+ w 8 i + hade tillfälle "att" göra” det; man "dets. .endast få ' som : ville: utlämna : - + crekt vid resor i Finland, som "NN : (Forts. från sid, '1y' skulle”? hos! 'k.' mt bestämt av- styrka detta, 2 a För att fatta beslut i ärendet hölls det den 8 oktober 1929 en ' -" kyrkostämma - i | N gällde att avgöra, huruvida och på vilka villkor man ville över-” . låta klockan till Ulfsby försam-. ling. Sedan wordföranden kyrko- .herde" Helldén för, stämnvodelta- garna ".uppläst prosten Kivekås och Riksantikvariens . skrivelser samt dr Åmarks' uttalande, vid- tog. diskussionen.” Härvid yrkade en talare, att Ulfsby församling borde få. inköpa klockan, 'ifall den ersattes med fulla värdet, så att Knäreds församling finge en lika bra klocka uppsatt i kyr-' kans torn utan några som helst avgifter härför för församlingens del, De”övriga som yttrade sig å frågan, yrkade på, att försam- lingen: borde . behålla : sin gamla klocka och' att ingen försäljning av” d skulle" k så ' Efter slutad diskussion .”be-'- slöt stämman så gott som enhäl- ligt, på av Riksantikvarien : och dr ' Amark ' här. ovan anförda skäl," att den gamla" ringklockan - fortfarande : :skulle” "bevaras i Knäreds ' kyrkas itörn och icke. försäljas "till Ulfsby? sis on seeg : > INTENSIV: AGITATION. Efter detta klara. "besked "i klockfrågan skulle man ha vän- tat, ' alt den nu var. utagerad eh" gång”. . trodde sviken." Finnarna var envisa och deras. agenter i. Knäred likaså. . På'. sensommaren och, förhösten, 1930 kom det igång för utläm ning - av ” klockan ”en' agitation som ibland översteg anständig- hetens, gränser. .: Helldén, kyrkö- herden, uagiterade,» så ofta han alla, "Men ' den; som ' sade,” att han blivit lovad: en finsk orden), om” hans kunde få edsbhorna därhän, att de? ut-. . lämnade: klockan. . Hans hustru, '-' tfrun, var nästan ivrigare än sin , nån; efter gudstjänsten : på « söndägarna "1, såg ” "man ” He sprihga ömkriny 'barna.-och, be deém..låta finnarna - . få sklockan. Kantor Ryander' agi- .. . terade också, llaså stationsin- spektor Hall:' och” många andra; Man" lade :märke itill,.att finnar—'. nas sivnigaste : förespråkare" var inflyttade frä gar, .som ”icke hade fast' ro knäredsjörden. Bland genuina knäredsbor vär i, amlingen, så att man” hade utsikt "att vinna seger på " den nyd kyrkostämma, som snart skulle utlysas för klockfrågan. , "Det vari denna situation; som . Jag beslöt att ingripa i gången av 'dessa händelser. Jag gjorde det å' två > lår "införda i Halland den 11 och -29 zeptember'. 1930:' I' den förra skrev. jag bl. ax ”Man kan sjuda "av "harm . över "denna finnarnas envishet "och brist” på känela för ' det-”tillkörliga.: Varför? Därför | " alls icke. veta, om 'kloc- ripticnen, men' denna sä- entins cm vem som: köpt alt klockan. I--Ulfsby har den "veterligen . aldrig warit, I "vilket "fall som” helst har den - där ingen tradilionens helgd över ” sig. Men i Knäred har den va- . > rit. minst: tre århundraden; 'den omtalas t. ex,.i Knäreds kyrko- räkenskaper för år 1662. I Knä- red har alltså denna kyrkklocka - under trenne "sekler, söndag ef-- ter söndag, år efter år ringt me- , nigheben samman till gudstjänst, vid själaringning och begravning har den med sin' stämma kallat de:döda till den sista vilan, ge- : neration efter. generation i det å, blev. högeligen. be=- " "skarpa : tidningsartik= > ET .' Målving på