LAHOLMS TIDNING -. A La 24 den 22 d —=LT ? Tvivelaktig socialiseringsstart Socialdemokraternas första på- tagliga försök att strama upp sin "+. socialistiska profil gentemot hr] v ; mer han den måttliga k ra Hermanssons uppfärskade kom-| munism fick inte någon särskilt ” "lyckad start. I sin iver att finha regeringen för att låta" det stat- liga Skifferoljeaktiebolaget köpa aktierna i Svenska Durox AB för 4 milj. kr. Svenska" Durox är "som bekant moder. och försälj- ningsbolag i en koncern i bygg- " madsmaterialbranschen med lätt- betong som främsta produkt. Förvärvet kritiserades ' under riksdagsbehandlingen av de bor- gerliga partierna :av flera skäl. : Först och främst menade man "att det inte finns motiv för en " utökad statlig ', verksamhet . av : denna” karaktär och "dessutom . menade man att staten [gjort en '"- dålig affär om man: betraktar » stiger företagets avkastningsvände. Detta överpris skall tydligen be- "tecknas som någon sorts inträdes- biljett på marknaden. s Det mest anmärkningsvärda i denna affär var emellertid att Sedan Stockholms-Tidningen för någon tid sedan offentliggjorde | ett från. Debatter: IM: ju Iheokspeiserna = t. ex. genom ökad Sjurhällning: I eft samhälle med ett tämligen ell- E sliv och & med skiftande den kratiska gruppen inom 1960 ärs på regeringen fick derkänt även "av sina egna. Två socialdemo- krater hade, motionsledes ställt sig starkt kritiska till förvärvet. förande i Byggnadsarbetarförbun- det, — och Hans Hagnell —' eko- nom ” Metallarbetarförbundet = rent affärsmässiga grunder, I den slutliga .- iksd: | Det var Knut Johansson — ord- ka för i pressen. Även tidningen Fri Köpenskap har |: nyligen i en ledare givit sin syn på saken. Frågan om prispress på jordbruksprodukterna för att mins- har ifråga behandlat mycket enkelt: ”Det må räcka att upprepa, att det näppeligen finns ett enda känt fall, där höga -priser . främjat. far tionali: bransch och att lantbruket nte lyder andra ekonomiska beer än livet i ö röstade de emellertid med rege- ringen, även om det skedde der högljutt knorrande., De enda som med verklig för- tjusning hälsade regeringsförsla- get var kommunisterna som" hop- pades att! förvärvet av .Durox var. inledni . till en: allmän förvärvet ur rent affär : principer. , I första kammaren påpekade | - Iohan Olsson i Järvsö (cp) att staten nu ger sig på en marknad där konkurrensen är hård och rati en i "full" gång. pa socialisering av det. svenska nä- ringslivet.7 so : : VARUDEKLARERAT DRICKS- "VATTEN? ne 0 -Stora: d kvicksilver bar Pri lingen på de produk som skall I tllverkar av det stat- liga" företaget har” inte stigit i någon" enmärkningsvärt hög grad '”amnder: senare år,-Priset på lätt- - betong”har endast stigit med ca [> 12 procent sedan 1951 och: det |. kan inte betraktas som anmärk- 'ningsvärt om man sätter' det i relation till vad som "hänt i öv- tigt," Mineralull och isolerings- "material tillverkas även och på konstaterats hos fisk, som lever ot tas, till städer och; "tätorter. Företagaren é -Det är ingen tvekan; om att . inte jordbruket hittills varit den stora giftspridaren, men också I in- An 1 dessa produk :. sjunkit med 15 procent, sedan 11957. fen äv Det finns följaktligen” - — "vilket hr Olsson även framhöll — ingen konkurrensmässig grund för” den » statliga verksamhet som: nu stall startas. Det hade mwarit "bättre om . staten istället föredragit att satsa ” någon” lönsamhetskalkyl för det nya statliga företaget innan man skulle besluta om köpet. "Detta fann hy Eliasson i Sundborn (cp) - mycket. anmärkningsvärt. Trots » att mågra konkreta siffror så- " handa inte fanns ått tillgå ansåg sig hr Eliasson kunna konstatera . att köpeskillingen betydligt över- - Sftningen "och : framförallt gäller "dettta