I . vet, en utbyggnad : av »stödet "till i och okt - KE [Gm [av | an | om Ja | PO a a a — LAHOLMS UTDNING. ET —— = LT Lördagen den. 19 (9 döcember 1964 - IT= — PVår, Jlängste , statsminister” ha- de" inte någön? lyckad. dag när Jan” "Ivan Nils- fråga 3 andra kammaren] om regeringen + ville” medverka till att "alla" reformförslag ” av principiell : "politisk "betydelse skulle: bli: föremål : för prövning | i 1 tariska d nan de föreläggs "riksdagen: Systemet med -- offentliga ut- ri "där - ti- erna har insyn och möjlighet att |. påverka ågornå har hittills va- rit -en" väsentlig tillgång i vårt , Jä poljtiska” "liv. På sistone har "det emellertid inträffat en del hän- delser som. motiverat frågan "om regeringen är-på väg bort ifrån detta system. dé som exempel." det. förslag ; till ny: jordlag: söm utarbetats : inom jordbruksdepartementet och ' som |: nu är föremål ' för intensiv de- batt.. cv i Statsministern” hade. te "myc- ket" att: svara. Frågeställaren vilz le', ha reda på man hade ati dä sig i Hram- tiden ' när det gäller utrednings- väsendet, Skall vi få uppleva 'att allt. fler av der, stora reformerna 1. utreds 'inom”- departementet där oppositionen lär . utestärigd?” Så var frågan ställd men ministern, hade inget annat: 'svar/ än: att' det var frågor som fick as. från fall till" fall, "några | stt. delge. riksdagen. Han. lade . . eniellertid att det knappast funz ; d "Brist: på principer : nitz. någon stor samhällsreforsa - Hr. Nilsson nämn- | ilka principer I” som inte först, varit” föremål för offentlig "utredning. er "Till detta tillade hr Nilsson att |A när” riksdagen” ” begärde” Hos re- geringen att få en utredning till "stånd om'de allmännaN pensions-] " fondernas ställning så föredrog regeringen att.låta sitt. eget. pla-| : neringsråd göra denna utred- "ning. På detta "hade ”statsminis- itern - inget- svar. Den enda reak- - tion som kunde : förmärkas hos honom var att ett överlägset le- j ligt stelnade på hans "Det vår "ytterst vitala "problem för - vår: "demokrati som' här var under "debatt, och , det : var be klagtigt att inte: I regeringschefen "vår mäktig en. ”principdeklaration; Hr Nilsson" var "kritisk mot re- geringen även när det gällde, själ. stemet shed förslågs ”utsändande Skall det vara rågon mening. med s ”remissförfarbndet |: måste "römissiristanserna" beredas "möjlighet till- vett gröndligt SF . förslaget. Det har hänt" att : instanser, som haft att yttra" sig, > fått "ett ' enda. exemplar” av Jag- förslaget.:- + Detta -:har : fått... delas « sönder. i flera delar" för att varje . ledamot "skulle" få” läsa 'åtminsto- ne något avsnitt innan: man kom till "det sammanträde” där .remis= ' "svaret. skulle. fastställas. ....:. Så får "det verkligen": inte” gå Hö Fi riksdags arbete förbereres "redan från. sida." t och > folkpartiets rlksdagserubper till" län erna, Pe. kv binder av samhällets stöd: till kulturlis |' "de tre. öppositionspar- tiernas ' "gemensamma" uppgift; att], försätta iali vi t, " mens 5 frammarsch bröts 'c valsöreken; då ” också” strävan. att ” lägga opooatlnens alternativ ännu fastare." + aehn H En iny regeringspolitik; . vetvis. vila på Progresslvioc i cial grund. Det: de centerns , hävda sig mot myndigheterna. re ae omfattat ch det är. glädjande att'riksdagen nu begärt on en utredning om allmän förskola skriver Svensk: "Politik (ep) NAN a Det finns anledning känna till- fredsställelse med det positiva riksdagsbeslutet. Enligt: vår me- ning är 'dét' av. vikt att utred- | ningen påbörjas så tidigt, att den får tid på sig att penetrera alla de viktiga frågor, som . hänger samman med den reform det här rör sig om, och att man kan pla- nera så att det finns tillräckligt I” med lärare och skolledare, när re- formen en gång skall genomföras. Det är att beklaga att de