[ 4 i r N - — - övers» och julkl » visade det sig att en julklapp ut- ' , £jordes av en våg. Några av fa- -nan hade fått några trevliga kaf- : fekoppar.' Det : låg . naturligtvis tv a oe a ren [IE ffs JULLÄSNING" 1063 > . När V julaftonsmiddagen I var dä +del » man k Ta .-u miljemedlemmarna . hade också fått varsin vacker vas och en an- ” + nära till hands, att man skulle Få R ROD) RN FOR Ho6EN |. I ROKTUR [GG | - HÅ oms DANSK telers DE |AYAmER ROLL I pa KAND VI NALVS] | c Gju [LE Ort gar: bangs GRENES =” SUR LAND |ösärser) t0r WARES |EFTERNAMN ”Vgönsa SVAFARER a NE Fä IVA I NA AA SN VR CEN7E . ETS DI TER " TARE |: : fra se. Fökduol | KAR |SÄXS | > sa) G TF 7 - : E | WÄXTFRÖ' i M i i I pröva vågen och så ville man ve- ta vad en av de vackra vaserna - vägde, Det visade sig att vasen vägde precis lika mycket som ett Visst :antal.. koppar:: Men” innan: väga jämnt även med några av - de tomma julmustbuteljerna till-'. m Med, de upplysningar. man er- håller av ”avvägningarna” på de båda övre bilderna kan nu ock- : så läsaren "räkna ut hur:många koppar man alltså ska tänka sig placerade på den nedre vågen att få den att väga jämnt med vasen, Lösningen finns på sista sidan, kom på detta, kunde man” a att man fick vågen att >. ner mig i hågen, en sjömansvisa jag hörde i min tidiga barndom, : diktad av någon sjöman, under förra århundradet; då segelfarty- " gen var de enda på" världsha- "ven, Det var innan ångfartygens "tid, 7 , "En var av oss -känner till sjö- - männens” besvärligheter, i storm . och, oväder, hur de får ' kämpa ” en sjöman fick utstå i segelfar- för sitt liv ibland, -ingen. av oss landkrafbbor har en aning om vad . tygens tid. Vi kan lätt tänka oss - vad dessa sjömän tänkte en stor- "mig julnait ett sekel tillbaka i "tiden, Jag kan själv minnas Jul- ” stormen ,1902, hur hemskt :,och ' -.rasande' det var på land. Hur " mycket värre var:det ej på-ha- "i loggen gubben skrev; - > och rikeligen delar. .- han därav laget om.: . Så dricka vi. i botten . för skutan och befälet ty allt är väl ombord." - | vet!” Kariske "någon "av tidninge- "läsarna ” strofej känner igen . den. här w lo . Matresens julnatt: . ”December . tjugofyra” "+= vi kryssat hela dagen Med topp och bram beslagni mot stadig ost-till-nord - vi lagt för styrbords halsa och allt är väl ombord, : Men ljusen nu tindra i kvällen där hemma kring städer och land, .. och brasan nu sprakar på hällen så muntert i stugan på strand.”. . Där Elin, min trofasta maka: »: som väntat i kväll mig tillbaka, ' -nu smyckar. en gran för de små" > . och lyss till hur böljorna slå Vår styrman reder groggen ... av socker och av rom, för flickorna i Nord, ' . så lydigt kring hon går, . ” och ljusen de tindra i : och lyss till "Men Eliyg, på bordet nu ställer « för barnen vad huset förmår. ' och därvid kanhända hon fäller i fatet en smygande tår. MN Hon kanske mot havet sig vänder, . när samman de knäppa i. händer” Pte och läsa' så gott de förstå; ' och lyss: till hur böljorna slå. små Kamraterna i skansen nu somnat lite var" "= och de, som hålla vakten ha fått en annan klar... . Kaptenen står på halvdäck men säger ej ett ord, ":- ty skutan håller kursen och allt är väl ombord. "5 På hällen är veden. förbrunnen » i-askan det glöder så matt, - "ock snart är till hälften. fä mn os försvunnen, 7 - den långa, den heliga natt. Men ännu i timmarna sena min Elin bon vaker allena, .: hon beder för mig och de små "och lyss till hur. böljorna slå, Nu ljuder: ”Klart att vända” i och vakten redo står,. När ned jag lägger rodret och skjuter lätt och smidig : mot gamla Sveriges jord I Men jag till kojs nu törnar, ' ty allt är väl