Här är en söt "flicka från Irland, : Bom, ex sitt vänligaste ende; >. mob En : = inb. 36:- -Omkring tusen 'år före Kristi födelse fanns i hjärlat av Itali:n ett ' folk, . vars härkomstt och språk varit: en. gåta. intill våra dagar: etpuskerna,. Dessa utveck, lad? vi åer, de följande sjununéra ärev en blömstrande" kultur, ver- om - deras” ”stadsmirar och” por- tar, - minnesmärken: och lalvika > rikt utstyrda gravar "bär ; vittne. På väggarnari: de. huslika gravar . par finns bevarade kostbara bil- | den d gom; måste räknas d europeiska. ” kontinentens: lästa väggmålnidgar. "DE "betraktas äv enaste forskningen som en förmedlande” länk méllan greker- nas måleri; som-ju gått" helt för- lorat för oss, omålerk. « Fu Pam eri. : Pe varna Jas omellertid' skadat konstverke grad, och Jalle - räknar méd”att inom överskådlig tid föga kommer att återst å. Fö ör religgande” verk "äv: den” schwel- 2iske författaren Hermann Lei-- " Binger här” -älltså två uppgifter, dels . en konsthistorisk, : söm be: står I att skildra: det. etruskiska måleriets ” Apetydelse, " historiska ställning och utveckling, dels' en dokumentarisky: att- åt eftervärl- den bevara: de” försvinnande bil- ' derna, Båda uppgifterna har: för- fattaren ”löst ' på ett glänsande sätt, att" tillförsäkra. , "skjutande: plats . konstlitteratur, — nomsedd . , och. verkställd av. docent berg, föreståndare Institutet, 1; ROM. + som. , kommer ett SRKtUN ken du: fram- i våra dagars Texten är ge- .översättningen Olof Wess- för. Svenska TTT TY YT trvrrrY TINY Fer AM S . + . Kuit Natur ock ur | - : markerad ökning av änspråken på i YYtTrYr TvY Olycskotpr kring. « sjukförsäkringen Högern kar totalt kört fas negativa inställning till sjukförsäke- 2 ringsreformen, : Detta intryck ben fästes. av interpellati k I SIN IVER ATT SÖKA ARGU- MENT: mot den breddade trygghet vid sjukdom som den obligatoricka| sjukförsäkringen skänker, drog Sig inte "högern för något," ex Jag vet inte bör skall bära oss åt - éh, Uppsträck-. ning — mig bryr hon sig inte om. : Herrn går ut i köket, blir så länge borta, men efter och 3 att frun går te ens. för att förvandla. sig till sinnessjukvårdens riddare stat emot ökade resurser för derna onekligen: försummade vård- forn; skrivr Expressen (fp) :i. én andra kammaren på onsdagen,” vv karierande. högerledaren Skoglund i Doverstorp hade i sin interpella- tion i upgd en prydlig förteck- ning z de ; obotfärdigas "förhin- der, viike "han" föredrog. De svar, som . inrikesminister Fedlund: och |" 1 socialminister ' Sträs g lämnade på interpellationen, ” gav". klart «besked om att högern å ånyo är ute i "ogjort väder. "Man kan fråga sig, vilket sylte ' denna : > högerinterpellation| ” egentligen skulle. tjäna, när det eri- .da resultatet blev en ny demonstra- | : tion av att högern inte wvill' vära råed om att ge hela svenska folket den” trygghet, som den pllmänsia |, sjukförsäkringen ånnebär, : . reformen medföra er kraftigt ökad efterfrågan på sjukvård och läkar- behandling; vilken- situation ' vi inte skulle kunna klara av brist på ma- högern för, skall :-sjukförsi ikrings. S a till. .vinterpellationsde= batten i riksdagen" i denna fråga: ' »Mer nu, nu:när någon täkning för stunden inte avkrävdes, pas- sade det plötsligt att teckna - en ripande "bild" av "de svårigheter « denna .vårdform "stod inför och . skulle: ställas inför vid sjuktför- säkririgens genomförande..." Det var, som bl, a, påvisades av: hr von Friesen (fp); en fantasiteck- tan fäste i' realiteternas ig 3 inom sinnessjukvården, ” har, intet" meåd. den 