' on till tidningens julläsning, fråga- .. ling kunde passa. Han svarade. .." det måste göras så; att det blev: Bot ON 1 I SÅ : | LT:s. JULLÄSNING - 1966 .Den köpman, som rubriken här ovan syftar på, är Elis Bejve. Han gick bort hösten 1964 efter en tids vistelse på lasarettet i Halmstad, . Att jag nu här skriver något - om de exlibris, som Bejve sam- lat, beror därpå, att han velat det. Redan för” några år sedan uttalade han denna sin önskan muntligt till mig, och i hans”ef- ,,terlämnade papper låg én skri-. ”velse, varl- detta : upprepades; «Den hade nämligen följande ly- delse. No. i . ”Käre Joäl, brave vän! Om, jag ber Dig, tager Du säkert hand om" mina anteckningar för pub: lUcering i någon tidning eller i 'någon halländsk årsbok, Du tac- kas varmt .på förhand, ”Tuus De anteckningar Bejve här ä syftade gällde halländska exl bris. Han hade samlat dessa i en särskild grupp, c:a 150 stycken, och av dem hade han utvalt om kring 50 av de bästa och märkli gaste, Vad skulle jag nu>skriva om dem och var skulle det tryc- kas? I en exlibristidskrift?. Men någon sådan finns ju icke i Hals land. Bäst kunde det kanske”ske If en daglig tidning. När därför : .«. redaktören för Laholms Tidning en dag i slutet av nov, ringde ' upp och .bad mig om ett bidrag, de jag, huruvida en artikel om Elis Bejve och hans exlibrissam jakande. Men om jag nu skulle skriva en sådan, fann jag, att « "en verklig ”folkläsning”. . Det fick ej bli en del torra uppräk- skrifter, utan” det :måste bli got som var lättläst och . ståeligt. Det tfö kort beskrivning på motiv som + användes för dem, omnämmande » enhuv - senten; 0å. k tin, på sina” exlibris.” av dem som ritar sådana m. m, "Men först och främst skulle det . redogöras för exlibris, som äges ",, av I Halland födda personer och $,- som Bejve lyckats förskaffa sig.', . "+ en bokägare klistrar in 'på främ- 3 re innanpärmen I en bol” för att " talas om Elis Bejve' och hans. "gamlingar, och" sist, skulle" det Ett exlibris är ett märke, som visa, att boken är hans, ”Exli a mn >» tekter har passare och vinkelha- var Väl" kärleken ' till böckerna ke; sjökaptener en" båt, lant- '- söm väckte hans lust att samla brukare en såningsman, 'jurister' ” på > exlibris och lägga ned hela en vågskål eller en uppslagen ''"sir sjär intresset för- dem. Han lagbok, på vilken ett-svärd lig; + samlade och studerade ”bokmär- ger, musiker "ett: musikinstru-?, ”ken” så ville han helst kalla | » sina 'exlibris — år från är, och ment ov. s. v.- Vanliga är även. s; a en a k. heraldiska motiv, såsom adels- "--med tiden blev han så förtrogen - med sådana, att han visste mer vapen och annat äv liknande art. Må Många har exlibris med en bild > om” dem än de allra flesta. Han som syftar- på deras namn. Så '"' fick med :tiden det erkännandet, kan en Roosvall ha en ros, en" fatt han var landets främste exli- landets främste exlibrisexpert 7 König, superkargör vid Ostindis- Makarna Kerstin och Ragnar ka kompaniet (1717—1785). Han = Altgård i Laholm har exlibrisfo-' . dog på Stensjö, en av hans egen- + totypier, utförda av teckningslä- domar i Halland. | . rare Olof Stamberg- därstädes. - - Efter denna "litet mer ”allmän- Gustaf. Ambjörn, professor 1 na” översikt skall jag så övergå - Göteborg; har själv ritat 'sitt ex- till att redogöra något för de.hal- ' libris, utfört i fototypi, Motivet ländska- exlibrisen. Det blir, så- ' är ett fartyg, som går fram med som .det redan är sagt, blott ett :' [ segel, spända av en förlig vind, fåtal av dem som kommer att Devisen är: ”fluktuat nec mer- presenteras. En översikt över