NIA AMA RAAAA last följdes åt in i stugan. . undra på, ”att-han blev miss- vYvrevrva ök erv Yves vev V tr öra YyvvyvetvrrreYTYYTY ere tva ser a - > FrEte TOLEKENING Tö30" Yvvr v v YyvvvYv YYYYFTYTYrETVYYTTYTYYFTYTYYTTEFETTV YrYetvverrYTtVETYepvvveevYevYeYYVYV PY TYFVYVY dd Här va do Julkorsordet vs | mund, ( c 7 Z IS REA 23 - FRA25 ]2G FT 7 fa - EE 38 3 32. 35 [36 Hay ; LAN AR | SSR EN MA 2 vr srassrsrerssenns .” DCIEERESEEET | namn) (adress) . Vågriita ord.” " 1.” Figurorar dagligen 1 Laholms eldning. tot "8, Tips men inte stryk- 10, Jorik' Johan Nilsson, 11. L'grer 1 Dalarna, ” 12. Hade ' Alf: Göranson holmsspelet 1950," - 14, "Han är chaufför nu för tiden 16. Där bor Gösta Göransson, , 17. Målaro'i Halland, + ce: 18, Äppelträ; et 22, Ligger Halmstad 1, ur (> go-bornas' synpunkt: 24. Vad rytteri ' försökte göra NV med 'flentligt fotfolk i forna tiders krig, NG 5 25, -Kan »det . bi efter 'slagregn vlid "midsommar, ra code 27. Brukar vara över' eller under noll”. ös 28, Kan förflyta, innan on plats ” får ordinarie innehavare, för da flesta även timmarna fö- re årsskiftet. : . - Höjisträckningar som : är tklädda med buskar, = Porsoner, som into 'uppskat- tas efter förtjänst," = — . Onkol — stuga, Sc . Är flickorna 1 södra Halland, . Stor spik, AE . Liss Olof Larsson. ' « Dam utan namn, - Tycker Axel Larsson på La- , holms Tidning att folk skal Böra, . 1 Laga- vein- 30, 33. Lodrilta ord, Ala 7192, : "Ligger 1 Våxtorp, - / L'gger 1 Ränneslöv; " "Liggor 1 Dalarna, finns även . 1 Mellbystrand, . : x 6, Tänder, vi till jul : 7. Bör yli alla vara, särskilt vid jul — fridens högtid. co .. Ligger i Veinge, > t.llv Finns det -mycken 1 världen just nu, tyvärr, ” 0 göra ibland, "Hos oe] Sammandrabbning "+; méllan ; damlag och gubbleg på La- ” gavallen. Pöfane . . Dam utan namnadag, .' Säljer 'kött i Laholm, . Svårläslig krumelur, .-' . Skenvana, (os res . Tugga om; Nr » Är med I leken, in "Ligger vid Mellbystrand och vid Markaryd. i" NV » Ofta på fälten 1 södra Hal- En öm knöl, Noa Se'epplie fn av: ; 36, " Även I år har vi ett julkorsord för våra, läsare, Men den som in- to har lokalkännedom, göre” sig icke besvär! "Fyra bokpriser på tillsammans "100 "kr. utdelas, nämligen ett på 50 kr., ett på 25, ett på 15 och ett på 10 kr, Lösningarna skall! vara La- holms Tidning till handa: senast den 10 januari 1951, Tävlingsre- sultatet meddelas i tidningen lör- dagen den 13 januari. Glöm inte att skriva ”Korsordet” på kuver- tet! Den som ej vill klippa -sön- der tidningen, kan skriva siffror och resp, lösningsord på ett van- "Forts fr, sid. 5, ova Följande dag luktade det jul i hela: stugan. Moran började tidigt på morgonen med jul- maten, och den nyhuggna gra- nen spred en stark doft. Fram- på eftermiddagen kom Då släden farit in på gården, och han stigit ur, kom far ur stallet och tog emot honom. De Moran neg ödmjukt och tumlade ängs- Lkgt, på förklädet,.. Hon bjöd pasttorn att slå sig ned, och han tog > plats ” på den framställda stolen.” Över hans ansikte gled ett. brett,' vänligt leende, som genast jagade all rädsla på flykten. Det kan inte vara nå- got - olycksbud, han kommer med, tänkte gummar, = Först talade man om vardagliga ting, men