'nu aktuella ”sjukreformen att skaffa.” -.Som : slagträ ' och -propagandanummer för', högern | kan det allvarliga spörsmålet tydligen likväl få gö= > ra tjänst — tills det nästa gång blir fråga "om "att "också se till att - även ökade: anslag ställs till > dess förfogande. | Ja, det 'var ingen. upplyftande 1se' i andråa” k en " härom dagen att möta dessa för- : domsfria högermetoder. Lyckligt- . vis " har i, högerns» resurser "inte 5 räckt till . att + hindra. den stora «+ sjukförsäkringsreformen, -'Fram- t går, vidare, högerns när verklighelsunderlag, Såsom i rikesministern framhöll i sitt inter- landets "befolkning - sjukförsäkrad. och 34 av. befolkningen ; åtnjuter if vissa sjukvårdsförmåner. Den. oblis gatoriska sjukförsäkringens genom- förande kan” därför inte väntas medföra : några 'särskilt betydande påfrestningar 7 på" sjukhusvården: | Man får dock' — såsom inrikesmi- nistern ånyo underströk i sitt svar |” — räkna med en viss. ökad belast-| ning på den öppna vården, .- >.< : - Det råder, ju . heller. inte ' gon tvekan om att vi har för få läkare och sjuksköterskor. Av de siffror, | : sk - lämnade, höge framgår. dock; att utvecklingen på som. -, inrikesministern ' detta område sännerligen' inte här : d till trots. -Iakttagelser- na på det nya året kommer utan tvekan att bekräfta. hur viktigt det är att detta tillstånd bevaras. + DET ÄR MÖJLIG att den obli- gatoriska ' sjukförsäkringen "+: kan komma att något öka belastningen i ingångsskedet även om det inga= St ert, skriver, Ny. Tid eller kanske: rättare sagt i sö- -kandet efter: motiveringar för" sitt . vid de "rena ” sjukvårdssynpu nu terna, Den vägrar att se den och ehe atvtaljare. till högern, slår? :kollegan stått stilla. Läkarnas och sjuksi terskornas' antal:har mer än för- |: FN ökats” från 4,890” till 5,248 .och | antalet sjuksköterskor från +12,600 till 15,197; "Antalet" befattningar in- om: pr ialläkareor; 5 har :under tiden 1930—50 stigit från 393 till 610, och antalet tjänster för distriktssköterskor har-tnder. sam- ma tid ökat från 440 till 1,622. För närvarande intages årligen 310 stu- derande vid de medicinska nybör- jarkutserna mot: 230 år 1948, Eniigt den proposition, som "förelagts årets riksdag, skall intagningen ökas med ytterligare " 32 "per år. Man kan räkna..med att antalet läkare; som nu "är: cirka '5,300, år 1965 skall)” vara 27,600,' alltså 'en' ökning med 2,300.: Därutöver har man övervägt aft söka öka den årliga intagningen av medicine studerande med ytter- ligare” 50, och man har också be- | slutat” "undersöka "möjligheterna att » | utbilda läkare i Schweiz. För när- H varande utexamineras .1,450 sjuk- Aki terskor per år, men man räknar ed att detta. tal år 1965 skall ha > Vi har under senare e tid "fatt en sa vår hälso- och för inte: ge. någon, I till att hän "och högern” i övrigt bytt senast : under ' ' valkampanjen” Å läkarbristen inte kan” vara: når argument/ mot den allmänna. är säkert 5 feluokulshad gerns sida. Det kan, såsom” vara någon nytta med att som, hö gern barä' kraxa med "olyckikorpsi- na; Interpellationsdebatten resten helt igenom, olycklig, fö Skoglund i Doverstorp. Han bor.e för r övrigt, såsom hr Hedlund fr: tänka” på (att. den engelsk, högerregeringén numera inte ha någon som -helst tanke 'på ätt av. skaffa, den allmänna sjukförsäkrin= i sitt land, "Hr. Skoglund och "tion: . Orsaken, är förbättrade in? komstförhållanden och en: ändrad inställning hos / den enskild inte minst Täkainas” större mi heter att bispringa de sjuka, Sam- hället - måste, ' såsom inrikesminis- tern