Fredag den 20 december 1968 | 7 Följ juléns kostcirkel ; . Håll er till jule | från Jordbrukets längt” deträ Man plockar in den tradition dan med den” fråkt, de gröns även. om man håller på tradi- tionerna, kommer. get nya varor år från år som kan passa in på Julbordet; Många produkter . för- ändras också, Man kan hålla, fast vid traditionerna men också sneg- Ja lité på vad nytt som har kor- mit som kanske betyder en för- pättring eller. förenkling. i "GRÖN SAKER ' Kål av olika slag är ”julgrönsa: ker framför andra, Många kan in- , te tänka 'sig en jul utan rödkal, brunkäl ; eller långkål (grönkaår. " Men glöm för den skull inte bort de vanliga, grönsakerna. och rå- kostsalladerna. De behövs för att det ska bil balans i julmaten, . Både" rödkål och ' vitkål passar utmärkt att råriva och blanda med t ex apelsin- eller äppletär- ningar. Vill man ha en frisk sal- ladssås till kan man blanda lite . gräddfil ' och pepparrot. ' Tycker man det är tidsödande att strimla kål — men egentligen går det ganska fort — finns det; fin is- bergssallad och endivesallad vid den härtiden på året, Vil man ha en mer mättande sallad med isbergssallad. 'som '; stomme :- kan -man "blanda den med någon djup- fryet - grönsakasblandning, a FRUKT OCH BÄR a Ett stort fruktfat låter man stå . framme: -hela julen och många ' gånger ”väljen man också färsk -frukt som efterrätt. Men vill man som omväxling ha någon mera lagad ' efterrätt är frukt eller bär ds ofta en självklar ingrediens, Fyllda 'mandelmusslor är säkert en av de- vanligaste julefterrätter- "na, Men att baka många små man- delmusslor är ganska tidsödande: Har man ont om tid köper man antingen musslorna färdiga eller ” också. bakar... man helt rationellt | g. en enda) stor mandelform med hjälp av folie och fyller den med frukt. Lite vispad grädde är gott "till. Fruktsallad är en 'annån "frisk öch "god efterrätt, Vi ger ett re- ceptförslag men när det gäller sallader behöver man'ju sällan följa recepten till punkt och pric- ka, resultatet "kan bli bra” ändå. Den som har gott om tid kanske vill prova: receptet till en hjort- " ronparfait "eller: hjortronfromage. tPassar bra :som "dessert orm man tex ska ha släktmiddag till nyår ” eler "trettöndagshelgen och. kan- " ske' bjuder på renkött eller kal- kon som förrätt. Obs att man in- te behöver" tillsätta något extra socker '— hjortronsylten : brukar vara ganskå' söt, ). .Å POTATIS OCK "ROTFRUKTER , ; Potatis, morötter och rödbetor ska” naturligtvis också, finnas på - ra i el aker och annat som behövs. julbordet i olika former. Potatisen kokt i de flesta fall, men som om- växling kanske också stekt i klyf- tor eller ugnsbakad. Vet ni att man faktiskt kan steka potatisen utan fett och ändå få den frasig och fin. Först kokar man klyftor- na i ca 3 min och sedan steker man dem i ugn vid 250 grader, 20—25 min. Enklast är att lägga dem på aluminiumfolie på en plåt. Den ugnsbakade "potatisen ber höver inte bara vara tillbehör utan kan också bli en' hel rätt serverad med en klick 'gräddfil och t ex kaviar, ansjovisfiléer el ler om man vill ha något extra, löjrom. (Bra, idé för nyårsafton). " Rårivna morötter är friskt och gott att ätta' till både skinkan, korven och all den övriga julma- ten. Blanda dem" gärna med lite finstrimlad : purjo som både för- höjer smaken och utseendet. Inlagda rödbetor är gott till bla sylta och en självklar ingrediens i sillsalladen! Pröva också att ri- va rödbetor på råkostjärn och ser- vera till skinkan, Gott med. pep- parrotsgräddfil till. ;; i Kör, FISK, PAGEL OCH Till en här gruppen hör. allt så 'julskinkan, julkorven, lever. pastejen, kalkonen, lutfisken, sil- len .och mycket ;annat av det många räknar till traditionell jul-. mat, Och hit hör