rr ARTIKELS TI For FPPSAUPPEP PIFN FYYTEITT TY ETF TT OTO rr evo ev TES IVT rasa YYverevertteTPOR EPO FYYETEYYFET YET EPAYYYYYYYYYYYTYYYV a FTF TVO SRV YY TEE EYSYY ie SNAM sd nan, . gossen i sin sn ära, Först två år nad ' senare, "Kunderdetta ske, då far . Pehr Hörberg. Denne som av ”nataren ycktés i 7 till:e en'av sin tids störste konst-' . närer och "målare; var född ua un-" der”. förhållanden, vilka” tycktes '. friköpande ur reserven. or kväva - varje anlag av a lägsna ? + Han lyckades omsider att i ett namn. inom "konstens värld. - vid 23 års ålder häradsmålare; "så ytterligt armod och så full " landet 'och gifte sig, 'ehuru han komligt oartistiskt svåra om- na hans oemotståndliga '; kallelse :. att genombryta de hinder, som överallt lågo i hans” väg. Av ansåg sig rik; då han; tre år enare, fick "mot arrende 'till- nåste "i taga” resery för hans ;: de'försörjas: Han” målade. vis- : nåmmer: > Detta: ” förhållande : .'serligen härunder, men till d hindrade” en målarmästare , i, mesta: endast. n ä ” verksarbete. "pelle: var på wäg in i troll kö skogen./ Den riktiga, stora,: vid fönstret. och pressade nä- - tysta ,lite” skrämmande 'troll- "san platt i väntan på sin vän. . : skogen i där :" mossiga ” lavar 'tomten och -— Puck; Och när > in med! 'en säck 'o skaffade. sig - tillfälla” att: göta '. hängde 'som gråskägg från trä-- det mörknade ute och han än=' bar han en liten" vit, smågnä , en! resa". till” Stockholm.” Här > dens grenar. Någonstans .där :nu'inte sett till tomten hade "lande" frasselsudd.: 'Med häng": emottogs han" med mycken väl- : inne bland ge jättelika 'stenrö-.; han inte. långt : till. -gråten.. I” ande. öron, : stora, förvånade '- . . sen måste tomten bo, Def. var "3 störa salen; stod julbordet" du" ögon, "och en ivrig och” nyfiken. ; omfattades icke: av”. "konungen + honom Pelle ville ha tag i. Nog Eg ”nos med en röd tungspets. En: ned ' all den ynnest iman .hade var det' "långt. "till "jul, > de ljus och alla var glada: Bal hund;:; En miktig livs levande fr "hemskt "långt" e ra. Pelle. kände sej "ledsen? Men” : hundvalp. Något vackrare ha-' " É är "man en liten” karl så är man<: de Pelle aldrig s sett,. Och hans - h lycka” kände inga. gränser när. RER sprang direkt ; fram ill > et anden" hos: onom icke förkväva sig, och hat för- | re att. hans sinne a nånting "så där väldigt” mycket, "så det "nästan ; gjorde ont i. "kroppen bara” "man tänkte. på det, så var nog t tomten den e da som kunde hjälpa. Ne Visserligen sa gamla . snälla ; mormor att tomtar och troll in-: -> te alls fanns på. riktigt. "Att de; | bara var påhitt. Men det trod= "de inte Pelle. Nädå. Nog 'fanäs " tomten alltid. : : Hade” han” inte "själv. en gång, tidigt i somras en morron när, alla i huset sov och han: ensam 'var vaken; sett ': : älvorna 'dansa vid' sjöstranden. Bland de virvlande dinimorna, "Och hade" 'inté en ”litén ” grå .. klädd gåbbe med röd luva ». rit tillsammans med dem? Tomten, " skrek” Pelle: Tomtent Var är du? Ko : fram? Snälla tomten, | ov Men'det var bara 'ekot; som svarade, långt. borta vid Älg: fatt Gustaf III "troligen för-" tvivlade om att av. hongy kun- na. göra det, som "naturen, äl rot hoylivets former, De gt, att