” flytväst, till. varje "passagerare, . . ken på att.inrätta 'en gemensam Hl. - öre ser Aa LAHOLMS TIDNING DA RR Mändagek den "e-Jult 1970 —= LT (cfnöt NN LT =(jEerrorp - 110300 traktorer - EEC inför ny . Europamarknaden står åter i blickpunkten för allmänna intres- set även i vårt-land genom att: förhandlingar om Englands, Ir-' lands, Danmarks och Norges in- träde i dennå tog sin början 'på « tisdagen £ Luxemburg. Trots att "en starkt' positiv vilja att nå re-" .sultat präglade detta :första ge- mensamma möte mellan. de sex medlemsstaterna och de fyra in= trädeskandidaterna kan man dock Ånte räkna med några snabba 'av- göranden. Båda parter finner det realistiskt med en förhandlings- . tid på "omkring ett och ett halvt år, Givetvis kan även, åtskilligt ända under denna tid som för- ”"ändrår den bild vi i dag har av; . .europamarknaden, ' - . När förhandlingarna nu inletts om en utvidgning av-EEC. kan det emellertid vara skäl göra en kort återblick på den fas i utvecklin-" gen söm därmed kan anses vara "avslutad och samtidigt rikta blic- karna framåt mot 'de nya mål-. gättningarna, Mplisttetor a , EEC:s första mål var att, upp- rätta en. gemensam marknad. bå- de för varor och produktionsfak= torer. Alla hinder för denna ge- mensamma marknad är visserli- gen inte ännu undanröjda men i gtort sett har” dock målet upp- nåtts, es EEC har upprättat en utveckliugsfas . ger. Ifråga om energipolitiken och trafikpolitiken har = harmoni- . seringsförsöken = hittills misslyc: kais . och ..mycket talar:d: för. att — jordbruksregleringen måste grundligt göras om., Det gemen- 2 .EEC-området måste troligen er= ' sättas: av regionala system, Det; "regleringssystem som hittills ån=' - ”vänts har ju lett till en enorm .- överproduktion av jordbrukspro= > .. dukter. Kommer - jordbruksregle= ringen att reformeras är det myc= - ket möjligt att detta i sin tur kån' leda till omtänkande ifråga om andra områden av EEC:s verk samhet." sin set ae . EEC:s utveckling under de när-' maste åren blir fördenskull. myc= i. ket svår att bedöma, Vi vet inte: ' -hur. resultaten av medlemsför handlingarna kommer att bli, och vi vet inte hur samarbetet inom! : EEC kominer att utvecklas antin-|: - gen - 'gemenskapen ” tillförs - nya; medlemmar eller inte, Om en eko=! "" nomisk union .skapas kan Rom-j fördraget inte längre utgöra den" rättsliga grundvalen "för EEC, Detta fördrag måste ersättas av). en ny mellanstatlig traktat, som! :: i vanlig ordning skall ratificeras. av de olika medlemsländerna, Frågan om Sveriges neutralitet - tillåter dllemskap av EEC blirj' och avvecklat tullar” och'; andra. hinder vid, gränserna mellan län- derna. Man har. infört en. gemen- till stor del beroende på vad som/" ” kommer att stå i denna nya trak. tat, som blir grundvalen” för" den sam jordbrul gl som dock fungerar ' dåligt; och. man söker "undanröja hinder för.handeln av " teknisk "art. Gemensam "fri: ar- betsmarknäd 'och "gemensam kon- . kurrenslagstiftning ' har : genom - förts. Kapitalrörelserna har : inte .helt frigjorts men dock så myc- ket som i nuvarande läge kan. anses lämpligt; I medlemsländer-:- "nas Jagstiftning om rätten att id-: "ka näring, "förvärva fast egendom H Regeringen korrigerar sin egen kreditpolitik : "i någon. mån genom .att ställa 100 milj kr:ur AP-fonden till:In- . dustrikredits