Us JULLÄSNING 1968 VY vet Inte”riktige-s "säkert när människan första ” ; | MerPader sydhalländsk mark. 9.000 tin 2000 är sodamn vi "hon sedal hn 3 även om det äldsta ärkeole: piska bevismaterialet från ' det edet vilar praktiskt ' taget" oåt- komligt.' ett brå stycke ute i Kat (gatt djupt” inbäddat i sand och aga ute 1'Vad soni nu kalas top lint bukten, som va tidsålderns slu är sedan, fann ”ren inom OSS » kom : et; var lekte "i svängde 'om' åbrädden.;' Et vit "lite längri och Vippade vr torrlagd. Men i tfas; för ca 7.000 S. hön här.' Dikta- kan se, hur, , hon en Värdag / Vinden "stråndgräset ”' och” med ranunklebna i t grässtrå. Som, bli-” e än dé andra, stod RA fram och tillbaka... steg Eg plötsligt en fot: över :det ' Spetiga strået. Den: var; lin: hör med djurhud som nådde rätt högt upp på den ' seniga vaden mot: en” svart: knäskål och ' lår; med": blankhårda "muskler; ' En mantel av "björnskinn täckte til' nöäds' ett brett, ludet "bröst "men lämnade armarna nästan fria och framhävde skärpan 1 (ett "grov. hugget ansikte. med "tungt käk. Parti. Han var barhuvad, och, ett långt, ostyrigt 'hår fladdrade för kåren från havsviken;' Ett ögon-' blick stod föten' stilla,” men då” den. lyftes, glönste ett blekt spår” | gräset. Mannen "hade tagit sig" över: åmynningern: för ått kunna” draga” vidare längs stranden, som ', . var häns färdled. Havet Var bara: en vik, smal och glimmande': som' -en dolk: Man kunde se landet på ' andra. sidan. Han hadé en båge. hängande över”ena skuldran och - några :pilar med "Spetsar av "flin? ta eller av ben ”méd flinteggar; - instuckna i manteln. Hans"kvin- na följde. honom hack i häl med | ett barn i en skinnpåse: på ryg-,, lodén' "nappåde till sig en "hastig; "vattrad bild ' av. gestalter- . "Na.. Och sen var de borta. Det «nedtrampade . gräset reste. sig snart igen. Och så var spåret ock- så borta. Allt var som förut; en "kråka: kraxade i en furutopp, en fisk blänkte till I vattnet, en :sälg- - "blomma sådde några pollenkorn ”-med, vinden. -- Först ett eller annat ärtusen- "de senare satte "människan be- stäeride Spår efter, 88 i vära or ter. räknade - årtusenden hade Skändifiavier” nedtryckts "äv en ” oerhörd '”ismassa" 'med:- en "tjocklek. av, ända ; till fyratusen . , meter. Det köldgröna pansaret "trotsade alla livsmakters' än- grepp, alltmedan isen 'oförtrutet "knådade jord och bergarter till en 's frostig - deg. ; Men : omsider . bröts motståndet, ' och' kolossen . gav vika för anstormande klima- tiska krafter. ”Den började smäl- ta och 'dra' sig mot "norr. För »15.000 ä 16.000 år sedan stod. is- . barriären - ji Skåne för. att 4.000 å 5.000 senare befinna' sig unge- fär i mellersta Västergötland: De , väldiga smältvattenmassorna för- des bort i.otaliga älvar som alla mynnade i ett. hungrigt,” oavbru- tet »landslukande ishav,: kallat : "Yoldiahavet efter snäckan Yoldia arctica, som trivdes där. Detta -havå strandlinje, som än -i dag dåter. sig lätt, följas, ligger om- : kring sextio meter över nuva- rande havsnivån, Hallandsås var ”då”en tre mil lång, smal halvö, vars norra strand gick söder om byarna Eskilstorp, Hemmeslöv, . Karup; Gräsryd och Grimmelun:- "da i Östra Karups sn samt söder "gm Kärr, .Dömestorp, Flintarp och Böondåkra Ä Hasslövs sn men -norr om Vindrarp, Ästarp och Yl- 'Jevad sköt en djup vik in i Stens-- åns. dalgång ända bort till grann-' "skapet. av 'Stackarp.” Nordväst härom : formade 'havet en bukt, ” där-nuvarande Björkholmen