i TAHOLMS : TIRNING i H Så br. Fredag den 20. december - Oviss. konjunkrurbild Den konjunkturuppgång som . förutspäddes komma under 1968 blev inte så markant som optimis- terna . väntat. bl a i att industrins investeringar . stagnerat. på en ganska låg nivå. Det råder även ' ovisshet om den ' Detta återspeglas - — Totalt för. papper och papp ' bör vi nästa år kunna räkna med - ca 7'å 8 procent större export : än 1968: med reservation för åter- "verkningarna på vår utförsel till : England, som f n tar 22 procent av :t pappersexporten, . ter: sig avsätt- fortsatta ki t , goda för, utvecklingen. så funga poster som tidningspap- För att belysa situationen inom kraftliner, olika för'vårt näringsliv väsentli= ga branscher, har Industriförbun= dets Tidskrift låtit företrädare för - dessa uttala sig om. situationen sådan de ser den från sina respek- tive utgångspunkter-Så här sum- merar verkställande direktören i Bruksindustriföreningen; Bengt ' Nordell, "Utsikterria, för stålindu-= strin: . : I, För år 1969 torde man kun- na räkna med en fortsatt efter- frågeökning både för export och från vår hemmamarknad. Man kan: emellertid inte bortse. från- att. en våg av protektionism tycks rulla! ' fram över flera av våra export- marknader; Det räcker med att peka på USA:s hot 'om kvantita- tiv importreglering och de nya engelska. ”importrestriktionerna" samt på riskerna för vissa växel - kursändringar. En fortsatt lager- påfyllning kan åtminstone under -: ” första hälften av år 1969 lez2a till « en tillfällig uppgång i priserna på vissa produkter, men: på något” ” längre :sikt: kan man troligen €j räkna med någon hö?re prisnivå' för stålprodukter; efterscm det - under många år framöver :kom- mer ett finnas ett -betydande: ka-' pacitetsöverskött,. ” Ne Kd Inom verkåtadsindustrin låg Iin- vesteringarna i fjol Å cent under 1962 års nivå och, nå- - gon återhämtning, har:inte skett N i under 1968, säger direktören i Me=,' oväsentlig det öv hemmamarkna-,. kanförbundet, Nils Lundqvist: => Avsättningstäget - har under de senaste månäåderna på sina håll” förbättrats, ' med det rör sig: i re-: gel om en ren mängdkonjunktur med pressade. priser, vilket för : med sig. en, sva lö t. För | me till. stånd ji större. 'omfattring” Ebättring > av-det” svaga emellertid många " försvarar." in-' vesteringsbenägenheten, ' Utveck- tvecklin- relagen .en viss osäkerhi t: inför "vad > :regeringers, aviserade nya”, k inte haft några goda konjunkturer på. flera "år. ' Konkurrensen: har” varit knivskarg på den interna- ' tionella marknaden och priserna pressade. Men direktör... Göran : Wohlfart "tf Cellulosa? och Pap- N 'Stabiliseras derna "och om inga ' aktiskt - . persbruksföreningen + ä drygt tio pro- " i varje” fall I . I bertende” av ingen på valutamarknaden, i inger . per, journalpapper, halvk korr (fluting), och kartong. För oblekt ' - kraftpapper kommer . däremot. . knappast att föreligga en mot de” tora kapacitetstillskotten i Sve- ” Ttige 1968 och 1969 svarande ök- : ning i efterfrågan, - et Må Det är en välgrundad uppfatt” « ning inom den kemiska industrin' ' att :denna kommer att spela en' Wväxande roll :i svenskt "näringsliv, - . framhåller direktör Erik Brandt i Kemikontoret, som hoppar på en: 4 " nordisk tullunion: + : ät Utan tvive! skulle ett poli-. tiskt beslut — nästa år: — om. att skapa en nordisk tullunion, imned en rimligt avvägd och-av al-. . la de nordiska länderna tillämpad tulltaxa, "verka stimulerande på. investeringarna i kemisk industri. ' En sådan tullunion skulle under: lätta att även på sikt. bibehålla! den expensionstakt i svensk -ke-' misk industri av 10 procents årlig” produktionsökning, som , rått ' på .60-talet. = Nn len : deta sonsmole. Konfektio trin rr för närvarande en mycket kraf-' tig . struktur-, och -rationalise- rinzsutveckling "med .starkt sti-" "gande produkti on" — cirka sex procent pr år — påpekar direktör : ' ten .Bernunger i Konfektionsin=- ” Importen: hår ”berövat denna industri en" icke” den, men i stället har en lovande; ” utveckling a av exporten inträtt: Det aktuella orderläget synes! för stora sen av förelåg be=-i dömas. som täniligen tlllfredsstäl-- ”landé även cm ordetna i allt för: många fall fått” tagäs till priser sor. lämnar: cket.