förfogande för 'vida=i re utlåning till mindre och- me-' delstora företag. : Det sker i et Fr Hl -.och etablera företag -har':bestän läge då denna sektor av det sver . ska”; näringslivet : kämpar med . melser, som- diskri .. andra ; -stora ; .. länders medborgare, .slopats i.stor utsträckning. , De 'sex medl pröblem," som f-icke.ringa: gra ingens "politik. .Den: "länderna har samördnat sitt upp- ” trädande" mot ' andra: länder och -möt '' internationella - organist ; > tioner, . Deras-' handelspolitik" -också numera samordnad." ».- +, «Nästa. fas i -EEC:s utveckling ” avses bli en allt fastare :samord= h g.på det ekonomiska området ”niellan "medlemsländerna: Slutmiå- . Jet för denna fas är. upprättande av, én ekonomisk union. Vissa steg mot en sådan samordning -har. re=",' . dan, tagits. Bland .annaf;.har, ett: -nylt system för finansieringen av '. EEC. antagits.” Det..-innebär-- att medlemsländerna från och med - 1975; efter. Er. gradvis övergång, automatiskt "inleveterat! tullintäkter," alla" sina ;importåv- gifter : :på ' :' jordbruksimporten samt ' viss 'del "av respektivi ers” inkomster ' av Ymefvärde ”skätten' till "gemenskapen. ” Vidare har införts' ett system för . kortfristigt stöd 'åt- valutan..I en ".- medlemsstat, 'om "den skulle" ut- sättas för. påfrestringar +. föcl: > I-övrigt. befinner -sig- den eko- nomiska: integrationen. ännu 'på disk - och pl 1 di et.. Program ”och "tidsschema" för övergång till en' ekonomisk 'uniön diskuteras" inom: '"EEC-organen, men” några "beslut ' är" inte att vänta” förrän resultaten -av för. handlingarna om den gemensam- må marknadens "utvidgning . är klara. Får EEC 'nya.medlemmar måste desså ju också deltaga i besluten. Enligt de planer som nu . föreligger skulle den ekonomiska integrationen om. fem år ha lett till "införande av ett långsiktigt system för 'valutastöd : fastställan- de" av en' gemensam målsättning för den ekonomiska politiken, ut- färdande” av: gemensamma rikt- "linjer för budgetpolitiken, har- ” monisering av den indirekta be- sk i och... gr för L .samt av en gemensam kapitalmarknad. För tiden efter 1975: vågar .man inte göra upp någön tidtabell, men som mål för utvecklingen fram till " början av 1980-talet har 'de 'ut- redande organen"satt upp inrätz tände "av en europeisk reservfond och ' fasta växelkurser «.: mellan” medlemsländernas” valutor” Tan- "hol. 1 1 "| myntenhet här också språkare, sr Rs "Det är som synes ambitiösa pla! . ner med vittgående, följdverknin- gar, som-" har «lagts fram inom EEC:s högkvarter. Man kan med, ' skäl fråga sig; öm det finns 'någ- "ra utsikter a erkliga” en 'så sina före- förverkliga en 'så långt gående. ekonomisk 'samord- ning 'som, desså planer. förutsä! ter, Med,-tanke på. alla: de kri-.. ser EEC genomgått innan; tull- unionen blev verklighet är man "mest bjöd att svara nej på den frågan, Y'vilket fall som helst kan” F; påstå, "att planerna | OA rs A I varje båt bör det finnas älla Csihd | = beror' på:r hårda kritiken mot.dennha; främst; från företagarhåll men 'även:från!< . -.oppositionspartierna, :". har i alltså; - medfört. en :liten "framgång. ' Meni”' 1 det är, allt för. öptimistiskt"att” » att de- mindre och, medelstora fö retagens " ekonomiska : bekymmer "| därmed ; är . undanröjda "i: nämn värd "utsträckning.: Broms, ' kreditrestriktionerna sas' inte alls 'och' det ä med voro. .undrar hur regeringe tänker handla när” de. 100 miljo 'nernå? tar "slut." Så särskilt länge: kan de inte: räcka med tanke ditbeHovets "ny, +. 