— LV” oo ) > ia |. : "> skriver 2 SKÖIR , LAHOLMS. 'TIDNINGS JULLASNING- 195 ''() land skaran av märkliga krigshjältar "från Karl 'g dagar framstår fältmarskalken Carl Gustaf Örnestedt såsom en av de Mest Iysande, såväl när, det gäller. det djärva .modet och den dådkraftiga. dugligheten som den rakryggade karaktä- ren och den säregina person- ligheten, man och käck soldat men am- bitioneux i högsta . grad”, Jöran Nordberg om honom i sin berömda ”Ko- nung Carl den XII:s "ria", a - " Länge ' vår Örnestedt näs- tan Helt bortglömd :i histori- en. Det berodde närmast där- "på, att han icke, såsom mån- ga andra av den tidens högt uppsatta män, bugade sig för . "den nya regimen efter Karl. ”Han var en brav :' historia. ask nung bl. a, därmed, att han låtit denne hålla sitt bröllop” på Skottorp år 1680. - Det .kan i detta samman- hang vara skäl att påpeka, att många av våra främsta ” män på olika områden här- stammat från hit inflyttade tyskar. Jag skall för tillfället bara komma med några ex- empel härpå, «Diktarsnillet - Bellman, enligt Tegnér, och hans omdöme är riktigt, ”den störste sångarng bild, "som Norden bar”, var ättling. till en tysk inflyttad skräddare. Franz Berwald, ”en av Sveri-. ges allra främsta tonsättare”, var också tysk till börden, liksom hans kusin, Johan Ber- XII:s död och gick dennas : ' Ulrika Eleonora. och hennes "man, ' arvprinsen av Hessen- ' « Kassel, sedermera Fredrik. I, ärenden, Han ville inte vara. - med om alla de intriger, som” "satte i gång för att komma i” .” besittning av den 'svenska kungakronan, med 'undan- trängande " av "den närmaste tronarvingen hertigen av Hol- ', stein-Gottorp. . Efter” Karl XII:s död drog han sig 'där--" för "undan regeringskretsarna' "i Stockholm, först ' till sitt : översteboställe Beckaskog och " sedan, . efter 1723, till Skot- "torp, : som han ärvt vid :sin moders död 17125 ce Först 'sökte man att vinna | den betydande mannen genom; att. vinka med belöningar och äreställen. fillmakt riksråd, ' han 15 juni 17197 utnämnde" man'. Koniom till fältmarskalk. Sam-' ma år" "överlät "arvprinsen! Fredrik åt ständerna'att'av-' - göra, vilken äv marskalkarna skulle ' föra 'generalkomman-' dot i Skåne. Själv ville han;" såsom '” ”generalissimus främst uppföra greve Örnestedt” ; man löcka- de "tydligen också med”den höga ' greévevärdigheten, och denna "hade . säkert" kommit" med fullmakten "som general- . befälhavare, Men ingenting sådant ' hjälpte; ”man fick ej: genéral' Örnestedt "att "ingå i hessiska ligan”, skriver där: >. Nga för med ' rätta en historisk författare. > Då ändrades'så' småningom taktikem mot ho-' -: . nom. " Kungligheten "i Stock- holm' vågade ej att på något sätt 'förgripa” sig på honom personligen.” Men man kunde - ju-ställa'om att han glömdes,” att'han& namn ströks ur hi- storien; just där det glänste som ' allrå våckrast. Nordberg t. ex. blev "av den kungliga censuren befalld att ur sin hi- storia'' taga bort det ställe, som skildrade, hur en general Lägercerona' i Ukraina begick ett fruktansvärt misstag, som kanske blev upptakten till ne- derlaget vid Pultava, ett misstag, som helt undvikits, om Örhestedts råd och påpe- ” kanden. blivit följda. — På; 1800-talet började Ör- nestedt emellertid att ”dragas | , fram ur -glömskan”, först av författaren till hans: biografi os i Svenskt biografiskt' lexikon (1853—1857), sen av Ceder- schiöld : i. Riksdagshistoria I . och Peter von Möller i Hal- ländska” herregårdar (1869— 1871). Även denna lilla" upp” sats vill, så gott den kan, bi- draga till nens ”Ehrenrettung” — om det nu är rätt att här tala om en sådan. : . mera. hovkanslern Fran- ciskus .Joäl, adlad Örnestedt, och hans maka Anna von der Deilen. Föräldrarna voro