— EAHOLMS' TIDNING — TK dagar kan ett: litterärt 20-. ärsjubileum firas. Det är nu 208 år c sedan I Frans G.” FO ; Bengtssons Roman Röde; Orm” kom ut — - et. var strax före jul 1941 Framställningen / i: - båda Röde ””Orm-böckerna : bottnar bl a ien:djup historisk ”belä- ' senhet och inte minst förtrogen- "het -med de isländska sagorna Orm, också han fängslad, vc : på rygg och såg upp mot skyn. Han genmälde: Hemma 4 gården =”. : . som såg mig dödas» . : Fa - sutte jag hellre vid surmjölk och "bröd: Krok, . hövdingen, var dock den mest sorgsne, ty han hade under hela färden känt sig som en lyckoman och .såg nu sin lycka hastigt brytas; han 'såg de fallna” kastas över I bord från — dagsvenkemsdas NS » lön. blev. ofärd +? " bör "och den” fornnordiska. poesins " mått och meter. Utan att; göra . något försök till litterär analys av . det ,muntert. ” fabulerande werket, kan det inför stundande "juletid: vara wäl värt att fästa. uppmärksamheten på en speciell detalj :i: verket, nämligen detta att” författaren så " ofta ' och så gärng” "dröjer vid för” männi” skornas ” timliga ; ' fortkomst : så , elementära ting .som mat, och ” dryck. Redaktör Erik, G Ewerth, : som, är. en av författarens vän- "ner från dennes senare år, på- + pekar i denna artikel art ”Röde . Orm” ; torde vära” ett av de Kåj " litterära” verk "där författaren genomgående ägnar” gott öl uppriktiga hyllning, ' IM : Frans G Bengtssons 'uppskatt- . ning av gott öl daterar sig inga- ” lunda från tiden för Röde Orms > tillkomst, Redan som ung aka- demiker, i Lund; omkring 20- "talet Junde hah konstatera att > öl har många goda egenskaper, | t. ex..att.i vissa sammanhang z verka rogivande och. kunna bota . både, - sömnlöshet ' och : överan=" ' strängning. — något: som: han: - i själv varit: med: om enligt” den! enkla ordinationen "röt och I öl efter behag”. : y va MSjälv har jag” aldrig varit sömnlös utom av tandvärk; men” under unga akademiska, år, då" "en tendens” till ofrivillig sömn- - Jöshet stundom kunde yppa sig? > på grund & av en hoptrassling av]: - dåliga" affärer” och : förälskelser, brukade: en. snalbb lisa ” alltid Ii ” skänkas av' ett” för. min. del! osvikligt medel; er: pilsner, "och | en doktorsavhandling", PE SOM ATT: TÖMA - CC EN STÄNKA von 0 Det saknas inte andra svenska författare som lovprisat gott öl, t, ex; Dan Andersson' och Erik Axel Karlfeldt,! 'men Frans G. Bengtsson i är den' ende i wårt "land som en hel bok /'i igenom, . därtill :i. två. delar, Måtit ölet skämma "festligt. En Ktteratur< kritiker uttryckte saken På föl- jande sätt! ”att läsa "Röde .Orm . är som att "tömma "en stånka mustigt öl i festligt lag”. Nu är det "visserligen ' sant att av' rena” 'skaldestycken' in- ' nehåller' boken om Röde, Orm rätt litet — här var det snarast " prosan som gav 'guldet'—. men de som finns är. i gengäld av bästa ” isländska '- modell "och handlar inte gärna” just om, öl T.ex, då "Toke, efter det wi- kingarnas skepp övermannats av kalifens. långt talrikare besätt- ningar, sorgmodigt kvad, Uppen- a barligen med. tanke på. forna L glada gillen på Tisterlandet: ” ”Törstande lät jag gott äl födas; men snart skall jag dricka 'Valfaders mjöd? . lertid.: föga för: FGB:s sonora stämma och strax slåter han Toke uttala sin förundran: över att det fanns tre skalder-å säll- skapet, samtidigt som han kom- mer med ett-tröstens ord: — Och även om så "må vara, sade han till Orm och: Krok, att ni båda inte ha så 'stor fär- dighet" som jag i att sätta sam- man wvers,' finns dock den 'rös- "ten också för er, att skalderna dricka 7 