2 vländers, sändebud, - flaggor.; skriver. Norrbottens Kuni- ren (m). Me Ten > SEtt "utmärkt "sätt" -skattemoralen vore.” sänka” skatterna | stone inte. ständigt . höj Får ' &ocialdemokraterna på; så "har de"shart' fö andlat! till. brottslingar, Ä "Bibeln" rekommenderar ” hårda straff för dem. som" inleder” and-' ra i frestelse. Så många kvarn stenar finns 'dock inte kvar här i landet att det räcker soi » ken för .allä' skattehöja e Ett mildare men: nog "så ef fektivt straff kan utmätas "på annat sätt,. nämligen ' vid ”valur- norna. Detta är också: motive- rat av.att hr Sträng aldrig vi- sat det bittersta intresse att få till. mänskliga deklarationsblan- ketter. Glöm inte dem i sep-. tember!. Om valen. hållits i feb. ruari skule vi ha, varit kvitt socialdemokratin "för - länge: se- dan. , Folk glömmer - tyvärr . all: deles för lätt. . lå : skattemoralen är så låg och har] bl. a.. fått till svar att ”rätt stor. del av våra skatter går till me- ningslösa ändamål”; skriver Gö-. teborge-Poste nu (fp). - En annan orsak till -missnöje är antagligen . det höga .skatte- trycket, en tredje vetskapen om myndigheternas oförmåga attge- nomföra en effektiv kontroll, av självdeklarationen. Härtill 'kom- mer ått. moralen ', sjunker oro-' > väckande: när vem som 'helst kan konstatera - hur personer . med .små deklarerade inkomster lever på :en orimligt ' hög 'lev- nadsstandard, . För att inte. tala om de: skattefria - inkomsterna 'på. "”extraknäck”,.' Även: .ur- sprungligen . ärliga deklaranter frestas här. att bege" sig in, på "brottets ;bana, "Det finns ingen patentmedicin på hur man skall - få. en. högre skattemoral,. fort- sätbter tidningen. - Tvärtom kan man 'konstatera att det nya skattesystemet om- "mer att göra skattefusk än mer lönande: I framtiden, Ett" sätt tror man är att: upplysa dekla- ranterna om de . nyttigheter Svenska Livräddningssällskapet skatterna går till. 4 kommer att revideras många gån- samma. prissystemet "för "hela "”, 1. kor”T” trafiken. Modern 1 torde majoriteten : av ” svenska: folket s ilninte "Man -har. frågat : sig varför. Men.den vä Svenska Livräddningssällskapet PÅ VÄGEN -Tjänen Herren 'med glädje, korimen” , inför hans' ansikte med :fröjderop. (Ps. 100: 2.) Jag hade just genomgått en swår .hjärnoperation och ” mitt hjärta. var fyllt av tacksamhet över att den lyckats väl. Un- der ' den. långa ensamma '.sjuk- domstiden försökte: jag sjunga för 'att driva'bort de mörka tvi- vel :som ibland kom in i mitt Jag blev verkligen ledsen då jag upptäckte att jag inte kun- de komma ihåg en "enda av de sånger: jag annars brukat. sjun- ga. "Någonstans: i "mitt: minne fanns en älskad psalm som vän- tade på att: kallas fram, men min - hjärna . vägrade, att. fun- gera. ” Denna. 