lig- Ekesunna låg vid ett sund, Börs skilde fastlandet från en l- ten 'ö. | Norr om 'Ekéesunna stack en'havkbvik in mot Knopparp''och ”Fägrilt|åt. Bastenahållet till, och ett stycke längre norrut bildade fastlandet en, halvö. Vid Eglan; gick havkt in i en vik; som nåd- de ända upp till Krogsilt. Strand- linjen löpte därifrån utmed Eket - «ner: till .sedan. fra sSmedjeån til gräns, Inbul Ränneslövs socken-"” tningen resulterade r halvö, vars nordligaste DA stack fråm mellan : Staffans- .torp .och Alstorp. öster om By och Stäme skit havet in med en . vik” bort .mot Eket, där en N Tdenbergaåns | armar ingick denna vik. Höjäpartlet väster om ; ”Flammabygget ar en' halvö. Vi- "ken öster om|BY och Stäme trängde 1 f fram till trakten norr om Skena- lidade t. En annab halvö b mede rektangulära område, "gom, nu upptages v: Bockastens- | bygget och Bonna veg - ht t och yby; oHultabyfiean för: ' denna, . halvö? Pr uten 8 ärgärd,' vars' "östra Ö utgjordes” äv Ysby fe | "kens" östliga del "eler område kra Y Vddekulla : öv: Brödå rg till. Gosterbygge En fjord. "svängde 'strax' förbt uvaran : "Perstorp 1 nordostil riktning och förenade -sig med ön; söm ; senare blev Torvmossatön pe porrasjön, Storcesjö, kegasl ” och skallingasfönn av” gången : u kallas Laholms- a gen: En hund snodde omkring Skrämered och tog sig . 1 trakten öster om ' orm lav en smal kil - "ttre-sist-nämnda- Tu” ingår 1 det” stentagdar - hyddbottnar- tyder vattensystem som bildats gendm .Lagans uppdämning och som nu- v mera ' kallas :Perstorpssjöarna. Från Hjörnered sköt en'smal' hävskil in mot Vippentorpet, En ö låg mellan Lagadalen!och Ga- te- och Kankesjöarna i Laholms ! landskommuh. Hela -Lagadalen » Vär en djup fjord, som i öster sträckte sig ända bort till grann- skåpet av nuvarande Parken och Gunnarsbygget i Knäreds söoce- ken!" Vid norra Kattarp bildade” havet en bukt mot Kårarp,:så att nuvarande Kårarpssjön i sin östliga del var en havsvik. 'Hela området "öster om norra och söd- : ra Skogaby' formade en halvö, som I norr” skildes från Fredriks: ” bergsområdet" av en' liten , vik, "Från Bökeberg i Veinge sn drog” ”" kusten 'imed'. ett "flertal mindre. vikar norrut mot "Sandbergssjön - till" Göstorpsslättens ' nordligaste", » ända. Härlfrån strök ' kustlinjen”. möt sydväst ner till Brostorp och "fortsatte därifrån i nordlig" rikt-' " ning över Öringe. in i Tönnersjö > hårad: 0. 8 V7 "Sedan trycket Hade lättat, 'höj -de' sig det sydskandinaviska om-' " vittnesbörd 'plånades visserligen i rådet ur havet. efter” hand 'så' högt, ätt Skåne blev landfast med , Danmark : ända till trakten. avis > Hallandsås. En. lång, smal 'v ” sköt "ned "från Skagerack förbi södrå Halland” och 'danade '.en strandlinje; som löpte fråm utan- för" den huvarande Laholmsbuk- ' - ter och fortsatte ungefär till Vis. . kadaleni.' Östersjön 'blev: ett: in- "med sött vatten och hem: en: snäcka, som hette Ancylus fluvfatilis och' som givit; nämn" åt” skedet; ' ancylus-tiden, . såsom redan omtalats, "Men i hHorr undergic ten" inga ' 'större förskjutningar. I Där"”skedde 'en inbuckling av” frontlinjen: mot havet, vars an lopp. hejdades vid:en nivå, som: i våra dagar, ligger mellan tret: Av Axel. Ej juwertz. ton och femton meter. över vat; -tenytan. ' id En hög” himmel ' välvde "sig över det tundrelika landskapet, i "vilket dvärgbjörkar och polar-:' dock på förekomsten av ett visst : bostadsskick. Troligen bodde man i tält av skinn, väl också i: ris- och" jordhyddor. Människor- ” na skulle dock inte ha kunnat « motstå” nordens "bistra : vintrar, om de inte haft elden i sin tjänst. DBen--var: -ett---oumbärligt.