ombord, I drömmen, jag lyckligen h a 7 Då det nu lider mot julen, rin- ) " Vi ser här” isex tomtar. första ögonkastét ser de nog så - ; och jular i fädernas land, min Elin och barnen jag famnar ' med jubel i stugan vid strand. "Där muntert det sprakar på”. +, "te [ otsnva 2 07 riga visar en liten olikhet: Nu: hällen ret : kvällen, "jag kysser mitt liv och de små hur böljorna slå. : Martin Bengtsson lika ut, . men studerar man: dem .' närmare skall du finna, att vid en: : jämförelse med den första 'tom- ten överst t. v. på bilden de öv= "" gäller det alltså att finna ut, vari : denna olikhet består. Givetvis får "+": "- "du inte hänga upp dig på om ej alla linjer i teckningen är exakt >" ; Nka dragna. Det är här endast ' fråga 'om wäsentliga olikheter, t. ENS INNERSTA TY : UNGEN IME- JYUNIORN GG KORSETT P. > 4 - |PREUS V FALL vägra ITE FIYsGAR| [TRANSP-| VERK P- SE TEXT) a 7 : : WwED ZH TT s sd ue Riga xD KE RPOA LYKTAS Laholms ] år sina Jäsare ett I pyssla med i mellan grötätningen. Helgen fidning "presenterar i|vi också ulkorsord attlser. Vi dagarna efter |ut tre sådana till: ära är penningpriser, Lösningen” ms os a. D oo . Moa +. y kommer sålunda att del nämligen på resp. PEEPESPETETETITETT SYTT STETETTYTSEKEYT ETT ee eve ned I i , litet generösare med pri- | 20,15” och 10 kr. för de tre först, och pristagarna publiceras månda- Laholm, och märk | a | påträffade rätta lösningarna. Lös-|gen den 4 januari. Adressera som ”Julkorsordet”. "denna gång, alla|ningen skall vara oss tillhanda se-|vanligt Laholms Tidning, Box 78, - nast lördagen den 2 januari 1965 Ar " 2 - kuvertet med SOOKIE RR 7 "ren, som förresten & " hette Carl. Pedersen, hade av 'det Så. Vid ' ee om någon. av de fem fomtar- "pjäxor etc, Lösni z hb fin na skulle haft stövlar i stället för = sista sidan, . nee . nns på firade Calle .Brisson - <Julhelgen i" Kaps "Av. Jan Mellhed = > Flera "än ' Calle Brisson' har julpsalmer - i nämnd ordning > " skrivit julskildringar från fjär ». ran land. och sydliga breddgra- "der, men hans skildring av sitt '"julfirande 1 Kapstaden 1920 (i memoarerna ”Utan smink”, 1929), -. "är föredömlig i flera hänseenden — bl. a. därför att den är jäm- , förelsevis "kort. Den på hösten 1958 bortgångne danske charmö dag — så att svettten pärlade över deras ansikten, , under det en massa människor - stojade och förde oväsen på gatan utanför, Det är nämligen i Sydafrika som i England och USA; där räknar man ej julaftonen som ' någon större högtid. . sl " När" danskarna vaknade på ju dd äntade dem en . . Brittiska syndikat han vid denna . till . Sydafrika, för att tillsam- "mans! med. sin fru. Marie "och artister, göra en rad framträdan- julveckan, Det var inte julväd "precis — åtminstone ej i ordets. vedertagna mening : enligt våra" nordiska | begrepp 7. på: ? tern visade hundra. gra- der - Fahrenheit wille Calle, ändå ” fira julen "på gammalt danskt sätt : med” gåsstek; 7 rödkål' och " äppelkaka, Men?på juldagsafto-: "nen gick han själv ut;och fiskade —julgåsen; ' ett 'veritabelt ”straff- "apbete” att" uträtta” i en så olid- lig värme. . Ända. tills jag fick: läsa "detta, hade jag alltid gått ".4 den villfarelsen att Calle ej blott : var: 'charmör "mutan: också - | gentleman ' -—..men: men ingen fo enda v.av.' sina » illusioner tycks man få havisfredksd iv st lade. hon sig. Cleo Villard) ; visste d fruktsaft! En liten ”julgran” riktig. gran/kunde. de ' ej få tag "på utan. fick hålla till:godo med " art, vilken i någon mån påminde om en nordisk grant... ön os en liten haj, som. blev, intres- serad.. för , betet ' och - slutligen nast: började -mellan människo- ätaren "och 'den store