social- demokratiska opponenterna inte har insett vilket men regeringens försummelser att:i tid" tillsätta viktiga utredningar —.t, ex. yr- kesutbildningsberedningen och lä- rarutbildningssakkunniga. — -in- neburit för utbyggandet av un-|' dervisningsorganisationen. += Yi; Skolplikten i vårt land inträder först vid sju år vilket är sent in- ternationellt sett, Det är. därför -anledning att vi undersöker för- utsättningarna för att göra för- skolan mera utbredd. : RÄTTSSKYDDET FÖR : DEKLARANTEN ooh är knappast vad det borde vara i det moderna samhället. Den sa- ken har förts på tal många gång- er + även i pressen. En dekla- rant -är ofta. "slagen till: slant” därför att han varken är i stånd att'.skaffa sig den djupa insikt i lagstiftningen som krävs för att När frågan var uppe i riksdagen avvisades efter långa debatter re- inhetens intressen, Itron till. överheten” är "inte:-vad den vVvärit” Det bör också'sägas:.— fort- satte hr. Lundström — att - -många är: för "blyga eller. oföretagsamma att kräva sin rätt. Det är därför ' jag tror-att'reservanternas för- | hans fullständiga : I krävde "7 tt imedel, ochi den; ht lt. fria leken Ictad "huv - Yr knäs. i årets slutsked "av en: rad - vtställningar- där moderna klassiker ” presenteras mer ' eller mindre. fullständigt, och -liksom ti- digaäre i höst får mån se en myck- enhet” fin 'grafik "i "sammanhanget. Den . norske. fonåmäklaren laren Rolf. sin ungdom stjärnsprinter — har överfört en del av” sina samling- ar. nyli; igen i större omfattning vi- sade på danskarnas : underbara Louisiana, - till Moderna . museet. Det är ett 150-tal verk av Edvard Munch, ' Pablo” Picasso - och Paul Klee,; "vilka :Stenersen själv. i ett uttalande i 'programbladet beteck- nar som .dé främsta, Han kom' ju niskoskygge . gamle ' Munch - nära och hans bok om” den store nor- ske" expressionisten ; tillhör den 'mest - fängslande onstlitteratu- "ren, ss: AA 1' ett ”g0-tal I "oljemålningar. ger av Muhnchs'” "måleri 'med''dess sve- pande "linjer, "hisnande" perspektiv och blödande färger; de stora sym- boliska.s.dukarna Har” dock förlo- ; | rat: en"dek av sin lyster./ Kollek- tionen": kompletteras med hundra : | Ste eaali blad ' från . Munchmvuse- ets samlingar, i Oslo och här: fin- Det sjuka barnet, både i torrnål och ' färglitografi, Madonna, : Flic- korna på bryggan i etsning,' Vam- pyr: i' färglitografi och ' träsnitt, Harpya, Dödskyss, den underbara färglitografien Marats död .i rött och : grönt och. mycket annat. En unken :doft av fin de siécle; men undra; «Xr "Stenerséns ”Picassosamling rym- mer: ett.-tidigt.. arbete -i gouache i blått ”Studie av -kvinnohuvud och «| hand” som är helt 'utsökt, några a få -oljemålni ingar; '. keramik oc "| därutöver: ett 50-tal grafiska blad som"! ger oss' något av, det : bästa "”presterat; ”” tjurfäktnings- pastorala ' eller: arkadiska igurer, grupper och djur där ; mästarens linje framträder i . klassiska renhe! och skön- rikedomcinom..en..begränsad ram. å I Hemligheten "med 7 Klee:' war ju 3 frihet från doktriner, stilar, "tendenser. Var- je föremål "och varje fantasibild var. för: honom något för sig. som sina ” egna +. - uttrycks- med + formerna 'och :färgerna för- verkligades ”de eller" förvandlades de "till. hågot som de var, utan "att "| vi märkte det. Liksom "i förebi- gående «visar den benådade dröm- ya, vägar, > ...varom slag är ganska. åjupt 4 förankrat EA hos vårt folk. > Påpekandet Taxetingsintendente vppgift tycks vara att slå vakt kring. sta- tens intressen" och då råkar dek- laranten naturligtvis i -underläge: Han här ingen. chans "utan 'stöd av en skicklig jurist som kostar . pengar och vem vill utsätta sig ' för risken" att' ge ut ännu mera pengar? . Paragrafdjungeln . blir alltmer ogenomtränglig. Märkligt är ju att en lokal" taxerings- nämnd, som