A > "7 LAHOLMS TIDNINGS JULLASNING 1954 > CC "Zz URE MANSSON t Svinhult hörde till dem som höll alla dagar lika, såväl helg som söc- kendagar, slita och spara med ett ytterst torftigt hushåll. Och han hade en mycket förstående maka som hette Peternilla och som var lika snål och sparsam. Var- je styver skulle sparas för att det skulle bli en hemgift som skulle låta tala om sig den gång -- deras enda dotter, Josefina, skulle träda 1 brudstol, Det var en läng och tanig flicka, ned ett otroligt fräknigt ansikte. Hon skulle onekligen sett myc- ket bättre ut om det varit litet mera kött på benen... Men nu påminde hon mera om ett ben- rangel, Och det berodde säkert på hårt arbete och usel föda. Ture hade en stor svinstam för vilken han görjde mycket pättre än' för såväl övriga djur som för, familjen. Men svinen skulle ' säljas då de blivit till- räckligt tunga... På den tiden skulle de väga omkring 150 kg. Och som han aldrig hade köpt - en våg fick slaktaren bestäm- och julen utgjorde - inget undantag. Det var till att . Då Ture Månsso :ma deras vikt med ”stutäsnod-”; grisar och gav sig iväg. Och den”. Och då räknade han med att de skulle hålla 9 kvarter ö- ver bogen, och att han skulle, få en femtilapp för var och en. Han fick alltid ha en' flaska brännvin - och bjuda på köpe- skäl, för Ture älskade den va- ran men köpte aldrig själv nå- got. Men. under de tre sista Aren hade han aldrig slaktat en gris för hushållets behov. Nu hade han en griskull: på 7 stycken som han gick in för att göda. Pland dessa var en” ”Pelle” — en särskilt liten gris — som blev långt efter de .an- dra i växten, Två av grisarna växte särskilt fort så dem tog han i en 'särskild kätte tillsam- man med. Pelle. ” SI Så kom slaktaren ett par vec- kor före jul och de två höll sina 9 kvarter och för båda fick han en hundralapp. Pelle var knappt 6 kvarter och de andra fyra höll 8 kvarter. Men dessa sena-. re skulle dock Ture behålla till julen '— sedan skulle de nog vara färdiga. SA skulle slakta- rens brännvinsflaska tömmas. Slaktaren lastade på sina två " terns parti och så blev det be- Pelle gick ensam i sin stia, Då sade Josefina: H — Jag tycker att far gott kunde: slakta - Pelle till julen. Det är så länge sen här fanns flåsk:i huset och han går bara och 1ess vid och äter inget sen han blitt ena. Min fästman kom- mer hit om jul och ser han hur fattigt vi har det, vill han kan- ske inte ha mig, och jag är 26 år 'och tycker det är på tiden att pI'gift. - : Föräldrarna gav till ett utrop. — Har du fästman? Det vet vi inget om. Vem kan det vara? 1 Nej det säger jag inte. Vill inte far slakta grisen går jag säker på att mad, . , .. Fadern, ansåg att om bara Pelle fick tid på sig så skulle di har riktig jula- " han bli 'värd en femtilapp. Mo- .dern tog mot vanligheten dot- stämt. att. Pelle skulle slaktas som hushållsgris. + Co . Och. Ture gav sig iväg till-en "gick till bodde tre kvarts mil / till honori i stället, för jag är ' därifrån och : var för övrigt skyldig Ture pengar. Han hade rykte om sig att vara en bra "slaktare. Men han ville ha en hel krona för besväret. Och det tyckte "Ture var. hutlöst. Så gick han till en 'annan som bod- : de närmare.. Denne var nöjd - med 50 öre om Ture själv skaf- fade en hållkarl! till hjälp. Men det ville inte Ture. I samma by. bodde en torpare som brukade slakta och han lovade att ta död på grisen för 16 skilling - (33 öre). Det blev bestämt att han skulle komma tidigt nästa mor- gon. Och hans sor Isak