': sendet anställdes och -avlönades ">, 1547, däri det heter att ”slozens; "> schriffere” skulle giva. tillkänna ". anvisade, väd som ; av. det .be- et skulle i Kungl. Maj:ts frånvaro . tillsättas , av. kammaren, ' vilket NS 4 | att krönans rätt i allmänhet och " "ningar, deltaga. i skattläggningar LT:s JÖUBILEUMSNUMMER 1956 ! tum, . et I äldsta tider var uppbörds- mannen skyldig att själv upp- "rätta sin redogörelse eller ock «genom annan person låta. den upprättas på sitt ansvår. Att fogden med sina många bestyr . måste ha ett biträde för räken- skaper och expedition, låg i sa- "kens natur, och sedan upp- . bördsväsendet under Gustaf Va- sa blivit vidare utvecklat, an-. Å 2 oo K, O. BILLING. : : "> 1874—1880" > --sågs . det nödvändigt, att. en « tjänsteman , för :räkenskapsvä- .. öv kronan, Denna befattning in- . hämtas av .kammarrådets för- ; ordning om räkenskapernas upp- ..ställnung och g anskning.av år - gårdzens- , och - rijdfoughtens . och, uppskriva .på .vad sätt och «under vad "namn -hans "årliga skatt elter ränta plägade utgå, ävensom "vart"-persedlarna vore ; hållna var sålt. eller kvar i för- . rådena 'o. s.'v. Härigenom blev "”skrivaren” en köntrollant på " fogden, ej honom , underställd, ' utan" ställd "vid hans sida. Uti 1594 års kammarordning nämnes - han” ”fougdeskrifvere” . och "i 1613 "års "instruktion för räkne- kammaren” , ”häredtzskrifvere”, den där jämte ”fougden” m fl. ”under' Gustaf II” Adolf regering genom 1618 års kammarordning ” blev, regel" Något århundrande + senare' återtog Kungl: Maj:t ut- nämningsrätten. Sedan härads- skrivaren” genom 1602 ' års för- ordning blivit förpliktigad att li- ka med, fogden "ansvara för. re- dogörelseris riktighet, ålades ho- nom genom fogde-' och, skriva- reförordningen den 27 juni 1615,|' - att: jämte" fogden årligen ingiva ' förslag å räntan: och personligen "inställa" 'sig "till. 'redovisning : i : fäknekalmmaréni « CAT. > Häradsskrivarens åligganden i äldre tid kan” sammanfattas en- ligt följande, Bevakande av kro- nans : rätt och" fördel, beskatt- ningen, samt uppbörds- o,. redo- » Visningsväsendet, Häradsskrivare skulle ”sålunda ha' tillsyn över - särskilt vid taxeringsförrättning. - arna bevakades ' samt -att hem - man..åliggande. skyldigheter. ve- derbörligen : utgjordes, , förrätta syner .. och.: ekonomiska-; besikt- och tiondesättningar. samt -upp- » rätta roteringsförslag i förening . med; övriga - skattläggningsmän enligt .konungens befallningsha- "”vandes -. förordnande, förrätta . mäntals-. och - skattskrivningar, "upprätta taxeringslängderna samt näryara vidtaxeringsförrättning- arnå, utföra all slags debitering, - upprätta uppbördsbok : och ut- röstlängder. gifterna i grund förändrats. Nå- det mesta har fallit bort, och helt andra uppgifter åvilar .hä- radsskrivaren av i dag. Genom 1918 års uppbördsreform upphör de sambandet med kronofogdar- na, vilkas tjänster fr. o. m, sag- da år indrogs. En del av dessa fogdars arbetsuppgifter överflyt- tades på häradsskrivarna, Den mest genomgripande reformen skedde år 1946, då häradsskri- 2 varna jämte tidigare uppgifter erhöll en omfattande funktion såsom lokala skattemyndigheter. m fögderiernas indelning 0. Ootafatining i äldre tid före-' kommer endast sparsamma upp- gifter. Mycket tyder på att