korväggen i Kuäreds kyrka, gamla Knäred, 'men r ingenting . av allt detta, Därför . är det pietetslöst, ett brott mot Knäreds kyrkliga traditioner att , vilja. ifrågasätta, att dess. för- : samling :skall avstå från sitt he- liga imventarium, Men icke' blott kyrkligt sett är klockan en dyr- bar klenod för Knäred, utan den "vär också "dess "förnämsta ' kultur-' föremål från äldre tider och kan pengar”, — — — Metta Jag skulle blygas. djupt över . min 'hemförsamling, om' svenska tidningar en dag skulle meddela den nyheten, att klockan skal : för, att ingen säger ja, men alla nej, vid den kyrkostämma, som, fastän det är onödigt, måhända kommer. att hållas i frågan. Det betyder: ingenting, -att man lovar en annan klocka i stället — den "är främmande för Knäred — el-: » ler tusen "kronor till: Be fattiga. >. Knäreds församling behöver icke. taga emot mutor eller under-, -stöd till" sina behövande; de kan älv." vånda - dem, och: gör: det . också 'met> heder," utan hjälp från andra? / Vet. 0 , Ur den andra artikeln" kan ' citeras: "”Lusten att få kyrkkloce- kan" botthar; synes det” mig, "i «den. nyvaknade finska mnationa- ; lisnien. Denna :är,' som: andra unga, stäters, omornad "och "mor- - gonsur, självsvåldig och 'hänsyns- lös: Detta - har ' icke" minst vi "svenskar : fått” känna,' såväl di- indirekt 4. finsk politik och agi- tation' emot oss. Alla' kännas ju till, hur osympatiskt en del fin- nar' agitera - i. Norrland, där de söka väcka hat mot allt svenskt, "och. kunde. de,.toge de nog, utan vidare hela iden "landsdelen: ifrå "0355, — Det missnöje; som man" påstår att ett avslag skulle :väcka i Finland, kan man. taga - lugnt. .' Det är" icke värt att skrämma med det 'eller med po- ”Htiska förvecklingar och dylikt." Sådant 'mer'. ammsagor för barn - än : angument . för - vuxet : tänkande folk.” ser Nn oc " AGITATIONEN - BÄR: >> "FRUKT, «ol net När kyrkoherde Helldén att tiden war mogen för seger, ” utlyste han ef ny kyrkostämma för behandling av klockfrågan. Tiden för-'den- bestämde: han . till den. 1 oktober, Han hade alls icke behövt kalla . samman - till . ett. nytt. möte, ty församlingen hade ju «klart sagt ifrån sin me- "ning i saken: vid stämman den 8: oktober ' föregående" år. ' Men , han hoppades ju på. ett bättre . resultat. denna gång. Agitationen "skulle väl bära frukt, menade "han tydligen. EN ' För att visa 'försambi en, den nya kyrkostämman i saken blivit. gå till Finland! Jag hoppas där- ran ansåg, , ”Klockupproret” i Knäred 1930... S Inte ej var sammankallad av okynne utan av. ”giltiga skäl”, inledde - han ' den. med att anföra en hel del orsaker som föranlett åtgär- den. '”Det var intresserade per-, soner, som kommit med förnyad framställning- om att: Knäreds . församling ånyo måtte taga i övervägande, ifall skäl icke kun- de" förefinnas "att, med dfrångå- ende av det förra beslutet, ändå lämna klockan, Det: hade också rdföranden meddelat, att man "högre "ort "i Finland varmt ' intresserade sig för och önskade, att. klockan skulle få - överlämnas . till .Ulfsby, . Därför hade detta ärende blivit pålyst "till. behandling å kyrkostämma ”, denna-- dag. - Kyrkorådet 'hade « förut haft överläggning i saken "men överlämnat den helt och hållet till stämmans "avgörande, ” Sedan en skrivelse, derteck- rbild av Knäreds nya kyrka «+! LT:s JULLÄSNING 1984 sam”, ””ädelmodet” och '”gentle- mannamässigheten” ännu en gång visat sin makt här i. världen." | . Men mean skall inte'ropa hej, förrän man är över bäcken; he- ter det, Det gjorde "man dock här, Ett bakslag kom därför och grusade segerlyckan, wilket för vederbörande :'kändes. dubbelt kittert, ; då man. alltför : tvärsä- kert trott på framgången. . M K : = ”KLOCKUPPRORET”. Stämmot den 1 ok . väckte: till liv "en folkopinion, . vars like väl sällan eller aldrig förnummits i- Knäred, Till etäm- SA tok värst mycket folk; blott 66 per- . soner deltog ju i omröstningen. Många hade stannat hemma och ej gått till 'den, därför att" de : trodde, att beslutet "nu skulle Hd 3 nåd av direktör Södersten och ; kamrer Miäntzing i Timsfors och innehållande 'en hemställan till « stämman om klockans överläm- nande. till Ulfsby och skäl, som borde därtill” föranleda, blivit för. stämman "föredragen, ' disk terades ärendet”. . . Till de ”intresserade- personer”, som ' här vå general : I inger, "bekant särskilt genom , sitt "deltagande. i finska ' en" dag” frihetskriget : 1918, . , som tera.. för .. klockans. utlämnande. , -Men man kan ju fråga sig, vad han, liksom. direktör Södersten' och kamrer .Mäntzing, rena pris vatpersoner, hade : med -Knäreds . kyrkklocka att göra "vo cos ": Efter ' kyrkoherde ” Helldéns långa; agitatoriska 'inledningsan- . förande wid: stämman. läsa wi vidare "i protokollet: "”Flera ta- hare yttrade sig och yrkade .på, att' stämman måtte 'besluta 'kloc- kans utlämnande. Det vore, me- : nade de, ingen heder för Knä- . reds församling att vilja behålla en ' klocka ” som ' war ämnad” åt Ulfsby. ” Däremot ' kunde "det åstadkommas något gott, om den utlämnades. : Endast en -: talare yrkade på avslag, AE » > Efter "slutad : diskussion . fram. ställdes proposition på de tvenne yrkandena, . och beslöt. då stäm- . man, med upphävande” av: sitt för ett år: sedan fattade beslut, på : grund av -wad ovan förts, att Ulfsby:! församling får över- taga - klockan, under förutsätt- ning, att k. mit medgiver :kloc- kans överförande till: Finland”. Omröstningen » skedde ' öppet, och det blev: 38 "ja mot 28 nej. Sluten ' emröstning. . yrkades av en . stämmvodeltagare, 'men det brydde . kyrkoherde ' Helldén. si "icke om att lyssna. till. ; : na - Reservation mot beslutet fram- fördes av lantbrukare 5;.P. Nils- son, Knäred nir 5: ”Härmed 're-.. serverar jag mig emot: kyrko- stämmans . beslut 'att:':använda öppen votering vid: avgörandet om Knäreds . kyrkklocka skall överlämnas" till Ulfsby: gärt, att votering skulle :ske med "slutna sedlar. Knäred den 3 ok-. tober 1930.'.5. P. Nilsson” > Kantor Robert Ryander och stationsinspektor ' Christian : Hall "justerade protokollet, till: vilket de" fogade - följande: : förklaring, skriven av kantor Ryander och koherde Helldén 0 ” liga tillvägagångssät röstningen, ' "io. ”Justeringsmännen. att efter det votering: m na sedlar begärts, slämmt « garna - påyrkade, .. att” vot: skulle ske öppet för: att tid och, ordföranden två! gåns em 'så fick om- ” slagat icke på något sätt 0 sig : däremot”. Med "denna i visade. sig justeringemännen lida av samma okunnighet, i .parla- . menhntariskt . koherde Helldén," + : Beslutet kyrkklockan . väckte stort, jubel 4 prästgår ch klockaregård , i a » nat ställe 1 'socknen.. Men mest komma med tecken på sin hän förelse, - Det kom : telegram” till : kyrkoherde Helsingfors och ett