bör veta mer om de- klarantérna inom sitt område än tend ofta . as, Hr . Ericsson i Kinna erinrade om, att mer än femtio proc, av alla dek- larerade inkomster: understiger 159.000 kr. och att större delen av deklaranterna ”alltså inte känner den oro scm det talas ora” utan. ärendet gäller minoritetens rättig-' heter. Skall då inte minoriteten' ha rätt att' ställa' vissa krav? : Rättssäkerheten' är , väl när allt er "kommer omkring inte ett . majo- ritetsproblem? : H EN DÅLIG FLICKA so Tyvärr måste konstateras att de . redan förut oklara utsikterna för 1965 håller på att bli allt suddiga- re, skriver d:r jur. C, BR, Pokomy ftidningn Företagaren Vi vet inte ens om våra myn- digheter skall lyckas hålla infla- tionen någorlunda, i schack. Vår valuta har bEwit en.dålig flicka, som säljer sig allt billigare ju "äldre hon blir. ' Skulle till råga på allt de ame- servationerna till förmån för ökat rättsskydd i skatteärenden, erin- rar D a g e i och fortsätter: ? Fem olika utredningar "sysslar med frågor, som ger olika avsnitt av rättssäkerheten i skatteären- den påpekade hr Lundström. Det | är därför — sade han — önsk- värt med en särskild undersök- | ning på detta speciella ' fält och ri na ta sig en - andhämtni aus —- något verkligt bakslag = är med stor san- nolikhet inte att befara i USA — så har: vi det ganska hårt bäddat för våra egna konjunkturer. vi så fall k k tskilliga stud: ecizklar har för fekommit” bara på papperet, men » inte désto' mindre-har. det inträf- "fat att statsbidrag utbetalats, an- märker: ;statsrevisorerna. : Både skolöverstyrelsen och revisorerna . själva har granskat .det frivilliga folkbildningsarbetet och funnit . att "statsbidrag i avsevärd omfatt- I ning begärts för icke bidragsbe- i rättigade stud? egrupper. Över hu- i vud taget tycks arrangörerna på sina. håll inte vara så noggranna. .med. formaliteterna: = felaktiga ' uppgifter lämnas om deltagaran- talet, närvarolisfor ifylls inte, och "i- en del ”fall har dagböcker. för- kommit. Revisorerna talar om ”en "mängd :fel av inte sällan grave- rande art”, - Denna ordning, eller snarare o- ordning, är synnerligen otillfreds- ställande. Tyvärr kan, nog inte "alla . felaktigheter förklaras av -bristande kännedom om reglerna; "och även om så vore, funnes an- ledning till missnöje. Verkligt all- varligt är att man med skäl kan misstänka att det fuskas här och var i det dubbla syftet att klå sta- ten "på pengar och för det egna . studieförbundets räkning få fram . en imponerande statistik, Bättre kontroll. ' förefaller — nödvändig. . Man vill gärna hålla med statsre- » visorerna om att en utredning bör komma till stånd. . 'Ss ven s ka Dagbladet). . nadsstyrelsen "snart åter att skri- ka i högan sky och kräva snabba och kraftfulla insatser från rege- ringens sida i syfte att hindra en viss. arbetslöshet." Konjunkturö- det råder en allmän NE inom byggnads- om, att det. nit som taxerings- intendenterna visar inte sträcker sig” så långt att det tillgodoser branschen kommer : omso; lt att hållas vid liv, likaså löneglid- "ningen inom hela denna närings grens konkurrenstria delar. Den löneni pressas i höj- den helt oberoende av om tiderna är goda eller dåliga för närings- livet i övålsk Valutan försämras : utan uppehåll Det är faktiskt underligt att ut- . landet" alltjämt hyser - så pass -- mycket förtroende för vår valuta " somt fallet är, To im kl Konstrondi i Stockholm med Arne Lindström redan som ungrsatt stå den män- utställningen ett. fint ' koncentrat. ner män” "sådana slagnummer som " del har väl. numera "en liten. väl : assiker. I färg och grafik En lige bortgången / "svensk modern: 'klassiker har . genom "en minnesutställning'. fått” en” värdig hyllning; på > Nationalmuseum, 'Tecknaren.: och kritikern: Yngve