AA UTYYYYYNYVYTYYYYTYYVYYFYTYYTTTYTVYYYTYTVYYTE STI VEV - Torsdagen den 4 januari 1962 -positionsställning, På andra hål I — särskilt inom det radikala "> partiet — har mana ofta sökt driva in kilar mellan dem me; betar som två självständiga par-. tier men de har sökt ena sig borgerligt alternativ till "den politik," som .nu under: social- demokratisk . ledning förs av "I tolv.år har på stora bor- - . gerliga partierna i Danmark samarbetat ' med varandra dels inom regeringen och dels i op- hittills. förgäves. - Venstre och - "' Det konservative Folkeparti ar. I om de "stora" linjerna :för ett:. Elisabeth J ohansson: Dp: "solen sjönk till vila någon- natten skyndsamt sitt mörke täcke ”Töver trakten. Omärkligt övergick kvällen i natt. Urskogen började sin 'serénad och den: skulle fort- ”] sätta timma efter timma. - skötte blåsinstrumenten lite läng- stans i skogens famn så bredde É Syrsorna spelade fiol ' och man- dolid "närmast vårt, hus. Fåglarna ' re. bort, och där bortom "från mörk-. : ret . .bland ; träden stärnde nattapan I dagarna har. en krets av dande män inom Venstre med: p; ut. en skrift i syfte” att' få: i äpektt Och ide konservativas man, godkände, en rad förslag. forrahing på längre sikt. : ter:i Danmark — Fentav är . ” upphällningen, i ve — Ingalunda; säger Erik Erviksen. + | Mer än: någonsin ' behövs det ett liberalt samarbete i detta ut- . trycks moderna - mening. Vi har den danska regeringen. - tfn tiledaren;' förutvarande statsmini tern: Erik Eriksen i" spetsen givil » stånd..en . debatt” om liberala per- i rutvarande "arbets- + och istern: Poul Sörensen har. bakom sig ett landsrådsmöte, ' där- ”den'- Konservativa politikens . ut- kt Man frågar; sig om déssa båda händelser skall ” tas" som" ett' tecken" på att VK- samarbetet — som det populärt he- le- ar-' till: le- + om. på - , nu -andra osynliga djurvärl- den "in: med 'basfiol och .trumpe- ; ter. vilka kunde låta som sirener. i Ibland tände : jag ficklampan och "gick" upp och lyste genom föristren Nu niska: -eller . något djur ”därutanför. — Meny det var ingenting. Det, var endast Afrikas natt; och .det enda karnas ” och glitterdeKorationer vilket påminde om glittret i mörka, julgranar hem- ma i Sverige. <r Å Väde r den första delen av kv len, "vilken: är. natt "den "med för afrikänerna, sitter. de ' kring sina eldar på sina ”baraza”, ett tak upp- buret 'av”störar. Röken från elden jagar bort ' myggen och pratet ja- gar -bort tiden '—' men: detta: är kanske fel att säga, ty de har inte samma nervösa behov av att för- för att se om det var någon män-. jag. brukade se av den var lysmas- ' eldflugornas” levande - Vän ”"barazans” 'eldsken 2 . "medan djungeln sjunger representativa organ Horlogére”. filial ”Watchmakers of Switzerland Information Center” för att ha upp- rättat monopol i USA och förbru- tit sig mot antitrustlagen. Under NEW YORK (AEP) Med slutpläderingarna den 28 de- ember har. domstolsförhandlingar- na i der märkliga rättegången mot den schweiziska urindustrin avslu- tats efter 13 månaders utredning. Inför ” törbundsdomstolen i New York anklagdes den 14 november 1860 den schweiziska urindustrins ”Fédération och dess amerikanska rört opinionen i Alplandet, Ankla= da u ildad kolgolesisk läkare i hela Kongo; vid: frihetsdagen” 1960. 