tys- kar, och släkten härstammade . ommern. igen från P ursprungligen Karl :Fadern hade varit en av XI:s. främstå å . och han hade tjänat sin ko- Ulrika" Eleonora, utfärdade ' den' 30 dec. 1718 för na svenska; armén, på denna 'stat”- ”riksrådet' . den store, karoli- ' Cia Gustaf Örnestedt var I född 1654, son av seder- medhjälpare, - -; Den ' Örnestedtska Här Mas Ba Ta 4 1669 1674 + 1706 Ust.” Av. eta » 1706 ve ' Wih, Sofia Mm . ov Coijet 17 JE 1743. . . > Ryttmästare Nala lat . > Mauritz v. Krassow "ev . "5 1781. t 1820 wald, 'vårt länds: mest märk- värdiga musikaliska under-' » barn, vilken; redan som nio- årig gosse komponerade en så .. storslagen ' ouvertyr, att -:Mu- sikaliska akademien' beslöt. att som belönivg enkom över : henom låta prägla en guld- melalj. En lång rad av våra " främsta krigarsnillen ha ock- " "så tyskar till fäder, Det räc- "ker här med att nämna: Ge- : org von Döbeln, den odödlige hjälten från + finska . kriget 1808-1809, . som. hade till farfar den berömde läkaren J. J. Döbelius, född i Rostock, mest känd här.i Sverige så- som den: 'främste skaparen av Ramlösa hälsobrunn, Örnestedt blev 26 jan. 1696 ryttmästare | kompani av -: Västgöta kaval- leri, med bostad på kaptens- bostället Mengsholm.: Han transporterades. som. kapten "till Livdragonerna, och år 1700 blev han major vid Söd- ra skånska kavalleriregemen- tet, vars chef.'då var den be- ' römde generalen Alex, Strom- "berg. Han utnärmndes till: ö- verstelöjtnant här den 16 juli verste och chef den 19 jan. 1704. År 1708 blev han gene- ralmajor. : ; Under nästan hela sin kri- garbana tjänstgjorde . Örne- . stodt sålunda vid Södra skån- "ska - kavalleriregementet, ser dermera ballst Skånska drar ” gonregemeiätet. — Med detta deltog han under åren. 1701— 00 ravvården på Skummeésl kogård. Den bär följande. .' Fältmarskalken Carl Gustaf Örnestedt -:. Anna Hedvig Coijet . Öfversten > (>>, J. von Snoilsky 11784 0 ov | Capten "vc. nt ” Gust, Ad. v: Krassow vid Älfsborgs. 1702 och till regementets ö-. | Dar arolinen på Skottorp 1709 i Karl XII:s fälttåg i Po- len och Ryssland. - I Karolinska krigares dag- ' böcker möter man ej sällan Ö:s - namn, vilket - visar, att han var en officer, som lät tala om sig. Än berättag det ,om något djärvt anfall på fienden som han företagit, än om någon. attack från den- nes "sida som han med mod ' raskhet tillbakaslagit. ex. " på hans djärv-" och Några - het och skicklighet som ka- valleriofficer skola här åter- ges efter ett par av 'de nämn- da vande (polska) partier angre- "po "en. avdelning under över- inskriptioner: + hvila . ron : . FT 1742 > + 17540 Anna Beata Coijet ' +,” t1784 von Snoilsky | 09 ft: 1776... + 1801 stelöj tnant : Örnestedtg ""kom-': mando, men 'de höllo likväl : inte stånd, till dess man rätt «kunde begåvo sig strax på flykten”.: .— (18 juli 1702) ”Dagen ef- « ter fick man i det 'svenska lägret alarm av en sachsisk ”avdeln., som anföll de sven- :.skes : fältvakter, vilka Örne-: stedt kommenderade 0. lyck- - måste "fångar, och den, som anförde dem, blev sårad.” -— (17 aug. 1702) ”Emellertid visade sig valackerna ' åter på åtskilliga ställen, där de .svenske. voro - på partier att, indriva kontri- ” De . passade också ' butioner. - Upp på furargerarna "(insam- lare av hästfoder), varandes en gång tre å fyra tusen raan :' som" anföllo' dem; :Örnestedt'" kommenderade då - betäckar- . na, o. ehuruväl han emot dem : var .mycket svagare, charge- rade han dem med ett ringa ' antal" trupper och drev' dem: tillbaka, så att de voro redan ; "till skogs, när piketen kom.” — (7 nov. 1704 vid PunitZ. ”Härpå skedde anfallet av 4 regementer (det. ena Ör- "nestedts).. Sachsarnas kaval- leri blev strax över ända 'kas- tat och jagat