Berg” (18817—1963) var" ingen; -mo- dernist och häns huvudsakliga in sats. kom, . att". ligga" i -illustratio- nerna "av klassiska: diktverk från olika: tider och! kulturkretsar, men i' sin 'ungdom- tecknade - han. ivett fritt summariskt - manér :-söm ”hör- de 'samman” smed: den: sallmänna -Ilig debatt och” de'. stora brukar | Aktuell Sådant "Europa ” nu ser ut, är det uppenbart, att det icke finns något land, 'som" "kan spela "en samlande roll i så hög grad som just Frankrike. Om. general ” de Gaulle skulle" kräva” en "eller: an- nan fjäder extra po den franska atten, så gör man : klokt i att låta honom : få dem, Det är dock I ett billigt pris för eningen” och pacificeringen av en genom år- hundraden splittrad kontinent. .. Nordvästra + Skånes Tidningar. I riksdagen kommer en ny läns- indelning troligen. att. sväljas — hur ”löjlig” den än är. Tyvärr brukar, det vara så att i riktigt stora frågor brukar räddhågan vara stor inför de många problem som” hör samman", med frågans lösning. i «Allt för ofta” brukar. "de små frågorna ' bli föremål för en liv- klubbäs igenom därför att det tar tid och det behövs mod, för. att Z AA oo makten haver. riktigt . eget liv. Ett praktblomster är-en' skördebild. i' jätteformat av träsnittären”: Fjodor:- Konstantinov, där? traktorer." och tratsformato- rer : och, ;sovjetflaggan: . -och:> .allt möjligt. "annat plockats in H tjänst får. sin. hedorsbovisning :ge-l, nom " ”minnesutställningen "över Harald ' .Sallberg: (1895-1963) : "på frigörelsen”. från nde mön- ster.; Hans teckningar, till” Fokina- baletten.-i . Stockholm + «1913. -är starkt uttrycksfulla "och hans" an- notationer från den. spanska re- san. åren, "efteråt: arbetar med knappa, slående? medål. > liksom illustrationerna till. Frank :Helvers Herr Collins affär i London ' som vi" unga spå. den : tiden i beundrade våldsamt , för" ; deras knapphet: i linjerna. & Sed =, gick "vägen "mot en illustrationskonst ' som utgick från" Sergels” klassicism: och: från en'”rad utsökta? bilder” ur ' Bell- mansutgåvorna : «och: andra klassis- ka :verk;” alla ”beundransvärda j& i «| sin: lätthet; en” bländande virtuo- sitet som aldrig blev kall och torr ' Jutan. ständigt: 'besjälades av käns- la; lekfulihet:-och fest, : Att .-fråt””den . charmfulla ele- gansen -i "Yngve: Bergs teckningar och litografier övergå :till en ut- ställning av rysk grafik" i, samma bottenplan:-'i .. museibyggnaden : är kanske. inte rättvist.wmot ryssarna. Där finns mycket kraft i särskilt träsnitten, där vitt :x och ;i:'svart ställs . effektfullt . mot . vartannat, och : man. finner nöje exempelvis i Evgeni. Sidorkins - vilda ryttare som ' kränger runt bladen: på sina hästar, men .'alltför mycket går i den, traditionella - stilen " med kolchozidyller, industribyggen och tnärshusét. :Här". finner - man den "utomordentligt högt ; drivna yrkesskickligheten- förenad > med fin 'känsla för motiv av skilda slag. EBtttidigtetsat” porträtt av: Fer- nand Léger : är ypperligt. som ;ka= I. rakteristik . och ; som bild, etsade landskap”: från . "Stockholm; ' Öland, fjärilar. och" bloramor i trägravyr | (illustrationer till: ” skrifter -" av Linné),; allt har samma prägel: av omutlig". hederlighet, > : 7 den; opersonlighet: Ti rokokons gråce.; Här- möter ossznu | bä mars som" o1-å stora- salarna. målningar oci "med friska: sin- rkärlek för” varmå; lysande” färger; Man blev 'glad-av att jFandra” omkring & -denna" "lju-; sa, iproblemlösa, rav > teoriernas damm obesvärade + värld — "inte minst gladde man; sig åt mängden av teckningar" som gav en! bild av konstnärinnan |som den .: ständigt observerande, roade "och - livshung- |. riga, sivrig att. a. allt hon ser på pappere politiska "ledare" för att få - met Jordbruksnuinistor Holmqvist i är inte längre så säker på sin' nya jordlagspromemoria,: I radiodebat- ten med: centerledaren 'Gunnar Hedlund | svävade han på målet när han ställdes mot väggen, Är jordbruksministern osäker . så är sen emellertid.så mycket. säkrare. Det senaste och "mest avslöjande exemplet; är. Aftonbladets - Berndt I Ahlqvist som för några dagar. se hans vapendragare i regeringspres-) SORTEN e dan. fick > el e oppslag: I i tid- ningen. till'sitt. förfogande -för att klargöra ' hur: viktigt - det: är att storkapitalet släpps. loss i skogen. Redaktör .. Ahlqvist "anger syftet med den nya jordlagen, i: «följande | punkter. H AE Produktionen koncentreras till all rre :enheter. Små oräntabla "och villa: belägna: företag: försvin- ner i allt hastigare. takt. : 2 -Skogsindustrins tyngåpunkt Em yognia dl säl hirs ser skogsägaren' ut när han enligt Aftonbladet går - i för svarsställning mot jordbruksministern, | skisserar . . | mot: ungdomsbrottslighet som skall ” specialinriktas - på en: stad . med ör överkant; | förflyttas” Snabbt” söderut, : a - «+ cent av. bönder. .] hälften faller på aktiebolagen, ”do- anfalla s. k. experter och de som vi behöver : "obestridligt.' veta mer om' orsakerna till kriminali- tet och asocialitet bland barn och ungdom” för -att bedöma om "de botemedel" vi använder är verk- samma och vilka kompletterande medel' vi borde tillgripa.” : Men ' "när > Kjellin-kommittén en ” försöksverksamhet 50.000—80.000 " invånare” under ' fem år och kosta 42 miljoner” betvivlar man: att, det är. ett: rätt sätt” "att angripa : problemet. : Förslaget --ter - sig: exklusivt. - Stockholms-Tidningen ;Experimentet - är värt. att: göra. Men varför: kalla det ett” experi- "ment? De "åtgärder, som "föreslås, skulle:för länge sedån ha genom- förts, då hade vi kanske inte haft ett så: svårt "ungdomsproblen nu. över: e spilld- mjölk, : därför . hoppas |; vi att experimentet verkligen” blir No Skånska Dagbladet." "kommentar | I den knivskarpa fernationella konkurrensen; har: SAS , kunnat.. hävda 'sig på. ett sätt, 'som är värt all beundran” : : För”, ; verkställande' direktören Karl. Nilsson” och ; hans 13.000” medarbetare. är ' offentlig="- görandet av bokslutet för. A963/6A en | Ariumfeng; dag. ä > Mandelstidningen. I ; När det Zäller militära ting kan man: inte.alltid tala'i klartext : på grund av sekretessen - kring: förs svaret, Det är nog "en bidragande" . orsak till "att" ett och annat blir: dyrare, än” nödvändigt, Skulle. man inte kunna' skapa ;former ; :för en samheten,” utförd av Organ ' sor | inte på grund av. kåranda och : lidaritet. känner sig bundna att , allt ' utan att. blinka, vv Jagyr pb ar en av dem som vill. delta, dy SMa s finalen 4 piprökeing i prost har. - 26 minuter, hållit fyr. i två gram V någon sorts.” ländning . med "hjälp av en, enda. tändsticka under” kvalificeringen" till”fin Duktig flickaf 75 Modernisera övning: oroten ”Far "röker. Far: röker” pi ” Mor röker. Mor röker pipa 2” Mor och far röker pipa”; Vi leda I centrala" Studiegrupper och Tokala: 2 -programgrappera. skall poz ' främcs Dej ng Al goda” "| oavsett . partitillhörighet. Man” und- > rar” bara” om. det "är; Nå, det tjänar inget till att gråta möjli, Ur: morgondagens ödmjukhet, '1.; Fridsamhet, Det - talas i':te I ten.:om"en :reningstvist. -. Vad tvis- r.ningar,; som”: -BÖl ten egentligen gällde och: hur den vmul gestaltade sig får :vi' inte. ' veta mycket ' om;: men vi” ser hur Jo- hannes avvecklar: den -så fridsamt och stilla, att den :liksom dör bort av sig själv, Så står Johannes för' oss som , en Fridsfurstens- värdige förelöpare och hans exempel- ma- når till efterföljd. : " Väl” har vi bland oss. "ej någon sådan reningstvist 'och vi menar att "judarnas reningtvister icke var mycket att bråka om. Men — låt oss icke förhäva oss. Vi tvistar 3: Konkurrensen ” om ' råvaran- skogsmarken, blir