( N '' övertro, Det förefaller då som om i ET:s JULLÄSNING 1985 Redan från äldsta tider har - årsskiftet, vare sig man nu följt vår nuvarande tideräkning eller ” en annan, burit prägel av fröjde- - full fest, Något som "alldeles särskilt ut- märker myårsfesterna Jalltifrån ' "> äldsta tider är iyckönskningarna eller nyårsönskningarna. Som vi ju vet är det vedertaget bruk, att på nyårsnatten hälsa bekanta och främmande med. ”Gott Nytt År”, . och därvid gäller det att vara den förste, som tillropar önskningen. Det är en följd av att den, som ä gamla tider mottog önskningen, "var förpliktad att ge lyckönskaren en gåva. I den antika världens . tid var. det över hela det romer- ska väldet ett omtyckt bruk att ' kära vänner friska, gröna grenar såsom nyårsgåva till tec- ken på: den förvandling : inom, . växtvärlden, som skulle. komma med det nya året, Men med tiden blev gåvorna allt dyrbarare, Sär- skilt var det personer i ledande ställning inom staten, som på det- ta sätt uppvaktades, -huvudsakli- "gast väl för. att' man ville för-' säkra sig om deras ynnest under . det kommande året, Nyårskorten, som vid årsskif-"' tet svämmar ut över hela världen - som en stormflod, har varit kän- da och brukliga längre än de flesta anar. Några av de äldsta daterar sig från sluvet av fem- ' "”tonde ' århundradet och alltifrån ” ” början var de smyckade med re=, . ligiösa bilder av: tämligen, ena-' handa karaktär... Detta utseende har de för övrigt bibehållit så gott” 'som genomgående ända in på vårt århundrade, då som först ' ” »en rikare variation uppstått. "Vad som emellertid utgör kär- ” nan i vad vi kan kalla nyårs- bruk har sin rot i vidskepelse” ”och diyårsnatten liksom har ett visst : monopol. på, vidskepligheter, var- man ej varit så benägen: att NS 'spökerierna” vid denna ' » för förhåna ” tid som vid andra tillfällen och särskilt var helgad åt Frej," äk .: tenskapets gud, skall denna "af: . ton vara särskilt. gynnsam. för allt; "söm "står. i förbindelse med förutsägelser om kärlek och äk. tenskaplig lycka. Allmänt bekan da är valnötskalen, vilka” bärande ' "olika, namn :i sina .papperssegel, . såsom båtar sättes ut i vattnet, ” varvid man: har att iakttaga; vil- ka farkoster, som möts och ”skil-" jes.: På : andra . håll 'åter. stöpes bly, det. vill säga det smälta bly- "." et hälles i vatten, och av de fi- iv gurer sonmv därvid bildas, , söker en undrande mänsklighet. utfinna -: vad ödet bestämt. för den. "Man försöker konstatera om blyet bil- - dats till en brudkrona, eller en törnekrona .— kanske också till: en begravningskråns, . i oo. on Ett i fornå tider mycket van- :' " ligt sätt att ta reda på. "från vil-. ket håll" ens tillkommande skul-' : "Je komma var att på nyårsaftonen '. följd av, en hund gå fram till en ' gärdesgård eller ett stängsel, ska- " ka i stängslet och fråga: "Stängsel, jag skakar dig, säg, vill du svara mig?!” N Sedan hade man bara att vän- da, tills hunden: började skälla, och från det håll han skällde åt, kom ”han” eller "hon". : I vissa trakter, särskilt i Danz mark, dukade den unga :flickan på kvällen, innan hon gick till sängs, i sitt rum ett bord med en vit duk' och ställde fram på det- ta tre. fyllda glas. I det ena är det vin, i det andra'öl, i det : tredje vätten. Var nu ett av gla- sen på morgonen tömt, så skulle detta avslöja för henne den till- kommandes ställning. 