lovade att följa med och hålla. grisen; Ture glömde. emellertid fråga vad det skulle kosta. Ture blev bjuden" på ett par gökar. - Då han gjort sig ärende på mänga " ställen och fått en tår på tand, var han rätt så ostadig i gången då "han kom hem på kvällen." Han- gav emellertid order om ' '. skållvatten och kaffe skulle va- ra färdigt tidigt för slaktaren skulle komma en 'god stund före :' ' dagningen "och hån hade: lovat. billig' slaktare.' Den' förste 'han = att:ta med en 'flaska" brännvin Ann AKA . Prosten '" NILS DOCK LI - s ove UY? N AV DE ÄLDSTÅ,. om. Ens don allra Eldsta lik. ton, 1 Laholm är släkton. Dock, Den först kände med det- ta namn var Olaus Dock, född, 1728 och död 1773. Hans hust= ru Chatarina Aberg-Kramor var född 1732 och. levde till 1805; .. «Deras son Johan Gabriel Dock. föddes 1765 och dog 1830, Hans. hustru var Lousa Lagerberg och föddos 1765 och dog 1816. Av dossa Johan Docks barn var. det tre som särskilt gjorde sig kända 1 vår stad och bygd — Nil4,' Hans och Carl. Nila- Dock — född 1796 — var prost och kyrkoherda i Rän- noslövs och Ysby församlingar och om honom heter det I en av prosten Berg utgiven liten skrift att han var en rikt be- gåvad man, Själv minns jag mycket väl hur gamla männi- skor så långt fram som vid se- kvlskiftet kunda tala om prost- ” en Dock som en man do aldrig kunde glömma. Eftersom barnskaran ökades I Johan Docks familj så tog en Mmorbroder till Nils, sämskmas karen Lagerberg, upp den unge Nils som son i sin barnlösa fa- milj. Efter studier 1 Laholms pedagogt kom han till Lunds universltet där han 1813 blev akademisk medborgare. Genom sitt vinnande väsen vann han alla sina kamraters fulla förtro- > ende, Men den tidens studier måste ofta avbrytas av Informators- tjänst för att kunna klara av de oundvikliga studieskulderna och i två år var han informator hos sjökapten Timm I Ramlösa. 1820 prästvigdes han och fick aln första tjänstgöring 1 Seglo- ra. Efter Seglora blev det Skredsvik och Gällestad. Kallad till fjärde provpredikant I Rän- nestöv 1850 blev han på sin femtiasjätte födelsedag den 24 januart 1851 utnämnd — till kyrkoherde I nämnda försam- lingar och dog I RÄ löv 1569, Glimtar ur en gammal äv tr ONE en BE Ebba Edquist, ev Bland de äldsta — ja fråga i "sta — och mera kända släkterna f''Laholm finner man släkten Dock, vars ättlingar fortfarande har sin hemvist 1 staden, Om den Dockska släkten” av: vilken den förste > med detta släktnamn var' Olaus" Dock, med ' födelseåret "1728 berättar i denna artikel” en'!annan” känd :Laholmsbo om inte rent av den äld- söner var Hans Dock, född 1803 "och död 1879, Han var gift: med Ingrid Andersson: gom, var, född 1794 och dog 1864. sö Hans Dock var färgare . och ägde den gård där nu Skandli-; naviska.. banken är. Anrymd., dag kom. det en påse fina plom-, mon. ner till oss från fröken Dock. -. a, | Sofia Dock var född 1830 och dog 1912.1' sön "nAugusta "Dock » föddes: 1831. och, dog också hon 1912, .': or HATE Hans . båda. döttrar , Sofia, och.” .,Den tredje av Johan' Docks Augusta Dock var. min; barnr; doms, goda feer. Barn har ju alltid sina favoriter och jag såg sn . JULIANA DOCK född Andersson, Laholm : oa rAlnns hur de brukade vinka ät riej när de gick förbl vårt på. ståtlig man som var högt aktad ' väg till kyrkan om söndagarna. Jag minns särskilt att Sofia en sommarmorgon kom fram . till söner vär, > Carl Dock och. han. var: garverif. I kör. Han var född, 1801: och, dog "1872. Hans, född. 1812 och dog 