'svaghet plågade . Fem månader ' senare följde "Jag min man och vår lilla dot- ter till. en påskgudstjänst. Jag var så "Iycklig. över att återigen kunna: besöka. kyrkan, När, för- Jsamlingen” sjöng, försökte jag att: stämina in. Det gick dåligt, men jag fortsatte därför att det. ret ;av. de: välkända "sångerna. Jag: kunde sjunga" igen! kunna” sjunga "var. en extra. gå- t. flera "dödsoffer. Bara senaste [veckorna har, Den” fråga har” något hbefättigana Gefl&Dagblad:(fp): > Olyckorna inträffar trots rigo- ra... säkerhetsföreskrifter. En] auktoritet,-på området" som: Joc: ke: Bonnier förklarar att Anders- torp, är:;söridagens..: engelska. dödskörning ägde: rum, är en äv de. säkraste i banorna: i världen: v "fullt "förekommer > olyckor och: farliga: tillbud: =; ödvändiga, : att Ibland: sägér" 'vis- -:'serligen:. de -som.. vill. behålla spörtén "att: den bidrar "till: att göra :dem "vanliga personbilarna. | säkrare 'och' därigenom” förhind: -Yar” eller "reducerar: antalet-olyc- rde "emellertid" ha”: fredsstä metå lackare:. åter :skall ».göra si rda: och" kräva . förbud: - Deras ns "försvar, Dess utövare: drivs 1] av nåågra. ideella motiv? ;/ "Det ; är. väl. snarast. drömmen 20 Jiv som man" tror att racerstjär- "norna, lever” 'somi lockar många : tävlingsintresse. att ägna sig ät - sporten... De. höga. hastigheterna . och : "dödsrisken ; gör också” att «sporten. får ett alldeles speciellt : spänningsmoment -:&om”" lockar stor. publik. .En dödsolycka kan| rentav öka Intresset, Därmed] inte »av "några ideella motiv: ': givetvis inte: sagt att arrangörer- | | nä inom sporter inte skulle vilja göra <allt.-som -står 1: mänsklig - makt, för att .undvika. olyckor... sn lär: lopp "får fortsätta m, ingenting hänt trots en f 1y det var fallet I . Anderstorp — och "brukar också vara regel då inte en olycka di- rekt hindrär”" fortsatt tävlande = undrar man. om, inte respek-| ot 4 ten och; vördnaden: för: männi- ”skors. liv: håller på att: avtrub- "has på ett farligt. sätt. Det sägs + atb tävlingarna får. fortsätta. för |. att undvika panik. hos publiken. -.Är- det hela-förklaringen?: . .... Igen höjer förmodligen inte mo! ”ralen 'många procentenheter. :'.- ,..; Det väsentligaste är nog. att man. får; ett sådant; skattesy- "stem" att det Innebär. jämlikhet] "för 'alla medborgare; att skatte- uttaget" inte blir. beroende av den , skolunderbyggnad man har .utan på vad man tjänat och gångarnas' storlek, "=:> - Använd - inte för stark motor] till en liten båt, Det kan: gå olyckligt, N Dr :"Jendra kvartalet. 1967, =; Ingen;tord kunna hävda” attiz | dei -någon: mening” skulle vara li ,; försvärsbara: por: | om...de 'stora pengarna 'och det |: unga,; med stärkt :motor-' och |- :|: bestämmelserna och ' ett "slopan: :de av affärstidsregleringen.: Allt-|. | "Den ensamma "pumpen ' ute 1 till-4.: ” fannsi vårt län " vid årets ingång Stockholm! (PRE) Antalet traktorer i landet "som som - gått .blev i-slutet av:förra tillbakagången' är tillfällig ' eller uttryck för "en bestående tendens är än så spå rt tyg : När 'statistiska centralbyrån.för + i rå "uppgifter ” om - traktorantalet fanns det bara drygt 100.000 i he- passerats” under fjärde" kvartalet der ' fjärde kvartalet 1957, hade 150.000-vållen forcerats,. och sedan kvartalet '- 1962," "innan - antalet 200.000 överskreds. Under:xfjärde kvartalet 1967 "passerades :250.000- gränsen, varefter "varje nytt -kvar- tal, medförde . höjningar," om k måttliga > sådana, ' fram- till- V: årsskiftet” juni-juli” 1969, -'då ' ett maximum: medi” 261.931--nåddes. Vid -btgången :av tredje :kvartalet hade regressen berynt då hade sifffän" sjunkit: till: 261.299 Ci id,”ärsskiftet; hade kurvan; neråt noterades, är 'lika låg som" un ”De” flesta: av d d årsskiftet, "var , gick" till 166.599, 46.819 var i 'lik- het" med : jetplanen- fotogendrivna, 34,443 > var "bensindrivna och +322 drevs med: ”soppa”. av annat slag. 245.243 "av .traktorerna : vari hj traktorer, och " bara'.2.940+ traktorer, (caterpillärs) ; v "Traktoter, är jofta;av ”gamm god"årgång; Nästan tredjedelen av dem : som” var tinregistrerade” vid årsskiftet 1969/70, eller 79.389," Ha- detillvérkats under: ären: 1940—]| 54.