DN cher Håkansson, : Men klockorna : är nte gola spe- cifikt för kristenheten : i, många hedniska z religioner användes” de "den dag. bom i dag är ochi antik " grekisk och romersk - rreligion finns : många” "belägg för” "derås' förekomst. var till 'öch! med: 5å ute ”märkande' för "hedendomen att de = första kristna bestämt avvisade de- ett nytt: ; .lånebibliotelk kjunga;.: närmare ;' be: "Skoensgården där ett lämpligt . rum'”avsetts: just: för; detta än- : damåls.- a hansson, Ryd, som ; möter upp varje onsdagskväll .: Biblioteket omfattar. f;' nh. .endast ett 70-tal band, men man -räknar med stt när han på - onsdagen "inför Laholms Rotaryklubb på ett utomordentligt intres- "Sant. och trevligt sätt - berättade. om kyrkklockornas historia. Genom tillmötesgående av kyrkoher. - de Ttåkansson- bar Laholms > Tidning | här nedan tillfälle att (återge delar av v föredraget. ni ras användni ig. Man vet inte när) var eller av vem som den första klockan.” "tillverkades' men. spåren pekar mot. mindre Asien. - ”Klockornas utvecklingshistoria går efter två linjer. Den ena börjar troligen med att ,en smed märkte] att" det klingade rätt bra” då han hamrade. ut en, plåt och att. "ljudet blev” bättre och kraftigare” om han böjde samman : plåten" och 'nitade ihop” den: Detta för fram till ko- skällan, som ju inte & Synes ha något gemensamt med våra kyrkklockor. Men klockor åv: samma konstruk- tion fast större har bevisligen an- ”Vänts för kyrkligt; bruk. På. Statens] historiska: museum finns en sådan bevarad; den är från 1700-talet och har använts i Handöls lappkapell. i Jämtland. : : : Den ' andra. TInjen för. fråm till den” gjutna” klockan. ' Mycket tidigt i "bronsgjutningens historia blev det .h Håkansson : ”Klockornad | kallande la har vuxit så ”samrnan med gudstjänsten att" vi har svårt att t oss en kyrka utan klockor eller en' gudstjänst utan sammanringning. Så yttrade kyrkoherde Mel- / vas av brons gav ett kräsdgt, klart och . vackert : ljud åfrån ' sig! Snart nog hade de. gamla bronsgjularna skapat något, som” påminde iom en” klocka. Den äldsta bevarade gjutna klockan är mycket liten, "bara 8 cm hög. Den är cylindrisk, prydd med ' gjutna” reliefer - och upphängd i två öglor. Den. har grävts fråm" i Ninive och "dess ål - uppskaltas till 3000 år. 7 Klockgjutningens kånst "spred sig så småningom ut över världen. Från Från. Kina; Japan, Indien, Pakistan m. fl. finns. bevis för att klockor. | gjutits ochianvänts både i religiösa och profana” sammanhang. - lev . De första klockorna i "Europa ,in- fördes omkring .535 till Italien "från Karlago i Nordafrika av'en abbot, som beställt en' sådan för' sitt klos- ter i Neapel: I $ynnerhet klostren" var i behov av”ett stort.samlings- tecken. och det är. därför "att: man ” (Forts. :å sid. 5 he N NE . = Er TEEDAGEN DEN 22 DECEMBER 1961 | | Feta rn mycker Labtm een | | före drag Va RORANORORRA Automutkoppling - På prov mellan :: | Stockholm-Laholm » På prov infördes på tisdagen ” partiell: automatisk telefontra= "fik: mellan, Stockholm och bl a ' " Laholms och Falkenbergs rikt« åd Det innebä att stockholmarna kan ringa | automatiskt till nämnda om- råden med vissa undantag — : måndagar : till: fredagar mellan, - klockan. nio och: tolv. då tra. > st fiken är; som 'intensivast och : samtalen fortfarande kopplas . av telefonist.. Samtalen i mot- "satt riktning kopplas liksom "tidigare dygnet ' runt av telex ” fonist, : | Att denna riksautomatisering på Prov, gjorts partiell beror på ” att an” därigenom ' hoppas få. en jämnare, fördelning av tra= fiken: Den fullständiga automa. "tiseringen dröjer ytterligare en > tid. till”dess lednihgarnas kapa- | citet ökats tillräckligt för att : alla sämtal, äver -under' de in- . tensiva > Förmiddagstimmarna, ” skall kunna kopplas automatiskt” utan dröjsmål. : Ao a r säkerligen "klar alt en' skål' eller |' inom kort-komma upp i ett par hundra. Det är. god läslust. i ”vivljunga ygden, och” böckerna är.som- det. bör. våra, i ett låne- bibliotek för det mesta ute.