- vrigt att! önska: med tal på lönsamheten, ' som gend snittligt sett: under en, , följd. av. arit" klart ”otillfreds-i äll Dn tens omfång. i gå trähus: har: gått" tillbaka: "sedan: toppen 1963 på grund a av: vriskon- , . kurrensen « från." andra ; håll . och vare sig branschens 1 insamhet, -el- ler” "investéringstakt.. satt (industrins. för 1969,-men det nn åtskilliga- "osäkerhetsmoment med i bilden, : bl" & oron: på valutamarknaden, än. ara ovan vatten,. påpekas i FN: hundets.; HS varur eseryer” varje är allt” effektivåre hjälp medel att nyttiggöra hävsbott- narnäs Ttkedomar; Härom, sägs i äv ldstor Ison När man' för ett tiotal är 'se- dan inom FN "utarbetade den | första korivertionen om konti- nentalsocknarna, räknade man med att, havsbottnen kunde ut- nyttjas endast ner till ett djup av 200 meter. Av detta skäl, kom man på sina håll på tanken, att en stat skulle äga kontroll över det - område utahför : kusterna, |" ; som ägde ett havsdjup av: högst 200 meter. Naturligt nog fram- | fördes snart krav på att kon- trollen skulle. gälla ”så långt utanför :«denna& gräns, som ha- vets djup tillåter ett utnyttjan- .”de av naturförekomsterna 1 om- rådet”. Det är dock uppenbart, att en dylik anordning skulleN kunna ge. upphov .till mycket allvarliga konflikter mellan sta- terna, som 1 allt flera fall torde vara benägna att utsträcka sina + anspråk till att gälla ända fram till mittlinjen i havet Amellan . stater Då ömse sidor om havet i fråga). Det är därför ovillkorli. gen nödvändigt, att här ber da problem görs till föremål för en grundlig utredning inom FN, Man får. hoppas, att det skall bli möjligt att nå fram till en lösning, som underlättar för alla berörda folk att effektivt utnytt- ja havens' rikedomar till gagn för mänskligheten i dess helhet. I den debatt, som nyligen ägt rum i denna” fråga I FN, fram- förde — Sveriges : representant Sverker: Aström bl.a följande: "Sverige stöder tanken på att de delar "av havsbottnen, som ligger utanför kustländernas ju- risdiktion, är mänsklighetens ge- mensamma egendom och att dess resurser skall utnyttjas till den internationella gemenska- pens fromma och 1 första hand komma utvecklingsländerna till godo. Detta kräver en interna- --te få insyn och även medinfly. , kompanichef är mycket noga med RBÄTA RAD TRIVSEL. - lentern Har: tagit. flera: initia- tiv? ör en förbättrad trivsel i . mhället' framhåller Politisk Fidskiire (ep)å i sitt senaste nåmmer: fora Rö su "Centern har tagit initiativ för att skapa en förbättrad företags- demokrati,” De anställda framför allt vid de större företagen mås- tande. Insyns- och medinflytan- dedebatten måste emellertid vid: gas till att gälla hela samhället. "lm större öppenhet behövs och större” möjligheter måste ges för de” enskilda, att få information och ' möjligheter att 'effektivare ' Påverka de beslut sora- har bety-. - delse. för raänniskorna. Folane rihgsbesluten > fattas i regel : praktiken på ett sådant sätt att det då de kommer ut tifl allmän debatt är. för sent ätt göra nägra ändringar, Bristen på miljöpolitik, de en- skilda "människornas. otillfreds- ställande möjligheter att ta del 1 : samhällsplaneringen, koncen- trationen av ekonomisk. makt till ett fåtal storkapitalister och