14 v Arons "rna —- , först fann dem här: Men I bruket : spred sig snabbt, ">: Till vårt land kom klockorna ti "digt: Då Ansgar ' 8291 | gjorde 'sin första resa hit var. klockorna myc- ket ' "vanliga , i Europa” kyrkor men det är troligt, att någon klockring- ning inte hördes vid de första guds- tjänsterna på svensk jord — blev ju Iberö d' allt vad han hade med"sig tt "kunna hålla guds- tjänst, Men det dröjde nog inte så . Jängeé', förrän klockklangen hördes i Birka ty ett brev finns. bevarat från "den lärde abboten 'i Fulda Habranus” "Manus, död 856, vari - denne skriver till missionsbiskopen -i-Birka:.”Jag sänder dig en stor . klocka och en liten för altaret”. -, Sveriges" äldsta bevarade- klocka är den s&. k. Theophilusklockan, com fått namn efter en präst och konst- | ; hantverkare Theophilus. Utmärkar- , kande för denna klocktyp är att klockans överdel är starkt rundad och utt: dess yttre linje från över- delen och nedåt går i det närmaste lodrätt för att "längst ned göra en svag utåtböjning. Klockan" är san- 'nolikt gjuten. på 1100-talet och låg ""Jänge nedgrävd :i i jorden, gömd un- dan fiéndehärjningar men anträffa- des 1916 under plöjning | på en åker i Söderby-Karls' socken i Uppland värs . kyrka: den: troligen en gång iw tillhört. Den förvaras nu i Statens daterad2 klocka är Nllkl histerich ka museum, Sveriges äldsta, au använda klocka är lllklockan 1, Da!sland,' gjuten i mitten av 1:00-talet och vårt lands äldsta «kan i Sar ; leby, Västergötland, gjuten 1228. : I fortsättningen berättade så kyr- > koherden om att klockorna" till en | början göts av kyrkans egna män, "munkar och lekbröder, men : ati klockgjutningen på 1200-talet 'över- ” "gick, till att bli ett borgerligt yrke. : Även formen på klockorna ändra- | : des och blev mera utåtsvärngd så. att "den övre halvans diameter ofta inte var mer'än hälften "så stor "som 'den nedre och de blev: nästan soc- | Kertoppsformade” Men på 1300-talet hade iden nuvarande typen. i stort sett. kommit fram... oc ' Från 1300-talet blev det också allt vanligare ått förse" klockorna med nEkrift"ocK från samma tid nhoterås också de första säkra klockgjutare- namnen. Mäster Håkan var en så- dan; som var verksam” Västergöt- - land. och han både signerade och . daterade sina klockor. På 1400-talet lade” man. också allt : mer. an på klockornas dekorativa "utsmyckning | - 'som mycket ofta också fick namn. Det viktigaste av-allt är klangen — här klockan en dålig klang hjäl- per. det 'inte hur, vackert ornamen- - terad den är. Detta fick man fram genom att: ändra "på formen och : på tjockleken: Även metallens sam- sättning inverkar också på klangen "och det ur- alla synpunkter; bästa materialet är: en. legering av kop- > par och tenn, Det har visat sig att en. legering på 78 proc koppar och 22, proc tenn -ger Klangsköna" och starka klockor, . Kyrkoherden : berättade så "om ringningen som. i äldre tider hade en rent liturgisk betydelse' och som » ofta på landet sköttes frivilligt ro- tevis.' Nurnera- har man på många "ställen övergått, till elektrisk ring- ning :men. det har starkt hävdats "att detta är principiellt oriktigt — , | , och bär inskriften: "Verbum Domini Xvar eri "studiecirkel verksarn' en mötor kan inte' utföra 'en. litur- gisk handling. Men i vårt land har |” de praktiska synpunkterna segrat. "+ "Laholms kyrka. har två klockor; . berättade kyrkoherden” till sist. Den mindre har en höjd av 85 em > på 1930-talet startade £ den verksamme folkskolläraren Mar-' tin Olsson; "Ryd," 'en'..J, U.F.