gitur” (det vräkes av vägen dem alla" hade ,ju. blivit alltför -men sjunker inte).. ur längrandig. och tröttande... De, som här behandlas, kommer i ägarnas, bokstavsordning, . ' Först nämhes sålunda det exli-' -Ekström en ek; en:Svanström”" 'brisexpert: Villigt och säkert : en: svan, en Björnberg en björn ' gav han råd och upplysningar i, Osv. 2 : ">, exlibrisärenden, Han fick också "Andra ' här också ordspråk eller = föl roendet att vara Sverigere ” ningar som. f” speciella facktid- kommer :. därför +. > först en "liten "redogörelse för, .. , vad exlibris' är -« för något, - en: obtem.ä ' hade ”Ööver djupen möt höjden”, ” i : tf "Tv. Det vackr av Elis ”Bejves” fém olika 'exlibris, Det är en: originaletsning,.signerad" av. - den finske konstnären Alf -Dannving:” Mirket är en gåva av direktör och fru Paavo, Helkama, He ingfors, och avsett för de av Bejves böcker, som blivit tryckta i Finland, Furan på bran- vensbild av 'det tappra. Finland,' ”låndet" av hjärtan och hjältar” (1946); t.:h. Elisabeth danske vapenmålaren Johannes Britzo:1953: (fototypiy : ; Bejves exlibris, utfört av kungl, ne - pg Ng Er 'bris; som ges av fil dr Alf Av Joéäl M Wangö =. Ahlberg, författare och fi d. rek- a Es ' tor,: född.i: Laholm... Motivet på daktör för Nordisk 'exlibris Tid.'- detta är rätt så lustigt, ty. det skrift. Det var. han några år: illustrerar en ' variant av: den men.slutade därmed sedan.” Vad -' gamla .sagan .orå S:t Göran och » ”detta..berodde på, vet. jag icke... Men när han åtog sig uppdraget, äkrade han med att jag och en- annan. god vän till honom, lek- or Friberg: i Stockholm, skulle li, flitiga medarbetare, vilket vi dock icke hade tid till, DV 21 Själv? fick.: Bejve med tiden ser, grevinhan' ,: Sofia ; Bernadotté”” VAut omnia aut nihil” (alt eller: intet), friherrinnan: Sofi liga" draktypen, men "S:t Göran” företrädes här av en skald som - rider. på sin :vingade pegas.-I- stället för spjut har han ett: långt pennskaft med en penna, kens gap. Ovanför skalden->dik- Wedel Bengt t son, fil. kand, "Konstnär är C, H, Jensen-C i bris” är latin och betyder orda-” | Mang grant översatt ”ur” eller "från 7" böckerna”. Btt märke, på vilket ' 1 det står exlibris jämte ett namn, tv. ex, Gustaf Boström, säger kort och gott: denna bok tillhör , Gustaf Boströms bibliotek, » Exlibris har funnits nästan 1M- . ka länge som det existerat böc- ker. En bokägare ville ju sätta ett märke på det som I bokväg ' tillhörde honom. Andra, fick. då , inte så lätt att lägga beslag på det. Till en början användes nog endast ett enkelt bomärke som "kännetecken, det vackra handmålade mär- ken, särskilt på' förnäma perso- ners' böcker. Sedan hade man träsnitt, och kopparstick bokmärken, Numera tryckes. de flesta exlibris med en kliché; . man skaffar sig en liten teckning eller en fotograferad bild, efter vilken en kliché tillverkas, Ett mer värdefullt och exlibris kan fram: tjugotal andra ning, fototypl, kopp; grafi, ljustryck, stålgravyr, nålsgravyr, trägr De motiv, komma på exlivris, r nästan o- äingre' fram blev 7 som . ändligt många till antatet, Här ' kan det endast ges några exem- Ne pel på dem. Rätt mänga har ta git det gamla barndomshemmet på sina märken, Många yrken har sina specielta motiv, läkare, har eskulaplusstaven, omslingrad av den heliga ormen, tandläkare ” har :tandvärkshelgonet sancta” Apöllonia, som ståtar med en ut-: dragen tand i den väldiga tång” — "(fototspi)s th. Carl IJ:or Carlstedt, foll som hon håller i handen, arki- ..taren sitter, på molnen tyckes” kanske" der':största privata exli" "jer en kvinna. (?) med en stor brissamlingen i landet. Han hade” : i-denna. c:a 12.000 svenska: mä 'e ken-samtr-därjämte en stor sa Ilingsvernsk--finska och utlän bka. Alla möjliga motiv och fä « ger) konstnärer: och ' framställ- veningssätt kunde man finna i den- ; Na väldiga ; mängd. av exlibris, s? och med stor :' flit "och ;skick< ”lighet.sordnade: han dem” och namnen 'päå deras: ägare, nn cs Den "mest :' produktive : och skickligaste. inom" den. 