Md " holm, nyutnämnde polismästaren i i ">. CAHOLNS TIDNING Ida floden Colorado grä vde sig under 60 miljoner år ner genom de 'sedimen! .2 ren och skapade fantastiska klippformationer på sin våldsamma färd mot "om :katedraler, . medeltida riddarborgar, skulptursamlingar, arkader, a bergslag. havet — de påminner. .: formerna varierar i det oändliga. Nu är floden reglerad och kvar står dessa underverk som em mapport I isten om natur: : makternas spel under miljoner är, ner semesterfirare till ”solcirkeln i öknen” — Las Vegas, Grand ”e2 - Körkorts... (Forts. fr, sid, 4) ding - Nils G Fröding, Sundsvall, tementet Bertil Holmquist, Stock- Stockholm Kurt Lindroth, direktör Lennart Lindstrand, Stockholm, professor Magnus Elwing, Lund, landssekreterare K G H Hjelm- qwist, Malmö, professor Gunnar' Johansson, Uppsala, ' professor " Knut Sveri, Stockholm, poliskom- missarie Erik Settergren, Göteborg, Där "ökenstaterna” Nevada | och Arizona möts dundrade för nägra decennier sedan den vildaste av Nordamerikas flo- der genom djupa bergsklyftor, störtade i väldiga kaskader ut- för hisnande stup på sin väg genom de ödsligaste av konti- nentens ökentrakter ut mot havet, H . I dag flyter floden stilla och lugnt genom de mest -fascine- rande naturscenericr Amerika kan visa upp, här ligger nu stora härliga sjöar, här har miljoner och åter miljoner människor funnit ett semes- terparadig utan motstycke, to N professor Ingmar Dureman, Upp- sala, Jänsassessor Jan Berntsen, -Malmö samt hovrättsassessor Carl- Johan Cosmo, som jämte hovrätts- assessor Stig Iversen fungerar som kommittisekreterare, båda - från Stockholm, : 2 120 miljoner checkar varje är. ' Amerikanerna har räknat ut att hanteringen av en. check kostar 90 öre, Ungefär lika mycket kos- tar det här. Så man förstår om bankerna blir mindre glada om man köper kvällstidningen med en check på femtio öre, oa TORBJÖRN BERGLUND. Canyon och Lake Mead, För ett halvsekel sedan bodde ca 3.000 männigkor 1 detta område. Den gången var de. torrt och sönder- bränt landskap, en anhalt på vä- gen ut till västkusten, I dag finner vi här att som en semesterfirare kan önska sig — här kan man gå eller rida ge- nom en sagovärld, de vildaste och vackraste: trakter man kah finna rå den nordamerikanska kontinenten, här kan man sture- ra denna 'kontinents historia ge- nom miljoner av år skriven av raturkrafterna själva I det miäk- vigarste och mest fascinerande av naturens under — Grand Canyon, Här (kan man roa sig, uppleva vilda västern under behagliga for- Dammen som gjorde öknen till zz ee semesterparadis för miljoner 'dammbyggnad, . mer och underhållas av "världens främsta artister i det otroliga Les Vegas, Här kan man dra sig tillbaka till: ensamheten, simma, segla och fiska i de hänligaste och kiaraste vatten världen: här att bjuda på i ett klimat som aidrig har gjort någon Semester- firsre besviken. Och allt detta tack vare en HOOVER DAM I Om Colorado-floden sa man” för, ett halwsekel sedan att den var otalt värdelös: för vild för att tämja, för tjodk för. att. dricka och för tunn för att plöja. Den förste vite man som såg floden gav don namnet Rio Colorado för han var spanjor och vattnet var rött. och grumligt av slamm och grus från de bergskilyftor den forsade fram genom. Den heter forbfarande Öolorado, men nu är vattnet klart, det rinner Iugnt och sprider [grönska där männi skorna vill ha det kummigt och |ekönt, Men det tog lång tid innan Co- lorado kunde tämjas, När. dot hände var det en satsning av hela mationen. Och den satsning. en kunde Inde göras förrän tek- niken nått så långt at on 200 meter hög dammbyggnad . inte längre betraktades som en utop! utan en realistisk sak som till och mel majoriteten av den ame- rikanska 'kongressen kunde på med på. Ar 1928 var detta, det svåraste av alla: hinder) tundan- röjt. 1930 inleddes arbetet och fem år senare kunde president Roosevelt