därefter kom prästen fram med sitt egentliga ärende. — Ja, nu har Bengtsson gått ur tijden. En svår lunginflam- mation. Innan han dog, sände han bud på mig. Något tyngde hans samvete, som han önskade lätta. = Så kom det fram, att det just var han, som den där lördagsnatten för många år se- dan dräpte Jonsson, och att er son Frans vore fullkomligt o- skyldig. Då pojken så hastigt flydde sin väg, var det inte att - a Ugt, Papper, ". OK itt glatt a NN NAD Mr RAK ANDA KRANSAR ASL tänkt... Om vi nu bara kunde få tag i Frans, vore allt gott och väl. Men vem vet, var han finns? ” a ” — Det vet jag! ropade moran, under det hon öppnade kam- mardörren. Kom in, gossen min, pastorn är här, och han har något. att säga dig, som du blir mycket glad över! Tafatt kom Frans in, Då prästen berättade nyheten för honom, spred sig ett glatt sken över pojkens ansikte, ' : >— Nu förstår jag, vad. som drev mig hit — — det var för att få frid — julefrid. — — — När pastorn lämnat gården, sutto tre lyckliga människor kvar i stugan, Nu kom gam- meldrängen Sven in. — Ja får gratulera dej, Frans, att du blitt rentvådd från miss- tanken! : Välkommen hem, du! Men nu får ja väl respass, då du åter är här. : Vart ska en ensam stackare ta. vägen? Den enes lycka den andres. sorg — — det är så :sant så, tillade han ledsen. - — Nää då, vill du, får åu så gärna stanna. Det finns arbete och bröd för oss alla... .— Tack ska ni ha allesam- mans! Men nu går jag och gör julfint därute, och Pålle ska få en extra skopa havre i dag, , se , ” (Forts, fr. sid. 2)... — Det var ett grant föl vi fått i år, det blir körsbärs- brunt liksom modern, sa Gud- ” —Ja, sa Jöns, i år kar det lyckats bra, men så är mär- ren varken klein i hoded eller skravel i- kroppen. Gudmund vände bussen i munnen men sa €) något, — vänta bara; tänk- te han, i kväll 'ska mor och" ja ta itu med dig: Men det tog många kvällar innan Gudmund kom : så långt att Jöns gick med på att hålla väl med tö- gen i'utsocknesbyn, Något of- ficiellt frieri kom ännu ej 'till | stånd trots'att tösens föräldrar väntade därpå var vecka och förberett Jöns - ett . ståtligt- mottagande. ee Även Gudmund :' hade -förbe- rett sonens frieri. En böneman var "redan påtingad till den stora ' dagen. Vagnen"var ny- målad med stjärnor och blom" ster här och var, Vagnsselarna hängde sedan länge i huggebo- den putsade och' blanka, Gud- mund hade t. o.: 'm, bytt häst med grannen Knut (Knud i Munkagård) ' därför att par- hästarna skulle vara:lika som två bär, .. res Nu hade Jöns två riktigt fi- ina hästar, bägge körsbärsbru- Ina med stjärna i pannan, Sis- "Isa och Felie var deras namn. Men tiden gick utan att Jöns gjorde ' allvar av friarfärden. Var. gång Gudmund slog fram därom - hade" Jöns något för- hinder. Gudmund var ofta för- argad därför, Mp fi « — Konstig ungdom nu för ') tiden, sa han, vrånga och kiv- nar : EE .