'svensk; exlibriskonsten "var :på "sin: tid; hanö dog" 1951, Arthur Sjögren. Han':skapade cirka 109-exlibris- ata mi n,. och, Bejve lyckades att s. tillsin:samling få ett'stort antal ei Mavsdemy;.alla vackra och typiska för framställaren, En annan av, landets ..bästa»'exlibriskonstnärer var vid ungefär samma tid: Har- riet "Sundström. "Hon . fick ' äran : att-rita "märken : till "många av . Jandets: främsta "män, bl. a. till Zorn och ärkebiskop Söderblom, , Hennes märken är: naturligtvis" mycket : eftersökta av samlare, fa ör > Men ingen av dessa har varit så fattare, född i Laholm” 1892, Bil. . lycklig som, Elis Bejve, ty av hen. - den visar, en variant 'av sagan Al. Ahlberg; ' fil. d:r, vektor, / "bar han i sin samling ej Om sankt Göran och draken (fo-" mindre än 85 olika märken, vil, totypi).. Konstnär är| Harry Har. et är en komplett samling, den «> ryan, Stockholm; / rida av det slaget i landet, ' | ejve var en följd av år. per- » sonligen bekant med de två be-? römda ' danska exlibriskonstnä-" "rerna, Friedric och Johannes : Britze, far. och son, och av dem har:han flera Vackra exemplar i.” sin! samling: Själv har "han ett >typi ( "mycket rart exemplar, ett kop;" a : 'parstick,: utfört av. den senare. : ar iSpitape? pi - "a Det: äldsta märket 'i; Bejves om Ny iötitare JinneS "det. gott samling dr från år 1068. Det är N på några sådana skall ”, i so4s SVR Al i: - oms. " nämnas längre fram, i artikeln, Sr ett "kopparstick, som tillhört en berg har ett träsnitt som. ex! i- " i älderstyrman Fredrik Herman ., bris, utfört av konstnären Tors-, Elis. "Bejve . älskade : böcker, . ..MHMöijer i Stockholm (1621—1698). - ten Billman. Det visar en segla- och han samlade under ärens ””Ett annat gammalt märke, -ett ' n ge gång ett värdefullt bibliotek. Det kopparstic S har tillhört Henrik + stormande havet, bläckflaska i sina händer. Hon häller denna:långt framför sig,- för att'det skall bli lätt för ska s . den att få, när det behöves, mer ad» 1896 ., (fotot. Halms! En,, Lund, 1917, ypi) . Sritdt idetta' exlibris; är : Harry ' " Harryan. Exlibriset är en foto- en sådan, framställes. med ' isst : fotomekaniskt "hö pa tös - a kompone e Ilva sina” exlibris, medan 'andra därtill an-; ita någon konstnär för sina. trycksförfararnde). Lib Se Carl Carlsta vr Jeatine M. Bouvet. Hon var född i TSA' 1863, kom hon dog 1910; Bilden visar sliktens gamla adelsvapen skollärare Haparanda 1891—1950, Falkenbergs : gamla - " kyrka (fototypi). Ritat av ägaren 1910. 5. k. topografiskt exlibris, . i ige 1914, bosatt i Laholni,” " Finland; Furan på: branten här draken, Den senare har den van” ; varur bläck: droppar ned i dra- . >. (tänk på slutet)! L; v "> (fototypi): bläck i pennan. Konstnären, som . .hög- + Axel ' Andersson; överbibliote- ' .karie i Uppsala, har ett exlibris, som-är-en-stor-raritetr Det-är-en- etsning, gjord av' slottsarkitekt Age Lindegren. Bilden är en tre- -fot med rökelsekar, . Jägmästare: Werner : von Ar: nold, ' Halmståd, - har. ett ' heral- diskt, exlibris, vapnet (?); med- , ett gevär stäende på vardera si- »dan därom; fototypi.] An I - Elis Bejve hade själv fem oli- ka exlibris: 1: en autotypi, ut- förd