'Var -vinet : drucket, fick hon en rik man, var ” wattenglaset tömt, en fattig, och ” ' var ölet försvunnet, en man, som" varken 'var rik eller fattig, Hur. det gick, om ingenting var ur » druckit, förtäljer inte ”sägenhis- - torien”. Logiskt. sett blev :hon väl då inte gift alls. I varje fall " låste nog inte flickan sin" dörr den matten.' Ett. vanligt bruk var r också, att den unga flickan vid midnattstid 4 gick fram till spegeln' med ett tänt ljus i handen och tre gånger . sade dens. namn hon önskade få till brudgum, Såg hon då hans” bild i spegeln, blev bröllop av. Såg hon någon annans bild, klev hon ' dennes brud, och såg: hon slut- "ligen ingen alls, förblev hon o- gift, Det kan ju: också- -vara. ett ” > kärleken . och " hyårsskrock och nyårsseder sys- " vardagens självklarheter,. " Traditionen hänför "skapandet | g Midvintersolståndet det verkliga nyåret, hälsades av våra förfäder, vikingarna, med vapengny och midvintervaka, . Reproduktion efter en gariska vanskligt. sätt att bestäm- ma. sitt öde, annan enklare : metod var att — PE ntudligtvis när ” midnattstimman var inne — dra ery handfull. halmstrån från taket, som naturligtvis var ett halmtak. Var då antalet strån jämnt, blev : man gift eller fick någon bestämd önskan uppfylld under årets lopp. ” under året, På andra platser slår ; ' Var antalet ojämnt, skedde ingen. "ting. På andra håll åter'strödde den. nyfikna -linfrö utanför sin :- d säng på nyårskvällen och sade: ”Linfrö många sår jag "här, 2 kallar den som jag har kär, [| 2 som han går, som han. står, som han vacker. Hill -kypkån 2 Så trodde hon sig EN se honom i drömmen. oe På. nyårsnatten tog också de förlovade: »reda;: på, : om - deras bröllop skulle stå under det kom- mande: året på:så sätt,, att de "droppade. två. droppar» vax: eller "stearin i ett fat vatten; Flört drop- "- parna samman; kom dekså de un- "em ”så' ej a tu dillsarmmans, skedde blev de ej gifta det året. Men' det "är. icke endast med äktenskapet , som selsätter sig. Det finns också bruk," . vännerna, blir på nyå . dessa fullkomligt bombarderade ”.g - afrån tavla, "Myårssöder och nyårsskrock. Sägner. ön. som a tjänår till att muta eller er- nå vänskapliga förbindelser med ' växter och djur, 'som . vi under årets lopp väntar oss tjänster av. ' Sålunda är det i Mecklenburg en sed att önska fruktträden ett gott ; nytt år och sticka ett litet silver- mynt in under deras bark. Det" skall betrygga en god fruktskörd man träden med en käpp och lo- var dem mera, om de inte'an- stränger sig att bära riklig skörd. >; På andra håll åter binder man" flätade halmband om träden. och uppmanar dem att vara fruktba- Den som avsiktligt tar bort det, » anses för en dålig människa, : I Frankrike spelar nyårsgåvor- - 2 nå, . "les étrennes” en -stor roll. > Fransmännen hyser -.som” bekant en stör förkärlek för konfekt; "och alla "hem, .som under årets. lopp gästfritt öppnat. sina: dörrar : för . ra; Detta band skall bli sittande ' - tills .det faller ned av sig självt. (Forts, fr. sid. 1) , var förr mycket bekant och . omtalad, Troll bodde här i gång- na tider, och de var mycket väns skorna. När dessa slaktade sina svin till jul, fick de gärna av trollen låna stora ikopparkittlar att koka pölsa och fläsk i, Men när kittlarna lämnades åter, ville trollen gärna ha en bit fläsk och pölsa med i den som tack för lånet. Varje julafton stod höjden på 'guldstöttor, och det. syntes ” en glimt av glänsande salar där- inne. Nu syns trollen här icke mer, och dörren till Rigens höjd är stängd för alltid. X I Lagered nordost om byn, vid ” vägen till Hishult, ligger Törnes- hyltan, som består av två höj" "der med stora klippor. Här bodde förr i tiden lett: troll som hette Törne. Han bergtog en gång en ung wacker: brud från 'Tomared, när hon: med sitt följe kom förbi här på wäg till Knäred för att vigas i kyrk jan, : Den sista, som 'sett troll. inom Knäreds socken, var en mjölnar- ” hustru. En wvacker söndagsefter= middag måkade hon på två troll- - barn,: som sprang. och lekte på Västralts lider, men det. är nu. över hundra år sedan, har slagit ihjäl dem”, sade de gamla i min banndom på slutet ' av 1800-talet. Och andra påstod, att det på Kåbilts mark fanns två stora kullar, i vilka de sista "äv jätten och, trollsläkt låg be- gravna. SKATTSÄGNER. rr Knäred,” liksom ' annorstädes, tar man en del sägner och berät - telser, knutna till. platser, där skatter. sägs ligga" gömda, I ofredstider hände det ju, att man för. att ,rädda sina dyrbarheter grävde ned'dem i jorden, Om- kom den; som gjort så, var det 'kanske' lingen :ö erlevande > som 'kände ' till: gömstälket.. I rå: fall + fick skatten ligga, där den' var, ". tills den kanske hittades -av: en ren slump: Men: det war icke blott människor,' som ägde” rikedomar, även trollen troddes ha sådana, fö backa1 och ber- med kKöhfektaskar : i alla former. av . - Även -hurudan väderleken kan - bli under "det -'kommande året får "> man veta. under nyårsnatten; Om vinden't låser, från öster, blir det gott väde: ör frukten. Från sö- der: ges löfte 'om rik sädesskörd, 'västl ga vindar ger I fiskfångst och från norr blå köld., . En "kära "stallet under. - Att äta sill på: nyårsnatten re- mar under det kommande året ej " behöva råka i penningförlägen= - 1 het, av Över hela' vår jord firas årsskif- : tet :i .de mest växlande. former, kanske rikast och mest omväxlåan- det 'urgåmla .kulturbältet jöster till. väster i vår värld. Men' det är: sällsamt" att" sålunda” » ..se, hurusom solen, ljuset :sedan "mänsklighetens tid'gaste' tiillvaro, - påverkat sinnena -och med sin års- : natten "skyddar. djuren från ont: | " kommenderas särskilt, ty då skall - jämna kretsgång varje år väcker 'etv nytt flöde 'av förhoppningar, . förväntningar, drömmar. Ty. efter solen & är det ju ytterst som vi rät- tat. vår tidsindelning, och dess ljus är det sålunda 'som skapat ” .myriaderna av ”seder och bruk”, vilka åter i sin: tur. famlar så vila . set sökande efter den, 'som skapat : : solen och dess ljus. Aon F&S NV. Boman. ens . innandömer.- > troll” :var>ju ett uttryck: som of- ta - hördes. . Av. dessa: och. andra - omständigheter diktade folkfan- tasien sina. sägner om på olika platser gömda skatter" och : loc- kade därmed: många att pa va skattgrävarlyckan. : : I Putseredsbäcken finns en hå- 1a, kallad Egeltahöljen; som 'sägs vara bottenlös; så djup. är de! äri” låg fordem och . ligger en stor kittel full med pengar. En: gång "våt: "karlar: i Put- sered ute för” tatt draga upp den. . Men den var: tung och svår att - få upp. Då man fått den så långt . . som 'till wattenbrynet och före- ; taget syntes lyckas, var det'en röst som 'ropade:.