in i infanteriet, - vilket också blev så. hårt an- satt och bragt i konfusion, ", att hela bataljoner sig neder- kastade och måste låta häs- a tarn + blev här den sachsiske gene- . dagböckerna. :' Adlerfelt - skriver (3 nov. 1701): PStrö- . poster : stodo -Schauden i Samogetien, en av Fooch : . > och polacker, utom de sim - omkommo tävla med 'dem, utan ” ..2,000 ligen avslog, så att sachsarna ” lämna -både döda: och » nagsera. över gg: Så . ralen Schulenberg slagen med förlust av halva sin styrka och åtta kanoner; Leonard Kagg «skriver: ”Den — augusti 1702 var ö- -verstelöjtnant Carl Örnestedt av Södra skåninga regem. på parti från Krakow kommen-" derad med fyrahundra hästar fyra mil, då han blev av en stark avdelning polacker vid saltstaden Landscrona' anfal- len, då våra fingo fem fång- ar och sju av fienden på plat-' sen (= dödade), eljest blev inga av våra, allenast över- stelöjtnanten själv sårad och några ryttare sårade av de- ras pikar,” — ”Den 24 aug. 1708 blev Jesper Hård vid Sörmlands .infanterireg. illa sårad av.ryssarna och några av hans furirer'slagna (=" dödade) vid ett pass, benämt : Worotzkow, då överste C, Ör- nestedt kom med Södra sk. - .. kavallerireg.: vilken" honom ' sekunderade;,' maårcherandes, så: att det av ryssarna blev på” platsen ungefär ett 'hun-: : dra sjuttio 'man:” Na förde : Örnestedt ' den 21 okt. 1701, då svenska för- i närheten av $ in första ”krigsbragd ut- dem anförd av Örnestedt. De . anföllos av en stark' polsk ka- . 'valler'avdeln,, . som, slogs på > flykten, varvid abföraren och - en-del ryttare 'stupade, ' »I slaget vid Klissow 'den 9 "juli 1702 stodo 24,000 sachsa- re ,och polacker. mot 12,000 > svenskar, Det blev en lysande" +», seger. för "de > senare, trots "djupa" 'morag- och" kärr;. som lågo 'i.derag väg. Slaget visar Karl; . XI:s " mästerskap. på: "slagfältet 20., år ; gammalg och det var - hart var: nu bara det första slag som han ledde "ensam — samt de karolinska truppernas "utomordentliga > manöverförmåga och anfalls-' :" kraft. : Södra 'skånska kaval- leriregementet var med här. och stod närmast centern på. vänstra ' flygeln, vilken under; slaget leddes av hertig Fred- rik av Holstein-Gottorp. Fyra . "' skvadroner, antagligen under. ” "befäl av Örnestedt, sändes att anfalla "sachsarna, som efter ett långt och blodigt fäktande : måste vika; I slaget stupadé sårades '2,000 sachsare. i kärren, och ett lika stort antal togos. till fån- ga. Av: svenskarna var det. endast 1,000 stupade och så- rade, sov ov M : "> I drabbningen vid Pultowsk .: den 21 april 1703 ledde Örne- : 'stedt för tillfället regementet ' i den ordinarie chefens ställe.:' : Örnestedt deltog med sitt : regemente .i.skärmytslingen vid " Oderbeltz' den '31 okt. 1704, i vilken blott tre svens-. kar men 1500 kosacker stupa- de. Den 26 aug. 1708 slog han "vid Smolensk med blott två. skvadroner av sitt regemente I dragoner, som ' flydde, Han var” också med'i . ryska drabbningen vid :Ahtyrka, en stad i Ukraina, där även fien- i den jagades på flykten. .” "Vid Pultava 1709 blev Ör- nestedt sårad och fången. Det gamla Karl artikelförf dir J- ustaf XM-porträttet på Skottorps slott. Bre id Wangö (t.v.) och ryttmästare Gösta von öller. ee Han blev emellertid snart ut- växlad och tog därefter till Bender för att sluta sig till sin konung 'igen.. Han blev dock snart skickad hem till Sverige, och dit kom han i dec. 1710. Han började ru med iver att nydana sitt re- gemente, söm decimerats i så många strider o. till sist s'e- gits sönder i katastrofen vid Pultava, : ” ZAArnestedt blev general- löjtnant 1712 och gene- ral 1716 samt friherre s. å." Man : har hittills varit mycket osäker om årtalet för denna senare värdighet, Det- "ta