av ' konstnären = Alfred Proessdorf; Göteborg; 2: én gos- . se liggande i det gröna, utfört av "dr. Akke Kumlien 1924; 3; sam-: ma som: 2, men som koppar- stick av Johannes Britze; 4: av” dr Akke” Kumlien 1937,: kliché; 5: en originaletsning, signerad av konstnären Alf Danning, Fin- land. "Det var en'gåva av direk- tör och fru Paavo Helkama, Hel- singförg, och :' avsett. för. de av ; Bejves bäcker, som tryckts. i är en bild av det tappra Fin- lant, ”landet. av hjärtan i och " hjältar” (1946).' Detta "senare är- ett märke med enastående märk- ' lighet, tjusning och konstnärlig- het. SIR el iv . .Bejves 'dotter:' Elisabeth : äger ett. exlibris, .en fototypi, med , blommande . växter, utfört av. Jo-. hannes Britze 1955, vv oc : Lantbrukare ; Hjalmar Bengts- "son, Harplinge, äge: ) (fototypi), som "visar en gam-. ; mak gravhög med :en ' runsten och en ek på, utfört av konstnä- ren Erie Nilsson, : Konstnären" Torsten Billman, -. Kullavik har till exlibris ett ori- - ginalträsnitt > på . Japanpapper,': . tryckt i 25 ex, Han har själv ut- Yfört det;: tydligen efter en -:vy, från Kullens. sn a 0 - : Tandläk, . Knut. Boldt-Christ- "mas, född i Halland råen. nu bo- satt i Skövde, består sig med!en . trägravyr, på: vilken texten 'ut- Tandläk.. Gösta von Bothmer, "Västerås, har bestått sig med:iett - kopparstick, delvis visande 'en « rumsinteriör.: Överst" på märket står devisen ”Respic > Deri gamla. franska damen: Jeanne M, Bouvet, bosatt i Sve- " rige. sedan .1914,: född 1863, död i Laholm 1940, hade ett exlibris, som var rätt säreget. Här syntes eri sköld med er högadlig krona över. yPå: skölden var" det tre stjärget och under dem en'ko"' ir a Frökeni Thyra Bruhn, Alings- "ås, hade som bild på' sitt 'exli- ” bris sitt barndomshem Wallda' säteri i Halland;: omslutet :av' en lagerkrans rén var: Albin Brag. Hesa Fredrika Carlberg, skriftställa- re, Råsunda, har en fototypi' av ” könstnären Ida Törnström, Göte- > borg: Märket är nämnt hos Car- lander IV, 365 Motivet är rätt o- Vanligt: ' en "bergsklyfta; i vilken "ett solknippe tränger ned och en : lyder; YBryd” mig". vejen,” tungeé" - Hammer”. fet ta ec ' iFröken Greta Carlsson, Fal- kenberg, har själv ritat sitt 'éx--' libris '(en fototypi). .Ett band .' ; av noter går nedtill snett” över "+ märket; Ett litet träd-höjer:sig ” ! däröver,- I översta grenen 'sitter en liten Pan och, spelar på ,sin / - flöjt, < ackompanjerad ' av - två sa sjungande fåglar på grenen ne- danför. Ett exlibris för 'en' mu- sikmänniska! ' ;. 23 » Henry” Carlsson,-- boktryckare, Varberg, har som huvudfigur på "sitt; exlibris, konstnären ' Arne: Djurvall,! en ” dubbelörn, och, nedanför denne ;'" Kamrer Lasse. Albolin i Var--. synes. Varbergs' fästning och en : svensk flagg (foto- seglare med typ). «cs . Fröken Linnea: Carlsson, Fal- re, som ger sig ut på' det vida, kenberg, här .ett träsnitt, gjort: av' Arvid : Carlsson,. Halmstad. - Motivet är drömfyllt och poe- tiskt: överst syns Karlavagnen på himlen, och nedanför står en harpa och ägarinnans namn (fo-.. totypi). 