från Björne- "Ulfsby sände en lång skrivelse, ec hålt s AX ON åsyftas, ' hörde: också . Es försam- ' ling i Finland, emedan; jag ibe-- i menad, som ett försvar för kyr-" ch: häns olag> : it d ånger : a farande: som , kyr- : SN ' om « utlämning av ' Knäred, liksom på ett eller an-" "glada och" segerstolta . var en: del +: jä » finnar; och de wlömde inte att ' Helldén, ett: från - borg med tack för klockan, och kyrkoherde A. Halla Seppälä i: vari han gav uttryck för sin lädje och tacksamhet, På många kände man: alltså stor till- ” fredsställelso över, att ”rättvi= som fö de 'år, medan : många andra tycktes: för tillfället wara. likgilliga- för, hur " det gick med klockan: Men när "beslutet om utlämningen blivit » fattat, vaknade den. .stora::mas- San av. folket upp, och det blev en. riktig: folkstorm” över allt. i byarria. En mängd rykten. och : påståenden ; kom ' i ”gång, och yrkklockan blev -'samtalsämnet verallt; Det skedda betraktades som "en. olycka; "och "harmen rik- första. hand mot kyrko- , dels i" talen och dels idningarna, Det A N var den, va- wi" kyrkohert imfördes med "aposteln" — rädaren, ” vilken » sade vara bältre än den nye Ju- "das, ty han ' hade haft vett att 'gå och hänga sig, när han bli- " vit medveten om sitt .brott, men "så mycket förstån de ej. den g Metrn in” gjorde mer ”ä tade 'och "skrev . insändare i - ningarna. Man började också att samla sig till "åtgärden att över- » klaga och så, om möj é kasta - det fattade ' stämmobeslu- tet... Nu' måste jag åter spela en roll i. ”klockdramat”, Jag tjänst-. gjorde: vid: den" tiden i Norrkö- ' ping, : och därifrån var det'som ina: skrivelser i. ärendet. mutsä > Det var ju' icke: kyvkostämman : i Knäred utan riksantikvarie och regering: som hade sista ordet i e jag fått kännedom om: stämmo- - beslutet, 'skrev jag till den. förre och klargjorde saken för honom, ' Han svarade: omgående, att han ''. skulle göra allt: vad han kunde ; för att klockan 'skulle få stanna i Knäred. Jag hade även» nämt . för honcm, att: biskop Stadener, . som då var ecklesiastikminister, '. var en gammal vän, som alltid varit som en broder för mig, och att jag också ämnade vända mig. till. honom i: ärendet. ' Då "han rådde - mig "att göra. detta for- tast möjligt, räknade : jag. efter, wilken dag jag kunde få tillfälle att reså till Stockholm, Dit kom i dock inte; jag "behövde öra det, ty något annat hade ffat. Kommunalordföranden i. Knäred, Carl Pålsson i Bäst-: hult, hade skrivit till mig och " bett, att jag skulle hjälpa Icnär y redsborna . i" klockaffären.: Ja ; hade svarat honom, abt jag ö :'na skulle göra 'detta, t.ex. för- söka med ett "överklagande av stämmobeslutet, bara jag fick en vakrift "av, . stämmopratokollet. En sådan kom nu, och när jag - läst igenom den,' blev jag genast på det: klara med, att'det' var der lättaste sak, 1 världen att få stämmebeslutet: upphävt, -Kyrko-- herde Helldén hade:vid stämman begått tre -fel, som H ett vant och 0 för sig räckte:till: att få beslu= tet kullkastati Det ena av dessa " fel var klart för ällag sluten om-- bytt De två andra felen. var ej Lika dydliga för lekmanrien, men” den ! som var hemma ” kyrkolag viss- te mycket väl, 2 . judikat på, att :stämmebeslut bli- vit vpphävda, ; "vilka sådana : fet, vilket com; : helst av' dem, blivit begångna Jag skrev nu ett « överkl de 'av : stä ställt 2 dill Länsstyrelsen