ur” de Ystörsta ” hornen vid, seudärnas. gillet” : ÖL SKULLE DET” I VARA ft ”” Frans G Bergtsson låter hell Fer inte sin vikingar bida, utan öl, såvitt bokens handling ej så kräver, ” men då”förnims : alltid ett i dovt mummel” från de törsti bör : tTragiska stämningar Ve emel- rp « teraturhistoriska' a > kretsar.» lär man föra statistik över ordfre- i "diktverk. Med ”an- Vv denna: "metod? har -desda rader vid sen » snabb ' ”genombläddring |; av"boken "funnit adt öl. står om- nämnt: på inte mindre. än 109 | ställen å Röde, Orm. Köl skulle > del wara: 1 varda- gens i tid och: i. Testligt: lag, om skeppsbörd vid sjötåg liksom vid, lantmilitära "strapatser.: Med : öl restaurerades” sjöspolade ;wikin- gar:, när den. Styrbjörn ” och ""Thorkel Höge: i rykande storm seglat” in.i Jel- linge, - lät: kung Harald genast elda"! ”badstugan och. ; befallde fram varmt: öl åt alla. ty?” Vi har. alla "sjungit. Bä "bä vita lamm" och” redan som barn: tyckt |-- att det är. ett snällt djur: som :ger |. kläder åt "både far och "mor "och Nille, -lille bror. Ja,” sedan” uUrmin- nes tider hår” fåret: varit männi- skans ' trotjänare . — och en för- ; nöjsam: sådan. eftersom. det håller | tillgodo med. det :magraste bete, Inte underligt. att fåret blivit "en symbol "för, saktmöd ' och fridsam- het: Att fårskalle blivit" "synonymt med dumbom” får väl ses mot bak- grunden: avo'att.i den egoistiska människai inte kan förstå ; all dennä - iharmlöshet ,'och : oegennytta annat än som uttryck för. bristande förståndsgåvor. .AGODJUR OCH ' RELIGIONSSYMBOL Fårets långa meritlista" som "hus- djur har- säkerligen; bidragit till att fåret kommit att spela en'vik- tig roll i religionens och” mytens värld," I det, gamla Egypten. var fåret ett heligt djur' som själve farao vaktade över. Och den store guden Amon avbildades som vädur d. v. &, gumse, Så har vi den” grekiska 'sägan om det gyllene skinnet — den ef- tertraktade . vädursfäll | som . blev roten' och upphovet till långa och hårda" strider i" vilka många 'av 'de namnkunnigaste gestalterna - i vecklade: Jason, Medea, Herakles. Vi är alla medvetna "om den fundamentala plats som fåret och lammet intar i den kristna symbo- liken, Bibeln ger också många initierade ' och måleriska |skild- ringar av fårens och herdarnas tillvaro under den :förkristna ti- den och den som kan sin bibliska Fårens konung : bagge från Australien kan levereras 8-kg ull: per ån öv — ingen, tvekan : da KOR N den grekiska mytologien: var in-|' ; historia. vet att” själve. p: Abraham war. en dog fårasköta e. » KUNGAR, KRIG, , KLÄDE” Sveriges förste yllefabrikant het- te, Bärent van: Sohonenberg. 1545 kallad " Gustav. Vasa "honom ' från. Holland ,öch' ett' par. år senare stod hans: vantmakeri = ,klädesfabrik uppsatt med 13 ärbetare för: vill-' verkning ' av helsvenskt. kläde ; för herrskapsfolk. . Allmogen. som" se- dan förhistorisk "tid använt sig:av de inhemska, fårens grova ull fick fortsätta att slita på sin gråa vad- mal ett bra. tag vill, -Den; svenska klädestiliverkningen . fick ”'emeller- tid "snart "en "skjuts framåt. 1600- talet, kom! nämligen : med en" rad >] krigs och det” behövdes: uniformer av kläde; "Gustav II Adolf ,stimu=; lerade fabrikationen och .i Stock- holm, ' Norköping, -'Arboga; ”Jön- köping; Uppsala" och. Kalmar | gjor- des kläde;: 1700-talets rkrig "krävde ännu mer : kläde : och : efter. ”ofre- dens; "slut I medförde - merkantilis- men”. en : uppblomstring” av den svenska' itextilindustrin. Nu kinde både herreman” och" bonde ' gå och stoltsera i” finaste ylle: Sedan dess "har modet —"' både" på dam- "och herrsidan —"inte' kunnat undvara yllet, - Idag intar, det' en oomtvist- lig ätplats : som textilmaterial, 3 FÄRET:.STÅR Fö FIOLERNA «. 