underströk, "söka tillgodose . dessa. . ökade anspråk, oavsett om, man genomför obligatorisk sjuk- försäkring . eller. .Man måste förvåna sig över att högern vill anföra dessa förhållan- den som argument mot en allmän sjukförsäkring. Det betyder ju, att högern vill utestänga vissa grupper av befolkningen från de sjukvårds- förmåner, som andra grupper har] .' Det mest . anmärkningsvärda i. hi- storien är att denna ståndpunkt kommit. på högern på sistone. År -194€ var högern med om att fatta beslut om en allmän sjukförsäkring, vilken reform sedan måste . upp- "skjutas. Den gången "ansåg högern inte — och allra minst hr Skoglund i Doverstorp — att bristen på läka- re och sjuksköterskor skulle vara ett hinder för en allmän sjukför- säkring. Och ändå var ju resurser- na då betydligt. sämre än nu. Så! sent som under valkampanjen 1952 kritiserade hr Skoglund regn sving u högern h r med all sannokks het att få finna äigi i samm utveck ling." "ry krösspridiing ” GÖTEBORG: (TT) : "+Stadsfiskal W:' Ländqvist i” " Göteborg har beslutat: nedlägga -- åtalet "mot - pastor Karl-Érik Kejne i den del av målet, som avser, ' samhällsfarlig ” ryktes=? "spridning. — Däremot ' virhåller JäkL. - ansvarsyrkandet för ; väres : Stämningen i målet uttogs redon i juli 1952 och sedan dess har om- fattande utredningar gjorts å' ömse håll angående' den illegala telefon-j' avlyssning, som patsor Kejne på- slår har förekommit på' hans tele- fon, Vederbörande telegrafkommis- sagt att sådan: avlyssning förekom- |? mit, men. uppger ;att "han varken|. svarade ja eller nej; när Kejne frå-| sade honom, Vid ett av: stadsfiska! "undqvist' anställt förhör , medge? kommissarien' att han genom att & mutsäga: -Kejne .: kan- ha; bibringa! denne den uppfattningen att iliegall - talat avlyssning från, polisens si- a förebammit,, a ycket behöver . förvissoj. a righeterna. och . behoven | 2-7 I stjärt till större; delen var svarta, sarie bestrider att han till: Kejnel. F lagom för att se. genom nyckelhålet hur han kysser den vackra flickan. Frun låtsas .om. ingenting och går in till sig igen, Om.en stund kom- mer herra tillbaka, - . Frun? — Nå? ve " Herm belåtet: - — Jo, du'; må RR dag gav henne riktigt på Natarglimten : ; S En gäst från ån höga ni norden cs Zi Pilen . bromsades . hastigt in och stannade med ett ryck, I en:'träd- topp vid vägkanten hade jag skym- tat .en grå-: och vitspräcklig fågel, vars" like'jag inte sett; Den var nå- got större än en törnskata, men de liksom denna en håkformigt böjd näbbspets.: Hals. och. bröst var vita och ryggsidan grå medan vingar och Från: näbbet och - förbi ögat gick flög, strök den fråm tätt över mar- tt sedan, snabbt höja: sig g till ro på en telefontråd, "Den märkliga fågeln var en var- fågel, och den hör egentligen hem- ma Jångt uppe i övre Norrland. Där lever ;:den "äv insekter," småfåglar, sorkar. och "andra smådjur, så det är en "riktig; liten rövare. - På. vintern flyttar, den söderut, ch 1 del vare övervintrar i södra "Sveriges "Men: jag höll i alla' fall på att Ål mänhet och trikåindustrin i syn- || utnämnde”; + ter:skyddade bakom avsevärt högre "| förbrukningen av garn per anställd a internationellt organ för trikåindu-? Mölkyd; oc uppfi på . I -båkgrunden' skymtar ett ani Bin vi ponerande byggnadsverk, .. .. Lå i den ser man ett par av dessa D Svensk trikaindista effektivare” än | tyskt — Medan' svensk textilindustri i iall- Yr 3 2 nerhet kämpar en allt hårdare kamp]: mot utländsk konkurrens, framträ- i der än den ene, än den andre själv-]' ”experten”. med förslag | till: lösningar av : krissituationen, Många glömmer nämligen bort; att den svenska lönenivån ligger avsé- värt högre än den tyska, Medan vi i Syerige lockar den utländska kon kurrensen att slumpa bort sin över-1' produktion. 