cellulosaindustrin, Eftersom "det gäller ett problem, som ;be- . rör hela" "vårt folk, bör staten trä- da in på ett eller annat sätt, . Man kan ju inte begära att de industrier, det” här" är fråga om; ' skall lägga ner så” oerhört myc- "ket pengar på läggning- övrigt”. - . sade alltså ” tidningen Fri Det, tvärsäkra påstå- förefaller att vara, framkas. tat utan någon närmare eftertanke. Det: finns anledning att. något diskutera "frågan vad som avses med en prispress. Om man med prispress : avser en' prisnivå, vid vilken små. enheter eller av olika orsaker orationella företag ej kan få sina: kostnader: täckta, då är prispress "det tillstånd sonv före- legat under hela dem tid vi nu : har - anledning - diskutera, .En helt annan sak är det däremot om man med prispress: avser: ett prisläge, vid mwilket rationellt drivna företag .lar väljer knappast någon en nä- | svåra. en tiv för ring, där löftet för framtiden är en pressning av priserna under en rimlig: produktionskostnadsnivå. att i ngarna i jordbruket till: största delen mås- te göras på mycket lång sikt. Just därför är det än mindre troligt att den av alla parter önskade fortsättningen av effektiviseringen inom jordbruket skulle äga rum vid: den antydda', prispolitiken. Mycket talar: för att just em pris-' en i press skulle” vara den effektivaste vägen att lägga en hämsko på den fortsatta utvecklingen. i jordbruket, | som De jordbrukare som redan är etablerade på företag av olika stor- lek skulle delvis befinna sig i en anmam situation, Dessa. kan av kända skäl. inte gå ifrån sina fö- vetag, där de gjort. stora investe- [em ringar. "En avveckling kunde yt generalisering torde inte vara väl befogad. i Vid de mindre enheterna kunde Aktuell" kom mentar | ionen, bli del fall skulle måhända | brukarna på de mindre enheterna ge upp eller öka sina ansträngningar inom andra yrken. På de enheter där- emot, där inkomsterna från själva jordbruket inte är avgörande för familjens ekonomi, är det inga- lunda säkert att en prispress skulle medföra mågon.' väsentlig inverkan på produktionsvolymen. Detta är för övrigt en synpi som ny- ligen framhållits i en ledare i Nerikes. Allehanda, där man ge- nomgående framfört synpunkter som är' diametralt . motsatta . dem som framförts i Fri Kö Fruktar ”afrikanerna” själva inte raskrig? Man kunde fråga sig det när de afrikanska delegaterna i samlad tropp marscherade. ut ur generalförsamlingen då Wilson be- ytterligare” ett "Hotal "soclaldemo- kratiska tidningar, även om som han tillägger, saken ännu inte är aktuell. Det är helt nya och klart defai- Det sociald steg talarstolen. Därmed I de de sitt förakt för en" politik som wvisserligen för långsamt ' mot] målet, men '— får man hoppas + säkert. Dessutom wisade de förakt för '-umgängesreglerna. inom FN. Och "det. är kanske på lång sikt Det finns ” naturligtvis även en väf wunkt på hela denna pr ik. En förkr de ma- sb. grund och botten överens om att 'tillfredsställande . livsmedelsbe- redskep är .oundgänglig. Om de terligare: försvåras > däri, en prispress eventuellt skulle för: realisation av företagen. Den redan etablerade jordbrulkaren på en stor gård skulle därför: tro- ligen: i "allmänhet stanna kvar i näringen så länge han kunde, slita hållet och på så sätt försöka klara sin likviditet.” Det kan” "också tän- kasvatt fordbrutkarna. på de större inte kan.få sina prod nader täckta. Förmodligen är det ett "tillstånd av . detta: senare : slag som? Fri, : Köpenskap : avsett. ” Det måste” vara 'så, (eftersom den jord=- brukspolitiska . debatten ” under som , Stockholms-Tidningen - såväl | att 4 -. Kylik .. situation skulle reagera med en omläggning av produktionen 'på' sådant 'sätt d al . skulle minsk Därmed är' inte säkert att