7. s -« Fröken Ulla Karlsson, Falken-' berg; har också överst på märket. Karlavagnen, därtill ' kommer. en månskära, Nedanför synes: en ' harpa ocH två små, spröda blom- mor: en blåklocka och en lilje- ”. konvalj. Liksom föregående är detta ett äkta bokmärke för en musikälskandé dam. + Redaktör 'Carl Carlstedt, ' Fal- . kenberg, död 1915, hade/ valt som motiv för sitt märke fäderne- hemmet i Nederbyn, Falkenberg, - "liksom Thyra: Bruhn; som förut blivit nämnd, eta "Mycket ovanligt är märket för en annan Falkenbergsbo, redak- tören' Carl-Ander$ Carlstedt, vVil- ket är utfört av folkskollärare Carl Carlstedt. Dädesjö. ' Två " starka färger, rött och svart, do- minerar helt. Röd är himlen och det "mesta" av" marken, svart är däremot gravkullen och den dä på stående runstenen. I. nedre kanten på märket är ägarens och konstnärens namn tecknade med : vo runor (fototypi). ' Ytterst ovanligt och säreget är det exlibris, som lärarinnan Sig- ne Eichstädt i Halmstad en gäng yes r ett exlibris ' göres av en runimiterad skrift, . (fototypi).: Konstnä- I hammare är lagd! Devisen invid - som . är: ritat: av : > oo. Framldne köpman Elfs Bejve. anmbygr '.I. denna by. berättades ' flera "sägner, som naturligtvis numera f är nästan bortglämda. Sägntr- na är i' flera. fall. knutna till - bestämda platser i byn. I: äldre! tid torde det ha funnits flera små gårdar, som sedan fått för- falla. "Jorden blev åter beväxt med 'skog på de forna åkertegar- | "na, ot.” ex. intill" Mjälnersten. Man finner odlingsrösen här och "var ute i markerna, vilket visar att marken .någon gång måste ha brukats. ne rv "Av BROR JANSSON "ningen att ta stenhällen. Av nä- 5 :gon anledning avstod, man och nöjde sig med att endast spränga "bort ett litet stycke av den. Vid ”lantmätning har man brukat sig "av Mjälnersten ' som'- utgångs- " En :sägen förtäljer att! i. en . backe kallad Enebacken - skall det finnas en stor 'silverskatt, Många har sett 'skatten” lysa i " mörkret, då de kommit. förbi Ett "stenrös ' med” stora "och" ' kraftiga stenar kallas Snibestu- - ga. Det är f. ö. samma. namn, hanarna höll till, på Haltands-' ås benämnes. Det 'berättas att: en: trollfamilj' bodde inne" i sten-.- > röset..." Trollmor, mycket mat till:sina trollungar, brukade gå till de olika gårdarna i Flammabygget och låna bröd. Hon lämnade alltid' ordentligt .- tillbaka, när . hon: lånade. .' Men . lånade hon grova bröd brukade. hon lämna fint bröd igen. Säg- neri liknar historierna, 'som be- ättas om trollen :i Klacken i' Östra Karup... : - : Ett stort flyttblock i Flamma- "bygget ' benärnnes Om vanliga: historien att er jätte kastade det mot en kyrka, Det omtalas sålunda: ”En jätte vid namn Mjälner bodde vid, Högalte' knall uppe 'på' Hallandsås. Han -kunde inte. i'längden uthärda: vrede: tog' han ett stort .sten- block ' och med. all sin styrka kastade 'han iväg 'stenblocket. Jätten hade otur, ty stenen sprack sönder då' han kastat iväg den. Den ena, halvan av stenen föll ned i Bockastensbygget och kal las Bockasten, Den andra föll "res av. Mjälnersten.' Då Rännes- lövs kyrka byggdes, var det me- e ”finem” . som. en klippgrotta, där, snapp- . som ' behövde -+- platsen. -En -lykteman brukade fara fram och tillbaka "vid. plat- sen. En gång fick en man 'se att . skatten lyste särskilt vacker och "grann. Mannen hämtade en stål- bit, som han skulle ha att kasta på skatten, så att den inte kun-. de föras bort, Han skyndade sig sedan bort till platsen, där sil- verskatten låg. I sin iver"obser- - .verade "han inte: ett djupt. dike NS . gön skatt. "utan föll rakt'i detta. När hap efter. 'en stund, alldeles genom- "våt "kravlat sig upp, kunde. Han inte längre. se: skymten' av? nå- Det finnes en ahnan -:skattsö " gen 'från' Flammåbygget!: Därom :7 berättas ' sålunda: ::”Env”koppar- Mjälnersten. stenblocket.'