-”Se, hela byn brinner”! Alla vände för ett ögon- " blick sina ansikten mot byn, men : när man såg mot kitteln igen, : var den försvunnen, : 'och ' man . kunde ej få tåg i den 'mera. Den : hemliga” makt; som: bevakade F gkatten, hade på ett finurligt sätt i förstått. att. skydda. den. Över wägen mellan Brånalt och . Snorrslian rinner en: bäck, :som kallas: iBaggershålsbäcken. Strax där ' bäck : och . andra, finnes "det ”ett' gungfly, som fått namnet Baggers hål. En herremary Bagger, som ekulle ri- da "från Husalt till Bästhult, har omkommit ' här, . Hans ridpiska, som var försedd med silverskaft, "följde: med, ned i' dyn.' Denna knutna : es ”Trollen är borta nu, för i åskan .: ”REk som: ett : väg» korsar : var- - . ridviska bar många letat efter, änn så sent som i jan av ” 1900-talet, sägs det, ' bör Kopparhöljen är en djup håla i Krokån, Till fena. ön knuten en sä att en stor Kopparkittel da med. pengar blivit nedsänkt - här i ofredstider. " | I Vänneån, mot södra sidan av Björnalte skog vid Brånalt lig- ger Skogshöljen. Det sägs, att en järnkista, fylld med pengar, bli: vit nedlagd.i denna och att en gädda lagts över locket för att freda: skatten. Om Hallnaden med dess jätte sten. och skatt, som man gräv efter, är det redan talat i före- : gående an avd g. I södra ändan av Rävsbacken på Öns ägor i söder finns om- kring tjugotvå hålor som -[Jlivit grävda här i marken Om 'd tillkomst berättas följande. Länge hade det talats om, att en stor skatt låg nedgrävd här. Till mor- far, backens ägare. 1838—1885, kom det ett år flera främmande karlar, som här wille företaga grävningar, vilket de också fick. Då "de kommit ett litet stycke ned i jorden, hittades en' mängd eklöv. Det var egentligen peng- -. ar,' men: synen på karlarna var förvänd, »så att de blott såg lö- ven: Dessa var dock snart borta," och kvar var icke något annat än sanden, som de grävde i. På den- na backe grävde morfar sedan också själv med hjälp av ett par karlar. Det var i slutet av mars det året! När de grävt en stund, . påträffades en hel klunga med ormar, som låg slingrade om var. andra. Karlarna skar käppar, med vilka de slog ihjäl :!ormarna, som . kastades på stigen nedanför bac- ken, Efter an stund gick de ned -för att taga ormarna' bort från - - stigen, men då var varenda en. av dem . försvunnen. . Draken, skattvaktaren, - hade : lurat ' kar- karna, och han fick: fortfarande ruva på sin älskalle skatt. . J Strax vid gamla” landsvägen över järarna på Trälsilts ägor, . nordost: om den gamla träbron "över Vänneån, liten mörk > ho SÖ Trollhålan; "Den ' är "så trolsk, denna tjärn, att. den' mycket : väl gör skäl för sitt namn, Den 'har också en” märkvärdig: och. mys-. tisk' "sägen. :' Man - säger, att..ett > - i fint ekipage ligger i dess djup, ”guldvagn” från förr i-tiden. Så finns här också en liten fly- tande ö, som" brukat lägga sig "intill stranden, så här och så där. Den drives nämligen allt som of- ”- tast. av iclika vindar: från den > ena: stranden: till den andra,: En gång hände: det, att någon . gick utb på denna ö, väl för att kunna se bättre "över tjärnen : och få en skymt av” den gyllene vagnen. Men ön sjönk då ned i djupet, och den djärve måste följa med. Sedan: har det ofta hänt under mörka: kvällar, . att folk som kommit förbi på lands- vägen, fått se ett guldkors glim=- : ma över. den - plats,. där mannen : sjönk ned i Trollhålan, +: i ! Det. är emellertid icke bara Ä :sägner som skatter finns i . redsjorden, ty sådana har ven . kommit till 'synes"i verklighe- , . ten. 