1880... Deras .son "Axel Julius Dock" "övertog redan 1870 det av. J. A.. Thelin, ;ägda, garveriet. Axel Dock ,var, född' 1840 och levde till 1916 och allt vad han, uträt-' tat under dessa, 76 år är svårt att kunna uppräkna. Han hade först sitt garveri som han ut-; vecklade, till ett förnämligt. så-- dant, - gedan. hade han ganska. stort ,.jordbrik. Så var han; kyrkovärd och i inte mindre än : 35 år. var. han syssloman för Laholms . sjukstuga, styrelsele- . damot i. Laholms Sparbank De rsta bank vi hade i vår. ” stad var inrymd, i Docks fastig- vs hetjoph att vara tjänsteman i Imsslälts "upp till fröknarna, Dock sorf till hustru,. Juliana! Adamsson var, .. nära: nog högre yäsen, Jag kun-, de väl vara 3—4-år när jag, för här finns 'alltid något fi banken, på den tiden var ett he” . dersuppdrag "utan . någon som helst kontant ersättning. Det berättas att tjänstemännen själv skulle hålla.sig med bläck och penna. De var, inte en stor ut- gift, men den fick i alla fall inte tas ur bankens medel. Axel. Dock var en mycket och, som utförde alla sina upp- drag med reda och ordning. Han -var gift med Anna -. : Av EBBA EDQVIST , + fönstret för att prata med mej. Det var väl ett så stort ögon- ' blick, för annars hade jag väl inte kunnat komma ihåg det efter 60 år. Varje söndag sågs de It kyr- kan och deras givna plats var Holmström, född 18350. och 1921. | Om jag berättar vad jag» läst av en f.d. garverilärling hos Docks så tror jag att vi i den död don fjärde bänken uppe från koret räknat. SR Ett annat minne har jag ock- SS : så av dem, ett minne som jag säkert kommer att behålla så i länge jag lever, Trädgården till dockska fastigheten var stor och gränsade till gatan och en i; 5 dag såg jag ett stort gult Hans verksamhet i dessa för- samlingar bar rik frukt och än I dag kan man få höra gamla människor tala om vad de hört sägas om honom som människa och präst — en sann Jesu Yristi lärjunge. En annan av Johan Docks pt ligga alldeles vid sta- ketet. Jag kunde inte motstå frestelsen utan tog upp det och ät det, men de samvetskval den lilla barnasjälen kände, kan jag än Idag påminna mej. Om någon sett när jag tog det eller det var en ren tillfällighet vet - jag Inte, men samma eftermid- i NINA: skildringen finner vad fru” Deck betydde' under ' sinti ”ett'stort "hem." Han "Så var det 'då "det värsta igen), 'det”att "säga adjö till fa miljen "Dock. Fabrikören skull SNR det 'inte' bli. så svårt ätt säga adjö till, han 'sa bara! går" de galet för dej så kom tillbal dej att göra. "Men så var d värsta igen, att gå in 'och be farväl med frun! Hon' hade vi flera tillfällen varnat 'mej : " AXEL J, DOCK, Laholm. att ge mej ut på luffen med dess faror. Se hon var varmt religiös och mor till flera barn, så hon hade omsorg om mej. När hon då såg på mig "med sina vackra stora ögon så kän- des det svårt. Hon tog löfte av mej att akta mej för landsvä- kulle. sla A co odet är bara' till att öppna dör: + ta bloen,”, Skriket slutade; deftersom Ture inget hade hem-" ma. s Peternilla fråga vem slakta- ren var och 'Ture sade det var Kalle . torpare och . hans, son. "Isak som skulle komma. Så" kröp Ture i särgen med orden: ”— Skulle jag sova då han: "kommer så väck mig 'så att jag . får ett par'gökar. Men ut till slakten går jag inte. . Föräldrarna märkte inte att” Josefina" hastigt vände .föräld- rarna ryggen och gjorde sig ärende ut. vt KN - : Kvinnorna kom tidigt på be- nen följande morgon. Vattnet i den stora kopparkitteln "på fot- ingen: över spisen: hade redah "börjat. sjuda ' ocH. kaffet var kokt då slaktaren anlände. Ture väcktes. Då han såg flaskan på " bordet kom han fort ur sängen. Han frågade om inte Isak var med. fölole cc. et oc Jo; sade” Kalle, men han smakar” inte brännvin 'så han skuile ' hjälpa” Josefina" att få « upp'slaktekaret ur källaren "och Till Ture sade'han: || — Du 'skall. väl. gå "med ut och tala om vilken gris vi skall "ta för du här väl så' många. — Behövs inte. Slaktgrisen är ensam iden yttersta kätten.så ren och få honom ut på slak ade Täre och kröp ner . Peternilla hade ordnat med tet rågmjöli;botten. på en mj bytta och en grovkvistad visp som hon räckte Josefina. .'- i - du :skall:; vispa duktigt ' så "der inte levrar. ll fnuant — Nej, det :vill jag inte, fi jag har; fästman och 'har hört. re ' förlorat talförmågan: ' Läp- ' det inte skall vara'bra ifall en. vore. med bar —"E «du; sprittande "som var: den skyldige. "grisen nådde, deras öron; så På ternilla skyndade sig ut fi ”hilla- kom':fram hade slaktarn AY” fått upp grisen på det upp- och. ” " nedvända ' karet; Slaktaren lyc- fram och det dröjde inte många minuter innan livet: flytt: eo” a " Peternilla hade avlägsnat. sig med blodbyttan. Karlarna: hade ” lagt grisen på en stege och vän de karet, varefter de. från kö kitteln med skållvattnet. :. Det "hade -nu börjat' dagas och gri- "sen låg skållad och rakad då det var full dager. Sedan skulle slaktaren in och ha en. skvätt ur: innan. grisen - hängdes - flaskan upp. Eftersom Isak inte gagna- obevakat. ögonblick en ordent- lig kyss av Josefina. Den frynte han inte åt, : vilket fadern gjor- > de åt supen. Och så sade han till Josefina: ” «. = Det gjorde du bra — 'by-' tet i kätten. Fast far blir väl galen då han får se' Pelle bland de andra svinen. Men bekymra . dig inte. Jag kan gott ge honom 25:kronor för den ena halvan. Han har ju sålt de-som var. ett - + kvarter.., större för: 50 kronor styck, så han blir inte lidande på affären. '.' or Sedan de hängt upp grisen i 'ordna med en slaktbänk.; För . sen ska jag bort. på annat håll. ; »— Nu" får 'du.ta bloen, men. Sen Å ritt >. galen gräbba.' Har: 'du' de på' de vise.” >, Och. så "skulle hon:veta vem”, "> Ett hjärtskärande skri” från” ket. - hämtade . den -bräddfylda ; - de sprit, fick han i stället i ett . går? Jag orkar" inte” mycket? — Bry dig inte. Då hon fått jufta sig kommer hon snart igen. : E t En halv timma: senare stegar de Torpar-Kalle' och Josefin& - i g. Isak och Kalle hjälptes åt att ösa sin "att bära hennes tillhörigheter. Så långt hade aldrig Ture trott att det skulle gå." Co CL vd ""Peternilla hade börjat plocka tarmarna innen 'de skulle 'sköls jas, för vilket senäre hön måste O som tyckte, - . att Pelle kom. in till de andra. Men samtidigt trängde en av de stora grisarna sig ut och de andra trängde på så jag var tvungen att kvickt stänga dör- ' ren. 'Sen glömde jag" att skilja på dem: fre : - Då började Ture vredes skålar över Josefina och förklarade att han förlorade 25 kronor på hennes slarv och att det. inte var. varken rim eller réson med fruntimmer. — Men, sa Josefina, min fäst- man är villig att betala dig 25 kronor för hälften av grisen, så förlorar du inget på affären. — Din fästman, vem skulle” det vara? ES "UL Jo det skulle vara jag, sa söka hjälp av Ture, att. det var'ett helsike då tarm: arna slant'ur nyporna. " - £3' — Du skulle inte | fina gå. Hon hade hjälpt mej. | Inte kunde jag väl hålla henne sen hon blitt karlgalen. Mei