-133.062, eller över hälften, ha- de5. tillverkats: före. 1960 "och :var ;och "Bolinder: Munktell;- vil- i - årsskiftet : representerades av, 72.547. resp. 64,937 fordon. efter” följde Volvo. (30.315), -Ford- sön, (28:437), "International (14.657) ) g . Bensinhandelsutredningens be- H tänkande" är förmodligen det som »rör. bensinhandelns ' anliggnings- -ytor..mot. livsmedelsstadgan -'o ..affärstidslagen. Allt fler bensk "stationer utvidgar sitt verksam. ”hetsområde;' allt flera” kombine: --rar-;""bensinförsäljningen "med » kloskrörelse- oc - livsmedels säljning.. . Bensinhandelsutreåningen. för- "Ordar” där. en uppmjukning,av "så - klartext att bensinstationer- : bara "läskedrycker : och" andra kioskvaror,> utan - även .' vanliga livsmedel vid alla tider när ben- stationen kar därigenom bli den > gör + ett . självklart : komplement till det stora.— men -kanske: av- - lägsna — varuhuset, . >... ."På det området bör ett. in- -timt: samarbete "mellan OK och Ceti J'ska bli: intressant -att :se : resul tatet, Te l FR > glesbygden, som så många gäång- . er..varit en räddare i' nöden när vi. räknat fel på väglängd och bensinförbrukning, . tycks vara .dödsdömd. Glesbygdens innevå- "nare kommer så småningom att "tvingas köpa sin bensin inne i . tätorten. Eventuellt på samma "gång som han köper mat och "andra livsförnödenheter. Begreppet ”strukturrationalise- ring är: grymt mot glesbygd, grymt mot små företag, små för- " på lång sikt — fördelaktigt för majoriteten av - konsumenterna, hittills blivit "större för "varje är|' året plötsligt mindre.— trenden]|' bröts under tredje kvartalet. Om |” länge omöjligt att förut-|. sexton är sedan började publice-] la . laridet. ' 100.000-strecket : hade]. 1953.” Redan: fyra år. senare, -un-|. dröjde: 'det” "fem : år, "till tredje] -deras'”antali.upp- |: i : Precis som |” och"inlägg av fina? -| ' personligheter, Det är 'mitt .i detta na I framtiden ska få sälja intel. . .sinstationen . är : öppen... Bensin-]. »servicebutik som” för många ut-|: -;Konsum - kunna -"etableras:: Det |” " säljningsstätlen. Men kanske —L, som reser: landet runt Fr v Björn Rydberg; Bo Senter,; son, samtliga” blivande präster, , "Den nybildat 8 on Possible, "gästar under några. dagar. Halmstad. > SN > mu spelar; show: vill: vinna 'människor d nt | verkliga" en idé- om ati gom" ta form" och lkgiltiga människor; so id -iseden” startade” män n immen om”en in'; turné; Jandet runt. I män grabbarna.