'Tre stora silverfynd. har "blivit gjorda här under de. sista "hun: våren. . Det ena hittades ' på ”Dyreborgs hult” år 1871, och > de, som fann det, war vallgossen Jöns Petter Andersson samt: bön-- - derna Lars Johansson och. Jo- hannes Jönsson i Dyrebarz Fyn-' "det utgjordes av. 117 silvermynt,” de flesta danska och. några tys-" ka. "Ur 'samlingen mtvaldes' för ' Statens . historiska museum tre danska en-imarker från 1563, ett - som : mark ”fatn nämligen . åbon Jo=- "Under antiken och långt i in i'me deltid skapsliv i samband med badet, Julbadet. har nb anr . Renlighet: är en god; ”sak) sa florerade av ten: på "de glödheta 'steriarna för kärr ingen vände sävrken på jul - att också de döda.inom släkten on, > a (Gammalt ordspråk), "Som motto för denna lilla bad-- - hisiorik har vi valt ett drastiskt ordspråk, 'som "med fördel kan göra tjänst som utgångspunkt för iakttagelser - av badets egentliga uppgift i äldsta tider. Kärringen i ordspråket är uppenbarligen inte särskilt imponerad av det där med renlighet, och när 'hon ändå gör sig mödan att äntligen vända på särken, sker det inte så mycket av hygieniska skäl utan fastme- . ra därför att det är julafton: och ' därför att julafton är en högtid, fö s +311 skulle få sig ett julbad. Gamla badseder > I Sverige I 1300-talets Sverige fanns det gott om offentliga badstugor s, k, 'rökebad”, Badets, karaktär av riktig bastu förhindrade för- : slappning i både moraliskt och fy- siskt avseende, påstår ett ögon- » vittne från 1500-talet, kyrkoman« nen: och kulturhistorikern Olaus + Magnus, — Allmog gens . badseder fortsatte till långt in på 1700-talet, men sedan inträdde en förfalls. period, Den orsakades av watt het stängde de offent- i allt ing omges” av mycken gammal vid- skepelse, Vad vi kallar vidskepel- se var emellertiid en gång i ti- den "officiell" tro, och den hed- natro, som omedvetet kommer till uttryck i kärringens särkvänd- ning, vär den, att de stora års- : högtiderna med" deras offer. och andra ceremonier till gudarnas ära borde/ inledas med religiös . ivagning, som gjorde människan "- värdig 'att framträda. inför sin gud; "Inför den stora -midvinter- högtiden,. som sedermera över- "gick och omformades i det krist- . na julfirandet, brukade man så- lunda ta ett ångbad inne i stu- gen eller i en särskild. badstuga, sedan hela 'hus- ndbure och” ett! från: "Wismar, vägande två och trefjärdedels: lod, » Ett 'ahnat säreget fynd :av"sil- . versaker” gjordes år: 1883 i Väst- rakt... Vid plöjning - av” nyodlad . hannes - Svensson ' fem. silverske dar: med runda blad, "dem var märkta med och på. det. femte» fanns 'det ett” K--med öppen krona och- ett .M '- med ett kors över. Skedarna, som - ” var från medeltiden, inlöstes "av ” ” Statens historiska ' museum: ..o: det en" bjudande ' >; Här Jade man an : på: :karbad, men le "ett extra fång ; inte bara vänliga "vattubad” utan Iden 'och rd Vi : I betalides med 73 kronor, I. no- ” vember 1912 gjorde en” arbetare - -Tjernfelt. i - Sibbalt "ett 'ståtligt fynd av 60 silvermynt från 1600- talet. De påträffades i bottnen av - ett stenröse, som kördes bort. En större flat sten var lagd i botten och fyra: rektangulära släta ste- - nar bildade ett kvadratiskt rum. Murket trä -på : bottnen här gav vid handen, att mynten ursprung- ligen" varit medlagda .i en trälå- ; da. Över det hela hade slutligen lagts en stor stenhäll till skydd. : - Det 