de. haft en mindre utsträckning än” för närvarande. I Hallands-län är fögderierna nu fem till anta- let.” Laholms fögderi är ett av” länets äldsta. Fögderiet synes hå fått sin ' benämning. redan vid den tidpunkt, då Halland blev svenskt, : Stationeringsorten ” för häradsskrivarekontoret ' har än' varit Laholm och än. Halmstad. I- Laholm -har;' häradsskrivaren -Varit stationerad fram till någon gång i början av 1800-talet, då kontoret flyttades till: Halmstad, förmodligen i samband med nå= gon fögderireglering;- varigenom ' fögderiet utökades i sådan om- fattning . att Laholm" ej längre utgjorde - centralpunkten. År 1874. omfattade. sålunda fögde- riet enligt gamla handlingar ett så stort område som Höks' och Tönnersjö härader samt. delar av. Halmstads härad eller Fjell- gime fjärding i Enslövs. socken. Sin . nuvarande omfattning — Höks härad och Laholms stad — erhöll fögderiet genom: 1946 års uppbördsreform, "och statione-: ringsorten : för : häradsskrivaren blev än en gång Laholm från o. med sagda år. CE CI sens - Det har stått strid kring detta fögderi i mer än ett avseende, Det kan erinras om att 1944 års uppbördsberedning ' "avsåg "att förlägga häradsskrivarekontoret . till Halmstad och att det rädda- des till Laholm endast tack vare ett segt och målmedvetet arbete . av": ' bygdens "+ förtroendemän. Den vunna positionen har sedan fått försvaras mer: än "en "gång och det är åter igen samma för- troendemäns - förtjänst att . det kunnat "bevaras åt. bygden, Så sent som 1953 gjordes som. be- kant ett! försök: att få kontoret flyttat till Halmstad. "> förs [Coptorets lokalfråga har: kan- ske i ännu högre. grad varit på tapeten, De lokaler 'härads- skrivarekontoret : disponerar ' ö- ver'sedan mer än 10 år tillbaka, betraktades "redan från ' början som. ett provisorium. ' Försöken att erhålla nya och ändamålsen- liga lokaler har gång efter. an- nan strandat: under årens lopp. En gång var det Höks' härads tingshus, som åsyftades,.'en an- nan gång Lantmannföreningens fastighet vid Stortorget. Det se- nare projektet gick så långt att ärendet fick lyftas upp till re- geringen för avgörande. Det är Genom tiderna ha arbetsupp-. got är ännu kvar av det gamla, - 0 S Visste någon att en st. teya består av ett får, en gås och ett höns ? Begreppet är häm- tat från en gammal marke- gångstaxa, och öser man vi- dare Hr samma källa finner man även andra. underlighe- ter såsom exempelvis "ett ki- logram saltgrönt : kornfläsk, ett kilogram rockor o. en ten ljusgarn. Däremot är Rote- vacans-afgift, brännvins-di- stilerings-redskap och båtars läsketal hämtat ur en mer än hundraårig mantalslängd för Hishults socken, Vi äro med andra ord inne på härads- skrivareområdet såsom detta tedde sig i gången tid. , Det är häradsskrivaren E. Linton . i - Laholms "fögderi, som förevisar gamla hand- lingar när L.T. söker kontakt med hononi för att få ett bi- drag till jubileumsbladet. Hä- radsskrivaren, som ägnat in- tresse och tid åt forskning i fögderiets och häradsskriva- retjänstens historia, har un- der årens lopp i detta hänse- ende: samlat ett . rikhaltigt material i form av biografier 'och anteckningar 'av olika slag, vilka nu ställts. till tid- ningens förfogande. Av dessa handlingar har här gjorts en sammanställning av" sådant som kan väntas ha intresse för läsekretsen, ee | Na J. A. von, FRIESEN « .. 