1 vårt land genom; de icke tidsenliga gamla vikttullarna, sitter' samma 'utländska konkurren- 9 10: tullmurar mot bl. export, : i På senare tid har: ett nytt och vid första påseende : rätt bestickande ar gument slungats in 'i debatten, tyskarna kad tillverka, billigare > va-]. ror jän vi i Sverige, så skall vi inte]> nsk ut atil- sek ar > iga riksda Mellån > vilka vatten. går "Dals lands kanal? ... + N Hur. utfördes i gamla tider det ”gudsprov”. som kallades. vat- "tenprov? ; ”Au. nature”? Mellan - vilka -år pågick ” vefejden”? Vv Vet ni någon svensk 'drottnin, ' soma är begravd i Finland? - Vem var Sveriges första kvintis LE jag en RANE på lina; iv om Då att jäta upp. tidningen.” "| :— Ta ” den, genast ifrån: henne, - . Det var under bereds - skapstiden gen rmis över. -lördäg—söndag, Grabbarna 'skrey till.sina 'respek=, tive hem och talade om det så att ingen skulle. vara orolig, > Men. det var en som. inte skrev och meddelade, något, men grab-. barna 'tyckte. att det inte: var. rätt mot dem igång och ba ner några rader var den. allmänna . meningen, : : - — Ja, men, jag, har så svårt för "att skriva," -såde hän allvarligt, men jag” skä så: här; i' brevet ' till hans: fru: Hej, kommer. eh hej. ole der Gamla; nyheter pa ga Kristina "skrek" en dag mamma att lillasyster Siv höj! ropade; mamma tillbaka, 2; Det Fick en lång stund. och . skydda oss i konkurrensen .genom|- t :höja våra tullar utan i stället iekanisera den del av industrin; som har livs- kralt att överleva.: Resten kan för- svinna, : Mot” allt detta furines föga att invända, om det nu vore så; att den:. svenska textilindustrin .<vore mindre effektiv, än den tyska; Så är emellertid '-inte': fallet, :-Tidningen Arbetsgivaren” "anger: ett utmärkt mått: på rätionaliseringsgraden i inom trikåindustrin 7 .genom”. att jämföra i: arbetare i Tyskland. . och : « Sverige. Siffrofna, som sammanställts av ett och "rationellt, samt' att "dé flera steg, före. den tyska när det i 1 strin,| gäller fjolåret; De visar att förbrukningen av: gårn, pr arbetare Västtyskland var; 620. kg; medan | ih Sverige , kunde + uppvisa "siffran" 977, i: Sverige; med dess 7,1: milj invå- irädlade :i trikåindustrin” 800 ton: syntetiska, -fibrer, | ligger -medan- mot-. ingd för Västtyskland med u milj. endast: var 1,200 ton.- i - bult Kandu inte Be frugan om an ing mera ” hördes av, hör jade mamma bli. orolig och I de ett nytt rop; i AES rmokare. "hade "altid ost I mackor, >i.sin: box: En dag brast " a | hans tålamod: och han: skrek: : "+ — Nä går det för "långt. ndgårigar: med ost! .: nat. pålägg? Andrade kompisen, Rörmokaren: vs: —' O; är ungkarl' och: det som brer mackorn $a; upp Porten vid tretiden: : fr Ni har. hört vittaena, "herr Polani, sade, dogen. , Tar ni till baka” anklagelsen mot herr Mo- > Bonligen inte tog del i överfallet,; men jag ber att få erinra om att ; detta ingalunda bevisar; att han - inte är den verklige anstiftarén > till det, ; " iTre dagar förnöt utan. att rå- digt en morgon: infann "sig en. "> rättstjänare hos Francis med bet + föllting att han omedelbart skul”, +10. följa med, : Den äl täckta i -plazettan ;. 