'var från början min plan, "att jag här även skulle behand- lat” (Näcksägner, - Skogssnuvesäg- ner, Spöksägner m, fl, men hade jag fullföljt den, hade" artikeln blivit alltför lång. Det kan hän- DESSA DUKTIGA : åt 10. .000 exemplar, Ett av de all : ra märkligaste fynden var en: "Kineserna hat v varit it först 4 i värl- "den med massor av. nyttiga och geniala" uppfinningar. De uppfann bok”. av' sammanbundna pinnar, ; härst de från åren 93—95 e, papperet, de fina hårp sigillet, ' blocktrycket, de lösa ty- ' perna, pappersmynten, visitkor- ften, pappersnäsduken, wappers- draken och ett otal andra: av. de saker och-ting som numera: be- ' . traktas '£om : den civilisatoriska av den kinesiska skriften till de . stora forntidskejsarna, legendaris- .': ka gestalter, som "skall ha levat '' «ungefär 2800 år före Kristus, De. tidigaste" proven, på skrift. torde : "dock vara de s.'k.': orakelbenen :: "från An-yang i i provinsen Honan. Sådana påträffades. första gången - 1899 och diskuterades då: livligt ” världen runt.; Avt många av dem . utgör' äkta dokument är ställt u- ', tom. varje tvivel, men förfalsk- ningar. existerar. tyvärr ij. stor ' mängd. An-yangfynden består av : bitar av ben eller -sköldpaddskal med inristade skrivtecken. Tydli-, : gen har de använts vid' spådoms- ceremonier.' Deras datering i'ti-' den har av axperterna : satts till mitten av andra årtusendet f. Kr. - eller något senare, ... . + » Under det "följande årtusendet : utvecklade sig'skriften till. fasta | » former... Som. underlag användes trä och bambu i smala, ribbor, "som lämnade plats för en verti- kal.teckenrad, De är kända i tu-,; sental genom utgrävningar i Cen- . tralasien, där den torra ökensan- - - den bevarat dem : oskadda. De första fynden av dylika. "skriv- ribbor” «. sedan följde . systematiska. -ut- grävningar av sir Aurel Stein och Folke Bergman, Hedin-expedi- tionens arkeolog, som inom Ed- sengol-prmrådet samlade in bort« gjordes av Sven Hedin, : Kr. Den innehåller 'en förteckning :över utrustning: m, vakttorns garnisen' (fyndet gjor- des f, ö. just i en gammal vakt- tornsruin). . m, för ett. "Ett mycket viktigt steg för ut- ' .. vecklingen av skriftens möjlig- - heter togs 'i och med hårpenselns -tillkomst. Den tillskrivs en gene-"' ral vid namn Meng Tien söm lev- . 'de på 300-talet f. Kr. Flera" väl bibehållna exemplar av" sådana -penslar från tiden omkring Kristi födelse finns bevarade. Tack: vare de fina: hårpenslar- M na kunde: man börja skriva på si- Mv ture Waliström H den; vilket vär en stor fördel, ef- -tersoem trädokumenten i jängden blev - alltför>. skrymmande, En .. nackdel med sidenet var dock att" det ställde sig tämligen dyrbart. Den kinesiska papperstillverk- ningen anses ha börjat. växa fram under första århundrandet e, i Kr, men "sannolikt hade man kommit till mer eller "mindre go- da resultat långt tidigare, Skriv- persmaterial under . ett dium i utvecklingen. ” NH Som officiellt ' ärtal för upp- finnandet av' papperet brukar "uppges år 105 e. Kr, Då rappor- erades i varje fall nyheten inför kejsaren av eunucken Ts'ai Lun; Denne innehade en hög ställning vid hovet och beskrivs som en mycket kunnig och uppfinnings- rik man, vilken bl. a. hade över rsta- tecknet för papper antyder näm- : ligen att råsilke ingick NG pap- - KINESER. svärd och bågar, Som = tidigt . » uppges bark, hampa, trasor: och > fisknät. > or