förslag till lösningar på dessa problem har länge aktualiserats av centerpartiet. Nu har frågor- na tagits upp med stor intensi- tet av ungdomsgrupper, som har lyckats att. -göra sina åsikter i frågorna kända. För centerpar- tiets del gäller det nu att på ett bättre sätt än som skett konkre- tisera politiken i" dessa frågor och — till" skillnad från många landra kritiker ——' lägga fram konstruktiva förslag till lösning- ar: av dessa för den enskilda människan så väsentliga frägor- na, som socialdemokraterna' missly ckats med. N s > cd . . ” HEMLIGT : : Kapten 'Anderstam, nybliven att orsaken till anhållan av per- mission skall ordentligt anges, Ny- gifte 211-Karlsson har på sin per- missionssedel sorgfälligt förbisett denna detalj, och Kaptenen frågar lärför: - — Men varför vill Karlsson ha permission? — Men, bästa kapten, det kan tionell överhöghet och adminis- tration: Här bör FN spela en ledande roll”, jag väl inte sätta ut på pappret Trapporte: gande” "nårkotikamissbruket, men till "Tatt k kräver " krafliga insatser för' att |. : . oo = |Uttalande från | I - IOGT:s styrelse i: . .”” , - inför julhelgen|. Julen i är blir för mänga hem en annorlunda jul. Till det stora sociala problem som alkoholen ut- gör har nu kommit det. ständigt växande ,narkotikamissbruket. : ” Vi kan inte lösa dessa giftprob- lem enbart genom ätgärder från samhällets sida. Ökad upplysning, en energisk satsning på uppspår- ning av langare och en effektiv vård kan förvisso förbättra situa- tionen.. Men detta förslår inte.i kampen mot alkohol- och narkö- tikaskadorna; Den största insatsen kan varje förälder göra genom att för. barnen och ungdomarna ska- på en miljö, där behovet av att med gifters hjälp-fly från verk- ligheten reduceras tan ett mini- mum. - - IOGT vill vädja till föräldrarna att som en del i den fortsatta kam- pen mot giftskadorna, och där. al- koholen; 'spelar en betydande roll, känna ett särskilt ansvar inför problemet , ungdom och :alkohol. Att inte dricka alls är det bäs- ta, Det är angeläget att komma «tihåg att effekten på de unga blir så mycket -större om. också de vuxna visar gott omdöme då det gällér ; den . egna - alkoholvanan. Det finns möjlighet att göra den föreståendé -julen till en i verklig mening annorlunda jul genom att utesluta ' eller - reducera konsum- tionen av öl, sprit och vin. > +. -. Julfirandet = ställer . särskilda krav på oss att ta hänsyn till de |. som inte färdas fned bil. Den hän- synen visar vi bäst genom. att ald- rig truga och genom: att 'se till att det alltid finns fullgoda alko- holfria alternativ. Den 'sneasté- tidens nårkotikade- hatt — närmast föranledd av' en :|18-årig flickas död i Stockholms "träsk — har visat hur erbarmligt stor; villrådigheten är i. narkoti- rkafrågan.” Under” en "följd "äv" år | Har "ansvariga: myndigheter; och allmänhet: nåtts'”av alarmerande m det" allt ”mer=tillta- istället! för, effektivt » samlade. in- sätser för, att stoppa, epidemin har detta” allvarliga ' samhällsproblem tillåtits, bli 'ett: debåttämné mellan | medicinsk? sakkunskap” åå” ena si ”I.dan:' och. .vanliga : förstå- r-sig- påare å den! andra.. Allt medan.ett-stort -lantal av: "narkotikans: offer dör: el-. ler går en snar död- tills möte: "JOchtallt : medan hundratals 'fami jetragedier” "utspelas: ad narkotikans Spår. . atastrofen är här, Och att den rädda "det som räddas kan.”I den allmänna upprördheten saknas in- -|te heller nu inslag av:det negati- va. slag som . kommit , till uttryck under ärens lopp. : Det” varnas. för; knarkhyst de olika preparaten graderas i den omfattande giftskalan- efter ;sin färlighetsgrad etc. Det är närmast cyniskt att i: sammanhanget tala om hysteri — än. värre” att i detta läge. söka framställa . något . av