1879—1891 ätt få disponera "över ett" tiotal rum i bottenvåningen och andra våningen. ”I -sistnämnda . våning kommer vidare att inrymmas ett sessionsrum för taxeringsnämn- derna i-södra "Halland, Kungl. Byggnadsstyrelsen har godkänt dessa . anordningar. och redan skrivit kontrakt med: husägaren. Inflyttningsdagen är,” beräknad till den. 1 april. 1957... > 0. " Det är också. på hög tid att 1o- kalfrågan. äntligen kunnat, ord- nas. En väsentlig "utökning av häradsskrivareorganisationens + arbetsuppgifter är nämligen en- ligt häradsskrivaren nära fö- restående, På bevillningsutskot- tets bord ligger för närvarande för ' behandling Kungl ' Maj:ts proposition ' angående ändrad taxeringsorganisation. Går den- na” igenom i riksdagen — och mycket talar härför — innebär detta bl. a. ' att revisionsdistrikt (för rörelseidkare m. fl.) anord- nas:i fögderierna och att taxe- historien om .den " riksbekanta takkanten,' Som bekant tillbaka- slogs ”vandalerns anlopp” och ”torgets skönhetsvärden -rädda- des” till en eftervärld. Genom privat initiativ är emellertid nu häradsskrivarekontorets - lokal- fråga löst på ett ypperligt sätt..I boktryckare Enar -Trydells' un- der, byggnad: varande ' fastighet vid Stortorget och Hästtorget > färda . debetsedlar,. Kontrollera ix! HÄREDTZSKRIFVARE": kommer. häradsskrivarekontoret : : — Så alltid när fråga ' är årt krux. I äldre ffordrad till "Latinska Scholan ila oktobe vi C. GC. A. BERGENDAHL sar AG ikes ar embetets ” oi Ne rganisation är det|som sagt ett svårt krux. I äldre, Leh lm; uti hvilken-jag-fram- landsk et i Kristianstads län - >. -1919—1944 - , för vwayngå; thesslikes "af omboteta om Ali tu Ne fttal ig med nå tider fanns icke föreskriven nå 0 a : - . seek i ns : Porn - «vanskligt att uttala sig m - . > Nos SN nn ' " s snara , s - : st = ,- + + . = pg , z vo . > oh [| ÅG + 4 r Jern hslRA Sffr .välja de deklarationer, som ska s nämnd samt ombesörja längdfö- —. ring för samtliga: taxeringsdi- "strikt , inom fögderiet. - Härads- - ministrativt ' "1 remot under taxeringsintenden- -. ten. Slutligen skall häradsskri- "+ varen i övrigt medverka vid tax : "eringsarbetet i den omfattning. "" Kungl, Maj:t eller vederbörande " skrivåre Linton: med begäran ets framtid i södra Halland. får "sakkunnig hjälp av ' taxeringsassistenter, som avses placerade på härads- skrivarekontoren. Häradsskriva- ren 'som lokal skattemyndighet får då såsom åliggande att bl. a. emottaga . samtliga .självdeklara- tioner från kommunerna inom fögderiet, ombesörja sortering av dessa deklarationer, jämte in- komna uppgifter, efter anvisnin- gar' av taxeringsintendenten -ut- r derna behandlas av särskild taxerings- skrivaren, som får förmansställ- ning gentemot taxeringsassisten- terna i organisatoriskt och ad- hänseende, ” skall vaka över att dessa tjänstemän fullgör sina åligganden, I'taxe- "ringshänseende sorterar de dä- länsstyrelse föreskriver. vo "Vi ' har vänt oss till härads- om ' ett uttalande ifråga om de nyä förhållandena och -fögderi- J] kontorets' definitiva placering i "För ' undvikande -av - allt : därigenom; att sakkunnig hjälp aholms fögderi under 2 | Brererpen fögderi och härads- fogdens uppbörd samt upprätta - skrivare är av. gammalt da- ” gon - bestämdhet säger härads- skrivaren, Tar emellertid riks- dagen den kungliga Ppropositio- nen om taxeringsväsendet, är det otvivelaktigt att ett stort yt- terligare arbete därmed lägges på häradsskrivarekontoren och att stora lokalutrymmen behövs, när allt det tekniska taxerings- arbetet inom fögderiet förlägges dit. Tillkomsten av taxeringsas- ist på häradsskrivarekon- toren förändrar också bilden, och kontoret får på något sätt i fotsättningen uppdelas på två sektioner, en uppbörds- och en taxeringssektion. Har allmänhe- ten redan nu: anledning att i stor utsträckning "besöka här. radsskrivarekontoret i skatteä- renden, så får den förmodligen i fortsättningen. än större” anled- ning till sådana besök när det gäller taxeringsärenden. Det får säkerligen betraktas : som en lycklig omständighet att propo- sitionen tar hänsyn till allmän- hetene 'service i taxeringsären- den, då den nu föreslår. en de- centralisering till fögderikonto- ren av taxeringsarbetet i första instans i stället för att såsom ti- digare föreslagits . Centralisera detta arbete till residensstäder- na. För Laholms fögderi innebär också — så vitt jag kan förstå — de nya förhållandena en fas- tare förankring vid bygden; och jag vågar därför hysa, den för- hoppningen att häradsskrivare- ” : - ” He - : : Må Laholm "kommit ett stort, steg Närmäre.s setet oe missförstånd. om den hya taxe- ringsförordringens innebörd vill jag därjämte framhålla: att. den blivande = taxeringsorganisatio- nen. på intet sätt innebär någon tjänstemannataxering. ' I princip kommer nämligen hela den nu- varande taxeringsorganisationen att bibehållas, Det är endast.så att' den får :en viss utbyggnad ställes' till taxeringsnämndernas förfogande,: och dessa slipper i fortsättningen det tidsödande tekniska. taxeringsarbetet. ' Alla lokala ' taxeringsdistrikt lämnas sålunda oförändrade och beslu- tanderätten ligger . fortfarande hos -taxeringsnämnderna med dessas folkvalda ledamöter och med. av . länsstyrelsen utsedd - ordförande, slutar häradsskriva= ren. ne - ftersom =” uppbördsväsendets - utveckling från äldre tid här inledningsvis berörts ligger -det nära till hands. att komplettera denna artikel med en del perso- nalia och annat av intresse" med avseende å fögderiet från svun- na tider: nn KE Att för ett par hundra år se- dan vara en: kronans: ämbets- eller tjänstemaå var säkerligen inte, alltid någon" sinekur. 'Fög- deriernas häradsskrivare var i det avseendet inte bättre ställda. Bara den tidigare här omnämn- da årliga .' stockholmsresan för - säkert en stor vedermöda med den "tidens kommunikationer. Vid sådana ' tillfällen fick också häradsskrivaren och fogden" i bokstavlig bemärkelse redogöra för sitt fögderi. Karl XI, vilken som bekant offrade en stor del av. sin tid till träget arbete i räknekammaren, brukade hårt exeminera dylika herrar, och räknekammaren under hans re- geringstid måste förvisso - för dem ha tett sig som en veritabel skräckkammare. Oredighet i rä- kenskaperna «gav. som oftast svåra efterslängar 'och" hade syndaren ännu mera på samve- tet fick vederbörande helt en- kelt .respass. Förtidspensionens idé hade då ännu ej runnit upp. För. övrigt hade man ej heller på den tiden någon om helst tanke på. pension åt uttjänade befattningshavare, och sådana begrepp som