Ts'ai Luns liv slutade tyvärr il la. Efter att ha trasslat in sig i. en.rad intriger tog han sitt liv - genom att inta en stark 'dosis : gift, Scm ”pappersmakarnas gud" - : ansågs han emellertid ha nått en hög ställning i himlen, Sven Hedin-expeditionen 1927 —L1935 gjorde i mars 1931 ett märkYFgt fynd i en ruin från Han- tiden i trakten av Kharakhoto, -Edserigol; Tillsammans med en: mäl gd skriftpinnar av trä hittade man även. ett pappersfragment, och eftersom skriftpinnarna' var daterade mellan åren 94—98 e. Kr,, har fragmentet hittills äran av att vara världens äldsta kända . papper. Redan för mer än ett årtusende ' . sedan skrev kineserna brev. och dikter på pepper, som är tryckt eller bemålat med blommor eller fantasi . Dessa egt tade papper, på kinesiska kallade chi- en, på japanska shikishi, blev län- ge" obeaktade i västerlandet och kan ännu : inte anses ha blivit nämnvärt vetenskapligt bearbeta - de. - Man vet att kineserna ogäma använde vitt, osmyckat papper för meddelanden, ' Vitt är nämli- gen i Kina sorgens färg och er- inrar därför självfallet om döden." Man fann därför på att tonfärga papperet eller bemåla. det med , ornament av olika slag. Brev- och ”diktpapperet nådde sin fullända " ning under Tangperioden, (619 till - 907 e. Kr.) och användes då bland annat av de stora diktarna Li Po, Tu Fu och Po Chu-i. EV tdigt förstadium till bok=- ark om dagen! papperismaterial . ” ningen av kinesiska sigill är, Re- ” dan. under de senaste förkristna.' - århundradena -använde man me- " tallstampar till att försegla brev inscende över tillverkningen. av ; 'med intryck, i lera, och. senare började taoistiska präster tiilver... ka amuletter på detta sätt. Man :- , entar att stämpling av amuletter på papper är den allra första for- + men för blocktryck. Omkring 500 , " te. Kr. började” man: gravera stämp- larna så att texten blev positiv, id. v. sS så att den vid stämpling kom att stå färgad mot vit, bak- grund, och att detta var ett oer- hört viktigt framsteg säger sig självt. I oe Den äldsta kinesiska: "boken" fann man för en del år sedan i en av grottorna i Tunhuang i . nordvästra Kina. Det är en rul- le av efter varandra klistrade ark, 16 fot lång och med de en- : skilda 'arken i storlek 2,5X1 fot. "tryck kan man säga att använd-: - Om tryckning med lös: typer -'da,' att jag fortsätter med det ! - här ämnet vid ett annat tillfälle, ” or tid av, vaknande insikter om berättar den kinesiska författanen ' Shen Kua (1030—1094) följande: ". "Under perioden Ching-li (1041- 1048) uppfann Pi Sheng; en man av folket, rörliga typer, - Hans metcd var.att ta smidig lera och skära in: skrivtecken tunna som kanten på ett mynt i denna. Var- - je "tecken .som en enskild typ. ' Han brände dem för ati de skul- "le bli hårdare. Han hade på för- hand, dragit över en järnplatta . med en blandning: av saven från ett barrträd, vax och pappersas- - ka. Då han skulle trycka place- "rade han en:järnram på plattan och ordnade typerna tätt intill : varandra. 