Ii Halmstad, som: var rätt forum i ett sådant fall. som. detta, - Denna: skrift imte protokollsutdrag. och någ- ra anvisningar, sände jag så till" Carl Pålsson, för 'under- skrift av honom "och "ett par andra personer, varefter han in- - lämnade set hela till Länsstyrel- sen i Halmstad, co oc. 00. En' annan ddagoskrift, under- - tecknad av åtta personer i Knä- red och en i Lagered, insändes också till Länsstyrelsen. relsen den 23 och 25 oktober ut= man hade det, inte kommit så ' fråga: om kyrkklockan. Så' fort. 'med öppan omröstning: det fanns pre- Enligt resolutioner av Länssty-" > (Forts. från sid. 1) ” Så förflöt fem: år i Brunnen. Löftena hade då- nästan börjat tröttna på sig själva. Ämnet hade börjat ömma. Nu vete tusan om det kunde bli av. Hon ställde sig , tvivlande varenda gång nån tala, de om saken. Förstod hon då inte att. man menade väl? Nej, hon ' tycktes inte förstå det, Nå, då så. Tidigt en vacker augustimorgon på det åttonde året efter löftet ” smög hon sig upp. där de andra vaknade var hon --— Hon gav sig själv i väg, sade de. Nu tar hon sin söndag. . De- samtalade hela förmiddagen -om fallet. Detta var något av det oförskämdaste de varit med om. Ja, faktiskt! vocals -' Vid den tiden på dagen satt hon . » vid en bäck som sakta porlande lystes nu en ny : kyrkostämma, som skulle hållas den 12 novem- ber; På denna skulle de icke klagande i Kunäredg för i - vavgiva förklaring över de inläm- "nade besvären rörande. man den 1 oktober. i si | Stämman var utlyst att hållas ikommunalrummet, men då mel- "lan! fem och sex hundra perso- ner infunnit sig, måste den flyt- stä tas till kyrkan; där 'det- blev" - överfullt . och 'stor - trängsel På dörren. till -.kommunalrummet sattes ett anslag, så att senkomna kunde få veta den nya samlings- Pp RR SE AS N : Ordförande Helldén ' hade vid' tillfället ett ganska dåligt humör. Han 'inledde stämman. med att "avliva onda rykten och falska påståenden”, såsom han" skriver i protokollet. Sedan uppläste han finnarnas telegram och skrivels "(agitation in i det sistaly, -t: v ».”Härpå -upplästes de båda b svärsskrifterna för. stämnvan;) var- vid ordföranden arimärkte på de grövsta felaktigheterna 'i desam- ma”; fortsätter han ; Hade han' sagt ”de- största sanningarna?, "hade han: kommit verklighet litet: närmare, "po cr «Därefter '. vidtog diskussionen. Förste: talaren yrkade på-att be- svären -skulle ogillas: Den. andre yrkade på besvärens gillande. 5e- dan skedde omröstning, som ut- föll med ' 88 ja, som. ogillade be- 7 svären, och. 427 nej, som gillade dem” En -” överväldigande: ”stor, : majoritet hade . alltså > instämt i besvären och gått med. på dem, Beslutet ' på stämman den 1 ok- tober var ålltså kullkaståt' och kyrkklockan räddad åt: Knäred denna få" vi i hoppas; Dn . För många var jag 'synd: ken,' som” var : skulden - till,: att finnarna icke ' fick klockan; Sär- " ;skilt .vred'. på mig var” kyrki herde Helldén,' vars :plåner bl vit. grusade. ': Någon tid . efteråt . skrev -han till mig, att jag be- gått ” det nedrigaste fel” som en - människa ' kan :göra sig skyldig still... Jag , hade" uppeggat . folket > mot "honom . och . stiftat ' ofrid mellan honom. och församlingen. Jag skrev tillbaka, att hans bes skyllning : var falsk alltigenom. Jag hade aldrig sagt något o honom" "i : (klockfrågan, jen gott :eller' ont. ' Det var själv som 'uppeggat