-Det har ihom "Traryd; kommun skett > ft en. ; sarämanslagning.” av ABF- ADA biblioteken i Strömshäsbrula och | -. Traryd liksom, sockenbiblioteket - od Hinneryd som bekant har ' gått upp i den nya biblioteksorgani- -sationen Nu” finns” ett” "huvud | Sämrealskolan. le | avskedshiyllades'' till .en klocka. Han" hade också! en hög”, silkehatt,.: :vilken | Janné kunde. få: att ta p skulle klä sig fin. 1 Arvida"' Janine" gjorde” affärs- Det "tog: nte. lång tid, innan ”Jhandel-av alla”? slag, Han 'handi /Janne var; med tåget på väg till > ] lade. med; : hästtagel, ylle” och Halmstad ” och " hade” flintyxah ”lingsh i Sk v. Sålunda har pastoratskyrkorå- skrot, även: gamla” antika "saker. ”med sig: "Han skulle ju ändå dit det vid samimanträde på torsdagen beslutat att: föreslå den : | Han. sa att' man; tjänar ju lite för att: göra en del inköp till. la= k ide extra stä att äva. « ) : | med varje, och ibland: kan: det ger: för sin: I gårdfarihandel, det beslutet av den 26 oktober. ; : Ia ju bli. mer än va en räknär” på behö oc På torsdagen, hade” Samreal i skolan i Laholm sin termins- Vv - avslutning. - Adjunkt. Agnes + Olsson" avgick från sin tjänst: :'vid skolan Joch blev i samband "med? . avslutningen blomster« : hö jd..och. avtackad:av . skols - - . .ostyrelsens” ordf; bokhandels- medhjälpare ”. Al" , Göranson, : "som framförde 'styrelsens tack : . för ett verkligt , intresserat ' 'arbete vid ' skolan. . , rå Awslätningen inleddes med att. skolans: kör sjöng). några” jule:" : (Forts, å sid. 3) ” ” Det hår "blivit en viss” vändning i. frågsn om "försam- N At . Janne, tyckte "att "den" där” var minsann” en rejäl karl. Mycket fä 120] Jänhe” Hem. till. Veinge: -|i sen "hög" (skorsten) hatt. Men !. när. Jannes ; hustru. fick: se ho- nom i sådan konstig Katt sa hon 1 arbeten, stället + bekostas, på frivillighetens väg... Pastorats-' kyrkorådet. uttalar ” också! den åsikten; "att: det skall tillses,” att de åtgärder som därvid: träffas | sammanjämkas med ' de Måtgär- der kommunen kan komma att träffa för ordnandet"; av: lokal: frågan i Skottorp, så att” resp. lokaler på bästa sätt får tjäna | sitt ändamål." er : För den av kommunen Beslu- tade" utredningen rörande sam- lingslokaler i Skottorp med be- gärd. medverkan: av pastorats- kyrkorådet, utsåg + kyrkorådet kyrkvärdarna . Bertil Nilsson; Skottorp; och. . Gösta. Jönsson, Östra - Karup. let det en av, arbetarna som i diket fann en gammal forntida flint- yxa. Janhe: hade fått reda" på sa-! [ken och; ville köpa yxan, vilket "ha förtjänst, och på: köpet fick han” gärna "kunde få för den som, . han en gammal silverkedjd, som hittat” yxan hade ju ingen, nytta”, :handlaren sa 'skulle' passa bra av en: så. där gammal yxa" och — i satte inte vidare .värde.på den; Ville "Janne ha den, kan det; ju vara lagom! med ett:par kronor. Janne var mycket belåten räed att'/han fått köpa & en sådan gam- mal flintyxa,' den :skulle han sä- kert tjäna några kronor. på, om han tog :deny till en: "antikhand- lare i;Halmstad. Han hade ju gjort affär med: honom en. del gånger "förut "och. var bra: ber -I kant med denne: . nu a ” Antikhandlaren: . dönna gamla flintyxa; hade ett säkert "värde, så Janne fick -'en i a ”Ätal” har” av : landsfiskal Håkan Oitosso ickis not” "den lantbrukare i Eldsberga, som lät ;släppa "ut 20, .000 », liter svinurin i. Genevadsån en dag i somras. Ätalet, base-. . " "ras på ett par paragrafer i en kunglig kungörelse av den "30 november 1956 om ”fö rprövning rörande åtgärder. till : motverkande, av vatfenför orening'" am. m? RE