giftmärkena. som direkt :ofarligt. Narkotikan är farlig i varje form; så långt har den. medicinska-sak- kunskapen trots oenighet i andra kats" ena sig om och även klar- göra för, allmänheten, ' »De negativa itslägen är "dock, tack och lov, mer sällsynta 'och har” veterligen endast förekommit i regeringsorganet ” Aftonbladet. Men ' det är allvarligt HOg: > Emel: lertid bör noteras att de aktioner som ' debatten ' denna gäng, utlöst är utan reservationer på alla håll., Det bådar 'gottt om nu denna aktivitet på toppnivå bland ansva- riga myndigheter: "verkligen avser att ge praktiska. resultat. Mänga av' narkotikaeländet ' direkt . eller indirekt drabbade, torde tvivla på effekten. Därför brådskar. det med åtgärderna." - Å Det är. enkelt. att vidta en ytter- ligäre - straffskärpning gentemot dem som profiterar: på: narkotika- epidemin, langarna, Men den åt- gärden är klart otiliräcklig om ens effektiv. Det- angelägnaste är- att söka rädda de offer som ännu kan räddas och förebygga den dödliga smittan. Inga samhällets insatser i detta syfte kan bli för krävande, eller, kostsamma, Varje lagändring” som" kan tarvas för ändamålet mäste prövas. Och lät.oss framförallt i fort- sättningen slippa meningslösa de- batter i radio/TV mellan oliktän- kande, förstå-sig-påare kring nar- kotikaproblemet. Dessa bör sna- rast ersättas av medicinskt saklig information och rådgivning. Sve- riges Radio har ett utomordentligt stort ansvar" i" den ' kommande Kampen mot narkotikapesten, [ETT ORD PÅ VÄGEN Det berättas om två soldater, från skilda sidor av fronten som möttes vid en vattenkälla, Båda var sårade och försmäktade av törst, : Kriget drog vidare. Först betraktade de varandra med miss- tänksamhet och hat, men genom det gemensamma lidandet blev hat förvandtat till vänskap och sedan till "kärlek. heller! Fyra dagar levde de, Sedan tog vattnet slut, Detta var deras av X » Efter alla: dessa” är då I man! Känt : narkotikapesten upptäcks nu l, detaljer kring knarket ändå. lyc- - x Väarierat Hinjeval nästavår — Informationen ' Inför « valet "av fortsatt utbildning efter: av- slutade studier. i den obligato- riska skolan och realskolan har tidigare år tenderat att snedvri- das, därigenom att ansökningar till yrkesskolan inlämnats betyd- ' ligt senare än till gymnasiet. Det har fått till följd att orienterin- gen i första etappen omfattat en=', bart gymnasiet och fackskolan. Först senare har yrkesskolans bilden, och då har eleverna re-, "dan valt. en. mera teoretisk väg, framhåller - "länsskolinspektör. Bengt Jacobson, - I "Halmstad. och Laholm föstställ- VS de man i åras. samma ansöknings-" tid till allä'de tre gymnasiala sko-" lorna med gott resultat. Från läns-. vt «att. övriga yrkesskolor allvarligt överväger - : möjligheten! . att: göra |. sammaledes," En förutsättning för: att majoriteten ansökningar till yr=, kesskolornas '. heltidskurser ” skall; "kunna inlämnas - före den 15 feb- ruarji, är naturligtvis att det kom- mande årets organisation - är känd - dessförinnan, s "0 KLASSER PLANERAS SI HALLAND : Skolöverstyrelsen - har "Iovåt att "före. januari månads utgång "lämna besked 'om” vilka" kurser "och; om antalet" klasser, som får anordnäs. Länsskolnämnden, har därför redan" nu yttrat sig över skolstyrelsernas förslag. Kommunernas och . lands=-' tingets önskemål omfattar samman- ; lagt drygt 150 klasser, Vi har in-- hämtat yttrande från länsarbets-' nämnden, som till oss redovisat be- ; hovet" utifrån—' arbetsmarknadens synpunkt och; vi har inom länsskol- nämnden bedömt "det" sannolika « elevunderlaget, framhåller länsskol-" inspektör. Jacobson. -. i Eftersom-. grundskolan b föllt” a nied: Årskurs 9 3. 