0 Även. om ullen. idag "anses vara fårets” viltigaste beståndsdel så låt" oss "inte: -glömma : fårsteken, kotlatten, fiol : eller lanoline 2 s(fårfetet) :som "ingår: i läppstift ” och allsköns: huderemer och ' preparat, Ja, kom" sen och säg att inte fåret är en både nytt- NYSEFSESFSTESTVEFFETTEFITFEEFEFIS tig: pm generös vän och det. där landlöse å kung . bastu, 'Ännu idag talar man -: badar till ' juh antingen ; jag. Wallner :i korthet bakgrunden till dagens hygleniska standard och utvecklingen i Sverige från 1300-talets ”rökebad”4 "Are. Badet ' är . ingenting: nytt: och liksom mycket : annat gott inom : - den västerländska kulturen bör- jade det med de gamla grekerna, trots att. badrum hade. förekom- mit långt innan grekernas sgtor- hetsperiod. ;' Modellen ' till .- det | moderna badkaret har. vi hämtat från ; Minospalatset."i. på , Kreta, |". där redan. 2.000-1.400 £. Kr. före- kom: badrum och "w., ce. i förvå- nansvärt, modern utformning.” "Vid. utgrävningar: i den indi- ska : staden . Mohenjodaro fann man; ; utbildade "system - för : vat- ten och: "avlopp. från 4.000—3. 000 f. Kr. Vissa. ledningar vär av såz dana” "dimensioner; att: en” vuxen man kunde gå rak i dem. Både i Mohenjodaro' och i Tell Asmar nära Bagdad har :arkeologerna och, med var försedda med vat- tenbehållare för spolning. äprsKA" AKVEDUKTEN -; GRUND TILL ROMARBAD ; De: fantastiska. romerska” ba- den: blev' verklighét först sedan man , besegrat .de' tekniska". svå righeterna med 'den högt béläg- na stadens' vattentillförsel: När den "första" appiska akvedukten byggts. anlades det: första. kalla simbadet .4' "närheten / av: "Circus Maximus.Det var, år, 212 f. Kr. och > under” de ;närmaste åren följde: så. Simbädsbyggen "på et flertal ställen: i Rom. -' nn 210 fö Kr. lät: kejsar Agrippa bygga de" första” termerna, som var xomartidens badanläggningar och :efter, honom ; "tävlade : kej- sarna, i- att överträffa : före- gångarna i fråga om allt 'större och: mera .lyxbetonade byggna- der.'. Nero 'och' Titus uppförde "och varmt a åt trötta; , ty varmt öl är kroppens vän . c och .hågens stav och stötta. Några av Styrbjörns män voro så medtagna. av. resan. att de skakade där de: stodo; men när kannor” av warmt öl räcktes dem; blev :de genast stadiga på han- 'den;' så 'att. ingen” droppe spil- des”. "T det. väsentliga - var alla i Röde' Orm” figurerande per- sonager - ense" .— ölet var :en gåva "till" människors. barn. och inte endast en "dryck för! Val- 54 | halls. gudar..T.'o, mi "den! lille om" "den saken. En sån här merino- N ' argsinte' kristne prästen,” Fader Willibald, som" annars wår av mer . asketiskt ”kynne,. ”tömde sin kanna med blixtrande" ögon och smackade och sade att öl var "nyttigare än kött för, en som s svultit länge”, föga i PRAMSYNT: "ATTITYD. c Det" vore frestande ati fort- ett hundra och" nio” ställen - i "Röde : Orm, 'där-. öl apostroferas, men den intresse- rade hänvisas till boken som ju med fördel kan läsas ” på nytt både ' en,och flera gånger, liksom all god ITitteratur, + är Själv ' säger "författaren — att den största” "glädjen i samband med Röde Orm beredde honom en på den tiden kanske elva- årig. pojke i Lund, som fått första delen i julklapp och efter läsningen skyndade sig att skri. va dill författaren. - Han om- närinde, refererade FGB, med gillande en del ting i "boken och slutade. med följande "av märkbar ängslan präglade PS: — Ölet