scenchar-' mören "och f. d. : proffsboxaren slutade, nämner: ej. Calle. Han" nöjer '. sig med att skriva att ”. han blev intresserad och att ha- jen distraherade honom så illa, att han: glömde bort att det var. julafton den dagen! Han skriver ningsmatcher han förlorade, så en viss misstanke är oss ej helt » fjärran! Hur som helst, så kom Calle sent. hem den julaftonen och både hustrun,-. svägerskan och ' gåsen hade väntat så länge att de tagit skada därav, och : julstämningen förlorade på den- lid. dén'i unionens städer. Julén kom: trion att fira' i Kapstaden, där '' danskarna uppträdde: under hel men fru Marie (som' artist kalz "ett exemplar av en tropisk träd: Medan. Calle fiskade var det' gonen - mycket obehaglig överraskning, tid war anställd hos blivit. sänd ” svägerskan Thilda, som också var” - en sydliga breddgrader; "Men; fastän -. och överlät åt sin -fru att' steka . åd, ' Hon färgade vitkålen med - -världs- med: : prydnader ".. skaffade > sig". danskarna till julaftonen, fast .en. nappade. Hur den strid som ge= " som sannerligen. ej hade någon- ting med julmaten eller julen i övrigt. att' skaffa, De hade alla fått ” ”sköna : ansikten”, 'skriver Calle. Liksom. de ej haft det ti- igare! . Med.-den' nya ”skönhe- "förhöll "det « sig”. så / här: janskarna hade sin "bostad" ett ' us . där "det på nedre: botten fanns en frukthandel.' Persona=" " len i affären hade på julaftons-' dagen kastat ut en del'yrutten frukt på "gården." Den skämda frukten lockade till sig en oer- hörd mängd. moskiter och då Brissons ej tänkt på att skaffa .moskitnät . blev ”cesultatet, att trion blev mycket illa tilltygad av de små blodtörstiga flygfäna, Ja, så kan det gå till'vid en jul på ”lata latituder”; På: våra kyliga breddgrader är gudskelov : risken för att, moskiterna; skall störa. julfriden ej särdeles stor. Här, är. ”efterskatten”” en: betyd- julfridsstörande it (Forts. fr. sid. 6) ska" ynglingar 'sökte sig ne Söderns lärosalar och. återvände > sedan hem med nya intryck, ri- ka på förvärvade kunskaper, på och människokännedom, och tände : genom kraftiga och "betydelsefulla ;insatser den. för- . sta strimman av en gryende kul- "tur i sitt råa och halvyvilda fos- terland, :. 00 05 a Den katolska kyrkan ii Fin- land "under 1400-talet fråmstår också i en helt annan och bättre dager, än i de flesta andra län- . der under denna tids .::s . -'De' finska folkstammarnå, som ' förut levat skilda och sördrade från varandra i hat. ock, fiend- skap, förenades i en” gemensam tro, och genom kyrkans lagstift- - ning - underlättades > statens be- mödanden”att införa ett lagbun= det . och ” stadgat : samhällsskick. Vidare skänkte 'kyrkan skydd åt de : förtryckta och, hjälp 'åt de nödlidande' på en "tid, då den världsliga lagen icke' förmådde det ' förra, och staten icke be-"' kymrade sig om det senare. Ge- nom ' kyrkans försorg i es också '- utländska " hantverkare, byggmästare "och konstnärer, allt till det finska näringslivets för- kovran och hjälp, och till. bry- tande av landets isolering.:' : -. Men till det bästa får vi dock räkna den djupa och innerliga "fromhet, som på många håll av=- löste' den forna råheten, vidske- pelsen ' och " stridslystnaden.” "+ Denna fromhet tog sig uttryck nga på da sätt, icke :minst å” och : visdiktni na g tövan, å till en . början, skriver Calle i memoarerna, . | ” rena Senare > på - kvällen åt ”emel- . lertid danskarna.-gås- och sjöng på så område — finnarna har, ju all= - tid varit ett sjungande” folk — och ' som ett exempel härpå har . "vi tagit den” gamla” julsången framvur miimnesgömmoraa. oa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.