- "avdelning i. wästra Hinnéryd, då 'man. även 'satte igång med ett ' mindre "bibliotek, som insynades hos” Handl, "Hjalmar. Lundkvist i. Vivljunga. Några' år tidigare i norra” Hinneryd,' med 'ett rela- tivt'stort bibliotek och samtidigt fanns '.ett "litet sockenbibliotek som; förvarades i ;sockenstugan i Hinneryd. Dettå” var , något” om biblioc — feksverksamheten i " Hinneryd'1 i " gången tid, och man får nu hoppas : att allmänheten, som I hu fått” nya möjligheter till va- riation av: böcker, väl tillvaratar de förmåner som finns till be- rikande' Täsning ' och " inblick" i böckemas värld. : H. Davidsson." - I I slutet 7 av v september ahlände den landsflyktige - Byron, efter 'sex års kringflackande i Italien, - till "Genua, åtföljd av sin: älskarinna, den unga grevinnan Teresa Guic-' cioli. Teresa, en guldlockig skön- het: av, nordisk typ, som 1818 — vid endast sjutton års" ålder "— förenats med den rike; men. utle- -"levade gamle rucklaren greve Ales- ” sandro Guiccioli i ett olyckligt och "inom kort upplöst äktenskap, kun- - hälsa, och icke heller Byron var längre. samme : spänstige och lev- "nadsfriske man, som en gång sam "över Hellesponten. För föga mer än en månad sedan hade han bränt sin” drunknade sångarbroder Shells leys 'stoft” på. Medelhavets strand, och vännens tragiska död hade tran | gelbgjutare” gjorde mig åt" 1591). gat sönder hans nervsystem. 2 Han hyrde "sig ett vackert palats "i den strax utanför. Genua beläg- na byn Albaro. Som 'vanligt sökte . han vila' i arbetet, och han. påbör- jade och fullbordade här ”The an of bronze” samt ”The Island”, ”dikt inspirerad av landskapets och fick han ej heller i den lilla idyl- vänner :'eller fiender, och ' Byron drogs 'så småningom ånyo ut i säll- skapslivet." Naturligtvis stod även i ta." Den: sköna, som -denna . gång : lagt pilen på hans båge, var den engelska författarinnan lady Mar« "' ”garet Blessington, en irländska. La= :dy ' Blessington . hade - kommit . till Genua i sällskap med sin man cch och hon fick:osökt anledning att genast . uppsöka ' Byron, '-då hon medförde ett brev: till honom från Fans "vän och :skaldebroder : Tho mas Moore, Hon var vacker, ete- gant, spirituell och 'en'ivrig fien- de "till det: puritanska ' hyckleriet, och .man kan därför knappast för- undra sig. över, att: den stackars ; grevinhän' Guiccioli inom kort fann "sig ha- skäl till bittra förebråelser - mot sin -eldfängde följeslagare. Men Hennés " svartsjuka skulle; inte bli långvarig.” > Byrons - hjärta skulle snart nog få högre ideal att låga "för än flirtande blåstrumpor. i : En dag i. april” 1823 uppsöktes han i Alberö av tvenne män, :som - skulle" leda hans tankar och hans liv i.en ny riktning. Den ene var " Andreas: Ludiottis, en av den: gre= kiska . frihetsrörelsens ' förkämpar, vilken . nyligen i London lyckats bilda” en . grekisk ' hjälpkommitté. Den andre var en av denna kom- rnittég medlemmar, Blaquiére. ; > Troligen har det ej behövts myc- ken . vältalighet för att: vinna. den store "skalden, som länge brunnit "av hänförelse för den frihetskamp, hellenernas ättlingar stred. Han 1o- vade att utan dröjsmål ; vidtaga si- na mått och steg; så att han kun- de skynda sina grekiska bröder til hjälp. Och han höll ärligt sitt löfte. I hela sittiliv hade Byron älskat Fentyret, och han . hade långt ti- digare ofta' nog varit betänkt på "att: göra grekernas. sak till sin, men den italienska frihetsrörelsens öde hade - avskräckt: honom och de icke” glädja sig åt den, bästa ” havets. skönhet. Men som ' vanligt ' liska byn:vara i fred varken iör , Genuas salonger Eros redo att skju= . ta på den' sårbare diktarens hjär> i sin älskare, ' greve Alfred d'Orsay,' sv oCin ont n 3 kommit bonom "att! misströsta om]. | Byrons : sista. dagar Av Karin Johnsson segern.: Själv. hade' Byron "givit. de italienska frihetskämparna sitt .stöd. Byron : trodde + fullt . och fast att han : var född" att. handla: "ieke att' skriva vers! Det' var; som: om han känt en! gammal. ungdomskär-' lek ' vakna till liv; när: han hört Luriottis' försäkra" "att grekernas ! län ge icke var så fö i kunde Synas. De låg "också : över, den grekiska frihetsrörelsen; ett skimmer "av. romantik, .som - måste tjusa-en Pn- de som Byron: Själva dess uppria- nelse. var litterär.” Den” hade utgått från den st k.' Hetärian, en 'ur- sprungligen vitter frimurarorden, som tagit till sin uppgift att åter- kulturen och "söm snart fått” med? lemmar överallt i Europa. Det var samfundets ” "stormästare, Alexander Ypsilantis, . som -— -förlitande. på tsar: Alexanders . hjälp ,.— börjat striden, vid ' en. tidpunkt, då" sultan Mahmud II varit upptagen av. inre dit "ett. förkrossande nederlag. och måst fly in på” österrikiskt område; där ban kastats i fängelse av Met- ternich:: Fastän sjöhjälten Kunaris i. grund slagit den turkiska flottan, hade den grekiska lantarmén kun- nat ;inrapportera endast obetydliga framgångar och alltjämt såg Euro- pa likgiltigt på med korslagda 'ar= mar,” Men överallt :bland Europas folk sjöd harmen över diplomater- nas köld, filhellenistiska föreningar bildades; som i största möjliga: ut-, sträckning försökte hjälpa de tapp- ra frihetskämparna med vapen och penningar. Det mest eklanta bevi- set på den .allmänna' stämningen var dock mål nda : lord Byrons uppträdande." = : Ett arv; efter svärmodern ” samt försäljningen av hans gods, New- stead Abbey, inbragte honom i hast en. stor : förmögenhet, som ytterli- gare ökades med . 10.000 pund "i författarehonorar, Redan i juli :må- nad. kunde han sätta -sin- plan i verket och inköpa briggen -”Her- kules”; som han försåg med "en ansenlig last. av” vapen, ammuni- tion och medicin samt 50. 000, span- ska daler i reda pengar. , - Den ' 15 juli steg han omsider ombord ' på -”Herkules” jämte Te- resas broder: Pietro Gamba; en lä- kare, doktor Brur >, samt den unge sjöofficeren John Ufrelawny '— Jen- samme 'som med fara för:'sitt eget liv ryckt Shelleys brinnande 'hjär- ta undan, Jögomna” på bålet. i Via- .ron ' ville dock ' ej" låtsas" om- » hur - upprätta”, den. gamla hellenistiska | oroligheter. Han hade emellertid li- |” Redan starten tycktes" varsla olyckor." Dagen; val ormig, "och > "ovädret "drev: fartyget; tillbaka: in i: hamnen;. så: att 'avfärden” måste. uppskjutas ' till” följande :dag.; Bye' ”nedstäm - han .var;: utan '; yttrade ” endast: aningsfullt: : Jag. kan: just undra, var jag befinner mig i dag om: ett - år?” Lyckligtvis kan . dock : endast tiden ge svar på dylika frå gor. På ;dagen ett år. " därefter : "bis sattes häns. ”stoft i: familj. egraven i i Hucknall.: "Den: 16 ju nade Herkules" äntligen. på allvar Genuas. "hamn : och. styrde kurs. mot Livorno,, där | man" landsteg " och där Byron fick - ttaga' en : ing "från . Goethe. Några greker samt en skot+ te..vid namn Browne steg här oms + bord; och "den 23 hissade: Herku«', : les”. åter. segel joch , i: början: av, augusti ? anlände! expeditionen ” till" den: utanför Petrasgolfen ”. -belägna joniska: - -ön 'Kefallenia, under. brittiskt beskydd, Här såg . det "emellertid ut som ' om man ' skulle få dröja: längre! än. önskligt "var. Byron fick. mottaga” - ett' bud från Blaquiére; som å den - filhellenistiska;; kommitténs . vägnar ” meddelade honom: att han gjorde ” klokast. i 'att. vänta, tills. den -rå= dande oenigheten" mellan de gre- . kiska” partiledarna hunnit biläggas; Han hade icke vistats länge:på Ke= fallenia,' förrän han och hans kams .; rater började: bestormas av de oli: ka" partigä «som dem' satt -sluta' sig. till "deras" ska= "ror:'. Trelawny: sällade '' sig : ixom ' kort til! republikanerna” "och ingick > till 'och. med - äktenskap - med en syster till' partiets chef, Odysseus, men « Byron” ville "inte ta "parti. i : en stund, då faran krävde. enighet : och samling, utan beslöt att se ti- . den an:'De första månaderna - bod= de han ombord på ”Herkules”, men sedan Trelawny och Browne: lämnat: Kefallenia för 'att 'bege'-sig till + fastlandet, : hyrde, , han, i närheten ' av huvudståden Argostolien en'vil= . la. Mot befolkninged uppträdde han .. frikostigt som en furste,' och med sin vanliga barnsliga fåfänga” och benägenhet: fört att posera omgav - han sig.med en :livvakt av fyrtio ' sulioter — er: albansk folkstam, " som år 1822 måst taga sin tillflykt, till Kefallenia.” Han fick dock ' föga: glädje ' av" sina; sulioter, "som .var oregerliga -.och bråkiga, och han - såg sig slutligen föranlåten att av= : skeda dem. 3 Detta sysslol a liv kunde dock älorlige Borchardt Den: större - har en höjd av. 90 'em och är gjuten i Göteborg av Peter namncehiffer och följande mani ig: SN Hörer thu mit rop och; jud - löft dit hjerta upp till Gu a Gack till kyrk; an >, sb Fall ther ned : hör Guds ord :' "NATANAEL" | Solen går upp: kl 8.57 och ned kl. 15.24. ee . ; , "Solen går upp kl. 8. 58 och ned kl. 15.25, Böök 1699."< Den har Karl XI:s], . den & egnå och andra I upp . kollekt: till: : : förmån... för Iöakläxa är Fader ör Gunnar. för. : | i ”"händelsresandeverksa mhet''. Biskopen har” gett fader Gunnar i i Osby en rejäl bil! läxa för den form av privatkollekter, och den” ”handels- resandeverksamhet” denne tillämpat för. att samla i Ån n pengar : H tf ill pin: stiftelse Gratia” Dei. Kyrkoherde Gunnar? Rosen- dals förehavanden har, granskats av biskopen; i Lund,- som" upp- rmärksammat dels att kyrkoher- den" tagit betalt för wisning av kyrkan: 1 Osby" för” > tillresande sällskap, dels "att ''han. i både rkor tagit Gratia Dei, utan att, detta sank tiorierades av: kyrkorådet. 'Han har därför 4 första fallet meddelats, "att förfarandet icke "I kan: godtas :och i det senare har han ålagts att anmäla för kyr- korådet, att han i-detta stycke”, "| härför.” Något medgivande för | förfärit oriktigt då denna ti insti- tution under alla: förhållanden skall besluta om" kollekter. Kyr- korådet har nu att i ta ställning till saken. | = Angående” ”föredragsresor: sm. m, för Gratia Dei' har, det i ej fr amkominit att dessa företagits under tjänstetid även'- om "en avsevärd ' tid tagits i- anspråk användande av . tjänstetid — till sådana: resor har ej lämnats; Annonsera i LT I längden icke tillfredsställa Byrans oroliga ande. Han antog därför med glädje sin vän prins Maurp- kordatos inbjudan att besöka ho- nom i Missolonghi. Prinsen erbjöd sig att sända ett skepp och hämta honom, men i stället hyrde Byron själv två lätta, snabbseglande' far= koster och lämnade med dessa den 