vege- tabilieproduktionen skulle minskas, ty man skulle så långt likviditeten | många år ö ilpå den förutsättningen, att de fö- retag söm”skall vara underlag för räckte :förmodti; bl. a det relativt sett billiga produk- tionemedlet, wäxtnäring, Inverkan om > ts " bleve fullföljda, skulle detta ännebära att majoriteten inom sv "välfärdsstat skulle utnyttja sla maktställning och 'pressa ' jordbrukarna till "att producera de nödvändiga livsmed-| len till underbetalning, just därför att Iman vet att jordbrukarna har]: sina investeringar "till .den grad bundna i märingen, att en avveck- ling i många fall är omöjlig, Man skulle med andra ord konfiskera en del av jordbruk Joritet 3 landets invånare är il: lkets rättmä. |'Tid mer il | é : Göteborgs-Tidningen Det & jua mycket intressant att ett 40-tal . afro-asiatiska stater kräver att sanktioner införes. Men hur många "av' dessa stater har infört ' kratiska styrelses i sina respektive länder? Men det är ju så att om en färgad är dik- tator så är det fullt i sin ordning — då finns det ingen i wårt: land som är imissnöjd och tänker på de Å Vimmerby "Tidning, : räv Åv, allt att döma får Stockholins- - nedlä . konsek- tiga arbetsink och ink ter av (det egna kapitalet, medan andra . :samhällsmedborgare, : som inte råkar ha sitt kapital placerat i jordbruk, skulle beredas möjlig- heter. att mid sidan av förtsatta goda 'arbets-' och kapitalinkomster venser även. på det rent Partipo- litiska planet. I en artikel i ST:s söndagsnummer talar Jan Myrdal om valnederlag i Stockholm 1966 och siar om regeringens fall 1968. I Malmö varslar Arne Geijer inför få billigare livemedel på jordbruks- bekostnad. "Jen krets av partivänner om ned- handlingsparterrra: 1959 och en yt- terligare, förändring . torde ”väl. ha föresvävat parterna inom jord- bruksutredninigen. Vi torde därför kunna utgå' ifrån att den igång- satta. debatten ' om , em prispress skall" avse" ett läge, "dör .rationella företag 'ej erhåller ' full kostnads- täckning. ' mentera Fri Köpenskaps uttalande om satt lantbruket inte lyder andra också . produktionsförutsättningar 4 omöjliggöres. Det naturligaste vo- 're att staten lämnade kontanta bidrag till "effektiva reningsverk, - men det' torde :vara-ganska svårt att få gehör för . den - åsikten. I . stället skulle man väl kunna tän- ka sig att staten” lämnade ' total skattebefrielse "för ' älla "de "re- ingar, söm' kan vara ar "att. deras export och därmed |; iska. 'lagar: än näringslivet igt. Detta är väl i och för tigt men inte helt riktigt i det sammenhang scm Fri Köpen- är nämligen, en är, utsatt för mycket stora risker. Det förefeller ' tämligen klart, att stora risker, "betänker sig både en och två gånger om han förutom intresse för, att komma till rätta med problen "skulle stimule- NV NOR OCH 'veR NINGAR. Å Bandet (SBF) be ar, i en kommentar Hill över ; direktör Harry Älmebys analys! | : Alkoholfrågan av utvecklingen att man så sällan diskuterar koholseden och tar upp den till | granskning, Tidningen . vill. inte 7 hålla med om att man ensidigt kan bekämpa de alltför - tidiga ' alkoholvanorna, det grova miss- bruket och alkoholskadorna: ne Visst skall samhället sättta in ; sina resurser mot de uppräknade missförhållandena! Än har detta tyvärr inte skett i nämnvärd ut- . sträckning. Men "varför glömmer författaren brukets betydelse som rekryteringsbas för - missbruket. Varför Jeppe dricker vet vi in- ”te riktigt, "men inte beror det på medfödd törst! Varför glöm- ras positivt :om företagen visste; ”att "de nödvändiga: -Investering- "tärna, skulle kunna göras ., med andra” pengar, än: av, beskattade "medel; Detta så mycket ” rimligare som; "de nödvändiga in vi aldrig hb att : lämna. någon åvkastning för före. tagen. -Det'. blir. från