1 ' blev :; da” till sjukhusdiveltörer. De fick . större makt än läkarna '—' eller. tog sig större makt." I Kivi har sjukvår- darna : börjat operera. De gör. kej- sarsnitt; och det säges att flera pa- tienter” överlevt. . En | kongolesiska berättade att. hon, opererats så att hon inga fler barn skulle kunna få, Att de överlever "beror väl delvis på" att "patienterna. är så "vana sid ut om "hän skulle dö' innan' dess' och andra få äta frukten! : Nej, för - -Sä- kerhets skull .sätter:han inga träd- plantor, 'Afrikanerna ondgör sig över alla dessa fruker som vi vita ploc- kar. på våra” tomtér, träden”. "växer ju på Kongos jord. och frukten tillhör jul kongoleserna. AX efter år kän" de 'gå' och 'se 'snett på de vitas träd. Hellre stjäl många från de vita än att'de 'sätter en kärna själva 'i. den feta jofden. Ty 'tänk rättegången förhördes flera hundra vittnen och framlades 711 officiella utredning resp redovi Do- Klockekrig Schweiz-USA" Mi dramatiskt slutskede > [skada USA:s internationella anse. ende och hindra USA:s aktivitet I-:' hela världen, Lilla Schweiz står fast bakom sin urindustri och vågar använda hårda ord mot. det mäkti« ga USA, ” Fallet har sedan ett par år upp= gelsen mot schweizarna bygger på antaganden att den schweiziska ur=- industrin genom sin fasta samman= slutning till en da intresseorga- nisation - eftersträvar monopolställ« ning på den amerikanska: markna-. den, Åklagaren försökte bevisa att schweizarna genom ”sin . enhetliga prispolitik och genom uppdelning rev Ilan maren Cashin har nu på sitt bord; mer än 9.000 sidor' vittnesprotokoll och 1500 sidor officiella dokument, bland de senare flera diph rikanska urtillverkarnas ekonomi: av den «amerik marknaden velat -förinta de ame=. ka frihet,. som är. grundvalen > fö USA:s näri aktstycken, utfärdade av schweizis- ka regeringen och schweiziska för- bundsparlamentet, . likaså utlåtan- den av. de högsta schweiziska dom- stolarna: I ett beslut av förbunds- parlamentet i Bern, vilket officiellt tillställdes USA:s regering och vän- ligen kallades för ”Amicus Curiae”, ; dvs ett ”vänligt rättsuttalande”, he- ter det bl a ”Tillämpningen av en amerikansk lag, i detta. fall: anti- trustlagen, mot en 'schweizisk sam- manslutning av: offentlig rättslig karaktär - innebär, Xen 'flagrant kränkning av Schweiz statliga obe- roende och 'suveränitet, Den utgör Bakom den améi kanska + urindus strin, som av begripliga skäl ogillar ; den schweiziska konkurrensen, står » '. mäktiga påtryckningsgrupper, Un= / der de. senäste. åren har:de vid:: flera tillfällen tvingat den ameri=. kanska administrationen till diskri« Fminerande tullåtgärder 'mot. den schweiziska urimporten, Då inte ens detta hjälpte, inleddes rättegången i enlighet .med antitrustlagen. , En fällande dom :väntas "omöjliggöra försäljning av schweiziska klockor på den amerikanska marknaden. ' Schweiziska regeringen och parla= mentet ger sitt fulla stöd åt landets —, om de skulle dö: innan träd t bär | ett brott :mot gällande internatio- tri, i jä tridi > Vv Lå konservativa. | grundsyn so som de. I driva fiden. fom, västerlänningarna smuts: "och" baciller . att de delvis !frukt. . . H nella rättsföreskrifter och mellan FA Sterikensha finansyrub= - "ch Poul. Sörensen : fortsätter. se ändå som den fär" gjort blivit immuna. Nog förstår jag de set mest förundert ga är att af- folklig lag. Ett fällande 'domstols- per som stöder urtillverkarna, Dom<. 1 Den. gemensamma politik, som «vi ' "kom överens om i, samband med en s.k-VK-planen, vilken syftade , - dag, inte fullfölja, därför att man "nu förbrukat det budgetöverskott, .som vi ville Visponera över. Men t ee '” de båda partierna har samma ”ideel- » Ja grundval, De har en syn på -: förhållandet mellan staten och med- borgarna, -som ' principiellt avviker från den som präglar den socialde- mokratiska politiken... «=> + oc ' Erik Eriksen: Vårt samarbete syf- y tar inte till” att ”ta. poäng”. från ” varandra; I det "avseendet skiljer det "sig. från , det 's k samarbetet > mellan de båda regeri tierna, ill "stora skattelättnader, kan vi i £ hän det nödvändigt: med: allmänna val, före' ett ' slutligt ställningsti in. Nu finns det: dock stora 'för- utsättningar för att, allt det, gamla skall. komma tillbaka till dem som ”bor långt, bort från städerna. Är det” krig på något håll i Congo, så når endast” dyningarna' hit." Livet är ganska lugnt; Att sjukd till- Sekler. - Under de : senaste sjuka : som föredrar att ligga. och dö hemma. « Sjukhuset” i den trakten ”ny- byggt till frihetsdager och ' för att vara” i urskogen får man nog. -säga att.det är hypermodernt. Men kon- goleserna. ”har'inte lyckats få igång elförsörjningen så det har inte gått att. sterilisera på sjukhuset: -trots tär är Ju frist, men eldarna brin- ner lika lugnt och varmt som förr. Köngolést gande. till Europamarknaden.' Och Poul Sörensen tycker för "sin "del att de- nuvarande arbetsformerna duger. Regeringen ' leder förbere- |" delserna till Danmarks anslutning socialdemokraterna och radikalerna, De senares samverkan är ett slags - > gemensamhetskommando, "som ' är högst ofördelaktigt för'de radikala, Snö .har'ingen "skriftlig överenskommel- » «82 om. samarbete :i-, motsats - till re- geringsparfierna har vi och Venstre > inte: något” protokoll härom.:: Och |: det hör till undantagen” ätt ” grupper i folketinget utväxlar åsik. |. ter7om "framlagda Jagförslag” innan - de” dryftas inom” grupperna. Men inte desto mindre. kommer vi; nä "tan alltid: fram "till: samma .dömning. Vårt samarbete vilar al > sår inte på någon konstgjord grund- Splittrad opp sition - motpartens önskedrö --- Båda partiledarna "understryker ' att deras: samarbete inte skall be- traktas 'som något tillfälligt. De har flera planer . på : politiska initiativ » och hoppas bl a att kunna presen- tera ett gemensamt skatteförslag. "Samarbetet inleddes år 1950. Men räknade man den gången” med att det skulle vara så länge? . | — Jag har. aldrig tvivlat på ätt det skulle kunna hålla, svarar Erik . = Eriksen. På :20-. och 30-talen var omkom.” Av dessa var 106 barn! ting. Def siste läkarén de haft ha- ; N fon >> den frågan, Och Poul Sörensen till- (113). Ar de ess var. vår 746 de . kommit : hit efter det. att de bränna upp: en människa fullstän- | de" civiliserade folken. Detta kan | Sina arbetsplatser. ,< i Vad för väl Taiddeg? Hen" NM lägger; Jag ' undrar: om inte alla (695) män och 328 (237) kvinnor. ' | blivit fria. Han var svensk och han | digt invärtes. . Obduktionen' "visade | ta tid: Att vinna befrielse: från tu=jXN”=-. - - : Sedan ! oh vt pr olöst hm ljo Partier, oberoende av skolpolitiken, I åldersgrupperna 15—59 år om-' var som 'en, av, dem. Honom; kunde | det, Han dog. på två timmar.” ;-', 4 | senårig förnedring och. skam ” är | ning, så kommer det att fortfara|med den> Aa pplösta Sang”. - den' -socialdemokratiska statsminis- tern. Stauning . i”den avundsvärda oul Sörensen -inflikar: Vil: till :E irknaden ' och -folke- tinget orienteras om arbetet genom utrikeskommittén och den” särski I- da marknadskomrmittén. ss N - Cärl Kauffeldt' dödade i trafik "under. fjolåret Statistiska - centralbyråns pPrelim inära uppgifter: omkom un- der" januari--riovember förra året 928 personer; i trafiken. Lägger man därtill NTF:s likaledes: preliminära decermbersiffra, som är 84 — cen- tralbyrån har: ännu inga uppgifter för december — blir det totala an- talet dödsoffer, LO” Det -är "ännu för tidigt: att” säga om 1961 var ett svartare trafikår än det föregående. År 1960 uppgick antalet '. omkomna ' i trafiken - till 033. Den ' siffran var emellertid byggd på Statistiska centralbyråns |" preliminära ' uppgifter ” för” årets samtliga månader. '- Just du ger det föreliggande "sit fermaterialet anledning till en viss optimism ” — 1.012. dödsoffer mot 1.033 året före — men tyvärr bru- kar man få jämka slutsiffran upp- åt när Statistiska centralbyrån - så slutet av januari kommer med sin nu bara: utlänningar 'i deras land. Det är Dågot mycket stört i detta i.