har antagligen berott på, att man inte observerat en rapport, som -P, Lanneer, kommendanten i Hälsingborg, sent ' på hösten 1716 avgav + till Karl XII och ,vari Örne- 0. oc : . och flytta längre in i landet, "medan sommaren varade, In-. : gen 'av invånarna skulla till- stedt nämnes som . baron. och generallöjtnant. : Friherre” hå- de. Ö. tydligen blivit tidigare under 1716 men: general först . mot slitet av s. Å., det senare säkerligen såsom belöning för - visat nit som generalbefälha- vare i Skåne, när Karl XII själv varit borta därifrån un-. der sitt sommarfälttåg mot Norge. Det kan nämnas, att Ö. -för' sin friherrevärdighet . aldrig tog någon introduktion ' på riddarhuset, : Det är redan sagt, att Ör- nestedt: sommaren 1716 förde högsta ' befälet i Skåne; den . ordinarie generalbefälhavaren här var fältmarskalken Nils . Gyllenstierna, men han vista- des ' då. vid "Medevi: hälsobr. Örnestedt innehade nu för en' tid ”dén mest betydelsefulla militärposten i landet. 'Situa-' tionen var mycket kritisk, ty" stora ryska o. danska trupp "massor stodo i Danmark, fär- diga att vilken dag 'som helst . övergå till Skåne. I en 'rap-' port den 26 ' juni skriver 'Ö. till Karl ,)XII, att man ingen dag kunde vara:säker för en'' fientlig landstigning. -' För én -sådan var man mycket orolig, då fästningsverken ännu voro' tilleriet ' hade ; därjämte ' ej" kommit från Stockholm, föga förråd 'funnos' i magasinen, och infanteriet förslog inte ens att- besätta fästningarna" och . försvara ' bröstvärnen. Den 2 juli rapporterade han till "kungen, att. kavalleriet! som” legat kringspritt, drogs närmare Öresund och förlades : emellan Malmö, Landskrona = > och Hälsingborg, och' den 27: att . Osaby och Hörby” juli, blivit bestämda till samling&-' platser för det infanteri.” som skulle sammandragas, och att till dessa ställen även 'drogs en del. av det infanteri; sorå” förut legat i de skånska fäst- ' ningarna. a RR > Den ' 8: juli fick Örnestedt: från Karl XII en order röran- de kustbevakningen i: Skåne" På det att fienderna icke måt- ' te få någon kunskap om för-' hållandena - där, skulle inga varande "hamnar, och fiskare och hemmansåboar, som bod- . de vid stranden, skulle. tillsä-. gas'att lämna” sina hus öde FITEFETSTN i dåligt skick. Det nödiga 'ar- OÖrnestedt — NE FE SER TR RE AN Jåtas gå till stranden för ult fär laga sina båtar eller fis- a. oa När Karl XII i sept. kom ned till Skåne, gav han kom- .- mendanten i Hälsingborg P. Lanneer order att undersöka ” om denna befattning bliv, ef- terlevd. Sedan denne rest ut- med. kusten, avgav han rap- port till kungen, vari han bl -&, berättar: ”Vad själva fis- kare: och: de övriga nära stranden belägna hemmanså, ENT a Fältmarskalken, baron Carl Gustat Örnestedt till Ulrika Eleonora, 's Karl XII:s yngsta syster, som 8e- dan 1715 var gift med. prins " Fredrik av - Hessen-Kassel, Det bör påpekas, att detta 'hennea äktenskap med en ut- länning gjorde hennes arva- rätt till svenska kronon stats. rättsligt tvivelaktig, men det brydde sig hennes anhängare inte om, 'förblindade som de "voro av sin partifanatiary Det senare partiet, varg most betydande man var. Görtz, Karl XII:s finansminister, vils le till kung ha hortigen av Holstein—Gottorp, Karl Fred- bor vidkommer, så finner jag ; rik, gon av den döde kungens väl, att herr baron och gene- rallöjtnant Örnestedt låtit an- tyda dem att flytta -därifrån och ej visa 'sig vid stranden, " Döck hade de på dagarna bär- gat säden på åkrarna vid ha- vet men på nätterna gått upp” till på. landet belägna byar. Strandvakterna" ha noga va- kat över att ingen otillbörlig- het förekommit, - och befall-'. ningen . om ”'båtår. och" fiské följes strikt”; > ff» Under år 1717 och till i