deras sida : Man får. väl hoppas; att riks "dagen visar intresse: även... för denna form av sociala åtgärder, slutar : Företagare... sed EN VIKTIG FAKTOR ve d det skogliga, rationalisering att i framtiden skaffa' arbetskraft -å konkurrens med .. andra... nä- » arbetsvänli mer .hr Älmeby. sedens betydel se för vanornas och därmed ska- dornas uppkomst? Varför glöm- |- iga , avverkni "der och en utbildning som höjer "skogsarbetareyrkets. standard, tionens betydelse för 'punkto- nykterheten” i trafik, arbete, nö- jesliv? Varför inte sikta på en total minskning av alkoholdric- kandet över huvud taget? Varför inte erkänna vikten av att den allkoholfria sektorn ökar ? . Det finns sannerligen många "varför, som "behöver bli besva- nn ofrånkomligt löntagarkrav. Var- rade.., . HÄRDARE SKATTELAGSTIFT- NING te och skärpt Skattekontroll är mottot för den utredning ' om skattefusket som finansministern beslutat" tillsätta. "Det kan san- nerligen behövas, tycker T c o- tidningen: ' Det än inte löntagarna, med "sina 'lättkontrollerade inkomster, som skall betala allt i vårt sam- hälle.' En rättvis fördelning av skriver disp Anders Frän- dén, Östersund i Sk og säger ren... i » I den” mekaniseringsprocess | skogsbruket nu genomgår märks allt tydligare behovet av specia- : lister i det praktiska arbetet ute på fältet. Frågan om utbildning av arbetskraften är därför av stor betydelse, ' Investeringar. för bo-' » städer är en annan mycket vik- tig faktor samt att lokaliserings- orterna planläggs på rätt sävt. - På det tekniska området gäller det att hålla sig på toppen, Där- för har . privatskogsbruket via föl vara med i det frokningsntete som bedrivs av Stiftelsen Skogs- arbeten, Vid en "objektiv bedömning « av möjligheterna till "rationalisering har bolagsskogsbruket ett wisst försprång i de områden där man har stora och 'välarronderade samhällskostnaderna är ett för inte införa — som vi har på- pekat flera gånger tidigare — de- finitiv . källskatt för löntagarna, en fråga som nu är under utred- ning. Därefter kunde myndighe- terna i större grad sätta in hela kontrollapparatem på företagar- sidan som ju har möjligheter att på såväl laglig som olaglig väg stoppa undan inkomster. När man ser på vilken. skyhög standard en del människor i vårt samhälle lever, undrar man var de får pengarna ifrån. När det gäller kontrollen av icke-löntagares inkomster har re- stora och allvarliga för- 1 hav. Ser man emellertid på skogsbruket i sin helhet och tar hänsyn till de stora skogs- arealer ' som fortfarande finns 'i blandning torde man kunna häv- da att förhållandena utjämnas. I dessa senare områden ' har pri- vatskogsbruket ett visst försprång, bla, på grund av att mari genom ägarnas individuella insatser kan hålla produktionen en aning hög- « re och dessutom har en. starkare lokal anknywming, vilket torde sänka investeringskostnaderna, - För att försvara en sådan åsikt - måste dock förutsättas att pri-|' ole. + best mer sig för en samverkan och en uppslutning omkring den Inaoli att' rep; » slutar tidningens kommentar. föll | måste komma 4 full : närmast fråga om. pengar till nå- i "arbetet är skogsbrukets förmåga : ringsgrenar, Det kan ske genom planläggning - som nu: ing: söm dåliga år, En enäv vinstmar- täckning kan kanske accepteras i en näring med mindre risker, mer sa bremisser, dncm jordbruket och ännu mindre. om "utsikterna 'anty- der -en klart: bristande köstnads- täckning.” : " Detta är så mycket mera viktigt . sammanhanget, eftersom : jord- bruket: nu står inför em intensi- fierad --omdaning nu . skall. 