-landet, . om” man "än: bar, i, ett lerhuss själv och inte ens äger på blivit så dåliga.” Kläderna har bli= vit:så dyra och. inkomsterna små. na sö det. egentligen om arbete i ”en”ekva- tortalskög?. Det. växer: ju. överallt. Inte behöver de-riskera att bli atan mat. Det blir: nog aldrig hungers- nöd ide. trakterna. are "Visserligen är det én hel act som och ting har blivit så gräsligt dyra. Dubbla priset minst för ett tyg till vara, Hotellet, .som också "är f deras” , är stängt för servering; när det in- te finns. öl. Den ende: vite” som finns ''' samhället förutom missio- närer tycks ha tagit som en av 'sina uppgifter att "hålla ”. kongoleserna med öl, Som om; det inte räckte att de-dricker sitt pombe (banahöl). mn De svarta får de höga ämbetena : örstår jag att det" känns mycket ,'gott för. ett kongolesiskt hjärta att veta att det nu är de- ras: egna som har, de: "fina titlarna, vilka - förut , endast de vita, hade. ” statsposten och själva administratören är kongoles. Hur mycket stryk den siste. vite admi- nistratören fick innan han definitivt ”åkte ifrån” -Walikale, det kommer, är säkert stolta över att vara självständiga.' Der vita är att” äga "landet, äga de stora husen pass kläder att man kan skyla sin St kropp ordentligt. . Ty ' tiderna” har | inte fungerar som det borde; Saker en kvinnodräkt. Och fina ' vill del au den hö d Al: la madrasser har förts till Stanley- ville. ' Det mest troliga är: väl. att soldaterna ligger på dem där: De kongolesiska dokiorerna, i verklig- lä. na. an fänt på det nästan folktomma sjuk- änte endast : på ”jukha- sen 'som folk nuförtiden får spru- tor i Kivu. Sprutor det är mode- saken det” när det gäller kroppens |: vård. En" karl satt. och" tvättade :en jä: Walikåle” Hur” "Hade”han 10, en” annan karl som fått den fått stag -på, én. spruta: hade: gett honomien: "injektion för hjär en annan plats”. går en anna man "omkring med en spruta. och ger folk injektioner; Vad han" spru- ; tar in är inte lätt att veta, ty me- diein är det ont om. Trollmed inen kan göra underve k Visserligen : 'afrikahernas ” troll- medicin hemsk, "men i vissa fall' har de 'dock' lyckats" listå' ut naturens hemligheter. ' Jag har nyligen hört att västerländska, läkare" försöker utforska - hur. Kongos trolldoktorer bär: sig åt att framålstra, moder- mjölk -; på ' vetenskaplig, ', naturlig väg. Det. jag. skall. berätta .nu' har jag hört av: européer, vilka försäk- rar att det är absolut ' sanning. För en hel del år sedan dog en 'mor i Walikale och lämnade sin lilla oaby i livet, Familjen hade inger. mjölk för att hålla den lilla vid liv. Det fanns inte mjölk och torrmjölk” att köpa; men kongoleserna "visste råd. I' skogen sökte de upp de. växter de behövde.' Barnets' gamla farbror i: tjugo-—trettio " år ; | bott intill vita som planterat frukt- träd, "afrikaner som, älskar. frukt, utslag mot en ansedd schweizisk indystrigren skulle med säkerhet stolsutslaget väntas bli tillkänna? givet i mars 1962, Å mie : planterat eller satt. några, kär- nor själva..-Men oljepalmer finns det "gott "om: Jag undrar faktiskt varför. "Men jag vet, 'att i en trakt där. jag bott har belgarna haft en lag: tusen : francs böter. fick ' den SLU projektets. förtrapp heten sjukvårdare, ” regerar suve- huset. Att” det inte grott igen' méd ör som "högg ned 'en oljepalm, så jag antar" att-de.: låg bakom palmerna; mäktiga arm skapade; uppkomsten lav ' ufskogstolkets bomulls och kaf- födin- feplanteringar," "vilka: dock; i ara: sj ständig för: den! som inte vet-vad betala priset för att bli det. Sa vården: Jag vill berätta om ett un: dantag; det väckraste” jag sett i den