semester och sjuk- lön "och andra välfärdsanord- nihgar var givetvis ävenledes 0- kända begrepp. . För att göra bilden fullständig må här också omnämnas att Konungens Befallningshavande strängt :höll efter sina fogdar 0. skrivare. : ert Avsaknaden av pension var uppvisände av "räkerskaperna i. kongl. .räknekammaren var helt |" : bilder av de tjänsteinnehavare, som, under ett par århundraden fögderi. : gon skyldighet för statens be- fattningshavare att vid uppnån- det av viss ålder eller av annan orsak, t, ex. sjuklighet avgå från tjänsten. A andra sidan förekom ej heller någon rättighet för be- fattningshavarna att under dyli- ka omständigheter lämna tjäns- ten och, därvid komma i åtnju- tande av pension. En befatt- ningshavares rätt att behålla ett statligt ämbete, vartill han ut- härdade til mina nödiga chris- tendomsstyckens underrättelse inpå min ållders 1l:te år, då min fader, gienom den timeliga slöt derefter min. K. moder, med. anhörigas råd, efter min naturs medgifvenhet, att sättia mig till en häradsskrifvare i Halland, Laholms stad, vid namn Runell, hos hwilken.iag döden blef mig frånryckt, be-|k kameralexamen 1830; biträdde &å landskontoret i Karlskrona 1833; e.o. k krivare i ) kollegium o. i statskontoret 1834 krivare i statsk et 1811; häradsskrivare i Laholms fögderi 1 april 1843; avsked .17 juli 1874; död i Halmstad 11 nov. 1882, Gift med Hanna Bourg- hardt, : Omtalas som nämnts, varade sålunda i prin- cip hela livstiden, Frivillig av- gång från befattningar torde i allmänhet icke varit att påräk- na med hänsyn till vederböran- de befattningshavares beroende av inkomsterna av tjänsten för sin försörjning. Systemets kon- sekvenser belyses i en av rikets ständer den 30 januari 1770 av. låten skrivelse, väri de framhöll att ”ålderstegne ämbetsmän, wid Civil-Stateny” til ehuru hög ål-. der the ock hunrit, eller hvad bräcklighet = them - påkomma kunnat, likwäl icke äro i stånd, anseende till bristande nödig ut komst, at gå ur Tjensen;' utan måste therwid, ehuru eftast med ringa krafter och uttröttade sin- nen, til theras död qvarblifva” — Riksens 'ständer hafwa ther- före funnit, förthet allmännas härunder + beroende ' förmåns skull bäst och skäligt, at tå en Ämbetsman i Civil-Staten up- nått Sjuttio års ålder, må honom heldre. tillåtas . at taga afsked, med bibehållandet af hela lönen, ”Häredtzskrifvaren” fick” personligen redogöra Kongl." Räkn n' att han, blott i avseende på sin utkomst, skall nödgas stå qwar i Wår och Kronans Tjenst.” ..Den kontanta lönen var emel- lertid "ringa i Civilstatens tjänst och. för häradsskrivarna” fanns därvid "inga "undantag. Det. av kronan anvisade ' bostället. bidrog troligen' mest till tjänsteinneha- ' varens bärgning, . - =: j :. Tiderna förändrades emellertid och tjänsten blev. genom spor- telsystemets införande mera luk- rativ. Häradsskrivaren erhöll så- lunda: viss procent å debiterade skattebelopp. I senare: tid med alltmera stigande skatteunderlag uppgick dessa sportler,' till. så ansenliga belopp, att tjänsterna blev synnerligen - eftertraktade; Sportelsysemet avvecklades först i samband med” införandet av 1946 års uppbördsreform,, 7.7.” 