inviga den väldigaste ? måmader stod plantagen och bo- . Zona. Gruppens medlemmar psara: . damm 1' Boulder Canyon, tillräck- . ning av: sydvästra. ökenområden, sa dammhbyggnader, sin tillvaro under namnet Bou'der « Dam eftersom den byggdes i Boulder Canyon, Semare gavs den nammet Hoover Dam för att hedra Roosevelts företrädare i i Vita Huset, Herbert Hoover. a , . «TIDIGA FÖRSÖK ' 7 '1900-talets « början: gjordes komed bevattning äv, läglan- orking deltaomrädet vid Colo- ubfen. Fi med , Hamsäng. med det”vi- sade sig snart att man hade bör- i fel ända; Ar 1905 kom en versvämning . som sopade bort ”atla fördämmingar: och - efter '18 stadsommnådena "södra ; Kålifi nien' under: vatten — en ny.sjö hade bildats och dränkt "dem : "Det var en katastrof, men det förde ändå något gott med: sig. Man: hede sett att floden 'kälmde r och geolo.. ger sändes ut:för att undersöka Colorado-flodens lopp. från Klippl- ga bergen till deltaområdet för att finna en lämplig . plats £ fö sen damm, Efter noggranna undersök- ningar. stannade de för en djup, trång och mörk bergsklyfta, Boul- der. Canyon: I :den; otillgängliga bergstrakt där Colorado-floden bil- dar gräns mellan. Nevada och Arl- djupa hål i berget på båda sidor de inte på krafterna. De' botrade av floden för att se om det skulle täla 'påfrestningen av den största dammbyggnad. i. mänsklighetens historia. Sedan kom de med 'sitt ” förslag som nästan skrämde slag på kongressmännen: EN 1 —:; Bygg .en 220 "meter hö vi Nigt stor: för. att : magasinera, två -års tillströmning av. Colarado- flo: dens vatten... toto > 2:—': Bygg kanaler för bevatt- 3.-— Bygg kraftverk tillräckligt stora föratt täcka: behovet av el- kraft för alla existerande | och "framtida ifidustrier och bostäder i : USA:s sydvästra hörn. 4 — Förse alla hushåll oche in- dustrier i sydvästra USA med våt- "ten, < RM , "ÄKTA DIG. ANNARS or STÄNGER JAG Av p ta s VATTNET. 3 H Det tog lång tid innän-man kun: de komma I gång. Problemen tor- nade :upp sig — finanstella, tek- niska, 'men framför allt politiska, Man skulle tro att ett projekt som skulle ge hela sydvästra - hörnet av USA så stora värden inte skul- ned. Kl; 2 08... ferens fa tm äckligt vatten f koka bönor i och absolut" ingén- ting för -bevättning' av siha hittills mycket, bördiga ock: "pröduktiva |, marker: Eftersom” han ägde en tid- "I ning Kunde Kan: fritt.gå till, störms' mot. projektet, Men, det, fanns -yt” "]terligare en 'stortidning 1 Los: An- geles, Los Angeles Examiner, Ägar ren .var Ingen mindre än William. Rändolph. Hearst, Och, Heårst äg- de. Inte bara en-tidning utan. en hel” kedja. Dessa ' två gentlemän bombarderade '- "varandra: med, det, gröysta ar tillert de. kuritle finna = det "Var otroligt väd de" kunde + säga om. varandra... Andra, tidningar ha: kade på, och. sedan var kriget 4 full gäng, PRESES "Men så” "kom" en” nihgsägare | till/in'i ;striden. Han'"-vaär. ingen tiäningskång sav' Hearsts. format, men. "han ;yar, smart. Detz vary. Char- les .Squires, som - -slagit-;sig "ner I Las. Vegas' och. startat en tidning som. fick. namnet : Las I Vegas Age”. Han fattade, snabbt vad en damm Ii Boulder Canyon skulle ,ber, tyda för hans. älskade Las Vegas. Det var hans” ”korståg”. för dam- men .som' avgjorde saken; öch då kongressen fattade sitt beslut 1928 kunde man på.hans förstasida lä- sa. : den »triumferande.. «gubriken ”Las -Vegås segrade”. -; Det. enorma: dammbygget, pabör:, jades 1930 och fem äri senare Sedan, dess här. vati sek ria 2 till och nu ligger den” konstgjor;, da sjön Lake. Mead i hjärtat: på USA:s . populäraste . semesterområ- des Allt eftersom vattnet steg. och växtligheten tilltog inplant rades |... stora, mängder. av fisk i'sjön,:La- ke Mead är. idag en av Amerikas fiskrikaste sjöar och ett” verkligt paradis ' för. alla som” tycker, om att få en firre på. kroken, anting- |. en. det gäller något så enkelt som meter ",eller "den, mer:, sportsliga metoden. "med. kastspö, storr- , och välflugor : eller., drag. ' Och; Lake Mead. är så stor och har så många vikar att ingen. behöver störas: av. andra semesterfirare. le möta mycket opposition; Men aj vad man bedrog sig. Det första motståndet uppstod genom att man måste ha Washing- ton-regeringen med 'i bilden ,— man talade om regeringsinbland- ning i: det privata näringslivet. Efter långa debatter undanröjdes dessa .. påståenden om ”kommu- nism” genom .att kongressen ge nom lagstiftning bestämde att re- geringen skulle Hyra. ut. "elkraft till, enskilda företag som i sin tur skulle distribuera kraften till stä- der och företagy a «more, > Men ett av de värsta slagsmä- lén. utkämpades ' mellan två tid- ningskungar. .- Norman .. Chandler som ägde Los Angeles Times satte igång en "intensiv hetskampanj mot . projektet. . Han . ägde 3.500 kvadratkilometer mark på, den mexikanska sidan av gränsen. Om man fördelade Colorado-flodens «ec sc HOOVER DAM VAR BARA DEN. FÖRSTA : : Flera , dammar. har. | tillkommit . sedan” Hoover: Daim- färdigställdes; och, med .samma resultat. Ca 100 kilometer” nedför” Colorado-floden finner, vi ' Davis. Dam och: Parker Dam som givit upphov” till. liknar: de fast smärre sjöar — Lake Ha- vasu och Lake; Mohave. Och norr om -; Grand : Canyon, har, floden tjämjts av Glen Canyon. Dam som bildat« den . 300 Kilomtter långa sjön Lake Powell, i : Alla dessa: områden nationalparkér, semesterfirare of olika. orsaker bi i gynnsamma omgivningar; Och det. är. många som gt Set ca 15 miljoner om "året. »., ÄT ökenlandet kring « den, vi vilda, värdelösa floden har blivit USA:s största, . gladaste” och populäraste ” numera vatten bland markägarna på den amerikanska sidan skulle han in- secmesterområde., Na Kal Myring; | drift. 'En” djurart som i; detta av: att] Vi har naturskyddsär ia och - de små insektätarna saknar :. både ' bostäder: : och daghem. 21970 "har som bekant prokt merats som - Naturvärdens ute. i naturen ? som. inte är: som, s-Idet” bör, vara, Tänk bara på” den! oerhörda > också utsätta för: :verklig "ro; laddermössen; dessa CN ns” "ösaligå" andar. VI " flåddermössen,-' de : behö- a sina, "Ungar, slott, gamla ' "källare och. Spök-, er] allt. färre, Så har bla ä'i det starkt Jurbaniserade + + ; Nästtyskland bo- "Istadsbristen för. fladdermössen | vit allt mer kriande. Detta fram "På. MR häll; särskilt. 17 de underutvecklade . länderna . har fladdermusen ätt" som ett kus- bl dsugande. sväsen och 'sällan har en : varelse ” åstadkommit "så mycken " .ängslan,', äckel: och” för- skräckelse > som -. 'fladderinusen trots. att. denna ” är fullkomligt ofarlig: ; » Sedan” ärhundråden | gällde åsy- nen? av fladdermöss i. drömmen] 1052. singborg, < Rickard : Frummetin. Direktörsassisten Fri ummerin, som är" född. 1911 i Laholm jans i banken” 1932 cr D.C jOeh visst” har vi 1: dag: mycket! förstöringen äv: eka ger Nära "zoologer, gör. »nå|. ligt och skrämande, "djävulskt och Ia som” tecken - på hotande” olyckor;F avlade” ”ävifskonomexamen äl fladdefniös ssen. im ånniskor : som rön en våld: m id de "vampyrer" finner de” aldrig ro förrän de 'hämnäts : sin" mör- hos 1 djävul och fladdermus med, sam- ma. ord: ka och ped fö ska "hemligheter. Sedan läng, tid: tillbaka I :bemödar mycket ; som”, hittils ansetts som nästan oförklarligt angående lade dermössen. hos, de »lyg de” valnpyretna”. är deras; exelnpellösa ; orlenterinigs- förmåga.; "Fladdermössen” gömmer sig. om dagen och, flyger, först.om - :l otrolig, "säkerhet tim rätta ä back-/ -[svanta; valv och” grottor. Fulkom-” så åt ätt 7 eköt - tas.” De vägel slags. sändare "Mjudvågor. med har , man” funniti; i miljoner öjur: och ä även från: Syd: Amerika. ;finns' -uppgifter om Z>zran 15 — Tror ni att en man som lektor Björkgren skulle orka släpa ner en död kropp i källaren . och sedan "frakta den på en skottkärra: bort till flaggstången? . —Ja, varför inte, Om han orkar släpa en. levande gymnasist uppför en trappa och genom stora Järar- rummet så har han. väl dom kvali- | de, ” - Han har ett ruskigt humör när blir förbannad, ” Den gången hade han kunnat göra sig alldeles olycklig, Grabben tänkte ' visst an- mäla honom men han vågåde vil inte förstås, Då hade det varit ajösa med hans studentexamen om han råkat få Björkgren som lärare, Gub- fikationer som behövs, antar jag, os -— Hur gick det till? .