28 december Argostolien. Piet- ro Gamba förde befälet på den båt, som fraktade: tjänarna. Har anlände till Missolonghi, "efter ” «a farofylld seglats. Det mottagande som- beredået Byron : "skulle « kunnat + anstå en världshärskare och synes bekräfta riktigh av den över= sten Stanhopes uppgift att man vän- tat på "honom som på en Messias. Väldiga människoskaror hade sam- lats, och” när Byron. — iklädd röd öniförm —— steg i Jand, bröt ett ändlöst jubel löst Som" en trium- fator 'drog .han genom "staden till det hus, som ällts' i ordning för yron : I ställde dmedelbart”. 4000 pund ' till grekernas förfogande och började sin. verksamhet: med att förbättra sjukvården och fång- lägren. Under tiden måste han dess- utom':ständigt uppträda som med- lare mellan. de” stridslystna inöv- dingarna, "som - formligen slets. sum "honom -- övertrumfande varandra med;-anbud ”om . både: ståthållare- skap : och kungakrona, ' Även: krigiska värv togos håns”krafter: i 'anspråk,' Sålunda” utsågs” han..-till befälhavare - för, den' division: som skulle storma Lepånto, men då den- na plan ej kom till utförande, ög- nade han. sig i. befästningar: "Till sin sorg måste han emellertid snart konstatera: ett grekerna visade sig föga tacksam-, ma för hans hjälp, sedan den första entusiasmen: lagt - sig, "De - gamla hellenernas ' ättlingar :var: lata och opålitliga och frestade hårt hans tå- lamod. Hans lynne och' hälsa leda dessutom av den sumpiga” traktens osunda klimat. 1824, "skrev "Byron sin "tro- 'sista' dikt; "en "gripande; såpp-, med : livet, 2, genomanridad od och: känslan & av: dödens närhet" och ' omkring” tre; veckor. se nare? ångreps” "han: av ”ett” svårt kranmipanfall, ' som lade: honom (på sjuksängen. jenergi emot. den" annälkande döden: Han ' visste "att : han' "behövdes och .tack vare” sin. viljekraft kunde hän 1: snart nog "resa sig från" sjuksängen, fastän" bräcklig ; och stod dock: att hal måste" bort från Missolonghi ”och + häls ide ; 2 + därfö, lämna staden, då han: av det. ri pu=- >blikanska ” partiets : ledare, Odys- sus; uppmanades "att "infinna "sig. i Salona” för 'att deltaga i:rådpläg- 'ningen” angående: ett krigslån; som engelsmännen” "beviljat. Men :-våld« samma. översvämningar.” gjorde: vå- garna ”ofärbara, varför . han: måste stanna i 'det dödsbringande Misso- "longhi,' där han den 30 ma des till hedersborgare. : ;.Den--3 april fick. Byron poleva sin sista glädje i livet, då han e&- höll ett" brev: från sin syster” med goda:” underrättelser om: sin ' lilla dotter: Ada: som han höll mycket av. : Samma dag blev. h en ridtur överfallen” aven: häftig. regnskur,' som': genomblötte ': hans kläder, men -han vägrade det :dak- tat att. vända.””Jag skule just vara en skön soldat, om jag lät skräm- ma mig av: "dylikt lappri”, sade han "leende. ällen = ”arisättes |. han av. reumatiska smärtor och ie- ber.men red likväl ut som vänligt nästa dag, med den påföljd att sjuk-" domen förvärrades, Slutligen måste han. på, allvar intaga : sängen 'och från den ;15 april stod. det: klart för alla att varje. hopp , var - ute, Han var ofta sanslös och yrade och på kvällen den 18, då töcknen. för en stund. vek från hans ' hjärna, insåg han själv att det stora upp- brottet nalkades; Helt lugnt -sände han sina sista hälsningar till. dem som stått honom; nära, Därpå för- lorade. han för alltid medvetandet. Följande ' dag —:; den' 19. april — utbröt. en fruktansvärd, storm över: Missolonghi. "och : medan ? ovädrets. demoner rasade i det