— Ja, tiden -blir sämre och tacka vill ja.den gamla, goda "Brukar doktor Edén i Laholm > danska tiden. :' i] och ända in på. 1800-talet), .. vanligt "ordstäv på 1700-talet ; å gick" helt vintern utan $ att :Jöns gjorde :allvar av 7 sin friarfärd. Gudmund var nära bristningsgränsen: och bö- nemannen ' likaså, :« För. denne vankades det kalasmat ' och brännvin friardagen . och sen bröllop i dagarna sex, när det gällde: så välbärgat' folk. .Und- ra: på att bönemannen”i sin längtan . fick ont i brännvins- tanden. vom Ms Det var den 1 maj 1810 och man skulle 'stämma för laxen i Karsefors, : Detta var-en stor folkfest på den tiden. Mycket folk kom tillstädes, både”her- remän och allmoge. ' Där var t. 0... m.” Laholms borgmästare Magnus Fredrich Corin och den mäktige herren till: Vallen hov- jägmästaren 0. :W. .Buren- I skjöld, Att prosten Olof Linde- roth var med' hörde till ord- ningen allt sedan,Carl Kjerrulf år 1839 processade sig till tion delax från Hov, Uddekulla och Kungsgården, : . Jöns klädde sig också på ef- termiddagen i den ännu bruk- liga folkdräkten. ' Med förvå- ning såg Gudmund att han tog på sig hbockskinnsbyzorna, som han fått alldeles nya för den tillämnade friaredagen, därtill de nya mörkröda .hosorna (strumporna), de bästa skorna samt syrtut. Annars brukades åtminstone i Ysby- vid vanlig dans endast väst Det dansa- des allmänt i skjortärmarna,' Gudmund sa dock ej. något. Låt ' pojken vara fin, när han går till majeträet, det skadar ej att.visa Edenbjärana att Ysbyna inte alla är gadehusa- re eller pundtröskare, tänkte Men Jöns gick ej till dans i Edenberga den kvällen, Han smög sig längs Gadebäcken upp till Ysby bro och sen rakt upp till Karsefors, Här var ett muntert liv igång, både gam- mal 'och' ung hade nöjsamt. På Dragboslätten gnedo två fiolspelare sina fejlor samt fingo hjälp av-en trumslagare som på en hemmagjord provi- sorisk trumma (lär ha varit skinn spänt över en smirkär- na) slog takten, Förfriskning- ar saknades ej. En tunna hem- det vill jag lova. Också han sämre, sa Gudmunds hustru, , (Detta var ett ; bryggt humlestarkt öl låg un- der en ek, Tyvärr låg ett an- kar brännvin under en annan, Bägge dessa användes fiitigt. Jöns var dock i likhet mel sin far Gudmund ej synnerligen begiven på spritdrycker, något annars mycket vanligt på den tiden, Men även töserna hade sina godsaker, som de bjöd pojkarna på, Det var åtskilliga bakverk och s, k, go-rån. —- Nu dansade man förutom i Dragboslätten å södra stranp- | den även å den 's, k. Ijan å norra sidan ån. Naturligtvis var folket från södra strauden vid. Dragboslätten, ' under det folket i norr, var vid Ijan, Nå- gon ovänskap rådde dock ej om man besökte varandras dans- platser. Det ansågs t. o, m. ar tigt. Ofta kom; också en jänta över med gotter, som pojkar- na blev bjudna på.: Just som dansen Var i full gång å Dragboslätten, kom Annersa Johanna i Lejeby över ån med en sockerkaka. (enligt en'annan uppgift sötost). Hon gick först fram; till Jöns och gav horiom: en stor bit. .: - — Den ska Jöns Gudmunds- son i Munkagård ha, sa hon. Jöns tog, biten liksom litet för- lägen. Varken han eller Johan- na var visserligen i sin gröna- ste ungdom, men trots-att han hört Johanna mycket omtalas, var han ej bekant med henne. Nästa dans' bjöd han:upp Jo- hanna, Det blev: dans på.dans dem emellan, så att en Ysbytös till sist halvt förebrående' vis- kade i hans öra? ve "— Jag trodde du hade tös i Edenberga?. => I vis - Om "Jöns och Johanna -tala- des vid under dansen är väl ej säkert, men då Johanna sa att hon nu” skulle. gå till sin båt, din bad 'Jöns' ätt. få" följa med dit.