'När ramen var full, utgjorde ytan ert enda block, Han | pressade över ytan med en slät färdal så att den blev absolut rån 1300-talets början finns en : beskrivning, vari "nämns att ; "spelkort, ett otal lägg- och flytt- :. sekel av oavbrutet tekniskt fram=" åtskridande för att nå "detta mål ./ på bred front.” : Men våra badrum befinner sig | ännu i skarven mellan en hy- | H , liga badstugorna på grund av de "stora riskerna för nedsmittning, > Reformationens skärpta moral. begrepp. vände sig också mot ge- hetsbadet och d torde bristen på trä och vatten ha bidragit till nedgången, Karbad förekom visserligen ii Sverige, men:det var för att bada | . bastu som folk besökte badstu- gor, 1586 kostade-ett bastubad ett öre vi Stockholm! Det svenska .bastubadet'. var, någonting som "städer i. andra länder saknade de aldrig att förvåna utlänningar, : ' År 1684 fick" Stockholm en, ny badstuga. Den låg vid Drott- ninggatan och intill Norrström, också liljebad, -rosenbad. och tro- ' . ligen. även ”kamomillbad:: JDessa - "båd: ansågs vara ett mellanting :" mellan” medicinska bad och skön- hetsbad, Rosenbaden blev ytterst | "populära 'och 'h ”Vattentekniken h badfr ekvensen."” talet löst stone 'j Europas större städer, ge- > - nom . pumpstationer "och hög- t trycksledningar och därmed: var i "de ' tekniska.” | förutsättningarna I givna för. det . moderna: privata ; dustrin + Storbritannien; lände. sig ' .. tillverka : tunga. och invecklade |; pjäser som tvättställ, ' toalettstö-"” " lar och t.70: m: badkar, som'kun- -; "de formas och brännas till ett ö- | - verkomligt pris. Detta bröt ock- | så väg för den nya” "hygieniska nd . tidsåldern.” = i Med vår moderna inställning | till kroppshygienens” betydelse; håller vi åter på att närma Oss” förgångna ideal. Det har krävt ett '' gieniskt 'efterblivers epok' och en kroppshygienens enorma betydel- 'se för personlig hälsa, självför- troende och allmänt välbefinnan- de, - - mt - |: - v mer, än- 30.000 typer, skurna i trä, ingick i förrådet i ett tryer.. eri, - Redan under 800- och 900- talen | använde kineserna. även pappers- mynt, d. v. s. ett slags sedlar, Ki- - heserna anses dessutom ha' varit. de första som använt visitkort av papper, papper: ukar, toalett- q papper och liknande ting. Vidare hade 'de för århundra- | den sedan papperssolfjädrar, pap- '] persdrakar, pappersparasoller, j papperstapeter, rulljalusier m. m.:] av papper. För att inte tala om. spel, nipperaskar och, Jeksaker avj: alla möjliga slag. Så vad allt har inte dessa kr neser kunnat! ns ""Tryckåret är 868'och tryckaren heter Wang Chieh.. =. Förutsättningarna för boktryc- ket fanns naturligtvis redan i och med de gamla stämplarna, men "tack vare att en herre som hette Wei Tan uppfann ett förbättrat tusch, kom man ytterligare en bit på väg mot i första hand block- trycket, som anses ha kommit till under 600- och 700-talen, först i (Kina och sedan i Japan, Blocken » var vanligen av päronträ och upp- tog två sidor i den planerade bo- ken, Texten skrevs ut på tunt papper. Blocket droga över med en pasta av kokt ris och papperet lades på omvänt, Skriften syntes genom papperet, som sedan revs av. Då hade tuschtexten stannat "kvar på blocket och blockskära- . ren avlägsnade sedan allt som inte var täckt med tusch, Tusch ströks därefter med en bred pensel på. blocket, papper lades över, ströks med en mjuk ” borste eller vals och trycket var Klart, En skicklig tryckare skulle unna hinna med ca 2.00 Pappers- , > Julens mandelmusslor fyllda cbokladbitar, mandarinkly ftor, RE ispgrädde och garnerade med ananashbitar 'eller spän - motsvarighet till och det upphör- 'i ""badrummet.: Den ' keramiska" in. "| Ur ; Lo] OA Beronngn nn | 1 a H i nad Lod EN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.