augusti år.” 1718 mönstrade och ' inspekterade : Örnestedt, på uppdrag av Karl XII, i tur och" ordning alla svenska ka- « valleriregementen. Det skedde äldsta syster Hedvig Sofia. är år ÄAcke; platsen att' närmare , Ingå: på + det samvetslösa -:- Intrigspel, varigenom det hessiska parti et, lett av Ulrika Eleonoras skurkaktige - tnan 'arvpringent " Fredrik,. avgick med segern. , Jag skall bara i korthet berö- ra två av de viktigaste mo- menten i detsamma, Det ena var oskadliggörandet av ba- "rön Görtz, motpartietg ledare, som ' på order av arvprinsen blev 'olagligt fängslad, dömd till" döden och avrättad — ett av " de ' skamligaste justitie- morden 1 vår historia, liven ' om en av den tidens ledande biskopar: var . hycklare nog att i ett tal kalla illdådet "en Guds rättfärdiga dom", Det andra var = tillgreppet ''av krigskassan, som arvprinsen - tog och delade ut. bland det högre befälet för att vinna detta för sin gemål. Det var en summa av 100-000 daler silvermynt -”i" vita pengar”, som holsteinska justitierådet . Paulsen nyss ' kommit med : från Stockholm och som voro t .naturligtvig såsom! ett led i+ avsedda för härens behov, Av förberedelserna till fälttåget', ' dessa pengar fingo fältmar- båtar tillåtas utlöpa från där- .. "+ neral mot' Norge 1718. Örnestedt Rehnsköld: — och deltog med sitt regemente i . detta,.” det sista) vari han skulle få kämpa under sin dyrkade hjältekonung. Det är troligt, att han nu skulle ha - fått ett högre. befäl att föra än en regementsöverstes, ja att han kanske skulle ha till- delats chefskapet för svenska kavalleriet, om inte ett visst förhinder 'kommit' emellan, Det ; var nämligen så, att Kungen vid fälttågets början gick och väntade på hemkorn- sten av sin förre kavallerige- fältmarskalken Kehn- sköld, krigarsnillet, som vun- nit de lysande segrarna vid Narva 1700 och vid Frau- stadt "1706, Denne hade vid Poltava 1709 kommit i rysk fångenskap, men det hade 8e- ” dan en tid tillbaka underhand- lats om. hans utväxling, och i oktober 1718 kunde han också infinna sig hos kungen vid högkvarteret i Norge. Karl XII:s fall den 30 nov. 1718 vid Fredrikshald måste . på Örnestedt, liksom på alla sanna karoliner och foster- - landsvänner, ha verkat för-' krossande, Till sorgen över dödsfallet kom oron för fram- "tiden, icke minst däröver, hur tronföljdsfrågan skulle ord- — nas. Två partier stodo i den- . emot varandra, na ränmlz a och förra ville överlämna kronan det holstein-gottorpska, Det TFT VEVEIYI Vv A skalkarna Mörner gamt general Dlicker . vardera ' 12.000 daler samt, general Örnestedt och gener ralmajor Cronstedt vardera 4,000, generallöjtnant de-la Gardie 3.000, generallöjtnan= ' terna Stackelberg, Crispin o. d'Albedyhll vardera. 2.090, 17 generalmajorer och Övers-- ten för Livgardet till fots vardera 800, 33 överstar, 5 överstelöjtnanter och en ma- jor vardera 600, varjämte hertigen av Holstein-—Got- torp fick 6.000, icke som mu- tor utan som en vink att uppge spelet ony kronan och resa hem. se Liksom flera andra redbara karoliner, ex. den berömde överste Stobée, tillhörde Ör- nestedt det holstein-gottorp- ska partiet, och det är ovan sagt, att -han' ej av något kunde förmås att övergå till ”den hessiska ligan”. - Vi ha vieserligen sett, att han tog emot 4.000 ' daler, när krigs- kassan delades, men vi kunna vara ganska förvissade om " att han vid närmare eftertan- ke betraktade' den mottagna summan som rena ”judaspen- gar”. Det kan därför mycket - väl ha hänt, att han fortast möjligt lämnade ”filverpeng- arna” tillbaka i ”offerkistan”- Medan arvprinsen ' Fredrik sålunda med olika kupper och intriger arbetade . på att (Forts, å sid. 8) a An ens
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.