|.” sparat dem i vår, så att de vid friarfärdén. skulle .vara feta och skinande av välmåga, Där- till bade han gett dem linfrö- krossning och -hackade och skållade .. nässlor för att hår- remmen skulle bli glänsande. Nog skulle han visa Edenberg- arna . att det fanns hästar i Ysby också. De, som blivit värst lidande på saken var stutarna, som; nästan ensamma fått göra allt vårbruket, Gudmund lade sig var kväll bekymrad, men än mera be- kymrad skulle han blivit om kan sett dem Jöns sprang bort till två gånger i veckan, Då föräldrarna sovo så sött i der stora sängen i ryggåsstugan, satt Jöns med sin Johanna un- der den stora linden och såg allt i ett förtrollat ljus: " Så gingo sju veckor. Lyckliga om nätterna = för .. Jöns, :: mindre Iyckliga om dagarna, då efter- tankens kranka blekhet inställ- de sig. - ir sne 3 i U laxadrejet hade. en bonde från Hov legat i ett par tre' dagar. Detta var ej ovan- ligt. Ibland gick hela veckan, ty: i. .den gamla kvarnen söp man. och spelade kort... Därtill var ju laxfiske så roligt, Nu hade hovsbon gått dit om sön- dagen och nu'var det natten till. torsdag, På morgohkvisten så där vid tretiden började han längta hem till" mor. Mor var ju. bra "att ba, nog var det synd att , låta henne ensam sköta jord och kreatur,. Sam- vetet drev honom i väg hemåt. Han följde ån till Lundaängen. Här kom han tids nog för att se : Jöns och: Johanna då.d följdes åt. till båten, + .. = Det var en sensationell upp- ppe. vid Karsefors vid Då Johanna steg i båten kände Jöns att något: höll på att gå sönder i bröstet. När båten skulle lägga ut 'hoppade Jöns ned i den," Det var ett ödes- I ak Jag hjälper dig att'ro, så han, "cv UR Far kras j a. Vill du, får du väl det då, ; svarade : Johanna. ; Så :rodde "Jöns nedåt ån. Vid Lundängen i (festplatsen) . lade ' han ' iland 'och band båten i skydd av en buske, som hängde. över. vatt- net; MKR SEROLNEr — Men Jöns vad tänker du i på? sa Johanna? Fler > På dig, sa Jöns och tryck- «te Johannag händer. Så tog han henne om livet och förde henne uppför sluttningen, = 7 =-=="- i. . Under en stor lind 'vars gre- nar " hängde som ett paraply ned mot marken satte de: sig. Det : var. en" vacker, vårnatt, dubbelt vacker här i UddekuHa lund. Forsens dån och det-sö- vande bruset av. Lagan, som vid denna tid i strid strör ru- sade förbi festplatsen, skapade en stämning av romantik, Ro- mantisk : och ödesbetonad blev den natten för Munkagårdspå- gen och Lejebytösen. Det var många kyssar som smällde un= der linden den natten. - Här var så ljuvligt vid Lagans - stränder, så varmt de tryckte varandras te - händer, Av kärlek viskas så ömma ord, blott hörd av skogen i fager nord. Men hur fort rann ej tiden bort den natten? Snart började dagern skymta över trädtopp- arna samt fåglarna sjunga. Då åter Jöns och Johanna satte sig i båten hade nornorna för alltid spunnit Jöns Gudmunds- Son och Johanna Andersdotter tillsammans i sitt nät. Det blev inga lätta dagar för Jöns. Att tjäna två herrar är ju svårt, Att ha två töser att uppvakta, en i Lejeby och en annan i Edenberga var nu än värre. Men nog blev