nu Isak, och jag står för budet och får du hjälpa mig att skära ner kan betala kontant. > MN fläsket så jag kan salta mens = Du, : du, : du -Torp-Kalles ' det är dager. oa - eu ”påg. skulle vara Josefinas fäst- .Ture var förargad för att'han man?! Nej tack jag har stort . inte låtit 'slaktarn skära ned - :fläskakar och har råd till" att grisen. När han äntligen med behålla fläsket själv. Här har sina slöa verktyg klyvt -grisen du inget att sno efter för Jose- i två delar sa han till Peternilla - fina får 'du aldrig, oo "+ > att med ett rep hålla den ena — Då får far och mor själv . halvan ” kvar" då han tog den äta? allt-fläsket, sa Josefina, '' andra på ryggen sedan hon ka- "för ”jag följer med Isak hem pat /senan "över "”hängéträt”. "med desamma. Det vet jag att Hon kunde dock ej hålla balan- jag får, Vi ha hållit ihop länge sen utan den andra' halvan föll nu och jag bär på hans barn, 'samtidigt och slog uhdan benen "Så jag tänkte att far och mor . på Ture, som föll med sin börda skulle göra, bröllop för oss. Då och fick den ändra hålvan över hade det varit en skam för er . benen, som låstes fast. Det såg om: ni: hade haft Pelles "dåliga . rätt så komiskt ut, varför Isak fläsk att bjuda på, så det låg som precis då kommit för”att nog lite beräkning, i. det hela. hämta en kniv som” far . Far får ta sina hårda ord till-. glömt, .. ej kunde låta” baka för Isak är en bra karl. skratta. Fläsket hade at I Annars får mor själv: göra vid... snön' och hade inte "blivit ned: N oslakteni sic. ten smutsat. Isak bar fläsket lekan- .."Peternilla hade' också kom- de lätt ned i källaren Péeter- mit, tillstädes och tyst'åhört -nilla lovade komma till. dem : meningsutbytet. mellan. far och med lite ”smake” "för att han dotter: Det tycktes som om Tu- hjälpt dem 'med fläsket. 2 — Jag tycker att svärfa parna | rörde sig "utan "att ge "jer sina 9 kvarters grisar”allt ifrån sig något ljud. Peternilla ”' för billigt till uthäringaslakta- ” . sade att maten var färdig. Slak- ren för 50 kronor, sa Isak. Jag taren plockade :'samman sina." skall ge lika mycket förde tre knivar och .”nosträt”, vilket se- -. som. är 8 kvarter; > oe nare: ej :behövde . användas då + " Du, sa:Turej inte har Ar ERE Sn SR iven ; spendera” en flaska. kan..;; . att brännvin som jag har hört: den. andre gör. .'; SN .— Så tag dem då i'Guss namn 'sa Ture. Men kom ihåg. Pengar, "2" Isak drog.upp plånboken” och. + visade att det fanns tillräckligt "och lämnade handpengar. | e hade han; Mö fr VN UA Peternilla. . "sitt! NM ”A — arbete för att ordna med kaffe 7 . S | 500 +, Så Ture och Kalle kunde få någ- ' [ . ra gökar., Hon "undrade vad be-:; KI ss co räkning Isak hade med svinen. Ala ov 0 o-—aMte: kan du förtjäna. nå- '. got. på. dem då du, betalt lika” - mycket för 8 kvartingarna som ar ut Öre: Vi fått förut för de som var.9. Altiden. SÅ kallade Pe- — kvärter? = mo oo osa te cd — Jo, ga Isak,.jag..är säker på att få lika mycket för, fläs- ket av dé två grisarna som jag. betalt för de tre, Och så. slak- tar vi den ena till hushållet hemma, för jag. har tänkt att Josefina skall få lite "mera sul på benen; Det skall inte miss- pryda henne.. Och jag.vet att hon är snäll i sig själv och kom. mer. säkert att göra skäl för sig. Och så skulle hon tycka: det vara roligt att i alla fall få äta fläsk av svin. som hon fått : hjälpa till att både mätta och - gödsla ut efter. : ästa morgon slaktades de sö enkla mi " ternilla in Ture att få betala -' slaktlönen. : Kalle fick' 16: skil- ling.: Ture -fick se att. det var varsin 'gök kvår på flaskan, som kvickt tömdes. Han fråga- de Isak om denne ville ha lika mycket för sitt besvär: — Nej, sa Isak, det kan ju läggas till hemgiften. : . — Har du inte hört pojkspo- ling att du inte har något att " hämta här! | — Jo. "Men vad som 'följer med mig frivilligt behöver jag , ju inte hämta. Han vände sig till Josefina. 