också't ex broi- ler renkött, som kan vara gott som omväxling. ' Nytt 'sedan förra julen i den här gruppen är: =. oc : Kokt julkorv, som bara pehö- ver värmas, testförsäljas i Stock- holm och Göteborg... Korven som är förpackad i plastskinn, har för- längd hållbarhet och väger ca 300 g. Inga problem med sprucken jul- korv längre alltså, men det bety- der inte att den ska”stormkoka' — sjudning är som vanligt bäst. Givetvis kan man också använda den '' kokta / portionsfläskkorven (130 g) som julkorv. Denna korv har. också. förlängd hållbarhetstid och behöver bara värmas. . » Bredbar leverpastej i bordsför- packning, finns snärt i Hela lan- det. Bara att ta av lockét, skära upp. det ' plastlaminerade alumi-' niumfoliearket (som skyddar pas- tejeny och la” asken direkt på bordet. ' Inga > kladdiga assietter, längre; "Förpäckningen . iinehåller ca' 150 g och också denna produkt kommenderade. , förbrukningsdag finns angiven på förpackningen. . Smakmörad broiler ihar lanse- rats under. hösten och får säkert i. många familjer ersätta jukalko- nen, Bl a passar broiler många synpunkt. Den. smakmöradé broi- har"”extra lång hållbarhet: Sista re: | bättre: ur både storleks- och pris- |; så klarar ni julmaten. ns Kosteirkel så blir julmaten inget | onödigt bekymmer. Det rådet Kommer" Provkök. Under julen precis som under övriga året ska man försöka att så är möjligt leva efter kostcirkeln och samtidigt vara vaksam mot överkonsumtion. Ha julmaten i de srupper där den hör hemma och kompletterar . se- , se lern men är obetyäligt dyrare, En ' ytterligare fördel tycker många är att den har inälvorna förpackdae i en separat påse som ligger vid sidan av fågeln. Fågeln, kan allt: så stekas eller kokas direkt utan någon som helst tidning. Obs. att den bör stekas vid 200 grader, inte vid 175 grader som vanlig broiler. Se recept på ”Broiler med apelsinsmak”.. - JULSKINKAN allmänhet att julskinkan är, men tittar man t ex på gamla bilder ser man lätt aft den förändrats. Den liksom grisens. kött. 1 övrigt har blivit. magrare och magrare. Vill man nu ha en riktigt mager skinka begär man en A-skinka, men vill man ha skinka med lite mera fett ska man välja en B- skinka, även i övrigt har man val- möjlighet när det gäller skinkkö- pet. Slakteriföreningaria - . - började förra året allmänt sälja vakuum- förpackad benfri lättrimmad skin- ka (vikt ca 3 kg) och eftersom den. blev uppskattad . av konsu- menterna kommer den” att säljas il mycket större kvantiteter 'i år. Tryckta , tillagningsanvisningar finns på förpackningen, : ; Vill man ha skinka med" ben kan man välja en hel skinka på 7—8 kg eller en halv skinka som väger omkring 4 kg.” För det riktigt lilla "hushållet finns ”Delikatess- eller" Kalasskin- ka” som. väger ca 1 kg.:På vissa håll. i landet, t ex i Skåne:före- kommer också lättrökta rimmade julskinkor. Tänk bara. på att om man-ska använda skinkspadet till dopp. får detta .spad en lätt rök- lern har ett något saftigare och | mörare kött än! den vanliga broi- : Lik sig år från år tycker män i - bo a oa Julens kostcirke | - Kokning (sjudning) 1 gryta. Tillagning enligt denna metod går ofta snabbast. Man kan i genom- snitt beräkna .50—60 min.' koktid per kg skinka. Nackdelen är bl: a att det. krävs - ett .stort': kökkärl om man har en skinka på 3 kg eller mera. > = Bakning i' ugn: vid: 125 gradet. Vattna -ur -skinkan över natten, Lägg skinkan på galler i en lång- panna. Beräkna "i allmänhet nå- got längre: tillagningstid än” kokning. Bakning i folie i.ugn vid" 175 grader.. Vattna ur skinkan. över natten, Linda. in skinkan i folie och lägg den direkt på bottnen av en långpanna.: Bra metod för men inte ' kan: få tillräckligt låg temperatur : för vanlig ugnsbak- ning. Man. kan. också. ugnsbaka