vägen. : Det är en kristen som ar betat. fill med". k sjuksköterskor i ett tjugotal å år. Han har ingen. examen, Han; är gift och har stor: familj. Någonstans' uppe i urskogen" "sköter han en dispensär byggt färdigt "sedan "oroligheterna börjat och de vita rest.' Där sköter han "sina sjuka, "sitt B Boch sina spetälska., Där 'är han pastor 'och hela, traktens ' själasörjare, . Staten vill inte '3e honom någon lön, ty fortsätter ändå, respekterad av myn- digheter, hedningar och kristna: En gång 'då han fick lite pengar för eget bruk, så använde han det till att betala sina - medarbetare "lite samt till att köpa tvål för att tvät- ta barnen' rena; 'Han är mer än en vanlig kongoles.; Han är' mer” än en vanlig: västerlänning. Trots allt arbete har;ha tid fören döende där han i sin nöd behöver hjälp, liksom : de” "till. stor: del: med” sin |- det betyd:r, och det är inte lätt att bli civiliserad för den som inte ' vill |- get; ej: minst "då "det". väller: uk och "ett”litet: B B 'som "han: själv i. han har ingen examen, men han |: väl: -mottage : s Pena » Här ses rektor. Clason Selassie: till nl höger) sar Haile;5 Den 10 december reste som ti gare nämnts dé "båda -ledarna ' för SLU:s Etioplönprojekt' Carl .Clason och. Urban - Palmgren + till": Addis Abeba. Vi. har nu fått det första Tresebrevet från dem, -. oe " De berättar att ide blev hjärtligt mottagnå. av: svenskarna i: Addis Abeba då. de anlände till flygplat- seiv och att de mött förståelse och Tv: senih -")tor Clason ett. sarntal med denne > Clason och Palmgren har. till sammans” med "de övriga svenskar=. na 'som var med planet till! Addis Abeba . varit på audiens: hos: kej= saren,” Vid :detta tillfälle. "fick rek." och han lämnade då en redogörel« mycket intresserad och lovade att på alla sätt hjälpa till. : se för SLU:s projekt. Kejsaren var un er s situationen att kunna säga: ”Oppo- väl att. bli" en av traktens läger-|3t växt . Sedan kunde hon am- : : sitionen är inte enig om en'enda fullständiga sammanräkning, RE bee fer för uppväxande” släk- ER Inet, som" växte upp och Ie- | samt har tid. föratt hjälpa sin fru erhållit värdefull älp i plane- - vudaruppt SLU”arna, gör . sak”; För: mig har. det avgörande Byråns - uppgifter fram ten.” Han” blev - så slagen : att. till med barntvätten, och har kraft att ringsarbetet. , ». pamvudgruppen, avres varit att nå fram till ett förnuf- tigt borgerligt samarbete, som kun- de presentera ett alternativ till den socialdemokratiska . politiken. Men samarbetet har inte berövat de båda |: partierna något av deras handlings- frihet. Emellertid är, Venstre "och .de , koriservativa inte överens på alla ” "områden. Det gäller t ex skolpoli- tiken. Kan detta hindra - -en ny - regeringssamverkan? Båda partiledarna” svarar nej på får ,händerna' fulla med att rätta till "vad som behöver rättas till "under den närmaste tiden med dess många problem, sat | Enighet om Europamnarknadeh i s IDet. har. höjts en 'del röster, för en Sponlingsregering som skulle ge- nomföra. D: lutning till ur polisrapporterna medan -NTF:s siffror "bygger ' på pressuppgifter; som av naturliga skäl inte kan' bli fullständiga... En del dödsolyckor kommer inte till tidningarnas kän- nedom, och många gånger inträffar dödsfall långt efter det att olyckan hände, Statistiken måste därför i sitt Preliminära skick tas med e- servation. 