Sergel; "vid. detta till- fälle bad: konungen : taga . de; så” övanligt- begåvade mannen — > Äsch; så mormör tyst.” jag? skulle” kunna” 'ditföra : en : Sedån blöv allt för underbart "afton var det enda elav. :snillekonungeris . Ba såg ej "kring. Tomten ville kanske i int " visa sej? Annat: än snö och "kallt ute, I borta. vid” ”skögöbiynet pa Madaga | par! .t vOch: man frös och, man svalt den mjuka mossar.” Alla ' snälla ' Men man klarade + barn lyder med, detsamma. ock :; Pp han fick inte låta mormor. vän ta. Men hur skulle han göra ' med tomten? . Tomten . kanske; rs "hörde honom i alla fall? Även om han inte ville visa a sej Få - » kert, är om orglösa människor, se Hördu tomten,” sa Pelle: : dock .. inte Ivar; ansvarslösa; - . Jag lovar att vara både hjälp-" Solidaritetens bud. ölls; som M sam + och snäll / Hugga ved, regel. heligt. : e '. hämta vatten och springa ären- krona. över war man "genast. .den om tomten kommer .till — villig alt dela med sig Jil, den julafton, Med Puck! Han ska” som var utan. '. vara liten och vit och ha krum Victor 'Arendorff var en. av « på svansen och bara tycka om, dem = Klara-kvärterens bo- mej: och det gör ingenting om " hemer i Stockholm: Han till? "han inte har fin ras bara han hörde” skaran av Skrivande” och! 7 läsa en av sina "sista "dikter, : mia Hok hundvalp. Snälla ” målande levnadskonstnärer > Den, handlade ” .om en. liten, tomtens, öm mej inte. En inta, "bekymrade” sig för : vilsen '. .gråspanv com, satt på - ete ; yn får nog valpar lar småsaker här, livet, men som” hans, fönsterbleck och piekade , gom till jul, NN "kunde sitla timtal vid ett glas i sig det bröd Victor lag Det sista vände han sej om: . D D = 0. skerk när han redan spring- ör på ett Klarakafé och ven- . et. var 'en fin dikt; som: be sådan” Blev Sedan bohém och: misslyckad - poet. Skriver: ; t > rättade; = ande var på väg hemåt. Det tilera filosofiska problem, -. >, rättade myck set. om författar var ju lättare för tomt t få Jag är son av drömmareland +: ren "själv. : vi e för tomten att få — Et land där solen alltid skiner: . Victor ' Arendortf var en "tag på: en hundvalp om han": .. Dessa” rader i en 'av Aren- bara behövde gå ner till byn. " dorffs dikter ärkaräktoriel = : ör renligen fin änka än far hade” tjatat på mor och "särskilt för Arendorff "själv." "sitta i limmar under träden s and ten grMaren som Ta . Han var en son av drömmare. på Klaras lummiga kyrkogård mammor och va or lagt: sä land, : som gott och väl:kunde ' och -mata.'småfåglar. Sedan får Jugna dej la Vr väl varit: ett" lysande” publicistiskt: kunde han komma in till ess se....” Men Pelle. ville" ha” sin nämn om han haft ambition » på Arbetärens' redaktion och v valp snart. Helst med detsam- - och ärelystnad. — , med fuktiga ögon'berätta om: ma, Men inte förstod mor och väMrendorfis 114 dr Inte lik dessa, sina små. vänner för: far det; Bara tomten nu hört ' . seenden var oss honom så skulle han i alla fan » den” svårare, om, ej alltid'så Med "Arendorffs bortgång få den till jul, + - . komplicerad, vilket den i feb- försvann också de"sista res- oo Var har du varit log . ruari. 