8. A. NYMAN + 1892-1918 efter. en återblick på . dessa förhållanden kan det ha sitt intresse att ge några spridda eller mera verkat inom Laholms Den , förste häradsskrivare, som möter oss i gamla handling- ar; är Mikael Runell i. Laholm. Han hade sin verksamhet här i staden i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Runell var gift med Inger Hansdotter Holm. Uppgifterna om honom stammar från en hos honom anställd skri- vare Änders' Krook, sedermera kronofogde i Torna," Bara och Harjagers härader. Krook, som var född i Laholm 1691, avled i Hällestad "1762. 'I en skrivelse från Krook till Konungens Be- fallningshavande' "i Malmöhus län, i vilken han klagar över si- nä förhållanden under Karl XII:s krig, har han även intagit sin levnadsbeskrivning. Av denna framgår' hans laholmsförhållan- den. och tjänstgöring hos hä- radsskrivare Runell Krook skri ver bl. ar” pl "»$å fort iag tilltog i ållder, rstånd och wäxt, blef jag be- 1703 min tienst anträdt, der som ERLAND LINTON > "> 1946— gosse uthärdat till år 1708 och 1709 uti Junii månads början för skrivare med lön, dess syssla fö- restod, samma år uti November månad inföll danska arméen på Skåne, då blef både befallnings- mannen såväl som häradsskrif- ekammaren varen till Fästningen Halmstad nästfölliande December månad af Generalen och då warande Landshövdingen Baron 'Ferssen inkallade, 'där alla. nödiga för- rättningar ' att wärkställa, . då måste iag som en i tienst ståen- de Pehrson föllia med.” Johan '-Erik ' Runell, härads- skrivare ".i. fögderiet. omkring 1726—1750 .. var. son : till. ovan- nämnde Mikael Runell. Han föd des i'Laholm 1695 och avled den 10 februari 1771, Gift med Metta Winbergh, född 1699,. död 1753. Bodde. och, ägde gården n:r 57 vid "Stora Kyrkogården i-La- holm. Eldsvåda härjade staden år, 1750, då bl. a. denna fastig- het nedbrann. Gården 'värdera- des, enligt. garala, handlingar. år 1726 till 800 daler" silvermynt: Runell har skänkt en ljuskrona till Laholms" kyrka, por -Hans Gilich nämndes som häradsskrivare .i Laholm om- kring 1750. G. var gift med Eli- 'sabeth.' Olofsdotter. Krook, död 1733..G: var även: tullnär:i La- holm och slutligen borgmästare därstädes. Släkten Gilich eller Gyllisch härstammar från Ystad, dit den . antagligen invandrat från Tyskland. se ' Olof Bellander, född 1722, var omkring 1760 häradsskrivare i Laholms fögderi och slutligen kronobefallningsman ' i Elestorp, Tjärby socken, där han dog 1768. B, var gift med prästdot- tern. Anna: Catarina Transtedt, (£.- 1735; död .1789). :.En" broder till: B. -var -.skrivare hos honom i 'Tjärby och 1764 kanslist. i kam- marrevisionen .i Stockholm, : : Nils Hallongren, född 1747 och död i Linbergs socken, Hallands län; år 1791, var häradsskrivare i Laholm omkring 1770—1780. . Sven Fundahn, född i Engel- holm den 28 juni 1781; härads- skrivare i Laholms fögderi 1810 —1822; därefter landskamrer i Göteborgs och Bohus län sist- nämnda år och slutligen tullför- valtare i Åhus, där han avled den 14 april 1842. F: var' gift med Jeanette Maria Rhodin, (f. 1793, död i Göteborg 1825), dpt- ter av teol. doktorn Carl Wil- helm Rhodin. Samuel Ringfus, son av kyr- koherden Johan Adam Ringius, var född i Silvåkra den 4 maj 1799; länsbokhållare i Hallands län; häradsskrivare i Laholms fögderi 1831—1842 och slutligen kronofogde i Varbergs fögderi sistnämnda år. Avsked ' från tjänsten 1864”och död i Varberg 3 april 1875. cc oo. ot Ringius var gift med Ulrika Charlotta . Ekman (född 1806, död 1884), dotter av prosten Jo- han Ekman. - ” Olof Rosengren, född i Kviin- ge 27 januari 1809; tjänstgjorde . april 1827 till oktober 1828 vid en flärdfri och vänsäll man, eg » Carl Oskar Billing, född i Ön- nestads församling 19 juni 1893. Fadern var räntmästare. Kame- ralexamen i Lund 12 dec, 1860; landskontorist i Hallands län 1871; häradsskrivare i Laholms fögderi. 