i kung -Haralds ölfat FITFFESUTIA I "denna historik ger Erik: JULBADETS ANOR: en "Utan vatten kunde” inte Egyptens gamla prästkungar no y utföra sina heliga" riter. Lika lite kunde' de gamla nord= borna begå: sitt midvinterblot, vilket inträffade vid jultiden, utan att först ha genomgått ett ordentligt bad i gårdens ' i skämtsam form om ”att jag. behöver eller inte” - " kolossala; anläggningar, fö ningen var lika' stor som Stock- holms ;slott, Men, 'rekoördet stod Diocletianus' "överträffade" . allt vad som tidigare "åstadkommits. Hans termer rymde 18.000 ba- dande och 6.000 åskådare. ve LÄGENHETER ATT HYRA ;:"MED VARMT OCH. KALLT «> VATTEN! 8000 Låt: oss också presentera. em inskrift: från. år: 2007 e.Kr: TER. På Via Pompeija i Vigidus Majus” hus finns 'vackra "lägen- heter att hyra; vardera med rin- nande: kallt:; och; varmt. :vatten, ve . krävt fram toalettstolar; som tilll sätta-- botaniserandet bland. de |: "GAMLA BADSEDER: Th SVERIGE - Tre I :1300-talets Sverige" fanns : det. gott om offentliga badstu- gor:s.. k. ”rökebad”. Badets ka- raktär av "riktig bastu "förhind- rade förslappning i'både mora- liskt och fysiskt. avseende, påstår. ett'..ögonvittne. från ; 1500-talet, kyrkomannen -och> kulturhistori- kern Olaus : Magnus: Allmogens på 1700- talet, men: "sedan inträd- de ' en. fönfallsperiod. Den örsä- kades avis att myndigheterna stängde. de. offentliga badstygor- na på grund av de stora riskerna för- nedsmittning; Reformationens skärpta möoralbegrepp vände sig också: mot: gemensamhetsbadet och” dessutom torde bristen : på trä och vatten ha bidragit till nedgången. ee Karbad förekom” visserligen” i Sverige," men? det. var för. att bada. bastu: som folk : besökte badstugor..”, 1586 :' kostade ;" ett bastubad ”ett öre i ' "Stockholm: Det, Svenska bastubadet, var nå- gonting: som städer i andra län" der's: saknade. : motsvarighet : till och, det upphörde aldrig att för- våna utlänningar. ; År 1684 fick Stockholm en ny badstuga; Den låg vid Dr ottning- gatan och intill Norrström: Här lade 'man an på karbad, men inte bara vänliga ”vattubad” utan också liljebad,' rosenbad och tro- ligen även kamomillbad. :Dessa bad "ansågs vara ett. mellanting mellan | : medicinska ' bad". och skönhetsbad.- Rosenbaden . blev ytterst "populära och hela bad-! blev wäl inte' fördärvat av att Sigtryggs huvud föll ner i det?” överträffades” av Caracallats ter-" mer, som invigdes 215 e. Kr. De”; rymde 2.000 badande. "och "dess- / utom 1.600 åsådare. .Badanlägg-, sig : i bara', till år, 802-:då kejsar ”UTHYRNING' AV TLÄGENHE- |. Hänvändelse till Primus, slav hos 1 badseder: fortsatte. till långt in |” Ne EX åt säll sliv ä. hl - Under medeltiden florerade av j - ba inrättningen kom att kallas. Ro- senbad. Namnet blev så inarbetat att det stod kvar som'ndmn på kvarteret även sedan badhuset rivits omkring år 1723.' ... HÖJDE BADFREKVENSEN Under .senare delen av :'1800- talet löstes ' vattenfrågan ” åt- minstone. i. Europas större stä- der, genom' pumpstationer och högtrycksledningar- och därmed var, de tekniska förutsättningar. na givna för det: moderna. pri- vata badrummet. Den keramiska industrin i Storbritannien lärde sig tillverka tunga och inveck- lade pjäser som tvättställ, toa- lettstolar ' och t. o. m.. badkar, 1 till ett "överkomligt - pris. Detta : Ibröt också . "väg för den nya hy- [geniska tidsåldern, | Med vår moderna inställning till. kroppshygienens betydelse håller vi åter på att närma oss '. förgångna ideal. Det har krävt ett sekel av oavbrutet tekniskt framåtskridande för att nå detta sa