- värn. mot köld och. mörker, och de kringstrykande ' rovdjuren, .som, lurade. på , boplatsen, fruktade den. . Elden ' fick, också : ersätta verktyg, när det. gällde” att. ur- - holka' en trädstam till båt. Och: köttet, som jägaren förde hem, blev smakligare sen get t halstrats på: härden, «cv Sn livet gestaltade" "sig. för dem, vilka befolkade” Go och Sandarna, så tedde. det. "väl även för strandnomader- na i Sydhalland; Men här befann, i sig havet på” långsam, oavbruten : framryckning. : Nya ' kustlinjer bildades.” undan för. undan: Och a dem alla. Varje: våg som. erövra-' stycke. av” strandr emsan, de, sett. ut i 'sanden som förut, men. g nom; att” de, sänktes ii områden, somm ”seraré åter torrlades, är, de;: numera arkeologiskt åtkomliga." En och annan gömma, har också trätt i dågen;. ; passbitar. "Det . ting men dock y: "dens egen histörid: Nu framkom. .. mer, den; första” antydningen, om ”elt', näringsfång,. s : na igenom 'skulle prägla den ma teriella' kulturen 'i.” Lagadalen” från Karsefors till havet: laxfis- ket. : Nasas 1950 "företog . Lun S . universitets ÄrkedloBlsa semi: . viden kämpade mot enformig-" heten." Renflockar strövade öm- "kring på' vidderna. , 1, kölddju- rens 'spår följde jägarna, de första människorna; därom vitt- nar fynd framför allt i Danmark: men också i Skånes Och:fångst- << - männen gjorde väl knappast:hält E slag, : där nere i söder"utån tägade vi. "Ttidens” slutskede:'- Mer” varken dare i de nordgående spårlöporna, I . sen, som tillhör hemmanet Leje ” stånd, narlum under professor Holget. Arbmans ledning en utgrävning ' i strandbrädden strax nedanför det 'gamla. Karseforsfallet. Plat- : by 1:9 och äges av staten, ligger cirka 200 meter söder om forsen för bara några meter från själva ån. och en meter över" det vatten; som 'var : normalt "innan fallet togs i "bruk för kraftutvin-' ning. På ett djup av ungefär en . och en : halv "meter ;, blottades. härdkretsar och bearbetade flin-. .tor. Fyndinventariet var av de iom. kännetecknar ancylus: . metkrokar eller andra :' fiskred- Men vetenskapen nöjer sig inte ” smed antaganden; den vill ha be- vis, Sådant erbjuder kanske någ- ra flintor, funna vid Råö och ' Varberg i senglacial lera : på ett "par: meters djup! Flintknutorna . har . tydliga märken efter ' av- skärvning, men om denna skett avsiktligt av människohand eller uppstått vid flintornas nötning ' "mot. varandra i en brusande is- "havsälv,' låter sig för närvaran- de inte fastslås. Möjligheten att .människor framlevt sitt liv i hal- ländska kustregioner redan för "12.000 är sedan står dock öppen; ' Men": de äldsta fullt tillförlitliga dokumenten om mänsklig odling i provinsen träder fram först nå- got eller några årtusenden sena- re; Tills vidare måste vi nöja oss med : det' ljus, :som faller" häri- : från över Hallands gråaste forn-' tid. Åter är det kuststräckan i norr; som tillhandahåller. studie- materialet... 