-lämmade | och bäst,” i ta” del 'av'ten | Fråkorvsom beröra kärlek. sonv tror,'höppaå och uthär-|gerar od I daralltin nord i ser v än finputsning vd Hoppas vi ill: eftertanke isfråt: "fånga" några G ger gruppens Jeda "som. gäller "lika Mellan dessa" för varje människa poler ryms livet,” De; Vv ptäcker- vatåndrå i och vår -öm- - givrång; då vi forinas-till individer;' gytter. av: tskisser, stämt? He . > "Här är de prominenta herrarna i Trafikmålskommittén, som g99er. om körkorisprickar , och "ändra Problem bland trafiksyndarna. Från vänster direktör Lennart " Lindström,” Trafikförsäkrings= föreningen; professor. Carl Magnus Elwing (bördig från Falkenberg); professor Gunnar Johanssot, borg= stare Yngve Kristensson, överåklagare Berndt Erik Berndtsson och rättschefen i kommunikationsde= So part tet. Bertil Hol: ist (också bördig från Falkenberg) IN SN "FALKENBERG: - — "Skall « läns- i. styrelserna” fortsätta : att svara för körkortsindragningar vid olika tra- fikförseelser eller är det dags att i överlåta ansvar och :' åtgärder ' på en ny.organisation? Kan man ”tän- ka "sig ett effektivare system än prickar: i körkorten? Dessa frågor 2 är "föremål "för. omfattande ' över- ;läggningar, då Statens Trafikmåls- gens "läge innebär - polisens . ord-[ning av pedagogisk väglednin; ningsföreläggande : en ” omedelbar] : En annan frågå är 'om' den: som uppskattning” av kostnaden för tra-| gjort sig skyldig till våldsbrott ska: fikförseelse efter viss taxa. Det är|anses ha'förverkat rätter till. kör- sjunde sommaren som kommitté-lkort, I detta fall hår såväl sammanträdet ' är ' "förlagt '”tilll SAF liksom företrädare / Strandbaden, «2... > =>." organisationerna, ;tagit klar: Till dagens aktuella frågor hör|punkt 'mot-/nuvarande/ lagstiftning: om länsstyrelsen också i fortsätt-|Aggressioner: utanför bilen ska in- ningen skall ha hand om körkorts- te föranleda indragning "a körkor- :»' kommitté för närvarande + indr Eller /ska domsto- |tet!. ”. NN å ” träder på ' Strandbaden i:Falken-|len vid åtal överta den” detaljen? |. '-—I sambänd: med" körko tsåtera i bergs. ne Vilken ståndpunkt Trafikmålskom- | kallelse” - skulle :; man” : kanske/i framtiden kunna praktisera villkor m lig ".dorm," resonerar" borgrhästare Kristensson. Han är lyhörd för alla Som "ordförande fungerar: borg- - mästare: Yngve" Kri från . Stockholm, sedan många år bosatt i :”Glommen varje sommar.” Trafik- ”” målskommitténs uppgift är att sö- :: ka åstadkomma förslag och under- lag för de. betänkanden, som väg- leder "utformningen .av en ny lag- tiftning på trafikmålsområdet;' mittén "kommer ' att företräda. är b ästare "Kristensson" förhind- rad att avslöja. Men resonemanget rör sig om ett 'hytt system,. med sikte på att mer ingåend J trafikförseelserna och bättre möj- ligheter att exempelvis ” begränsa prickarna i körkortet." aa bättre" trafikklimat. Visst finns olycksfåglar ms n utredningarna som är inblandad fikförseelserha.? Nora a a PEDAGOGISK KONTROLL : : — Man kan tänka sig rehabilite- ring även på detta område, anser den gode , borgmästareri, En' kör- kortsprick leder lätt till flera -om inte trafiksyndaren tar. sig. själv i kragen. I'stället för en polis: som övervakare 'vore kanske trafikkon- sulenter en: lösning.. Med tillämp- :": SNABBA RESULTAT CU : — Vi kan peka på resultat, från -'. våra tidigare överläggningar, säger > borgmästare - Kristensson. , Bland "annat har" rikspolisstyrelsen 'följt "> upp vårt förslag om att förunder- "+= sökningen vid trafikolyckor borde + få ett snabbare förlopp och i-da- »tTrafikmålskomimittén, som sorte- rar "under ”; justitiedepårtementet,; upptar förutom borgmästare Kris4 tensson” följande, sakkunniga. leda-! goda: uppslag sony leder till ett /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.