friare 'vilket på längre sikt kan komma att leda till en ' omfördelning ' av ägande- förhållandena. De'stora och ratios nellt drivna skogsbolagen (även utländska). kan eå ut och"| köpa bondeskog. '-- - Punkt nr 3) är kanske den mest intressanta ” 'eftersom ” den” ”berör själva grundförutsättningen för vår skogsindustris : framtida" konkur= renskraft — den effektiva, ratio- nella råvaruproduktionen, ser tr Skogen i Sverige ägs till 50 pro- Den resterande mänverket och kyrkan: ' Ägofördelningen har inte kun- 'Jnat : förändras. på årtionden. på "jgrund av den s, k, bolagsförbuds- lagen — förbud för bolagen att köpa upp bondeskog. Den lagen har blivit dyrbar för landet, Den har nämligen resulte- rat i en uppsplittring av 'skogs- ägorna som på sina håll antar en rent grotesk karaktär”, Att en grundläggande ändring i ägofördelning av skogen är huvud- motivet för den nya jordlagen do- kumenteras här klart. : Det är skogsbolagen som skall bli: de stora skogsägarna i framtiden om hr. Holmqvist får sin vilja igenom, Utan tvekan är det riktiga slut- | satser red. Ahlqvist - här dragit. Det märkliga är emellertid att jordbruksministern inte hittills ve- lat verifiera dem. Faran för 'att släppa. in utländ- ska kapitalintressen som ägare av svenska naturtillgångar har föran- lett upprepade varningar från 'cen= terhåll.: Jordbruksminister vill in= te höra talas om att en sådan ut-. veckling kan bli följden av hans målning, Red. Ahlqvist t och Afton- stundo "Dredikotext betydelsefullare hämtar vi fyra” ting, 'som hör till |tvisteorsakeri ”Tö en : rätt: :juberedelse: » Fridsamhet,' | skapat. sö glädje, och tro. a ID lagförslag, Han talar om svart i] .Si gen "och "manär ' med. sitt: ckompel till- fridsamhet.; "Ack; satt vi: följ honom efter, att Tvister och. het dog'av:sig:själva, mi med.. Må fridens "ande; still sinnen ..i juletid;' så att "Vi em, | församling " och fosterland i. frid och ' endräkt mottaga fridsfursten: "2. Ödmjukhet, : Johannes Döpa= ' ren, om vilken: Jesus ? "talat , så : stora ord, så han har icke” stalat så ' stora ord. of! 'någon”rannan, | Johannes var så: ödmjuk, att? han/ I kunde glädja sig .åt Jesu"f gång, - fast ' det. betydde, : at själv » blev: ställd ; ocskymuni n. Johannes war ödmjuk i är och liten i egna ögon. Di - han stor i Guds ögon. Vem 'av'ö: kan väl likna ; yohanhes att. Han: kan glä nens. framgång, även om "det: 'b tyder” att "han själv” får” träda skuggan? Låt oss "bekämpa" egen.” rättfärdigheten i -vårt sinne, icke ' vara så säkra på svår egen för- träfflighet.' Då bereder vi oss att: taga emot honom;'. som lades krubbans strå. . :3 Glädje. Johannes "erfor. "glädje. .|i rikt mått, därför att. han gladde sig över Jesus. Julen är glädjens tid framför andra tider! Det finns . mycket. gott i-all. den yttre jul- glädjen, som vi skall vara tack- samma för: : Men den verkliga och riktliga” julglädjen. är glädjen över Jesus, vars! namn" betyder frälsa- re. .Må glädjen Över Jesus... vara med i vår julberedelse och gläds jen över: tron på syndernas. förl = telse, liv och salighet'bli vår in- nersta julglädje. Då' erfar: vi den rätta julglädjen; ga, sade . Johannes, Ja, hur" a vi fira en kristens jul, on vi, I inte tror: på honom, vars minne” vi firar! Så hör. med till: julberedel . sen . en varm bön till Gud. pm hjälp och kraft att tillväxa i tron, att stärkas i förtröstan på. Guds nåd och: kärlek? i Jesu Kristus. Må fridsamhet bo i hjärta och hem; ödmjukhet, pryda våra sin= ' nen, glädje över Jesus vara i vår ' julstämning ” 'och" tron på' Honom tillväxa hos oss, då' skall” vi fira en riktig och god. jul. oh (Foria. å sid; äl vår 'sti : Och Jr 05 at. bli Ii åå Så mera noggrann, kontroll : av. "verki . 4. Tro. Det var det stora: vän ne a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.