0 act.t 3 sn Däruppe har arkeologerna på..." "träffat talrika boplatser från en "relativt tidig del av ancylusti- den, mellan "6.000 "och 7.000 år f. Kr., några vid Gottskär på on. salalandet men de flesta på San- darna "inom. göteborgsområdet, : Fornsaksinventariet ' speglar en. högst primitiv fiskar- och jägar. / . civilisation; Vapen och redskap . är i regel tillverkade av flintå. Det "är, kärn-: och skivyxor, yt terst enkla huggverktyg, utarbe- tade i slagteknik, iskrapor, kni- var," pilspetsar o. d. Men även grönsten har, begagnats som rå- vara, säkerligen också trä, horn | och ben, ehuru föremålen under skap påträffades, och" dock. är . -.det uppenbart, att boplatsen an-' : lagts på grund av den rikliga fö.” rekomsten "av lax i den närbe-' "lägna forsen. Redskapen' kan h värit av:trä eller annat lätt för- i störbart material. Tidigt ' hade / man sålunda lärt sig att tillver- ” ka fiskmjärdar och nät av vid- jekvistar, som bundits 'samman” ” med 'rottågor. Kanske hade man " också kommit: på idén att sätta " av samma slag som vid Karser ärtusendena har förintats i jor- . den. Hela fyndmassan pekar av: ' gjort. mot 'sydliga' kulturförbin-:' delser, mot Danmark och Skåne, . Tundran kröp norrut och fort: , satte att-breda ut sig över de ur ' isen uppdykande landområdena:; "Efter "hand 'som .de klimatiska förhållandena -blev bättre, täck: tes de förut öppna markerna av .skog. Först invandrade ' björken '/ och aspen, sedan furan:och has- seln och slutligen eken, almen och linden, Ljungen var också " hela strandlinjen ett stycke sö på väg hit, om den inte redan hade kommit. ' Den: gamla - djurstammen för: svann och:nya arter kom i stäl : let, Det var björn och varg, ur: oxe och/ älg, kronhjort och 'rå- , djur, vildsvin och grävling o. s; v. Jägaren: behövde inte sakna villebråd. Till hjälp att spåra upp viltet hade han hunden -— länge det enda husdjuret. Man levde av jaktens och fiskets håvor, och vegetabilisk föda erhölls bl. ai nötter, av vilka hasseln gav över- flödande skördar, Vi vet mycket litet om de förs- ta > hallänningarnas : bostäder: , Även på den punkten är fynd- KM ” materialet ytterst 'sparsamt, Ett par vid Sandarna påträffade EE en "ae , - DÅ fångstkorgar. under vattenfallet. I "alla händelser ger 'fyndmate: :rialet "från boplatsen rätt. tydli- > :ga ' indikationer om att: vassa -flintflisor, använts vid. tillverk-” ning av ljuster eller 'ett slagg . harpuner av trä; liksom av pilar med flinteggar, mer eller mind: re "tjänliga ting” vid laxfisket:” Samtidigt med Karseforsboplat-' sen fanns en. boplats på slätten" vid Edenberga by, 'där'flintor «fors påträffats, ' id" denna" tid: nade : landet | åter. sänkt sig)! så att Ancy: . lussjöns strandlinje, 'stod ; utan- för .. Skummeslövsstrand '; - Mellbystrand. ''Men havet: fort- satte att stiga,. tills, det nådde->: en höjd, av tolv. till femton me- ”ter' över nuvarande ' havsnivån. Sötvattensnäckan Ancylus fluvla- "tills drog bort och ersattes: av ;: - den invaderande, : mera värmer' krävande" saltvattensnäckan Ta- pes decussatus, efter vilken det” dåvarande = väkterhavet fått namn, Tapeshavet: På-': den: strandvall, som då bildades, gö- res ofta fynd från: den äldre stenåldern, ' Strandlinjen + har ' emellertid:" här i Halland: inte namn efter tapesmusslan utan efter en snäcka som fanns i Ös- tersjön, Litorina litorea, och be- nämnes Litorinavallen.' 