1958 bortgångne Poeten, . terna - av det gamla Stock- mormor när 'han -andfådd kom berättar om ibl a sin prosa- holms—Klara. Nu återstår in. springande. : bok Urspårad och i: diktsam- te mycket av Sankta Klaras . — 1 trollskogen, sa Pelle. lingen De. walkiga händernas bohemkyarter. De gamla tid- : Och gissa? Nol . folks. Cerro anor - ningskvarteren skattar åt för- — Vad då? nr” N Victor Areridorff kom" från "gängelsen, Tidningsofficinerna — Jag pratade med tomten. étt relativt. välbärgat hem, .har flyttningsbestyr och där ' Om Puck, Hunden.” Du vet. Han hade tillfälle -att få .ut= den gamla debattborgen, Kla- — Dumheter, sa mormor, . bildning, vilket inte på den ra Folkets hus, tidigare låg Det finns ingen tomte. :. . tiden stod alla till buds. Men reser 'sig nu betonghusen — Mm, sa Pelle. Vi får väl han var en bohem — en rast- "ovanför" tunnelbanestationen. se. Till jul Vänta du. lös människa, som hade svårt : Grävskoporna : drar hårt fram — nn att inordna sig i ett strikt in-: och lämnar inga minnesmär-- Det blev långa veckor . av rutat liv. / : » ken efter sig. Den moderna: väntan för Pelle till jul, Men Vi "låter honom själv berät: tiden har svar H t 1 för I - snart låg trollskogen snötäckt ta (hämtat ur en födelsedags-' mer, ej Haller för de Nr och vit och julaftonen kom. intervju): h låghusens patina... er? n dern hunnit samla | in de 10 da-"' ; ler,, som erfordrades för. hans” varje 7 "utsikt till förvärvade 'av. Göteborg bliva målaregesäll on "Han'var icke blott fattig, utan,” men i'stället för att'nu' fullfölja” . ' hade även ' att kämpa mot, ett "studierna, satte, han sig ned på '. vid sin. bosättning . ännu var så ' ständigheter, ” att det. fordrade ; "fattig; att han: icke ägde 'en egen - 'gryta eller" vedyxa; och ” Fadern var soldat och :sonen,; "träda ett torp; där tre kor kun- > att "Hörberg : som mytologien.” Men kyrko ae man. lyckades f med, sig" till; Italien, imen fick till.svar: -”Hur, "tycker" Ni:att. bonde” +" Biljett '; till kungliga” + nåd” bom > lärer” kommit: 'Pehr.'” ”enkle och förlägne” smålands” " bonden. utfört dessa arbeten, men då han sett honom 'på fri hand avrita. Laokoonsgrupperj, - måste han "tro. Direktör Sutö her,.som ägde en stor' samling konstverk, blev' ock, en av Hör? / "bergs gynnare och köpte en av hans. tavlor, Sergel utverkade - le kunna uppehålla sig en läng=:' re tid i huvudstaden eller återz” . komma dit. Men rikare. och lyckligare än, mången '.konung '.kände ;' sig... bondmålåren,' 'då han efter 8' . veckors, vistelse i Stockholm ln samlad skatt av sköna-minnen, utvecklade idéer, ökade insik.? = ter"och en! mängd teckningar,” : vid vilkas betraktande glädje- "tårar, fuktade. hans ögon, . samt" "med mynt nog i fickan att ”ber” tala sina höstutlagor”, vt Fråh den tiden började Hör-" erg bliva; känd och” ansedd ”, såsom ” målare,” "Altartavlor av' hans hand gingo att pryda ky. ka efter kyrka," och beställni fara -av sådana" ingingo. efte and från alla delar: av riket. Även för . målningar i andra umnen anlitades han av många” "och visade, sig utmärkt i be. handlingen: av, såväl historien: ma sinne den käraste; ' Kristi ER liv, hans och apogtlar- vä: sig. "Hörberg, ansågs. 