mål på bred ' front. När smak- förfallet satte in och den konst- närliga. skaparkraften temporärt . | sinade då tändes samtidigt gnis- "I tan till den nya kultur som inte förrän nu'har: börjat finna sin ett konkret exempel på något av form. Badrummet är i sig självt kunnat . åstadkomma, men det tjänstgör också som en symbol” det.” . . LÖSTA VATTENPROBLEM | .: som kunde formas och brännas. det bästa vår-tekniska kultur; j I d med - reagerar; om: det inte möter våra: fordringar . och förväntningar: Betelförsamlingen i i Våxtorp "inbjuder till ett högtidsmöte" i Betel på juldagen då pastor Axel. Wigelsbo.. och: ;eVvangelist; "Margit. Petersson " talar. Sångare ' från Örkelljunga medverkar. "Under skolan sin julfest. då” Program met till stor del sköt av, barn i form" av uppläsning, 3 sång "m.m. Julauktion i | Vråkärr kärrs folkskola i morgon, Idrotts-; auktion få ett välbehövliga tillskott” " klubbkassan, nu då- den nya” miska. uppoffringar. Gåvopaket till tidning; L Follpensionårsföreningen - 1 Våxtorp "har; som” framgår julfest. i. torsda; att hjälpa UPosigira Sonat: för: tidens ideal och I vårt sätt, att | "Sedan äldsta Hider Hår julen hos oss 'varit en högtid med" ut” vald:, och : mycken mat." Enligt — 'solvändan — i förkristen tid även som. en offerfest för kom-- mande god och riklig gröda. På landsbygden har det "också" all- tid: varit sed att. tröskning, bak, brygd och slakt skulle vara av- stökade till jul :I. lugn och : ro. skulle” man : sedan kunna ,. ägna- sig Åt att fira, helg Frysboxar heter: för. både färsk och;annah” födå har kanske. ändrat litet på arbetsplaneringen i de-moderna' "hushållen, men julaftonsfirandet . med - alla” dess mattraditioner står. kvar. AA yn Finns, det hågot roligare för en ;husmor än. att 'kunna bjuda till” julaftonsmåltid i ett skinan- de'”rent "och : blankt kök” med maten framdukad som .”gånge- bord”! Mitt på bordet eller kan- ske" på spisen trohar den enligt mångas förmenande -— "lutfisk och gröt i' all ära — bästa rätten på julbordet: En : gryta :” med doftande,” "gott rykande . hett, ; Snorre Sturlasson firades” julen |” ljust. I kryddat: annandagen ” avhåller sötidags- i auktionen tas emot med tacksam- het. Se vidare annons i" onsdagens” leva. Det är därför vi i instinktivt . Sjöalts IF har julauktion i Vrå- > | föreningen" hoppas ' genom . denna landisbanan : gjorts färdig efter” - mycket : arbete och : stora .. ekono-. . I Skinkspad? öch en -' "riktig julhög Nn med bröd att doppa i spådet. Det: är riktig julmat dett” Skinkspadet' "bör. vara + väl smaksatt och helst /skummat;' så >. > att "det inte" blir; för "fett. Och , när! det gäller "Brödet går. dét utmärkt” bra:; att doppa : både -. och "mörkt. bröd, både : öoh > ”okryddat;': både mjukt: "Och; hårt. 'I - många: lands-' "delar'. bakas ' det: upp: till. julen > en särskild - rund :kaka 7avsedd och. andra bra förvaringsmöjlig-, som”: doppe-bröd.:.. Den :' brukar > kallas för. 'dopp-bulle- eller. julle: bulle, :- Många '. tycker. att. ett ' mörkt, lätt syrligt" bröd: är; det = bästa, .. andra» åter. föredrar. cen ljusare; 'mera kryddad” brödsort. Här finns säkert. traditioner i de" flesta, hem, En .vörtbrödsskiva, en rågkuse; en skiva grovlimpa,' : en "bit hålkaka, allt: blir både- gott. och omväxlander "Bjud gär- na; på flera . sorters” bröd «till - > , doppet!' Och som sovel till kan= ske några bitar” av den hemla- , gade”" fläskkorven eller . pressylst tan med härlig stark: senap. , En god och trevlig jul önskas : alla läsare, .: a ön
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.