Ilfoket: emot. sig "genom, sin häftiga, okloka- agi- tation rörande kyrkklockan, Han " hade ej;ställt sig neutral i frå- Zan," såsom takt och klokhet fordrat, utap partisk och subjek- ' tiv. hade han farit sin väg fram. Hade hån handlat förståndigt och -- taktfullt, så. hade :ingen. i. det här fallet sagt något ont om ho- Ännu ;.1933 war han mycket onådig mot.mig, När jag i slu- tet av. detta år. hade utgett . --”Knäred--4- gången tid”,': sände jag ett exemplar med dedikation 7 till honom, men han sände det genast tillbaka, En. liten biljett ' var inlagd i böken, och på den - "hade han ekrivit, att han, inte ville ha något med mig att göra. | Många andra åter har tack- samt. förklarat, att det var jag som "räddade kyrkklockan, Detta har 'man -betygat i privata sam, tal och i brev. som jag erhållit. ' En. gång har täcket blivit of- fentligt. 'Det var , 1932, då -lant- brukare. Sven Petter Jönsson i Kåphult, sedan fru. Bratts .be- gravningsakt var avslutad, träd- folkmassan på Jkyr- » kogården' och ”uttryckte sin och mångas' glädje över” min. insats vid. kyrkklockans bevarande åt embygden”, vs för her I samband med striden om kyrkklockan — uppkom. frågan: "de fram ur när har denna: klocka kommit .- -- till" Knäred? Någon svarade, att den utgjort en .del av !äÄlfsborgs lösen, enligt vilken Sverige— - Finland -skulle betala. en: mill riksdaler till ”Danmiarki”! Kurck: var. -uppbördsker Issa s +" Björneborgs : län; ' nä a Möre skulle insamlas, och då hade hah, menar man, :låtit taga ned” den” nyligen till Ulfsby, skänkta klockan och sänt den till danskarna . i stället för pengar, som - det var så ont om. Men " däremot talar två fakta: pengar skulle Jevereras, ej varor-. eller natura produkter, och Kurck " war en'rik man, som, hade andra resurser. att tillgripa än gåvan till sin kyrka, Man" har: också menat; att klockan tagits av :sjö-" rövare, när den från Löbeck vår” på väg till Finland. Men om så varit fallet, kommer frågan, wvar- för den hamnat just i Knäred. -Klockans första öden är dunkla och kommer nog alltid att så. förbliva. Endast en sak tyckes vara helt säker.'i dess. historia, och 'det är, att den aldrig nå- gonsin hängt i-tornet i Ulfsby gång och — alla "gånger. jon el: "> Jol-Wangör” öndagen: besjöng sig själv där den fram- flöt i en grön :däld --Men allt gungade framför - hennes' ögon. Hon visste bara att hon satt med fötterna i rinnande vatten. Men var fanns i övrigt landet? "Hon kunde liksom inte få tag däri. . Hon började springa runt på ängen, men de svullna benen hindrade henne och gjorde för- ' färande ont, Var fanns landet? Över ögonen låg ännu stadshin- : ,. nan kvar. Sinnet för det nya tycktes komma krypande först i - efterhand. '. : Hon följde bäcken ett stycke utefter, Den försvann in i'en lund. Mitt i lunden vilade hon på ' en sten, Där satt hon så länge hon vågade, Skorna hade hon tagit av och lagt vid sidan. Inne i dem kröp redan myror. I träden sjöng fåglarna/ Hon satt under ett tätt valv av löv. Men hon kunde lik- som ingenting fånga av det hela: "Snarare kände hon ett slags ång- ., ” est, som tycktes vilja. alldeles tömma henne, Blickarna sögs om- kring av träd efter träd, av löv- - snåren eller av någon fågel som händelsevis kom fram.: Men hon såg det utan att se, emedan hon trycktes av känslan, att hon bara - såg det själv och att därför in- gen såg det. PATA "När hon suttit så en lång stun och ändå inte lyckats vara till, knäppte hon upp blusen och tog" fram ett av de stora brösten. Hon . höll det i händerna som en stöd- , jaände skål. Det var putigt, stort," 'hårfint blåådrat och alldeles snö- vitt, emedan det i väldigt många år varit instängt-.i kläder, plikter och stad. Hon såg länge på det, . medan hon samtidigt fann sitt in-,.