i folie vid 150 grader. men då, blir tillagningstiden längre. : : » Vilken av dessa metodér” man "än. använder "är" köttermorietern det absolut bästa hjälpmedlet. för att avgöra, när, skinkan, är,; sklar. Termometern ska, då visa 77 grå- der.. Vi ska" också nämna jatt det SS och andr : ; a . er hat Er ÖA Dar fd Glöm; inte bort äggrätterna un: der” helgen. En. omelett är t ex gott ' söm 'omväxling. "Ägg "passar också. brå som ' komplement till mänga ”sillrätter; Och > hår " mån gott' omr tid 'öch'" längtar, efter, nä- got. annorlunda” bland julmaten kan” man t: ex! bjuda på sölöga. -JULKALKONEN , En. kalkon” på. julbordet... har blivit tradition i många, hem., och vill man ;fördela :rätterna. lite 'så går det ju också utmärkt. att- bju- da på kalkon. under; nyårs-' eller trettondagshelgen. ' Förr vägde kalkonerna -i -allmänhet--minst—4 -—5 'kg men nu finns det också små” kalkoner. Minikalkonen vä | ger .-tr ex- omkring Sk noch), lagöm, för”eå 8 Perspner! Den :har riklig” 'köttansättning . och köttet är magert. och . proteinrikt. .+ Stek” kalk sn "ugn. vid 173, grader 'öcK beräkna: stektiden,.: till ca.2' tim.; Fyll, den gärna, på tra eller, enbart med salt, peppar och i ex lite ssalvia,.eller: rosmarin; är krydda, den. td bu $NA es vr är gott som omväxling till den vanliga! julmaten: Vill man få köttet, något saftigare kan man "breda Fel. tunt lager kryddsmör 'pvanpå förertillagningen och .se- dan steka eller baka köttet i fo- lie. Visserligen ska man spara på fettet men eftersom renkött i »sig själv är mycket magert blir fetthalten ändå inte så hög och . kryddsmöret "förhöjer både smak "och saftighet. Stek renköttet 1 ugn- vid: 175: grader om det är ti- "nat, vid 160 grader om det är otinat ' eller halvtinat. är köttet inlindat i fölle kan värmen, höjas nagot en Rökt renstek br magert smör- , Båspålägg 'och' passar "Också bra I sen "fransk omelett. / Do DE "är, en av stöltepelarna Och får, Inte..komma "bort bland nalla juldrycker. -Utan mjölk är.det t ex svårt att få sitt ” kalciumbehov tillgodosett : i .den dågliga. :kosten., Och warförå Inte ". helt enkelt 'servera fil.till: lunch + någon dag när man vil ha Yågot "> lätt :men ändå nyttigt -: Bra. om |: man t. ex. ska" på "julkalds” sena: . re På dagen ver safe Yr > MJÖLKDRINKAR "”Uhder” lövdagårnä" öjker" "Kan: ske också ;barnens' kamrater upp oftare” än” "vånligt., "Mjölkdrinkar är nyttigt; mellanmål, om, de, lätt kal" göra i Ordning ” maksätta mjölken, meg är € ” kakaopulver, koncentrerad, ujupfryst apelsinjuice 'och nypon- Pöré; Vill man kan man , också vispa , nef. lite, glass i ..blandping- en eller toppa glasen med en sked glass» Får, man dricka' mjölkarin- ken 'med. grör.. blir det extra festligtar f. stol +JULOSTEN God" ost, gärna ett par olika sor- ter hör julbordet, till; Vill man cha en, riktigtstark ost ätt servera tillsammans med t ex sillen 'pas- sar "det Ibra kmed Kryddost: eller vällagrad .Svecia. Just . Sveclaost med ,stark ,fin smak brukar det alltid; vara: lätt att få,tag 1. Före- drariman..est..med ; något mildare smak kan man välja Grevéost.el- lev sHerrgårdsost, . Dessä. ostsorter Passarsockså bra om,.man :ska ser- vera, ost somvavslutning :på en | målttdvbDå kän man också välja et vg väl mogna, Fråga I butiken och tala om när, ni ska servera osten, samma dag eller ev scnare,'så brukar man få bra råd hur man ska behandla osten för att den. fka bli mest till sin fördel. Är osten mogen (klar att äta) är den krämig rakt igenom, har den där- emot en kärna i mitten är den in- te helt mogen. Den som är van kan lätt känna om osten har kär na eller inte, Creme Chateau är en annan vitmögelost som. passar fint som dessert.” Fördelen med den är att den alltid är mogen