'ske i' form av. större arealer. eller. utökning av företa- gets omfattning" ' på andra; sätt, Först finns. anledning att kom- > skap : använt. begreppet. Jordbruk | - näringsgren . som | dem som. ämnar starta som företa- |. gare ”inöm "en "näring "med "dessa |” nö ändiga; för , att. skydda - vår | det stora, risktagandet möter: up- |" . miljö. Man” kan”, ; anta att. indu- penbara risker för en ofullständig |- striernas, redan . d terade I kostr ing i normalfallet el-| :' ler i genomsnitt. för goda såväl | ginal' eller en ”sparsari kostnads- . man 'stårtar; sannolikt inte på-des«- |. i riktning mot |" törne företagsenheter,. som kräver |" ökade. "investeringar, oavsett detta |. uäbedi] : Stockholm. (LT).> > Statsrevisorernas berättelse ' vi- sar att de statliga resorna kostar 116 miljoner" kronor - om" - året, . Många: mil och många timmar. -Men säg inte annat än att det är ett lugnande besked. Man hade , ju fruktat att våra förvaltare av . skattemedlen suttit stilla vid sina arbetsbord och fört en tynande tillvaro i brist på mänskliga kon- takter och det levande livet." Nu 'vet vi att de offrar sig helhjärtat för folkets väl, reser, förhandlar, 'kongressar,' konfererar, talar och beslutar året om, Det måste vara en "hemsk. tillvaro denna 4. SJ:s . förstaklasskupéer, « 1.: Linjeflygs kabiner. "eller i bästa fall den eg- --na- bilen. ” bss sv Så härd juletid skall, Ju. vän liga tankar gå fram till alla och "envar: Glöm då inte att ge dessa . allmänhetens resande tjänare en blomma för att de offervilligt sli- "ter sig. från vardagsrutinen. Och påminn dem absolut inte om att det finns ett televerk med tele- ? foner och ett postverk som fort- (farande fungerar, +. cc > Lycklig resal . (Sundsvalls Tidning) Irvestéringskostnaderna för mas- "kiner” anskaffande av' arbets- & kraft "och andra ' rser blir "I betsi nu för wilken svenska centern. med dr : | Gunnar Hedlund. i , Spetsen . stod Id "Iskild överläggning ; | partikollega kring president Kek- |med stora svårigheter. Ett öte på hög nivå föls bäromåsgan: i Stock- holm. Statsminister Per Borten, Norge, och utrikesminister Ahti Karjalainen,” Finland, deltog 'i de nordiska. :oenterpartiernas samar- som. värd: Statsminister ”Borten-: hade : en- med sin finske konens ' uppmärksammade tal om en norsk-finsk Nordkalottenpalt. -— Något politiskt utspel kan det lad sannolikt inte bli tal om, förkla- rade hr Borten, Hade avsikten med talet warit att det skulle leda till några omedelbara åtgärder skulle dessa tankegångar ha lagts. fram i annan form, : - . [prisbedömningarna skall företräda på produktionsvolymen på den |folkets:; hb T . r rn tillfredsställande litet. | större enheten är därför oviss, En; dana oo c rP ' läggning och sammanslagning av Mål ättni förändrades av för- - - "Ahti Ki arj I regeringen bädar gott "Jarbetskömmittberna i: valrörelson. erinrade' hr Borteni Högern fann det. klokt att modifiera sin politik efter övriga borgerliga partiernas. FINSKA. BEKYMMER. . Tre wiktiga förslag har nyligen framlagts av den finska r "| har igångsatts för att göra finska I waror attraktiva på svensk mark- säljer gärna,” men ; köper mycket liteb av oss. En kampanj nad. Det gäller i första hand tex- tilier och skor; två branscher - är en och man kam wänta sig livliga | 75 debatter kring dem inför walet i juli. Det gäller decentralisering av högskoleväsendet (fyra nya unis versitetsfilialer), ny dag om ibos stadsproduktionen (större spridning av: foostadsbyggandet) och ekono- miskt > stöd åt » (lokaliseringspolitiken). on Det statsfinansiella läget i Fin fänd försvåras av stort. import- överskott. Vissa skattepolitiska åt- ä har övervägts för att öka exporten och från finskt håll har ”utvecklingsområ- |; vår ys heterna "är Pr 1970 "torde I man ha full, Sys- selsättning i- Finland och då lär inte Sverige kunna qräkna med finsk arbetskraft tillnärmelsevis i den "utsträckning som mur o> CU SPÄNNANDE' VAL. Finska