. berättas ; den : klangen 'från "Ysby kyrka: I sin ” ned i. Flammabygget 'och utgö- ' "'" gkaffade sig, Det är stort nästan i "som ett bokblad och vita pappe- : rara avis est” — . hi prodest”. >, ; Agronom Karl Fr. Hallberg, en cirkel, en järnkedja, som syf- ..tar på RLF, organisationen, som Munkagård, är lantbrukare och ” såsom motiv på 'sitt exlibris har > Plats, som nu benämnes -Myrin- han :valt en: man som går på en - Sahålan. Vid platsen hördes . åker och sår. Bilden omslutes av a a "skall omsluta och förena alla ' bönder. Det är ett träsnitt, ut- »'8en skrika och. därför var man fört -av: konstnären öije Kjell- ' bom, Stockholm. » En ek pryder det .exlibris, som "lärarinnan Agnes Olsson; Färge-' . landa, skaffat sig, Det är släk- tens vårdträd (fototypi). Lektor Fredrik Palmgren, . Vä. nersborg, har ett' exlibris av o- - dan halade vanligt litet! format, bara. c:a G . cm långt och 4 cm brett, ett rik-. tigt ”fruntimmersmärke”. Och inte mycket finnes det på det' ” heller, blott bokstäverna F och 'P och ett par ytterst små palmkvis- tar" (sälggrenar). Märket” (foto! typi) har han själv ritat. Fritz Stenström, läkare I Göte- borg, född i Drängsered: i mitten . -på märket en: veranda med en -: uggla på taket ovanför och på var sin sidäå om denna eskula..” piusstavar med slingrande ormar | ett. äkta läkarmärke (autotypi). -... . Härmed slutar jag förteck- - ningen över halländska ägares eloge till den gamle vännen. Elis - Bejve för hans stora, betydande verksamhet på exlibriskonstens förnäma område, ' / : därför bokmärken. Jag gör det med en ” Sjö; > typisk s, k. vi , Annan, » kittel full med guld och:silver- pengar ligger i Flammabygge- hult. När solen "skiner; kommer skatten upp och solas i sölske- net. Man kan se hur vackert den blänker. Om man :kommer nära den, försvinner den genast bort. Draken eller ;troHen; som vaktar skatten,. är mycket kvicka att föra sir. rikedom i. säkerhet, så att ingen får tag I den: Ori skat. . ten. berättas, att en-officer göm- de den och han omtalade plat- -.Serna sålunda::”Det 'står en kit- tel i Flammabyggeskogshult och "en ränsel i Tommareds skog.” Officeren gömde krigskassan på ' de-närnnda' platserna. En del av pengarna, lade han i en koppar; kittel i. Flammabyggehult” och resten gömde”han i sin: ränsel. NM Denna 'satte. han in i ett ihåligt träd i Tommareds'skog: Man har Ofta sökt få tag på: krigskassan, . men det har aldrig lyckats nå- ret nästan helt och hållet, Överst . '80N ännu. ses en flygande fågel och där. under inom en svart ram hennes ' "namn och deviserna! ”Ars eterna " ”utile dulei mi- -'. Intill ån i Flammabygget fin- . nes en plats, ringahålan, Sägnen: '. berättar därom. En 'gårdfarihandlare, som gick omkring och sålde si na varor,' blev rövad och: ihjäl- slagen... Håns ' lik bars till den se- an; myringen skrika om kväl- arna. Skriket hade ett konstigt läte liksom 'en person, som ropar På hjälp. Man hörde ofta- myrin- Inte särskilt rädd, då man Körde hans skrik. ” ÅA oe .. Om Käålkasjön berättas att den + är bottenlös: En gång gkulle en bonde mäta sjöns djup. Han Sämlade ihop en mängd rep och fästade en tyngd i ändan och se-- han ned :repet. Men : repet räckte inte' alls.. Bonden -: måste dra upp repet. igen utan att ha nått botten.. Då han fick . Pp repet hängde där ett blodigt alvhuvud i ändan på: det,: Det Tördes samtidigt en 'röst:'”Mä- Ar du mina väggar, skall. jag mäta dina läggar sålänge du fom ga röst "blev naturligtvis Nden ofantligt rädd, han sprang kunde. hem . det ' fortaste: han sådan "Repet, .som han hade. var - bongeét att det räckte ända till nordens hem, Man. känner igen, fler "len, ty den. är känd” från v2 "andra platser.” Om" Puga- sön Å- Perstorp. berättas .t.; ex. tvi a historia, Historien-är en andringssäger, som från en plats till: en Överförts >» SOM benämnes My- + i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.