när dei kommer till butikerna. Den har frisk; lätt syrlig smak och smidig konsistens. För all ost gäller att den bör serveras tempererad, alltså inte "tagen direkt ur . kylskåpet, Serve- ra Osten med gött grovt bröd bå- de hårt och mjukt. Paprikaring- ar; endivesallad, rädisor och blek- selleri är också gott att äta tilll. Pröva också att servera t ex pä- ron till Ädelosten "och valnötter till Brie, Camembert och Creme' Chateau, X .BRöD ocH SPANNMALS- PRODUKTER ee Som motvikt till. de julkakor man. ev .plockar fram väljer, man «| gärna riktigt, grovt. osötat mat- bröd till helgen. Undantaget blir naturligtvis vörtbrödet som är traditionellt julbröda Tänk .på att förvaringen av brödet har:stor' betydelse för smaken, Bäst sker förvaringen 1 rumstemperatur, i varje . fall bör" brödet vara väl tempererat när: det' serveras för att komma till sin rätt. Till den- na grupp måste man också räkna ' risgrynen :- och "risgrynsgröten. tom ihåg att till gröt ska det helst vara runda gryn. Vill ni gö- rå 'en efterrätt med risgryn så I prova Ris X Ja Malta med eltron: smak, MAÅTFETT SS Här som i övrigt gäller det att UNmpa regeln lite men gott. Ty- värr' är det Jätt att ta för mycket bäde' i matlagningen och på smör gäsarna! Här är nägra goda råd: "DO. överdosera inte . CJ. tänk 'på att korv och vissa : . slag av. kött: ofta går att .. steka helt, utan tillsats av fött . » g” hän aldrig överblivet stek« + + fett över en färdig rätt smak. > kommit '-'en. ny”: genomskinlig ”lem grönmögelost son: ädelost, el byt gärna ut sålladssåsen av För tillagning av julskinka kan plastfilm: ;”Look-film” som k ler; jen vitmögelost som Brie' eller” olja och vinäger mot citron- man rekommendera tre olika' till- användas vid -ugnsbakningi a | Cameriibert/”För d Sa båda. sista saft — eller -citrolat eller lagningsmetoder: ; skinka. lostsortör är act vi Ä gräddfilssås,; ; : Vs ; ” , : Lr Ark gp art TÅ RT re gr rt ME ole a Vad ornod NÅ BRÅ” laderaft | HP; i > | AGE 31 MUNTETT a IC/OED Må ve Ake: : B ” R Glels E : vltla x Fido F | njulsfololsla L os pixle kö rtolr KO M Erna LJÄTPIPJATRE A u L AlKkirlö v : Niv Mi AME s H > ä vlujsle Bj Är fån kid elilr]a förtär ielyle]. | dolelicitia AluleR alolaluks så Pl Il el ab vlej > [elelwlslolalelilal ol elalr] ska rtalela ok io] "AIslelalelek; olvlalrika sl tl elrxba ska sn al vi Il nt. Vd SINE glul sla IE | ol KRSSto I NE Åclöja]Djoln]z ulol2jWstilvujeleltfäl fasen B Ju )a Eda In inda Kg ot köl el vf utvtrlalr) of Å FORN ABARABREAN?EPREER ENANR Vinnare av Bildkryss nr, 50 blev! Anna Olssön,' Gunnared, 260 97, "Östra" Karup, och Gull Westberg, Tängvägen 8, 31017, Mell- bystränd, , ”Bildkryss n nr 51. Lösning " märkt skal vara insänd: till "Laholms; a ”Bildkryss sm Tidning, Fack 78, 'g12 0 Laholm senast torsdagen den 26" de: ”cember." Först öppnade rätta lösningen belönas med” 15 kr, den' därnäst med 10 kr: ör a Yr i Lösningen insänd av Stag AA . Loot PTA Just "a "öppnades dörren och a ED 7 - Tonen lät både förvånad t - : . och fr Lannes: kom in.. Hon såg litet ogillande" på dé båda, unga, (som satt så förtroligt nära 'varann: — Moster Berit är i telefon. Hon vill ha besked om vilken dag du , kommer. on ' - Hälsa" moster Berit, att jag inte 'alls: kommer. Jag ska resa till Björkåsa (på några dar. om Det har du inte' nämnt nåä- got om förut. Jag trodde, 2 att vi "resa till var - :överens om din” harmsen. . | — Förlåt mig mamma"! ' Jag har ändrat” mig och måste nog åka till ”Björkåsa nu. Vi. har er" hel del. att" beställa om' "där, Svante och jag, före bröllopet. on Det är svårt att sägå, vem” sorå reagerade starkast. vid Veras ord, Svante” eller fru Lannes, Svante blev så överraskad att han måste vända sig bort för att dölja sin häpnad. Fru Lannes