- fall så meningslöst, att "hon blev: - . sittande med bröstet i händerna ännu en lång stund. Till. slut: måste hon emellertid tänka på » hemfärden. Den hade hon i själ- 7 varverket tänkt på hela tiden. In - nan hon for hade hon glömt att. ' sela -av sinnet och hänga selen på också. glömt att ta av det träiga - oket. och slänga ner det i' pliktav- . ledaren,' Hela . verklighetens: för - bittrade inriktning på evig'rund-. ' gång i tyrannrundlar hade hon . med'sig. Och nu började hon slå ' myrorna ur skorna. Nu skulle hon : . ut och resa hem' igen! i + Men' när hon skulle ta på sig skorna märkte hon' ätt fötterna hade svullnat; så ' att det. var o- - möjligt få --köttvristen - in -under skovristen, Och-eftersom verklig- heten till'sina ömmaste delar be- står av kött och blod, .så kunde hon : inte utplåna fötterna - eller . göra. dem »ahdligt ' spensliga ' och ” härligt befriade. :Hon : visste ju också hur kvinnorna: förföljer varandra. ' med modeögonen : och .med”ögonen "för det passande” och riktiga. Att komma : strumpsock till tåget: räknas: av:.de flesta '. Som cocktail är ett glas oe "eller blandad en 'flottig spik i köket, Hon'hade . 2 ik pelmust med några -droppar citr apelsin- och grapefruktjuice Jämplig, : innor, trots svullna fötter, näs. lan som en frivillig vandring -till - dårhuset. Att få in en del av sin fysik i de två löjliga skorna var ” därför en kvinnlig livsfråga, som troget anslöt sig till en verklig. het som var påbjuden. ; Brott mot denna regel bestraffades med . ens egen pina och rädsla inför 'vad folk tyckte. Den rädslan och .pinan är bottenlös' enligt de mått :som verkligheten bestämmer. - : Hon pressade därför under ki- nesisk tortyr in fötterna i skorna, -: EgentEgen gick det inte, men hon gjorde något övermänskligt.: Där- -. efter reste hon sig, stod en 'stund och vinglade med kroppen som :: om hon stått på styltor, trots att korna var låga. Hon kved, och medan hon kved började hon likt en strandsatt lom röra sig i rikt- ning mot stationen.: Den syntes : "bortom I, de, . sommarprasslande ' snåren och de susande lövmassor= na sot ie Rätt vad det var föll hon om- - kull. Det blev för outhärdligt och .'det finns" gränser för vad man ' : kan, Hon blev sittande i en Jund- . "glänta beväxt "med allehanda . blom, men med verklighetens be- ” ”. stämmande inflytande fortfarande .> tryckande över hjässa' och föt- >>. ter. Där befriade hon sig med ett "par ryck från skorna och föll där, . På i gråt. Semaforen stod -:kvar : där borta och hälsade med -sin åtsträckta dik Hon låg på ängen och hatade fritt ut .1 luften — sig själv mest, för att hon gett sig av. Först vid fjärde "tåget var hon framme vid sta= tionen, TA : "Hemma i den 'solstekta 'tegel- brunnen i :stadenh fanns nu den : kattluktande oas som återstod att Och när hon äntligen. på: kväl= len kom hem, blev hon inte för- - vånad -över förebråelserna,, Hon - tyckte. bara? -.Gudskelov att mina : svullna ben är hemma... . "+ + Men hon fick äta upp det, +» : Man tröttnade. sent på abt - hålla. henne" det, öpassande: i att : rusa I väg så där: Coe ove — Mamma kunde . Vi skulle j ma en söndag. 