7 + « : ” Enligt NTF:;s Preliminära statistik inträffade under 1961 924 olyckor och med kongoleser ' tyckte synd om honom: och det ville inte säga lite:i det fallet. Militärchefen är också kongoles, om han kan täsa eller inte,. det betyder ingenting. Och. .de gamla . stamkungarna .s sätts åter i a ämbeten. '. ae Förr fanns det inte en e das svart som fick'. kallas: ”herr doktorn”, bara de vita. Nu är det kongole- ser "som är de allra största männen på sjukt och : bestä all- (f å 866), i vilka 984 (932) I kom 556 (554) och bland åldringar- na 322(265). Övriga kategorier: - ; Bil=: "och / bussförare 187. (186), me-förare 67 (56), mopedförare 124 (113), bil> och busspassagerare 161 (145), 'me-passageräre 3 (10); cyk- lister 151 (157), fotgängare 243 (237) och övriga — kuskar, traktorföra- re, kåkare o dyl — 48 (28). ”Europamarknaden. "Men Erik Erik- sen, avvisar. tanken. . Samlingsrege- tingen är en de radikalas önske- dröm men jag 'kan inte se snågot förnuftigt - i en. sådan, säger. han. . Alla partier med undantag av &ksel "lArsehs socialistiska folkparti är mm Fen anslutning, Inle heller anser -— 121. 1 tätorterna inträffade 219 olyc- kor (234) 'och på landsbygden 705 (632). nn Enligt NTF var oktober den mör- kaste olycksmånaden med 118 döda. 1960 var; det november som hade det högsta ' antalet b trafikdödstall de inte glömma. Men han reste ser dan; då hans kontrakt utlöpte, se ; Det är egendomligt, mén en etropé verkar det som om; stolt- heten över att deras 'egna: kallas "herr doktorn” för - 'kongoleserna gd annat. B utmärkta sjukvårdstjänst för kon- goleserna fungerade fint långt inne ir urskogsområdena .. i det Kongo som var före den 30 juni 1960, Det var väl ingen som kunde tänka sig att den: så: snabbt. skulle förfalla till den förfärande. grad , som". vad skett.” Då” läkarna lämnade 'tandet blev”. operationsinstrumenten : kvar på sjukhusen. Det fanns ej en en-= ver än i dag. Om det är svårt att tro. för västerlänningar, så är historien sann och Walikale är inte" den enda plats där 'uppe i ursko- garna där folk känner. till den me” dicineh,;, Då det gäller. ”giftmedici- ner” lär ett av felen”med deras an- vändande vara, att'de som distri- buerar” dem: eller använder”, deri har :svårt ' för att veta: hu: pass stora” doser 7 de - skall ge,' Då Jet gäller. gifter.'som användas att döda synes det mig att de är ofel- bara .och hemska. Ett gift kan t ex Ett typiskt exempel på; den stora skillnaden mellan” en afrikan och en ' västerlänning , i : tänkesätt-' och livsinställning" får man av inställ? ningen till trädplantering." En väs- terlänning kan ju plantera .träd in i ålderns" höst och; känna" glädie vid tanken på att de träd ban plan: terat 'skall Växa, bära frukt och g svalka åt. det uppväxande, släktet En' verklig > afrikan planterar ”. c regel inget annat än bananträd som kan bära frukt efter ett: enda år samt kaffe: —' och. bomullsbuskar vilka snart ger inkomst. Men inea träd 'som dröjer fem eller . sju års. med att'ge Se Ty, tänk". bära folkets nöd på sitt hjärta. Han är. en 'den verkliga. civilisationens ambassadör” i Kongos dunkla djun- get. - ARS - i "Verklig frihet tar tid ätt vinna - Om man 'vill Bli ägare till någon- ting måste man' betala. priset för det.: Detta kan man' med jsärskild mening säga, då ' det gäller verklig civilisation. Mycket av sin otämda sk - måste : J ur utlämna innan” de kan räknas till mycket svårare än att få friheten av den: 30 juni 1960. Att bli fri från .gammalt' mörker kan ta myc- ket längre tid än vad många tror. Redan före frihetsdagen försäkra= de vissa personer, som kände lä- get i: dåvarande ' Belgiska Kongo, att om de vita gav'sig av skulle snart urskogen växa: där städer? nia stått, . Kommer. det gamla tillbaka, så "kommer inte bara afrikanernas slö- het”. tillbaka :— den ' som delvis jagats bort under de vitas herra- välde. Mycket annat skulle ock- i $ kamma tillbaka: ör Får icke kongolesen en fast led- "Den tid som. gått sedan de an- SLU-are, 'som anländer till Addis) Abeba ; den 120 januari, Ett preli- minärt program är; klart: De för- sta .dagarna kommer man att