'hon för Kyra kans ädlaste dyrbarhet. ; sI början sålde. Hörberg sina. 3 målningar för ytterst låga” Pri- ser, men höjdes priset . efte: hand, Så småningom kom "Hö "berg' i så goda "omständigheter, : "att han.-kunde inköpa först en” -hemmansdel och : sedan". ännu derligt i hans I hus, :.själv bar, kan. alltid. små-'5: landsbondens, dräkt, Men: hans.” isutmärkta.” 4 Och kan" ni gissa hur Pelle "Föda den 27 april. 1878” i "ov Gustaf Lörqvist, vg tr. av, honom själv, B ha ..konstkänn. e ett. nöje fen skår / åt 'Hörberg, ett understöd av :. > hundra 'plåtar för att han skul ; återkom: till "de sina 'med. en” ' nämnas annat än "Hörberg, rätt ; öch slätt, Till anden kände han .' inte längre. med honom. om « stängningen, när" de lade: sig. på kvällarna. Han" lät Petter ..” ha värmen påsläppt, så, mycket” han ville, och denne kände sig .' "mycket belåten: som. segrare i . Är ove "tvisten. Men när Petter wäl födseln tillhörde. - spmnat, "och det brukade han göra rätt "fort, smög "Anton sig ” " tyst upp och stängde av vär- ” men. Petter brukade sova rätt länge, på morgnarna, och då ' passade . Anlton på. att. öppna.” värmekranen igen.. ”Besynners: INN "ligt så kallt här är” ” sade Pet... Sn > ter, när han. steg. upp,. och ” ändå : har "värmen varit på " hela natten”, fortsatte han. Nye "Den lile' iätelligente ”vaktpoj- ' ken, hade ännu en gång segrat "över den store ”dumme jätten 1 berget; "Hi, hi, hi, jag lurä- ; de :Petter”, sade aAniton, i när... ". och : högst ' bildade" och fanfy-i NN deras umgänge stort 3 nöje, men . i strande . förmåga lämna om- "kring sexhundra målningar och "dessutom bildstoder, i lera och - "horn och trä, uppfann och för- Ls niska snille var outtömligt, och ” SÅ ; " han: fann tid till allt,. ergedan » sådan "målning ' av. ihan tog” väl vara på tiden. Dn > ning. ;Och. långt ifrån att glör er pryddes av Konstverk,” .och't hans -älsklingsnöje | att samla > barnbarne ” Moris: fr. - dker, must ikalier, fstrumenter "och kon: saker av många slag vittnade ge efter, inte ens om: de över- da, och enkle, . självbildade '. männen, ton sjänga”av värmeglementet, med uppmuntran och . -bifall. "målareakademien och fick ti-. "tel av hovmålare. Men denns- utmärkelse: behagade.: honöm' inte. Han ville aldrig höra sig sig "befryndad "med: de ädlagte . ville aldrig träda ' 'ur det ”akt- ”"hingsvärda stånd han' genom . Om vidden av. Hörbergs all. flera tusen handritningar vitt-- nesbörd, .' Han :- modellerade: brände dem,. "för. att still trädgårdsprydnade ; digade konstsaker av ben, bättrade musikaliska och an ra instrumenter;. hans meka- .. Under, sin rastlösa verksam- het njöt han ej litet av skal". han berättade historien. - sia. 2: : | AUNNeNm . bevisades om. att ha fel för Så "blev: det dispyter och -Motsätta meningar i det oänd. ”. den, som. gär kommit : liga När de t. ex; skulle lägga od tillfälle" att samtala med den ' -, Sig 'om kvällarna, så wille 'An- vände gärna dit fillbaka.- 2,1 ty var det varmt i rummet, så - Hörberg kunde. numera ber : kunde han inte 'sova.: Petter ' stå sig en'och annan resa till "såter ville ba-värmen påsläppt huvudstaden, där , han 'städse - hela natten, så att han slapp av .sina.. .själsfränder hälsades .' alt ligga och frysa; Gick där- för . Anton ochi stängde, ' så" Han vånn åtskilliga konstpris, "öppnade Petter. genast 'igen, . . våldes slutli till medlem av 7: och när Pejter - 'Öppnat, - så värdles Sutögen stängde Anton, Så höllo de på "en tid och kivades om wärme- ” elementet. Men så hittåde.An. ton på "ett Knep, och Petter blev ' grundlurad.. Han; kivade . " ; dernas verk. 