4' ot — Ja. Och nu ser det, ju ut, som om vi inte unnat mamma en>sön- dag, fast vi i stället bestämt oss för det hela tiden. NM i — Ja, det är så gristrist hela saken: nu efteråt, 'sade der ena väl ha väntat, dottern: ; . oc = Ja, det är förbanne mej o- förskämt; helt enkelt, sade han - "som kom från Stadion, —.; vt. — Jo, jo, sade modern saktmo- . digt, och såg med skrämda ögon på dem alla, ansatt av dem alla. : Och sedan gick verkligheten dare. Och som en outtröttlig ” verkspiral. vred sig moderksjälen 1 tegelbrunnen, 7: i Kön Sak : onsaft Julens : dryckeskapitel är omfat- tande och kan vara besvärligt, Det börjar .med luciamorgonens glögg och slutar: först några. veckor in "på. det nya året, Däremellan har många julbord avätits och. avse- värda kvantiteter drycker konsu- merats, :. : Under de senaste åren har det vuxit fram ett stort sortiment av alkoholfria drycker ;av hög kvali- té och med ett egenvärde wvid si- dan "av funktionen som ett alter- nativ till -alkoholdryckerna. . Låt.'oss "börja med två recept på alkoholfri! julglögg. ' alkoholfri julglögg (finns 1:systembutiker och' spe- ceriaffärdr) " als 3 dl svart' vinbärsmust eller' saft 3 dl äppelmust i påsar: glöggkryddor. on -Alltsammans får sjuda nära kok- punkten en halv timme, serveras et... H Ne 4 orar 2å i i > Teglögg / 1 1 nybryggt te : 3 dl svart vinbärsmu körshbärsmust , 3 dl äppelmust 3 dl socker, krydå . påsar. glöggkryddo: : sn Ålltsammans får stå och dra nä- ra kokpunkten i en halv timme, serveras het 'i små sejdlar, gärna med mandel och russin." I Efter julhelgens utsvävningar, efter- alla kalas, får man "väl 'hop+ pas att ingen behöver göra konsta- terandet att man aldrig tidigare druckit så mycket söt dricka; Den gamla regeln ått söta drycker och fet mat inte hör samman är till- lämplig också på de alkoholfria” dryckerna. Na tan. Till maten bör man, för sin 'eller ” mages skull och därmed också för det allmänna välbefinnandets, an- vända drycker med lite besk och syrlig smak, : Här några av inköpen. N : Som cocktail är t. ox. ett glas äppelmust med några droppar ci- tronsaft eller en blandad apelsin- « och grapefruktjuice lämplig, 'kan- ske en vegetabilisk juice för den - så önskar. ” . år den kraftiga helgmaten pas- sar Rotlack och Ribes liksom Po- motess Rouge alldeles - utmärkt, . Omväxlar :vi med en fiskrätt nå- ' gon- gång är det vita vinet Weiss-, lack eller :den Tätt mousserande Herva den 'rätta drycken... ” Till efterrätterna i helgen skulle vi vilja föreslå Chateau de Gra- wenstein :som en lagom -lätt mot- pol till allt, det kraftiga, :' - Förfriskningarna' kan lätt ordnas efter vars och ens smak; om man har tänkt på att köpa hem ingre- dienser som ger bra blandningar. uppslag för planering : å a es ir - För de yngsta . ..' (Forts. fr, sid. 7) sö Lösning: till ”För de yngsta att fundera på”. Tomten nr 2 på teckningen saknar. tofsen på lu- :van, nr 3 har tofs på vänstra be- net under knät, nr 4 saknar de tre strecken i luvans framkant, hr 5 räcker ut tungan och nr:6 har glasögon. co set rov a ; Ett knepigt ...: > (Forts, fr. sid. 7) vs : Lösning på ”Ett knepigt jul- . problem”; 5 koppar, Fogt I oe just. hal exbjudi smam= r > > pf
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.