör gens » invandring / och; de ' ;störa skogsplanteringarna "under nit- tonhundratalet. , : En ' bild av utvecklingen kan man få av följande sifferuppgif- ter. Vid en ganska noggrann in- ventering av ljungmarkerna 1913 ; Stranabild från Hökafältets norra del, ungbränningen i Halland höll i sig en bit in på nittonhund- ratalet.' En > ny. jordbruksekono- misk Anställning, . nya förbättrade kreatursraser, som inte ha .möj- lighet att livnära sig på skogsbe- tet, ökade priser på skogens pro- dukter 'och, en strängare skogs- :| brandslagstiftning. har ' definitivt gjort slut på ljungbränningen och därmed ' också .på förutsättning- ärna för Nungmarkernas fortbe- stånd, PA rö Ljungbränderna » var r storartade skådespel men farliga. När seklet var ungt var det ett gouterat nö- je för sydhallänningarna, att un- der. vårkvällarna gå utanför knu- tarna' och se på Nungbränningen på. Hallandsås. ...... . Man beräknar att ljungmarker- na 1 Halland "nådde sin. största utbredning på. 1850-talet, således för ” omkring” kundra "år. sedan. En undersökning, genom ; hushåll- ljungbevuxen areal av. inte mind- re än omkring 150.000 . hektar, Det vill säga” omkring tredjede- len, av Éallands hela "landareal, Uppgiften är kanske inte "absolut tillförlitlig," men den. ger dock en bild: av förhållandena: på den :ti- den. Därefter ' har : ljungmarksa- realen varit "i avtagande, dels på visade det sig; att i Halland fanns det då” fortfararide kvar 60.000 hektar kala ljungmarker och "13.000 hektar glest skogbe- vuxna sådana. Jämfört med upp- giften från 850 hade denna be- ståndstyp minskats ned till hälf- ten, .En. ny inventering 1946 re- dovisade 12-13 000 hektar, och en inventering nu skulle säkerli- gen visa betydligt mindre arealer ljungmark. Landskapstypen är sålunda i snabbt försvinnande, : Vad kommer då i stället för ljungmarkerna? Ja, det är redan antytt här ovan. En del har över- gått till åker, men den allra stör- sta delen har återgätt eller hål- ler på att återgå till skog. - är. man skall omföra ljung- markerna. till skog stöter "man inte alls på samma syårig- heter som då "det." gällde ' flyg- sandsfälten." Får "ljungmarkerna ligga I fred för brännbig och bet- ning så kommer skogen av sig själv. Det blir emellertid :' oftast ett' ganska "undermåligt bestånd, som ' man får på detta sätt. I regel blir det ett. glest och där- för 'mycket risigt bestånd av tall och björk som, på detta ' sätt er- hålles som avlösning till ljungen. grundjavi, äen iakora F utökningen ett; 'nolt an! tt; värde: än fört I, RAM den, kan mån "inte vara nöjd med btt sådant Li. kvalifetshänscende undermåligt, skogsbeständ; ; som I regel" blir ” resultatet Vv avi, "första generationen, sin invandring själv. Det är god ekonomi att plantera skog på de gamla ljungmarkerna, och denna - hjälpes ytterligare upp med att det utgår statsbidrag för 2 sådan skogsodling. .Det är bara " viktigt att det väljes rätt träd- "slag ' och tillämpas. riktig plante- .ringsmetod. Allt arbete i skogen måste göras på läng sikt. Det tar ju 80 till 100 är, i fråga om vissa "lövskogar. betydligt : längre, mel- ; lan anläggning och slutskörd av ett bestånd i skogen, Därför är det mycket viktigt att det plan- lägges rikigt från början, "Att. det gjordes en det misstag I ljungmarksrlanteringarnas = bör- jan är mycket både förståeligt och förlåtligt. Nu, då vi har me- ra ' erfarenhet, bör missgreppen . bli färre, Granen är tydligen det "trädslag, . som +£4 de flesta fall "Jämpar sig bäst i det sydhalländ- ' ska klimatet och på de sydhal- .« ländska ljungmarkerna.' När jag skriver detta, har jag för mina ögon ett' ganska stort sydhalländskt område, som för 65 är sedan var :kal- ljunghed, men som nu bär högproduktiv skog, en skog, som i många &r berett sin ägare. goda' inkomster 1 form av gallringsuttag och som också nu presenterar ett mycket högt beståndsvärde. Och det kan- ske inte minst viktiga är,'att en sådan högproduktiv skog under . årens lopp berett mänga arbets- tillfällen - och." arbetsinkomster för befolkningen i trakten. om framgår av det föreståen- de är ljungheden en landskaps- typ, som är i snabbt försvinnan- de. Den efterföljes emellertid. av en beständstyp, som i ekonomiskt hänseende har mycket större be- rn rättigande. Med sin särpräglade flora representerade ' den . dock . stora skönhetsvärden . även om den många.gånger gav ett myc- ket ödsligt intryck. Hallands pro- vinsblomma, hårginsten, "är för sin trivsel absolut beroende-av samma, kulturform som Ijungt 3: Med "Njungbränn ingens” Uppror de försvinner även den. EX? na tider bränd ljungmark utgör under våren och försommaren en säregen syn. Gingten blommar så rikligt, att det lyser gult överallt i' bottenskiktet, fiblorna ' börjar komma och har 'man tur, träffar man . även på .sipporna, både 4 I våra dagar, då skogen har Forts. å sid, 14 : 125 år 'av ständigt ökat förtroende" PAngo? tutimmanden. : "Bensin "Fotogen es ' Elsningsolior "Tel; 225; 425 och 465". LAHOLM : "Traktorer . 'Redskåp - | "Maskiner -' oh AM då den får sköta : :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.