2 — Vill du följa med oss hen: med detsamma, ty du vet att du en port och tagit ut i tet kom Ture för att titta på fläs- . ket. Han förvånades över att de kunde bli så präktigt fläsk: av den lille grisen. Så öppnade - han dörren till kätten och den -: var. tom. Sedan gick han in för att" se--om 'svinen i den 'andra - kätten- hade fått sitt morgon- är väl : . = Ja, jag skall snart vara färdig, sade Josefina, för ,jag har inte mycket att packa. Hon skyndade sig in i sin kammaré och modern följde efter. t — Jag tror att du blivit koll- rig, sa hon. Tycker du att du' kan -lämna allt arbetet åt din N två grisarna och rakades så fina som möjligt. Och" tidigt påföljande morgon : körde Isak : den 5 mil långa vägen till Häl- singborg och sälde dem till :en"” hökare, Priset hade gått upp en 5-öring så han fick 95 öre. kg. | och som kropparna tillsammans ” ätit! Josel . - gens faror och det löftet har . mål. 7 cc jag hållit.” : ” Vad nu... Låg inte Pelle Han ' skriver att hon var livslevande här bland dessa och varmt religiös, men jag skulle" en av 8 kvartersgrisarna var gamla mor. Du förstår inte vad du ger dig in i. Inte har Torp-' Kalle något att ge dig. Far gör vägde 190 kg. fick han 180-kro- nor för dem. Isak 'var så glad att han gick in till en' juvele-' rare 1 stan och köpte ett par hellre vilja säga en levande kristen, som säger mycket mer än religiös. Ännu en av Carl Docks barn levåe hela sitt liv i Laholm, dottern Jenny född 1850 och död 1928. Jenny Dock var en myc- ket försynt och nobel människa med ett litet stänk av humor i ögonvrån. En varm kristen som gick sin väg stilla fram. Namret" Dock har 'betytt mycket i vår stads historia och än i dag lever det i nya skott bland oss aktat och värderat, borta. Ture rtusade ut i högsta - förbittring och skyllde slaktarn för att ha bytt svin. Men slak- tarn förklarade att de tagit den som fanns i kätten. Ture svor på att slaktarn for med lögn, Men Josefina kom och för- klarade att slaktarn talat san- ning. Det var hon som bytt ut grisarna. — När far blev borta hela dagen och jag fick sköta om sviten tyckte jag det var synd att Pelle skulle vara ensam, så jag öppnade mellan kättarna så , dig arvlös om du följer med. " — Det får han göra om han va Aldrig har jag haft någon ' glädje av hans pengar, Och ald- i ne nig | har Jag fått mat och kläder ån riogon varg Ol frn (om Jag kan aa öm Mr fattiga. Isak . hoppades att hon a Isak är en bra karl. Kom mer ita OM Si Så alt den kon att ni på andra tankar får ni buda — mov Och då Tak visade's - mig. Jag kommer ej att" tig a fadern hur mycket han förtjä-" : er till last, Och nästa sö dag a CE PÅ svinen steg han of tigt - kommer det att lysas för sa I ang oktning Mod En 8 | y598 för 093. länge "väntat på det försötvna id odern föll i gråt och rusade: : Per en då sa Josefina: = —v28 Var tvungen att ljuga. | in till Ture, M hade » r Annars hade Jåg väl aldrig blil.” guldringar med na; verade för de öv kronorna. amnen - ingra- erskjutande 30 . — Hur skall det bli om tösen : yt gift! >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.