Lejeby- tösen ej försummad, hur det nu gick i Edenberga. Gudmund blev också med var dag allt otåligare och böne- mannen gick var dag och läng- tade efter all den välfägnad som skulle 'falla på hang lott efter det väl inlärda tal han tänkt "hålla til beröm för både Jöns och hans föräldrar. Men våren gick utan att någon friarfärd kom till stånd. I stal- let stod hästarna och sparkade måste känna, att julen är god- hetens tid.,. : täckt och det första han gjor- 2 de! efter hemkomsten vär: att tala om vad han sett i forsa- lunden, På morgonen innan kl, 8 fm, visste hela "Hovg by nyt£ heten. KL'”11' fm," hade Ysby by vid Gadebäcken fått delgivning därom: och.-kl, 3. em. sldg ny- heten ned som ett åskslag hos Gudmund ” Pålsson i" Mlunka- gård. nl DR "4 Men hjärtesön' ki e, vad har du tagit dig till?. jämrade sig Jöns mor..' Du "lägger -far och "> mig i gravén,. fortsatte hon, Gudråiund var halvt bedö- vad av'slaget. Vilken sonhust- ru de skulle få! ' "Den tösen sägs va ett rik- tikt'" kackel, : hon ”diktar' visor och gör spektakel”. = 1 -— Men ' hön' är varken" klein i hoded eller skravel.i kroppen, sa "Jöns och 'inte' kommer hon hit-'i. bara "särken, fortsatte han, då . Gudmund slog fram om . den stora hemgift,. som Edenbergatösen. skulle kommit med, eve EO > Båda föräldrarnas försök att få Jöns att ändra gig slog slint, Till sist: måste Gusmund ge med sig, dock på det villkoret att tösen ej diktade några vi- sor mera eller ställde till spek- take: oe oe Nu måste bönemannern häm- tas, ty "ett officiellt frieri skulle det vara, vad som nu än hänt i forsalunden, Så spändes Felle och Sissa för vagnen och det bar över Laholm i väg till Lejeby. Jöns var i sjunde him- len och bönemannen ej långt därifrån, ty hos Annerga i Le- jeby kom att vankas både mat och brännvin. Så kom man som herremän genom Laholm. Jöns körde'så fort över torget att han höll på att köra över några gamla käringar, som låg och pillrade upp ogräset mel- lan gatstenarna, I Lejeby var alla högtids- klädda, ehuru man spelade överraskad, ty detta hörde till Pjäsen. Jöns fick stanna hos hästarna medan bönemannen gick in i stugan, där han i hög- tidliga ordalag framför ären- det och i en Aldrig sinande svada talade om vilka förträff. liga människor Jöns och hans föräldrar var, Johannag för- äldrar såg tveksamma -ut (det hörde också till pjäsen). . De gingo in i ett annat rum för rådplägning. Här skedde en glädjande förändring. Vid sönder spiltbommarna i ren” o6 oi ysterhet," ty Gudmund hadeligt- välkommen, .; Så utkomsten ur. rådskammaren meddelades att Jöns var hjärt- blev har +.” - Här bredvid återges några skal- decitat, . vilka vi nog alla" hört och känner igen.' Men kan. våra läsare ; sägå, ' vem som skrivit dessa versrader? På den frågan har vi beslutat att göra en liten pristävling, och bland dem som lyckas lösa uppgiften rätt 'och skickar in svar till Laholms Tid- ning, tillsammans -75 -kronor, 'Första pris "blir böcker för 50 kronor, andra pris böcker för 15 kr. och tredje pris böcker för 10 kr. Priserna - går. givetvis. till dem, som hear ' tur att få sina brev först ' öppnade, sedan samtliga inkomna svarsbrev noga blan-' dats,. Tävlingskuvert förses med 'påskriften '”Skaldecitat”, ' | : Lösningarna. skall vara -La- holms ' Tidning . tillhanda senast den.:3 januari 1950. Pristävlings- resultatet inflyter därefter i tid- ningen, och dagen för resultatets offentliggörande meddelas. sena- res sin MyMklles även . För underlättande av” uppgif- ten kan vi, omtala, att 'de åsyfta- de skalderna är följander >; + > Dan ' Andersson ' Vinn böcker i tävling om citat + "från böckernas värld! ; | Halland, än mörka hed :: 41 sluttar mot havet ned, utdelas. tre bokpriser på |. ; : 3 En mot tio ställdes, : Luften är full utav. tusende Å isatvor. . tl " 5 Vad stort sker, sker tyst... 1 0 Villa, min Ulla, säg får jag. dig bjuda, rödaste smultron” med mjölk 'eller vin? . brännvin till tröst. "Själv blandar jag fredligt ' mitt kaffe med kron, .: Jag är för fattig, du är för hat. " i i Så dansa de svajiga karlar på Malagas vinstänkta redd.' 4: Fall, julesnö, och susa, djupa 11 Mos Lolas / Carl Mikael Bellmån " Gustaf Fröding i > Erik Gustaf Geijer ;- " Verner" von ' Heidenstard.' Gabriel "Jönsson 4 is Erik Axel Karlfeldt > soJohan Ludvig, Runeberg. ... Viktor Rydberg 00 on ' Evert "Taube" :.. ST "Esaias Tegnér AN >. Fredrik" Wetterlund. ” > Här har na återgetts i en helt annan, pra: en. korrekt lösning, och det gäl- ler. för den tävlande" att ' placera dem. rätt.. Svaret! skrives 'på ne- danstående" kupong, som” däref- ter insändes" till LT; Den" som ej : 12 Alla sova i enslig gård gott: ar namnen : naturligtvis ning än den, :som-'de skall ha i” + intill morgontimma:; i i klippa sönder, tidningen kan skriva ” svaren! Å papper. «cd ".” (adress) een 0 vev YYEVTTT VS), . : "Jere, 2 Vid femton år gevär ban tg Vi ha eld, vi ha kött, vi ha tt vanligt ropad in'och allt blev fröjd och"gamman. | . Men i Munkagård gick Gud- mund den dagen från hemmet långt ut i fäladen och kom ej hem förrän sent på kvällen. Då han på . morgonen gick ut i vången mycket bittida, mötte han Jöng och Johanna, som re- dan varit ute hog korna. Gud. mund tänkte smita ut vid bäc- ken för att undvika möte men Johanna var som en blixt fram- me foch neg så ödmjukt och hälsade så -hjärtligt att Gud- mind fick ett styng i hjärtat, Nu skulle hon i några dagar visa sina blivande Svärföräld- rar ad hon dugde til, ett par dagar ö nade sig Gudmuna med JÖS0- 2 på det villkoret att hon-ej omme att di i eller ställ. de några visor hanna fick tårar lovade detta. Gudmunq blev så göjd och Snart stod bröllopet dagar i Lejeby och'2 dagar i Munkagård. . oa Jag fädreng saga nu här har ty Lejbytösen mig. Penusn "givit Ke Min barndom... Spektakel; ”Jo-Å4 Forts fr. 'sid, 5, främst och bliva ”kung” för da. gen, På kvällen .dansadeg det i något byhem, - ; gille”. - Det ena året kunde det vara för de äldre i gilleslaget och "ett annat år var det ung- domskalas, Om det på en gård inte , fanns - Några" vuxna barn utan dräng och "piga, gjorde hus- bondefolket i alla fan ungdoms- gille, Här var det ir, rangskillnad; Drä;j representerade g Sen var det Han; skötte sin fiol, k kom . | Omma med i ungdomslaget. "Det. hörde till att göra ”jula- så, fall ingen Ngen och pigan. ården, Vid dan. S i Vången, som Man dansade i > WAR i.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.