2 nna och styrde ini, en m' på baksidan äv. pår . lätet flyter förbi ' fängelset. . -: Hjärtat upphörde nästan att slå « när. Fraticis ' märkte det: ; ;Var « han häktad? cc. nå or Men han lugnade sig sedan bår KH ten lagt till och de trätt in iett : "stort kalt. rum och han fick, se | fyrå rådsherrar och, "herr Polani. s På andra. sidan” stod Ruggiero "Mocenigo och två av hans kam-= rater. "De befann sig 1 bårhuset; "IV — Vi fann ett lik i natt i Ca > nal Grande, sa en av rådsherrar-" na och en av rättstjänarna drog" + undan kappan och visade Fran- Så ju dtgen honom, frågade rådsherren, NA Jag "känner inte igen äns » , "siktet; såde Francis, men "man- "nen -var klädd i svarta kläder - "liksom: den. här, Dolken med j ädelstenar. är densamma, som , Mocéaigo "bevisat" att han. . pera > Jag: såg en skymt av i fackel- nr skenet, och såret i tinningen kan? äl ha orsakats” av min . nigo, de båda vär ständigt till: sarpmans. Rådet "tvekade "inte om att "Ruggiero var ans taren och han dömdes tin tre års” förvisning från Venedig, Jag och ha vänner är emellertid upp? örda över att han inte, skick: es! så "långt bort att hån inte” ” kan ställa - till flera illdåd, Vad minå : » döttrar. beträffar: sörjer - nytt tillfälle att skada dem. ja - de - London. a snart som möjligt? en. gåd vän i vårt hus. i; honorh kyligt. Inom hono om börs - jade ” jog för att:han inte får något:'s först Lät: Öss finna mm annat Hän har blivit ann ifrån 053, Jnder de närmaste .14 dagar,” vistades Francis så gott .som > igen i den mäktige köpman- : liv med på balkongen hos flic- + na och ,deras gäst och deltog - nterheten. På 'eftermidda-” yrukade de alla fara ut.ien yddad "gondol". Det var en tankar” tå förm;' som han förkastade; Men.han kun- Inte, komma - »ifrån | hennes ' Jag är orolig för min svarade herr -Hamniona, Der . cis den dödes kropp. . Känner NI > ' Ofta varherr Po. ni själv med på, "och Fräncis och deltög [] balkongen hos jtickvine miunterhelen. ee » hade inte hört , sällskapsdamen ” med herr .Polani, . Men han av- . tid pojkar, . sina misstankar. el ' Hän "visste att deras hemfärd den gängen biis vit: uppskjuten tills efter mörk« et just, av sällskapsdamen, För- biytarna måste exakt ha vetat ” när gondolen Passerade, . Han ' skrika ett ord på. hjälp... Han : : började snårt öppet tvivla på hennes ärlighet och beslöt tala färdade Francis farhögor, zö- Jag tror” ligheter, sade. ha taldi har, varit hos, mej 1. nära tio år, Hon har uppfostrat mi- ina döttrar till min: fulla belåten= + het.., Att. "hon inte” skrek vid» is överfallet "beror. säkert på, att. ' kvinnor; ofta - stelnar > av. före skräckelse: då de är i fär: 2 » Herr Polani 108 för sig, själv : är Francis gått, Pojkar är all=. tänkte” han, ., Hade. signora ' Castaldi varit ung. och / vacker .skulle det. aldrig ha fal. - at dv Moskvas moderna och fm Hö Ä hemma, — Sätt du - läg och läget var skärpt, Det. blev, In7 =. ; örsöka ändå, Så: vis sade -han upp resultatet." Dét stod, "Ht, honom dn att hon vore en före - ot räderska . .. . "Francis kände sig trygg. Han , litade helt på kerr Polanis om= . ' döme, han var lite skamsen över. '' När Francis på kvällen skulle fara tillbaka till Polanis palats - kom en annan gondol med full ': fart uppför kanalen, : Han igen=" ” kände genast Giustinianla vapen, ” .Gondolen stannade upp. och. Mat-' - teo hoppade över i Francis gon= .. dok. Han var mycket upprörd. , — Jag har förskräckliga nye." heter, Francesco, Båda . mina : kusiner är försvunna... :< - Försvunna, upprepade Fran=" cis flera gånger bestört,” Hur . kan. +. hur £an de vara försvun- na (0 Fösta. : N PYTFTTETTEN ARAA CA AAA AANKAMARAMARAARRAAAALISASARSSNARADAASSADA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.