1874—1880; kronofogde i Halmstads fögderi 20 februari s samma år, SAN OA Johan Adolf von Friesen, hä- radsskrivare i Laholms fögderi 1830—1891. von Friesen var > född 6 november 1826. Blev ef. ter kameralexamen : i Uppsal landskontorist i Östergötland - län, . Häradsskrivare : i: Vestbu fögderi av Jönköpings län "år 1868. 'Transport 1879 till La- holms fögderi. Avgick med pen- sion år 1891 efter att de sista å- ren ha varit tjänstledig ' på grund av svår kroppsskada. ' Sven August Nyman, född 27/10 1841. E; o, landskanslist i Hallands län : 1/6 1858. Efter tjänstgöring såsom .landskonto= rist och länsbokhållare utnämn= des N, 23/9 1892 till häradsskri- ' : vare i Laholms fögderi; bränne- rikontrollör —1862—1880; sckre= terare I nämnden för reglering "av prästerskapets löner. 1866— 1886; t. fr rådman och stadskas- " sör i Falmstad under vissa 'pe- rioder '1880—1884, Avsked med pensioh 1918, «oc | : Carl Gösta Arvid Bergondahl, född i Stockholm 14/9 1876,' Son av ' protokollssekreteraren Carl: Arvid Bergendahl, Mogenhets- ex, vid h, latinläroverket å Norr malm i Stockholm 1895; student i Uppsala 20/9 s. å.;preliminär- examen där 25/4 1896; hovrätts- examen 15/12 1900; e. o. kanslist i. Justiterevisionen 21/12 så å.; e.o. notarie i Svea Hovrätt oj i Stockholms rådhusrätt 19017 re- servauditör:'' vid Svea .Träng- år; 's, å.; förrättat fem lag- tima ting och förvaltat domar- ämbete; - länsbokhållare i Hal- lands län 1909, länsassessor där . 1917; 'häradsskrivare it Laholms fögderi från och med år 1919. Avsked med pension, 1944, Död i Eksjö 1955. Moa " Mårten Adolf Sellermark, född i Kalvs församling, Älvsborgs län landsstatens tjänst 1918, Vakans- vikarie i Laholms fögderi från och med den 1'januari 1944 och därefter enligt Kungl. Maj:ts be- - slut 5 maj 1944 förordnad tills- deriet, I samband med 'den nya uppbördsreformen utnämndes S. efter ansökan från och.med 'den 1 juli samma år att vara härads- skrivare i Kungsbacka fögderi. . Och så kan det vara på tiden att återvända till nuet. efter denna utflykt till flydda tiders - fögderiväsende! . ” i A " Nuet representeras av härads- skrivare 'Erland . Linton, en'i södra Halland populär man, som tillsammans med sin personal alltid är redo att stå allmänhe- ten i vår länsända till tjänst med de 'skattetekniska proble- men, I och med det nya härads-' skrivarekontorets tillkomst vid Hästtorget bör vi nu vara för- vissade om att få behålla denna institution - på '. ”hemmaplan”, - Därmed har för oss i södra Hal- land mycket vunnits, som vi lik- som hittills på alla 'sätt kommer att slå vakt om, 0 ov All Zz Z Zz Z Zz den ' 26 mars. 1896. Anställd. i . 5 decennier , YYYvFYvFYYFPVV vrevererevyTYTYFEFFFYFFETYTTTTYYTYVYTYTTTFTEYTTTYTTErvTFFFT TV LO 4 vidare som häradsskrivare i fög=" " ' — Ye Vv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.