'Stycken, som slo= ++ Under de sista:årén hade ' sv go "särdeles an på honom, lär-. - Anton rätt svårt för att klara de han sig utantill, och man ' sig, ty han såg så dåligt. Han 2 fick ofta höra honom på gam-' '.skallfade 'sig visserligen glas-... "la dagar med förtjusning upp- ' ögon, men det hjälpte. honom -. läsav ur minnet tex. Geijers: inte” .mycket, Den ewa svårig- ”Den siste" kämpen”; : vilken» heten med den andra gjorde, han också framställde i' teck-', att han den ' sista” tiden fann." livet rätt. så tungt. och 'be=.. ma” sin "barndomsvän : fiolen; . svärligt,; Han ' trodde "ibland, '. upparbetade han sig till betyd=, . att man önskade, att han skuls lig skicklighet, på detta instru- "le gå bort. ”De ska slippa att +. " ca se mig så länge. Hill”, sade han, NA en avde sista gångerna som " jag” träffade hodom. Och stu- . tet lät inte så länge vänta på". "sig. Han dog inom kort” 1953, . -lade sin hustru glad igen, när hön' efter sin vana klagade” och "76 år gammal! " knotade” övelV. ett: och . annat; '- ålderdomen: ' var det omkring ig. vid" nom som gjorde, ' atit han var blind sin wäg framåt, han såg, fHolens sång. Ha - även musik, och hans tondikter. "lära" utmärka 'sig f "styrka, behag och djuphet. .. Lycklig genom sitt rika själs liv; kunde" Hörberg , "nåturligt-, : vis ej undgå att äv "dets "också -erfara” lidande, "tärde på hans kr ' dergrävde. hans kr voppsliga ] häl- förstod horom & aldrig, hans sto- ra" tankar, hans, därav: främ- mande skapelser. voro för'hans familj ofa ttliga. Hustrun kun- de till och med plåga ; honom med utbrott av svartsjuka, då hon sett honom livad av sam tal med bildade. kvinnor, — hans enda klagan över henne - inskränkte. sig till ett: :” hon förstår sig icke på det idéella” > men han led dock' därav i sitt "innersta; ävensom” av. hennes »knot över” fattigdom,” "varvid hans svar plägade: vara: ”så länge Gud ger oss hälsan sko- » la vi ej lida nöd”; "> Koristnärsanlag, och blott den "äldste äv dem visade hönom på : ålderdomen sönli rdnad och långsamt avty- ' rdystrade hans. ' lynne, genomgick, Hörberg sitt : ssista Jevnadsskifte; men själs- "krafterna pbibehöllhan till sin, "död. Stilla gick han är tiden "den 24 januari 1816, sjuttio år gämmal, efterlämnade ett ärat namn åt sig "själv, sitt foster- - ” land. och Sveriges allmoge. , Leonard Jansson, - Världen gick sin gång utan ho- +. . nom,:nu liksom före hans tid. . " - Han blev, vanligen inte hållen. - "för: att vara något här. i värls den. — avi dem, som endast ; sågo . hill ' ytan. ,. Men det var ändock mågot säreget med ho- .". i nkte. och reflekterade över. . Has "näpmöste omgivning ee (Så var han, LillsAnton, "bo. > nadsmålarens sonson icke mer, mer; människa än många av. ; den stora hopen, Han gick inte . amma . - vilket . after och un= +" Ingen av sönetna ärvde hans , .' I Sm
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.