— Jo, det var alldeles 1: början "av en termin, Lektor Björkgren var på väg uppför trappan just när det hade ringt ut efter sista lektionen före frukost. Eleverna har fu gan- .ska bråttom då. En av förstaringar- na som var alldeles ny i skolan och inte, kände Björkgren” hölr på kollidera med honom, ”Flytta dig gubbel”, sa han och knuffade till Björkgren, Lektor Björkgren tog honom 1 hampan och släpade ho. nom genom lärarrummet där flera av kollegerna satt. ”Här ser ni hur at!" egkrek han, Han var alldeles galen av raserl, Sedan en lymmel ser DÖDÉNS ÄN GEL 20000000000 Av Jan Håkansson 2O00000000000 inte lyckats få tag i trappräcket, ' han ben är ganska långsynta,. «> ov at på | upp; för han har en hivudnyckel, , st tad. Han hade 1 alla fan tydligen trott :på det jag berättat. Men jag togs snart ur min villfarelse, ” . — Möjligheten "finns ju : också att någon har bytt ut sin nyckel mot hang, hc Han såg spefullt på mig,” När vi passerade ut genom den yltre expeditionen satt fröken Nils- drog han iväg med honom till nästa trappa och gav honom: en puff så att-han for huvudstupa utför. Han hade säkert slagit ihjäl Big! om han — En herre: med temperament — Vad är det ni inte" förstår? sa tydligen, mumlade kommissarie an, : Björnborg. : : - Hon tittade förvirrat upp. Pelle Vaktis nickade Anstämman- Kommissarie Björnhorg reste fe "+ Jag får tacka 'er för upplysning- arna, Det ska verkligen bli Intres- sant att'se hur undersökningarna av nycklarna utfaller, Någon kommer kanske att få svårt ott förklara var- Jag kände mig på något sätt lät» son och. betraktade med -förvånad min ett kuvert som hon höll 1 han- den. + oc på - Konstigt, sa hon, jag förstår dns te det här. i Kommissarie Björnborg "stannade upp, « .,— Kuvertet ' här, sa ' hon, Det är uppsprätltat och tomt,- Det fanns en nyckel i det. En nyckel som adjunkt Bergströms vikarie skulle hal — Jävlar! er " ae » Ingen kunde missta sig 'på den äkta känsla som låg bakom. Jag kas- tade en medlidsam blick på kom- missarie Björnborg, Hans :' lätt : ut- stående, öron glödde av harm och jag kom osökt att tänka på den lile le mungon Rikki-tikki-tavi: som el- dade" upp sig till raserl inför: mötet med den farliga kobran. Han hade blivit utmanad och skulle säkert in- te bli lätt att tax med, i forsättning- en. . - Nör upptäckte nl! att nyckeln ta fröken Nilsson som fortfarande satt med det tomma kuvertet 1 han- — Nysg vs si Ia Och när stoppade kuvertet? > ve I lördags, ' "Adjunkt 'Bergströra ringde då och meddelade att han ha- - 'ner den 1 Han insåg tydligen att. han. måste ha: två nycklar; föratt: kunna visa upp en vanlig. nyckel om han blev tillfrågad: Ut perna - Han lossade försiktigt kuvertet ur fröken . Nilssons. , grepp, , Tvärs över de blivit sjukskriven en vecka, Jag |'; tjänstgör egentligen inte här på lör- dagarna, tillade » hon'. förklarande, Men så ringde rektorn och då .., ja, ni vet. Jag ' var nere 1 aulan; först och: när jag kom" tillbaka ringde Bergström, «et bör Jag la ner nyckeln i kuvertet ifall rektorn skulle få tag på :en vikarie '-| redan till måndagsmorgonen, Vi har nycklarna 1 kassavalvet' annars och det var :ju bekvämare att: ha den här lätt tillgänglig, « = Hur många här på skolan har nycklar som. går till rektorsexpedi- tionen? + å Rektorn förstås. Och så studle- rektorn och .,. få se ... vaktmästar-. na och städerskorna, Hon räknade på fingrarna, Och - så Jag och fröken