1: Halm- stad har en gata eller väg, Lito- rinavägen, uppkallats efter sam. ” ma mussla.: Tapes- eller ltorina- ' vallen har följande dragning, i ».våra orter: | . Från' Båstads station" går den: I nästan rak' linje: rätt österut till Karup nr 1, så att. man har | ”der om landsvägen. Vallen fort- sätter från Karups by till Kärr i Hasslövs socken; Jfandsvägen Karup—Hasstäv går” här ' delvis pe -'på själva litorinavalen. Från Kärr gör strandlinjen en sväng: mot nordväst åt Dömes- torp till för att sedan norr om Iasslövs kyrka följa Stensåda- len ända uppåt Bondäkra:: Norr om Hasslövs bro löper den i en båge - mot 'Skottorp: åt Menlösa- : «hållet. Härifrån går den . över Veka, där den tangerar Smedje- än, som på Tapeshavets tid var: ten lång, smal vik, och så däri från till trakten väster om Rän- neslövs by för att' sedan: fort." såtta 1 nordvästUg riktning och efter en.avstickare mot. Eden bland den: urtröskade. rågen räfr | gans dunkande böjar på nytt. a och "nan; eZ nu ringlar |, fråm. | En liten vik : N Far sin säd med slaga, Det + var ett tungt och slitsamt. arbete. Jag hörde en gång en man säga: ”pet/ finns en "del små knep som underlättar alla "arbeten, utom - när det gäller tröskning med :sla- "gal Där finns inget annat att gö- ra än att lägga ran (= ryggra- deny till de tes wil "Jag minns inte hur gåmmal jag var, ' när Far' köpte ett stift- tröskverk som drevs "med häst- vandring; Vader många 'senhöst- dagar glek' jag och körde 'hästar- na ”punt, runt kring vandringen. . Hästårna” blev” trötta på rund- . håll farten jänin' och fin hn der av' rågen, vars "halm i as till taktäckning, rande med slaga, Stfttröskverkets Piggar: rev sön- der halmen” öck glor de den odug:, lig” an” takhälin. ! Även sedan ” ångtrvöskor” köm" i des$' den del” av! råzen' "vars Kalm : var ”åvseda att: brukas till tak- 'befintier "jag "mig på Io- ger med 'Slagan 1 hånd. Ett stritt : regn faller och det känns skönt : att få vara inomhus. : >> Jag breder ut två rader kärvar -på: logen "med axen vända rot ;varandra. .Det' är fem kärvar i varje! rad och "utläggningen kal-: las ”lägg7. Och så griper jag tag dd slagan ed båda händerna och "börjar systematiskt bearbeta kär- Nn varna” med slaägan. Slagans kraf-. tiga” "slag pressar” kornet ut ur > axen, När "slagan' träffar "axen ” mitt i ”Jägget”; händer det ofta; att ett rågkorn' flyger upp och ; träffar näsa' eller kind. +: ' När den ena sidan av Slägget". färdigtröskad, vändas kärvar- named” ; slagans hjälp. Slagans två delar” — handdelen och slage-' len läggas"i kors' och'råed bi- "stånd "av 'ena' foten: vändas med "ett raskt "knyck de utlagda kär- + . varna. "Vändningen" av kärvarna När 'även läggets andra sida är färdigtröskad, ' ställes "slagan åt' sidan och halmen skakas upp I ordentligt; så att "inga rägkorn finns kvar i dén.. Den från säd befriade halmen" bindes i stora "kärvar, ; vilka : kallas klippor; vilka läggas ind ett” T0ggolv.. "Boss" och "större "föroreningar | : ses "bört och lägges i ett hörn av logen” ”De ”urtröskade / 'sädeskor- E nen' skottas: bort i ett annat av "logens" hörn” eller: också läggas de. vid:”sidan "längs logbalken. Nya kärvar läggas fram och sla "Efter "ungefär en veckas tr ning. vidtager” rensning av” den i tröskade "råge bosshögen' genom :ett 'grovmas: ”kigt..runt såll" med. cirka en och en hälv decimeter hög ram, var, vid bosset. blir” "kvar i ”resslett”," . AV nå ga ' formera en bäglinje "mot ” Kövlinge och ta'sig fram mellan ; Månstorp och Hov till Trulstorp. Sedan följer den troget Lagada- len till.i närheten av Ysby kyr- kå, varefter den 'går på. nordsi- dan" av. Lagan ut: Hill Köpinge: och sedan ett: stycke väster om ' ' Jandsvägen till Lilla Tjärby för att därefter 'observeras' söder om ”Mammarp, - Kärragårda och. Seglaberga och slutligen gå upp ' . mot Genevadsån: och följa dess "tre bifloders dalsluttningar; en låt: "085 går tillbaka tid