centerpartiet ser med stor spänning fram emot nästa val, då pertiet för första gången går går fram under det nya hamnet, Man hop- pas på gott samarbete med. sven= ska folkpartiet i Finland. Den övervägande: majoriteten. i, detta de : Utrik Karj inen um. derströk ett alla spekulationer om ”förhandskontakter” . med något arinat land 4 samband med Kek- konentalet saknar grund, — "Talet innehöll för Finlands widkomman- de viktiga frågor och det. är ange- lägenheter som Inte engår endra länder, t GOTT” SAMARBETE. " Den mest aktuella arbetsuppgit ben för den mya norska regeringen är pensionsförslaget som skall fö-| reläggas stortinget i januari, om- talade statsminister Borten! Vi ar. betar dag och natt på propositio- nen, « . Samarbetet i i regeringen har ått mycket bra och förberedande dis- kussioner. har : förts - om försläg som kommer att aktualiseras in en nära framtid. Dit hör bl o skatte. och kreditlättnader för mindre" industrier, Under sin långa regeringstid har det socialdemo- kratiska. partiet gynnat. storindu- strien medan de mindre kämpar I Norge har man haft runda- bordskonferenser för att .komma tillrätta med inflationsproblemet, Erfarenheterna bar warit positiva och : statsministern förklarade : att man ämnar fortsätta på den wä- gen och söka få semtliga intresse= "sammantaget inte större uppgift än att den klaras av privatskogs- 1 kan. . x två partierna hade de festa. sam= rer med, Samarbetet mellan kristlig folk. parti och Senterpartiet blev. ut- or man i: för sina Efta-partners i Genéve, Diskussionerna har emiel- lertid inte lett till positiva resultat. : — Inom ett år kan wi i Finland råka ut för samma situation som England för ett. år sedan och det vill wi. undvika, förklarade, br Karjalainen som inte heller war parti är intresserad, men wissa svårigheter finns att. få falangen i Helsingfors med. Vid. re fonferensen väckte bland: andra ämnen ”Den kömmu- nala . demokratien” " Nvlig — diskus- Industrins elkonsumtion -Utvisar fortsatt. | "Det än "inte "omöjligt att elför- en fortsätter att stiga lika i|cen snabbt ” so munder den expansiva första hälften av 1960-talet, skri ver ”Telmisk Tidskrift och konsta- om | terar att industrins ellkonsumtion under tredje kvartalet i år har ökat med 6,4 procent trots de läng- re semestrarna 1965. Produktionsvolymen har” beräk- nats till bara 1 procent, men detta förhållande ger inte full rättvisa åt den verkliga utvecklingen, Dess. utom märks den ' kraftkrävande kemiska industrins snabba tillväxt just nu inte alls på samma sätt i produktionsvolymsiffran för in- dustrin som ti elstatistiker, ; Även den totala mettokonsum=- förbrukmingens ökning med 10,5 procent under kvartalet är ” dock för hög och beror på vissa brist- för: valutgå " De I fällighet i Först års- siffran kommer att vara represen- "Träkna med även en mindre energi- ökning tativ och torde ligga. på ca 8 pro- TNederbördsmängderna har man inte I kunnat klaga på under året. Det ' såg till och med ut att kunna bli: ett visst överskott i- vatten- kraftproduktionen fram till vår- floden, Nu har vintern emellertid kommit tidigt och" den bör för- modlingen - lång och kall, mwilket innebär atb det inte mera kam bli tal om överskott, Kondenskraft skulle dock inte behöva köras mer än för att täcka belastningstop- parna om” ine möjligheterna till överföring från Norrland missa ti- der: vore begränsade. Mar måste produktion vid de stora ångkraft- verken, ” Elpannor ” "och mottrycks- ersättningar är - under . dessa för- hållanden inte aktuella, Exporten av fast kraft kommer att ske av- . ovälkomna av många ei ger. ; Tapperhöten föl kratiska dedarskiktet har för första gången på uallvar fått erfara att det dan blåsa upp till storm, att dess maktposition inte är