Karlberg som - hjälper till: med ma- skinskrivningen. Det blir rätt så 'mån« ga, 'sa hon hjälpslöst och spretade ut med nio fingrar, ' — NI var: inte, här något på sön= dagen? sa ; + — Nej. rt t Kommissarie Blörhborg kade — Jag tror inte att.vi kommer nå- gon vart med det bär. saknadus? frågade han den n förskröcks Den vi söker är ett stog före osa ' : A f stod skrivet med kulspets- Nyckel till adjunkt Bergströms vikar tie, a - Var "läg kuvertet? - » Här på skrivbordet, ot — Hm, tydligare kunde man då in- te. ha skyltat med 'det. Fröken Nils- son rodnade harmset, , — Det. var just meningen att rek- tor : Ekblom. skulle : se det: om jag inte råkade vara inne då, vikarien kom, Jag kunde ju inte veta . , . = Nej,. nej, : Kommissarien vinka. de avvärjande med: handen, Några fingeravtryck kan man. väl inte vän«- ta att. det ska finnas här heller, sa han resignerat, Jag får tacka er, frö- ken Nilsson. Ni:har 1 alla fall bes sparat mig en massa arbete I onö- dan. Uppe I lärarrummet var det gan- ska tomt, Dagens tredje lektion' på- gick: och endast. ett par! lärare som hade håltt salt fördjupade I mor- natten. Härvid! finner: de sig med och han är, slugare än, jag trodde det inte. hunnit Rd sig nu, Pelle Vaktis skulle DOg inte Törsum: var oll som nyh när ;han hade -ve kli att komma med, äv 'Jag slog, mig her k "en ”fatölj hade försökt läsa en årtikel för tred: je gången utan att få något sam. manhang 1. den "lade jag tidningen åt sidan, Ingrids bleka ansikte hade hela tideh jagat över spalterna och en ny, oroväckande vision hade' snud- dat vid min inre syn. Där hemma på väggen hängde fortfarande den lillå : penritéckningen söm ' en . illu- nen tilll Skulle jag på ett diskret sätt låta tavlan. försvinna? Men om! nå- gon av. mina: kolleger! råkade näm- na att han sett den skulle jag väl komma, 1. en. dubbelt egendomlig da- ger om Jag gjort mig av med den, Det var underligt nog att jag Inte nämnt något om att den fanns, Jag hade helt : enkelt glömt bort det'i det allmänna utfrågandet. En annan tanke 'slog mig. Jag ha- de hela tiden utgått från att Ingrid begått självmord, inspirerad av min Men .nu när det bevisats gontidningarna, Jag lddes inte söka upp mitt klassrum, antagligen hade rektorn givit eleverna lov från min lektion, ra " Kommiesarie Björäborg höde' dis- kret försvunnit och allt verkade som fokanta som någon gång varit I min att det rörde sig om ett mord måste man väl förutsätta att mördaren på samma sitt inspirerats av tavlan! Jag blev kallsvettig. Kretsen av lägenhet var inte särskilt stor, VI sammäns . med; en"tidning.: När Jag]: stration; till det "brott kommissarie |» Björnborg« nu jagade upphovsman- |:fall. . | kit en grögg.: Han hade: naturligtvis "I kunnat: se - tavlan::men han .hadest rje fall inte låtsats om den. ” ig oftast var "Sten: ' de'sedan' sagt att hon: tyckte illa om och lade: sig i saker som inte an- gick honom. Men det var'knappast ör hongm att ta li- Nej, Björkgren. var nog: iden hit- tills mest suspekte, Hans motiv kun- tillbakavisad av Ingrid. ' Men. brottet var: inte begånget 4 ögonblickets ra-: igång för att undanröja bevis mot sig. själv. Han” skulle säkert "bugg Jag såg kommissarle Björnborg fram- ha blivit lurad” Det' skulle säkert bli de den flyende, skuggan. | . (Forts) vanligt, Säkert hade nyheten om mor- var ett litet gäng löshästar som bru= Den som utan "tvivel. hade besökt 3 Jag. mindes. sammanträffandet mellan honom och . . Ingrid b.tamburen.' De verkade: inte ' vara särskilt goda vänner, lagrid ha= . narare tvärtom i så de'.vara raseri över att han "blivit en hård kamp om han någonsin n nåd- . honom för att han var: så överlägsen : ser, Det var kallt och metödiskt plas. | nerat och mördaren: var hela 'tiden':. till som en kobra om: han märkte att någon kommit honom på spåren. . för. mig och hans ursinne över att é N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.