djupa kvällss” mörkret, brast. ; Byrons:” hjärta.' He död ansågs som” en :ol lycka | för hela den grekiska Rationen. Stora sorgehögtidligheter hölls, vars under kanönerna' trettiosju gånger lät ' höra. sina" dova "åskor "för att förkunna. att den 37-årige krigar« skalden för alltid lämnat dem! Hans” balsamerade lik ställdes” på lit de pårade i'-'stadens förnämsta kyrka och fördes , därefter” till Zante, ait skeppet ”Florida”. den 25 maj tänm-, tade' den - landsflyktige ' pilgriman nära Nottingham. Endost hans h ta stahnade. kvar i Missolonghi:—" 3 pekrån I i december | + redan nu. gen kommer, > en ay de bästa tyska lå >= Olympiska spelen i Tokyo går vi — Det stämmer, men det är lång väg dit, N > Så svarade Wilfried Irmen på min fråga. Wilfried är 28 år och . SA Därför ger vi oss s Iväg i te för rå Vi vill vara .acklimatiserade och vältränade när den da= , a Petersen, och en tredje kamrat, | Färden från Duisburg går i en Volkswagen via Österrike, Jugosla- " wvien, Grekland, Turkiet, Syrien, Jor- " dänien (där de firar juD, Irak och Tran. till det första etappmålet, Af- ghanistans huvudstad Kabul, Där . gäljer de' bilen till: högstbjudande. > SP ila för att. £ "den fortsatta, resan, Från Kabul. tänker ifta. till Indien" via "Paki- Wilfried Irmen tog. körkort fyra "dagar i innan resan startades... H Visst är jag nybörjare, ten vi tänker. ta, 2 3 det "försiktigt, säger ES - Wilfried och. ärgen . Duisburg-klubben 48/99. (En klubb som startades. 1899, avsomnade un- ;' der 4 kriget . och iväcktes , till. liv igen. 1948): Wilfried 'och Hein ar- betar ' i" ett stålverk -i Duisburg, den 20-årige Jurgen: är: elev : vi + stadens konstakademi, . Wilfried slår upp en karfbok över Indien. — 'en-av 'de' 16 kartböcker ”trion< för. med. sigt. — och pekar: |. ;—' Här ligger Rourkola;' en liten , Andisk' stad. där. en rad Duisburg=- . firmor. håller: på -att 'sätta ”upp ett ' stålverk; Där: kommer vi att träffa en hel. del landsmän,” öch där ska "vi också stanna och arbeta ett:tag > så att. vis får pengar, till den fort- > satta resan; och..uppehällét i To- "kyo:c = ifall: vi inte kvalificerar: oss så -att.det ” västtyska”. friidrotts : bundet betala / " fdrottsmänrien också goda tränings- ” möjligheter. Indiens 'ri i friidrott är: nämligen » och. tysk? mästare på "diverse. läng "distanser? -Han. harv lovat ta. hand :&e till ati de får" starta: 'på tävlin> "san har ett mycke stort! värde för » honom "också. ur: utbildningssyn- | 7 » punkt.: Både i Främre Orienten och 1--Fjärran Östern” bör han ' kunna lära” sig” en hel "del som han får , i sitt'. konstnärliga skapande; längre fram; menar han. "På vägen kommer jag att gö- ra den del akvareller och tecknin- gar, säger Järgen, Jag inbillar "mig att jag skall kunna sälja en del av imina verk; "och" på det sättet får vi"ju. ytterligare bidrag: till rese- kostnaderna. ' . "Besöka vänner "VIAte bard i Rourkela” t "Indien. löparna, . Här . tillsammans med en annan lovande ung. långdistansare, Jirgen Två och ett halvt å år har de på sigt > : första stärten på distansen, ne "om 'sina. landsmän, och" träna: dem |. intensivt. Han" kömmer "också "att |. -: Målgörare:- I Majorna: Bengt Jos för | hansson. 6, Kent: Pretorius 3, Ingvar + ' - Landström 2,-: Anders Tal Stig V Å Skövde: Rolf Bergström, . startade han ' Hein -Riisen, resan mot Tokyo : utan; också på "andra platser tänker . de tre tyskarna hälsa på hos vän- ner. Genom förmedling av 'idrotts- klubben Raffelberg har de fått en rad adrasser till landhockeyspelare i Indien och Pakistan, spelare som redan varit i Duisburg och tävlat, Dessutom . står. de i förbindelse dets: tränare, Detmar Cramer .