stan- na i Addis Abeba och bese staden och de missionsstationer och" andra institutioner .med "svensk 'anknyt- ning som finns i närketen. Den 18 januari "räknar man med att del- tagarna skall vara” utplacerade, på att gå bakåt i tiden, med än större steg än vad det gick framåt 'un- der belgiernas senaste år som der ras herrar... " Under dagen lyssnar väl knap-|- past någon till den dova sång som kommer från ett smutsigt vatten- drag, men 'då mörkret fallit över det hus där jag bodde kunde mi- na tankar: gå till dessa miljoner vattendroppar vilka smutsats Un- der sin rastlösa färd genom Afrikas vildmarker och som tillsammans på sin väg möt ett för dem själva okänt lände har de”använt till att förbe-j. teda: för den'stera grupper om 14.- Abeba från Malmö den 3 januäri. ; At . > Besyiken I "Gunillas mamma är mycket för- tjust i att experimentera med nya maträtter, vilket inte Mitid upp- mar; En. dag: vid middagstid kom- mer Gunilla ut.till mamma i kö- - ket. På spisen 'står bl a en kastrull i vilken f ligger en buljongtärning rv I vatten och Gunilla frågar: tärningen och utbrister: —-- Va, har du nu en av dina nya " rätter igen? " : : hv Ett sovjetiskt flygplan har trans« porterat en mekaniker ' vid en Bustralisk antarktisk station till den sovjetiska — antarktisbasen ;Mirnij ör läkarvård på begäran av de australiska myndigheterna. (TE- Ett : belgiskt par har lyckats med bedriften att i bil färdas från Brys= sel till det llla kungariket Sikkim: mål sjöng en för oss ofattbar. och dock tjusande vemodig sång. beläget .i- Himalaya mellan Indien : och. Tibet, (TT-AFP). > skattas av . övriga familjemedlem-", en > UR NÖJESLIVET, CC va Fadern till sin son: — Jag bes NM griper inte, att du har Blivit så. 1: at. och inte "vill göra något, För = .c har arbetet. alltid värit ett. sz ling ger Bondi även en koncis re- sumé över olika teorier och resul- tat framlagda av. forskare som Ein- stein, Eddington, Hoyle, Hubble och händer inuti stjärnorna och mellan .J dem. Dessa är några av de tidlösa frågor H on .professor vid London-universitet, behandlar "i denna lättillgängliga översikt över den moderna astrono- mins landvinningar. Mot bakgrun- den av de motstridiga teorierna om ett stationärt universum kontra ett universum stått i ständig utveck« åstadkonuda s så sköna toner öch de- pet, Kklarinöt ; eller ; s öjt: finierar, vidare orsakerna ' till att 16:50, KO : olika instrument har olika ”klang- profil”. De viktigaste instrumenten "UVARLDSKYMDENS "GÄTOR — cembalo, piano, violin, klarinett, av Hermann Bondi, Prisma. oboe, basun,, trumpet etc. — pre= » Hur stort är universum, hur upp- centeras, och å sista kapitlet fårl| stod det och vart är det på väg den intresserade även lära sig hur | Hur gamla är galaxerna och stjär- man bygget ett" enkelt men fullt |norna? Hur snabbt förflyttar sig de användbart blåsinstrumet: en trum- avlägsna galaxerna från: oss? Vad H. Benade, författaren till denna Science Study-bok, har: kärnfysi- ken till yrke ; och - flöjtspelet ställ re lhobbyr Benade börjar med vågrö- relsens 'karåkteristiska egenskaper och visar att den ”enkla” tonen är -BOKNYTT ' TON” ocH KLANG. av, Arthur H. Benade. Prisma. ' "Den musikaliska" akustiken ä är ett, av de. na mellan: vetenskap och konst som över.: huvud ' taget finns, vilket i någon. mån illustreras av att Arthur förståelsen av .sådana 'vä naturfenomen” som. norrsken, ebb| Sonen: — Ja, men”. p och: flod, : : jordmagnetismen . ochi har wäl inte kommit Ean - jordaxelns vandring, An 50, | bara för att roa oss?" & långt ifrån enkel. Han klargör & även hur det kommer sig att den jämn- tjocka strängen och blåsinstrumen- tens olikformade' ljudpelare kan
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.