Kövlinge' och! ta'en titt på . vattenvärlden, "där. Havet ' svallar de mot den stora Brubbank, som ligger i Kövlinge 'hr 1; Söder därs 1 om ' gick en stor ,havsbukt ner: . mot : det ' nivarände . Vallberga. Från denna” bukt” stack en” vik in' mot öster, där Edenbergaån "trängde i! nörr "om den nyss nämnda grisbanken. Lagadalen'” bildade . en ldig fjord 'ärida «upp till Kårseförs, , Hov, i n då vid ständer av Pena He Den höjdsträckning ” sörå börjar vid Kövlinge" och. sen förtsätter” 1 östlig riktning” me n "utlöpa:' re mot Hov” och en nnan Munkagäårdshället; erbj Ad då syn?” nerligen lämpliga "Platsen sätthing, Så skedde ocks Om Tapeshå att säga, ati maximunt, '» I höja sig," eh eden. Ne derns slut ENS 'ar" sen gick btvah Nmjör inte långt, från den! näy Årande, ; "(Förelås:” ning vid" "Södra" Halländs hen! bygdsförehings' ärsmöte i Ålstorp ' den 13/10: 1968), ;harpan och jag öser. upp "den"' . Härpningsarbet t är "färdigt, T "bruk; ivtröska-/', - tas Kort i en. smyg” för ätt. se- dan” Användas 7 som. strö; eler foder: Efter, '- denna ' procedur: ställes” "sädesharpan fram; Bädes- harpan består av en fläkt, som "blåser. bort boss och" agnar;'samt såll som sorterar säden." Ett "övre. plant. liggande stormäskigt'. säll. skiljer: bort' bosset "som. av 2 ". fjäktens: luftdrag blåses ' utanför ; > harpan,: och ett: undre - finmas- kigt framåtlutande säll: för" sär ;. deskornen nedåt till 'en ' mutan. : de brädbotten, på vilken de rin= .ner'ner. på logen. 'Ögräströn och | förktympta. korn . faller igdnom - det" undre" sållet och hamnär,” i. "en Behållare, > hö | ädesharpan ” drives maduellt. En av. mina systrar” drar H orensade. säden i ”tratten” ovan: på harpan ,samt skottar undan ..den alltefters den'rensad..c och mä tes rågen upp:;il ett skäppmål, tömmes 'i 'säckar och bäres upp”: " på "loftet . ovanpå” boningsrum | "men 'och' hälles ut i där befint-” liga" bingar. — En kommande: . vecka: fortsätter ' tröskningen — «i'regel tar tröskningen två vec kor i anspråk, -'” oa i Senare under ; "vinterns opp "repas" den jslagtröskade, råghab ' meny 'så stråna kommer att Vg Glimtar från barn-: IN jag var pojke: tröskade: ER blir :bortrepade: Bland. : .. rågstråria "möjligen — befintliga Ogräs, "såsom blåklint och "åke klätt, "plockas bort, Efter rep: . ninger! stötes hälmen = som nu ' kallas "”långhalm” = jämn och :"bindes” i "stora ' kärvar som" stäl- ” halmskärvarna ' skulle : stå -upp- > rätt och: väll packade, råttorna.” hade: då inte gå lätt att komma: I las iupprätt: i ett loggolv, Lån: åt 'att skära sönder dem,. som” om "de dades på. sidan, > en; ; Ett annat arbete som, så vitt ot "års vinterbehov. En "eller" ett. : par, skögsauktioner , besökte, jag” öch ropade in erforderlig kvan- titet, "Snarast möjligt. körde! jag hem den inköpta veden.. Som, omväxling " till - repning- ni. och sågade för Arbetet med. ved. förekom varje vinter, slagtröskningen förekom inte alla. år, det ' skedde" blott "de år..då någon del av. halmtar ken behövde läggas om; , mellan nämnda "vinterarbeter - förekom , de" dagliga sysslor-' "na. i ladugården med>wutfodring "och "utgödsling 'samt. körglor till skvårnen , med mäld,: Vid. snöri- ; Se, Världens "Frälsare Hill jorden "Blivit sänder .. Var: kristen människa nu knäpper:s sina -händer »; Biöiebet Åsas ” Ljuset lever; leva skall, ack Gud för 'Son Du: sände Tack ock för. stjärnan. underbar,- som för oss Du, tände: Hur ringer hölgons klocksé er | Oj Du Heliga