— - Sepp "Herbergers närmaste man som nu ubpehåller sig i Japan, < Söta Inte Fara idrott oe Ändamålet med resan är som du . förstår inte bara att vi skall ' idrotta; påpekar ' Wilfried, Irmen; Det, viktigaste är 'att vi lär känna land och: folk; Men naturligtvis tän= ker vi också göra allt för att kva. lficera oss för en start i Olympia=. . den i. Tokyo. Jag: siktar på 10 .000.. meter. Järgen har chans båd på. milen och i maraton, . Han” bara 20, år, och för en månat dan startade han i sitt livs första + maratonlopp. Han fick tiden 2.46. 32, och, det är inte-.illa för att vara . ag.' frågade iden 'västtyske för=. bundstränaren von der Planitz vad - han: ansåg, om: denna : :olympiaresa, , "-Båda'har stora. ”chanser — Jär- . gens maratontid var ju 'storartad! N —' och "jag "skall" hälla mig noga, underrättad om” "hur: det "går "för dem; Deras chans' att "komma med i laget' blir ingalunda mindre | ge- hom resan, snararé större, >, cv + För'egen del "tror, jag inte att de . tre; ahser' resan” ”Fuisslyckad även - om” de Skulle” få. ' Sune Karlsson pen gens Hep Är Kennheden,', "Stig" Ölviken, Ralph Öbefg, Leif Österström. Skövder 1 i Bladh 4,' Nils Eriksson' 3,' Stig Jo= = -I hansson 3, Bengt Martinsson 2,N. Oo: | Gustafsson 2, Jan Åberg. i - Utvisade: Majorna: Arders Tiellj a Domare: 'V:C Heim 1 2 236—201 17 Vikingarna” 1078-02 243—204 16 LUGI 7 5:10 7 1-2 235—186 15? Hellas! vf. 1 4 190—186 11, H 43.0. i 1 5 215—219 11 Majorna" = 11-5'1+5 217—232 11 ' Redbergslid 1074 1. 5:165—179 9 Örebro ” 10:3:0-7 198-210 '6 Skövde ' 7:11 .-2 1" 8 180—231 '5 GIUF +». 710 1 1' 8182-233 3 Goditro; gen un ngkart I 'STOCKHOLM YO 'vea ' Hovrätt -meddelade på :: dagen dom i målet mot "tre : R och årat én” ungkarl i Handen... ; Hovrätten sänkte straffet för den 31-åriga.- fd sömmerskan : Nancy Magnusson" från” straffarbete + två år ;till straffarbete i- ett. år : och tio månader; från vilket straff hon för . räkna. av. häktningstiden -wpå en: månad” och tio dagar, Där= emot fastställdes rådhusrättens be- slut att; döma . 44-åriga ' fru Elin” | Törngren till straffarbete i ett'år | och sex månader och 43-åriga fru' | Stina Eriberg till straffarbete i ett år. ön blandade fick vill- korlig dom. i rådhusrätten. och har: inte överklagat.” - : "1 'soln och våraffären hade Kvin= "norna lurat av:den 40-årige ung= karlen 50.000 - kr "och en bil De tre kvinnorna ä är tidigare dömda för . olika brott, .Ungkarlen har beteck- nats som mycket religiös och myc- ket godtrogen” Ungkarlen som bor' hos:sin "gamle far annonserade ef- ter en hushållerska och då uppen> barade 'sig den ena efter den andra av kvinnorna och plockade honom på "pengar. De har: också gjort sig syren till socialvärdaskoj och åld- ": Sjöalts bandylag är flitigt i i elden under" julhelgen. Det är ' den nya Jandbanan, som lockar till flitigt ' spel. och intensiv "träning inför seriestarten, >:. På julafton spelar först pojk! laget "kl... 9 "mot. Örkelljunga pojklag, kl. 10 A-laget mot Ör- ' kelljunga ' B-lag "och kl. 11.30 B-laget mot ett "kombinerat lag från, Öreklljunga. Annandag jul spelar - pojklaget : ikl.. Hjelmsgjö juniorer, kl. 10 B- - : get - mot Höganäs och, kl... A-laget mot ett kombinerat. Jae. med det västtyska fotbollsförbun=" nm , A , 9, mot I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.