evig- hetsbestämd joch att man börjat tappa greppet om väljarna. " : Sydsvenska Dagbladet :Det är flera motstridande kraf- ter som verkar i invandringsfrågan, Arbetsgivarsidan önskar riklig till« gång på billig arbetskraft, medan oroliga för att utlänningarna skall pressa ' lönenivån ' och ” konservera” låglöneområden. ” Men det är vik- tigt också att se förbi denna : in. terna dragkamp och : försöka. se frågan från utlänninrgens synpunkt. | Såsom tillhörande världens :över- klass bör vi ändå försöka undvika att lägga -0ss till med överklasser- nas vanligaste" olater och stänga ute de sämre lottade, Om vi reg- lerar invandringen, | bör det. främst vara för att skydda invandrarna för de svårigheter och der deklas- sering som eljest lätt. kan uppstå rr '. Dagens Nyheter « iHaltillså - det och sk inom "vårt Tand” räcker inte” till statens inkomster i år är mycket : [stönne "än beräknat. Näringslivets : |män gör säkerligen : klokt . i , att sörja för god likviditet. "Det vore ' | förfärligt om, vårt näringsliv nästa . | vår. hemsöktes- av, en likviditets- "Ikris av stora mått. Konjunktur- ' "| utsikterna är osälra, Till .råga på Jallt måste" wi räkna med stigande" ekonomisk och politisk oro. litet varstans - i världen. ' s r jur. C R. Pokomy Inu för åtskilliga: biskopar ha' blivit ken pinsam ”del.:av deras ämbets- -. | utövning som de helst vill kmånigla "Isig bort' från; Om de ni inte för , redrar” ett kort och. "koncist nej. Sällan har en grupp yrkesutövare haft anledning att: kä - Handelstidninge gen : I välbetänkt' att hålla ögat på varans kvalitet "än på ' priset. Eftersom konsunventen;: har. två. ögon kan ; | kanske "Köpmannen: tillåta' honom . att- kritiskt granska både pris och kvalitet? "Men :: Köpmannen = vill kanske. att. bar" blint skall” lita tidningen” går och drömmer om? DOTSN -TCO- tidningen, "Det talas ' ibland om ett världs- samvete, Ibland "väcks 'det. Men oftast ” slumrar” det. ;' Det måste väckas och; speciellt "den industria- : | liserade., världens samvete måste | väckas; Den måste. inse sina för- pliktelser. Gör' den inte: det "är det "inte 'pessimism utan "realism . om framtidsbilden . målas . mörk. Detta därför att. katastrofvisionen redan finng tecknad med . kuslig skärpa vid horisonten, . En svältande wärld : blir aldrig en fredlig värld. i . '. Sundsvalls Tidning [0 [ETT ORD PA: VÄGEN " Bären varandras bördor, så upp- fyllen I Kristi lag, Var och På har sin egen börda att bära, -- GAL. 6:2, 5.' skall bära din börda. Klaga inte på dem, om de änte gör det. . Vänta aldrig något av andra för din egen person. En ' kristen skall. frunrna förbises, glömmas, ” ja, förmärmas > utan. att” klaga över 'det ens för sig själv, Den som har fåtit' sitt eget ”jag” korsfästas med skall lära. sig att dagligen. dö. Men han skall gärna bära and- ras bördor, även om ingen hjälper honom med hans egen. En kristen skall glö sig själv, och sina bördor och ta vara på varje till- Elle att hjälpa andra som bär på nästas börda, har för, litet av Kristi kärleks Och om han ser den utan att hjälpa, har han inte den rätta kärleken' till Gud Kristus har gett oss en' lag — ett bud: ”I skolen älska varandra”. talsenligt. rygg, ningen sär överlag - väl tryggad. | | sen bet Genom att bära andras börd: - fyller du Kristi Ia, rr or upp de fackliga representanterna är ' - Tidningen Köpmannen - "ger kon-" i |sumenten- rådet att det är mera till” iden” framtida TV-reklam som - "för finansieringen av alla investe= . ringarna. Det ser ut som om t.o.m, :' I finansministenn skulle - vilja ” kom- - ;|ma till” niksbankens nwdsättning . och begära nya skatter. och: skatte- "I höjningar i Nådiga huntan, fastän . a Fordra aldrig av andra, alt de i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.