kuride ju inte få märka” att orden: kommo: som en ' fullkomlig överraskning också för hönom. Rektorskans ögon' svartnade, . ” — Jaså, ni har det, svarade hon mycket ' ironiskt 'och lämnade omedelbart rummet. = a Hon hade jublat för tidigt. Nu när hon ordnat. allt så bra för Vera! När hon. varit så gott som säker på att giftermålet inté skulle bli av, åtminstone . att det var ställt på -en obestämd fråmtid -- och den som vinner tid vinner allt — då kom Svante och förstörde allt för henne. Han måste ha en väldig makt över flickån. Irene Lannes kände nederlagets bitterhet nästan överväldigande i den stunden. ; Och nu gick: han bakom häs- tärna en frostgrön kall oktoberdag och plöjde. Framtiden tedde sig ljus. Om några veckor skulle Vera vara hos hönom för att stänna' för | alltid. Snart låg den sista tiltan grå' och" glänsande, -Då” föll också skymningen över Björkåsa. PN KAPITEL IL + Öna d Vv Decemberdagarna var disiga” och grå: Marken låg”. ännu'. bar: Det var som om jorden frös, i sin na” kenhet,, Redan .vid tvåtiden =bör- jade det skymma, och strax efter tre rådde mörker. Man ge h längtade efter, snön, : som åtmin: tone i någon mån skulle ge land- skapet + ett : vänligare "utseende: Men framför allt längtade : man till. vintersolståndet, varefter då- gen åter skulle börja förlängas. '! t "På Björkåsa hade man- redan börjat rusta till julen. En"gris och en kalv' hade slaktats; och man hade "bråttom med att. kon: servera och salta. Mor Anna "del tog i alla sysslor.” Egentligen vär det hon som ordnade upp och or- 'ganiserade arbetet, nen klok och försynt som hon vary styrde hon det så att det verkade som om Vera - var den-ledande. Vera var vår svårt Värst var, aft -hon' henne också tacksam för ' all; hjälp, väl vetande, att ensam skulle. hon aldrig ha rett sig med "allt detta, som, för, hehne” var nytt och främ> mande. - lära? sig; emellanåt. . Mor ; Ann godmodigt åt hennes” försök. Svante: "såg. bekymrad ut; får du”och jag Mjälpas åt” — Du borde inte behöva" gå. : håmmaj? Evas Bor Vera, sord Hört deras samtal, märkning. Me nte, : kunde; hon hjälpå, tt. Men" mjölkning tagit på .sin.: hyste en sådån' fruktan för de ben ri iktigt skälvde på pallen. med mjölkstävan mellan knäna, . : "" Mor” Afina;:. gom” "sett: att Vera Ä tagit. illa vid” sig av Svantes” "ord är "storartad, som inte ger tappt. - — Hur skulle 'det gå an? ' . "I Många frågar inte efter det Och" du ska tavdet försiktigt med Vera. ;Hon, bar. det inte. lätt.” v i Tyder? du” jag" är så svår mot henne? dig ini den hon "kominit, till. "4, — Du är klok; mammas: som all- as djuren drö . tid. Och jag är korttänkt. ” binta kalven -slicka -herihes: fing-= rar, $ det harmligt, . när kön gör gott "hon kan. Jag "tycker ' Vera frågade.. han trumpet,” i — Nej: Men du 'skä försöka sätta i vilka” ändrade: förhållan- wv + -Hän” gick tillbäka” till” cladugår- Hon hörde honom körima men” | det "tårarna hon ' ville dölja eller | var "pod gramsen på Bonom? "vände" inte” på huvudet Var: Han ställde sig bredvid benne och. lade ' armen: om hennes axel. — Ledsen? viskade han. >. Hon svalde och svalde, ville inte”. AS hon, blivit sårad för så” o- Förlåt mig, Vera! Jag menade: inte "att göra dig ledsen, sa. ban . årigerfullt; Men då ' kunde” hon inte "be härska sig längre utan brast i gråt. - Men ( Vera; bur. är det fatt? utbrast ban” förskräckt. - Din mor kan allting, sa hon méllan 'snyftningarna. Och jag du- ger. ingenting till. Jag kan aldrig lära "mig ”mjölka.' Och skulle jag kuna" lärå "mig det så 'skulle jag 'aldrig vågå "De. där. störa, otäcka - skrämmer mig: så ' jag / 'ömmer om” döm'- Dom sparkar mig, 'dori” stångar mig "och ibland + ig. Hag, vaknar '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.