Nerd na > Åtalet är det första i sitt slag | 'Det'var en sömmärgäst, tilll 1 landet och under: utredningen fälligt' "båsatt. : vid? TTönnersa har det framkommit att det inte | kvarn, som; polisanmälde murin- kan anses vara brott mot var- utsläppet som : skedde :den -: 21 ken hälsovårdsstadgor eller, den | juli, En ; "lantarbetare forslade s i aturnedskräpningslagen i tankvagn urinen till ån. Något att. släppa. ut aldrig så mycket åtal för lahtarbetaren: blir det kreatururin-i en aldrig så liten | inte; "Han här - handlat på. upp- å.. Det hela' är alltså en'”ren drag 'av läntbrukaren,' som «vid ordningsfråga och de paragrafer tillfället hade "c:a 2.000 svin, I in gungstol trivs 95-årige Elof Peterssön b "Med sina Annandag jul fyllda: 93 år är Elof. Petersson " "Våxtorps äldste innevånare. Älderns, höst — denna vackra" ; > "och livserfarenhetsberikade årstid — tillbringar han 'som än- -o keman hos fostersonen Kårl Elofsson 'o. hans hustru i i Våx-. - "YA Tforp, Peterssons hustru gick. bort; så sent s som i i fjol i ien ål- or der äv 92 år. ME | Mil > ot Jag här" det bra: "här, "säger Petersson, då vi besöker" honom. De är så snälla mot” mig,”säger han och menar Äostersonen och sonhustrun,.: + slort Visst har de 95 å åren satt sinä spår. Hörsgln är det bg, nare påfunden med rymdfärder och atombomber; tycker han är alltför "invecklat, ' för. att han närmare skall försöka? sätta sig in i:det. Han tar de oroande världshändelserna .méd :, . uppen- bart lugn och" "glömmer" jordens som åklagaren grundar- sitt, åtal på illustrerar på tydligast tänk- bara "sätt . hur. - efterutvecklad vattenvården ;verkligen Sär od Sverige, ' et För brott mot: I förprövnings- kun; örelsen stadgas böter. För- och enligt: svensk lagpraxis blir det då husbonden som får vara Fen för vad den anställd ten” företagit Sig. : Även i om "lagstiftarna, sett, sådana fall som detta anser kammarkollegium, där vatten- Rune "Swenson” vid sitt senaste - nyförvärv. En automatisk ruvare och kläckare. = >. Strax söder om "järnvägsövergången vid Nyby, kan man; om man färdas till fots el - s ler: cykel längs rikstvåan, höra 'ett-väldigt :kacklande. Det kommer ' från Vallberga kon- l. .trollhönseri,, -Kövlinge.' Sedan a cirka tio år n tillbaka drivs här ett hönseri av Rune Swen-" ara Skräp "makarna inspektionen bett :om ett ybtran- dei. åtalsfrågan, förfarandet. prövningen innebär att lant< brukaren i. förväg till vatten- :med och. vi får fråga ondska för sin gungstol, där han ; Hönser t är "1 omdanande. — Igar omtalade, Nu utbyggnad var plats åt en mera: ändamälsen= Elofssof om det mesta, Mi, ast hela dagarna, och sin Ut lo lea sviker också på vissa "Punkter, stole genom det stora” fönåtret inspektionen . eller "jämförbar som "”hänsynslöst” och finner | ”Det expanderat” på de se: Es onde.” 5 Zi än byg dig gånd, ! er > 3 : | ri = RA " en här sö oe a : men'i det stora hela har han väl ut mot vägen. ''] myndighet skulle ha' anmält sin | 'åtal wara , väl motiverat "och re modernisera "de redan befint- 2500 - a "reda 'på sig och han följer inea avsikt, att> släppa. mt: urinen: i| kommenderas dessutom åklaga- ren hi Sweénson. för LT:s med- liga. -Det här huset, som, är |stamdjur har hönseriet för när- stort intresse vad som händer |”. ; och sker genom att läsg tidning. MFALKÖGON” ” ar och" titta på TV. Men de ser Ögon här han, som: en falk, as ån; varefter myndigheten ' skulle tagit ställning - till . om detta kunde anses tillåtet eller ej: strat, Fool fen / att: yrkar ”ett - kännbart' arbetare, ' Överallt ”fejadés "och målades det. Byggnadsställnin- framför , nybyggnaden, skall så småningom, rivas för att lämna varande, Man håller sig endast : (Forts, å sid. 3) ox : (Forts, å sid. 3) - sv i FRE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.