Jesusbarn i Betlehems stall. ” Din: gloria strålar uti vinternatt kall'r «+ Nog känner Maria både glädje och smärta . För tilla, barnet hon burit under sitt hjärta - fel Ljuset lyser än. i dag, hör Ordet i i Guds Hus: och ungdomsår «niskor böjligt Mar, helst kulle utföras” innan vintern blev alltför hård,' vär att 'köra hem ved för nästa . n men, stod jag ute. : ”Emaklöv "den och ” "lade" upp den i runda" staplar, 2 : : Jag: har "alltid tyckt - ställning, tree ee nn do AE RR sRRgn a AL vinterarbete. Vi. hade. "en 'väg- sträcka "att underhålla ; på: all: | . fmänna” vägen / mellan . Hasslöv och Våxtorp," två "vägsträckor på. "Vägen - »Hasslöv-—-Skottorp och dessutom vår egen utfarts- väg, som var b2 5 meter lång. :;' Socialvården: var! inte :mycket utvecklad. .under' seklets ” första : decennier, "meh den" personliga omtanken" och örmwvårdnaden av . 1 mindre lyckligt lottade medmän- var. "stor, Särskilt" vid » jultiden var givmildheten -bety- . "dande, Ett par äldre människor, + som: bodde alldeles intill. våra > ägor. fick ålltid 'smakbitar vid " slakt: och. bak.: Och inte: blott ill jul -utan även vid andra, till- » fällen: fick" jag på, cykel eller, «Om det: var: svårt: väglag, med '-hästskjuts. färdas, till :en syster » till: far : med "mjölk, .potatis. och ' andra” atvaror. — utom” kvälls- Ikningen: — vara, avslutade - vid "tretiden: på "eftermiddagen, då den. . tredje: ringningen till / helgen ' ägde rum. Så många av oss” som ' kunde : besökte” julhel- | gens gudstjänster. Far, som var svårt : ”värkbruten, kunde” inte ara med; 'men han läste varje söndag "predikan i Schartaus: östilla: Far och. Mor "läste. på | "kvällärnå” var . för sig :aftonbö- en , Wallinska. psalm- ""Julmsten "riklig och 'kraf- ' tig: :risgröt, grönkål' — långkal —v' lutfisk - och ännan' tung: mat. "att: det. är | »» på tok" att bjuda så kraftig mat, då man : "inte här: något vidare” V . arbete. .I mellandagarna" — -da- garna : mellan. jul. och .nyärsda- gen och mellan. denna. och tret- tondedagen — besökte Mor, och | ägra” "andra kvinnor varandra för” "käffedrickning och ” avsma- . kände av, vararidras' julkakor, : För. egen. "del deltog" jag. alltid i nykterhetslogens julfäst I folk- skolan; Logens” arbete. låg - på ögt ideellt plan och där jag grundlagt” min ; livsin- senare fördjupad. . 1 » s:Ungdomskr etsen. -Nykterhetslo- gen. hade ett litet. bibliotek och där. lånade jag böcker,. Jag. köp- te även. ordensorganet.. ”Natio- nal-Kuriren”, en pigg och vaken tidning, .Hemma. hade" vid" Syd- "Halland > tillsammans | 'med .. granne, Själv hade jag prehu- mererat. .på «; Aftonbladets. halv- i veckoupplaga : "med,, jördbiuksbi- - laga...I. de övre. tonåren prenu- ". mererade. jag. på Anders Kilians - i fan Och låt dess milda klara sken -oss, följa: vart: vi går" Nu ringer Helgens klockor i in, dess. kallelse 085. når. 4 TTT 4 Ne "Linnéa 'Norold ” Sveriges, .uhgdom.” fa: utmärkta tjdning : ”Odlaren”? Se dan. Hasslöv—Växtorps "kyrkli- "ga . ungdomskrets ', .bildats-höll Jag även Församlingsbladet, och "” Sedan. femtia' år ti baka to ”narridnför , varje ny 'julhögtid; i mitt. inre. en. .$ång” författad "av: -Zacharls. Topelius” VPN "Giv mig; ej. glan a ww ej prakt, i. .signad; juleti Giv, mig Guds ära, änglavakt : okth.: över Jorden :frid! ; Giv mig..en fest” som "mest; ej . guld, SE "gäst! .. i Giv mig ej glans, vn” ej. prakt, . : ev mig. en änglavalltt” sw
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.