0 ka ett. färre. antal eleve; som lämnar den obligato ka: sko- - Jan sökte: i första: hand till någon kurs i: yrkesskolan' i'våras, kan” man. rö" .na med att antalet .sökan- : "de blir något. lägre. nästa. år. Det. hindrar emellertid inte att läns-. - ; skolnämnden'i sitt yttrande till- M styrker en utöka Organisation - "jämfört med innevarande''år,- Vårt förslag . omfatfar sammanlagt 140 > Ser man på. Ads ole skoloria! kan man konstatera att organisa- tionen blir oförändrad vid Centrala verkstadsskolan. I den h 1 yrkesskolan "i : Halmstad ”sker' en viss reduktion, bl a' inom den mer- kantila sektorn. På den hemteknis- skolnämndens: sida vill man gärna "| ll våren, Medan” drygt 1.300 ” VV - Rektor Maja Melin "överl nar belöningarha till de två flickor som "Sen, Gerd Pettersson, Veihge, och Britt Axelsson, yHalmstad, till höger. + "ga "avseenden . » sig från: de flesta; andra - skolor ; genom :att eleverna bor på sko- Jan "under - kurstiden. -Men 'den ” ”". kanske främsta "skillnaden gent- > & dv ran, som det ”bedrives upptill själva kun-. -skapsmeddelelsen,' Ett: bevis på det. sistnämnda gavs på onsda- "> gen' då Plönninge lanthushålls- '- skola "avslutades, Upptill "de "flit i studierna, "som utdelades, fick'itvå elever ta: emot .belö-"" "ningar för 'att de '—' slutat röka under- kurstiden!. Ett. onekligen” "rökningens "verkningar utlovat, : att.den, som .slufar, röka. och hål- ler: upp; "ända. tills. "sätta se er RER på "prov. För" inte” tala. om. de för ga verk- ningarna på kassan 'och hälsar, som i pet skulle :blisom man :kastade ci-' . garetterna.: Rektor" Melin "stod" vid "sitt "ord. Unde H ävslutningsfesten Hi Sedan rektor: Melin. hälsat ;väl-| kon till; avslutningssamkvämet "och i i samband därmed särskilt väl” ka sidan sker' vissa förändri men, antalet elevplatser, blir oför- ändrat. Oskarström föreslås få be- ett. år på grund.av svårigheterna på” arbetsmarknaden för unga” ar- betssökande. : Lt Pa VI LAHOLM "övergår man till fordonsmekaniker? ”utbildninå men slopar byggnadstr hålla. sin hemtekniska skola' ännu | ' : komnat : "nyå - -kyrkoherdeparet Ha blinge; "Nils Erik: Adern med meka; med att ti! dem överlämna v'en blemsterupp Torn 'en:; redogörelse få (avslutade I kursen, "KURSEN HAR HAFT 40 ELEVER framgick det. äv. redogörelsen." Det är den :37:e kursen. sedan; länt2 ' Pushållsekolan! flyttades till Plön-| arbetarkursen, vilken, k re; till" I Halmsjad. 7 I FALKENBERGSÖMRADET SJUNKER ELEVANTALET : kraftigt vilket bl a medför att den hemtekniska skolan i Ärstad torde försvinna. Inte heller nästa' år kan man räkna: med elever i murarut= bildningen. fen I VARBERG SKER DÄREMOT : en. ”vidgning + inom byggsektorn, D föreslås nyinrättande: av kurs för installationselektriker, en mycket populär utbildning.” Vad "Tvååkers "hemtekniska skola 'be- träffar meddelade skolöverstyrel- sen i år, att medgivande inte kun- : de påräknas i fortsättningen, :Slut- : "ligen har en' relativt: kraftig ut- byggnad planerats i Kungsbacka, Här ökar” elevunderlaget ' kraftigt eftersom eleverna samtidigt lämnar både grundskolans årskurs 9 och realskolans sista klass. Vårdyrkes- utbildningen förändras" föga, vilket dock innebär en mindre ökning. Under förutsättning att skolövers - styrelsen följer länsskolnämndens förslag, kommer de halländska ung- domarna att erbjudas ett rikt dif- ferentierat linjeval inom de gym- nasiala skolorna under nästa läsår, avslutar länsskolinspektär Bengt "Jacobson, XN - ”är större än krig”. ”Större än det onda och starkare äm dö- den” viskade den andre och hans fingrar ' sökte vännens hand, I skymningen fann en Röda- korspatrull dem, Båda 1og som om deras ansikten uttryckte en ljus hemlighet, De höll fortfa- rande "varandrag händer när de lades i samma grav, Låt oss med glädje kämpa den goda kampen för Herren, med kärlek i våra hjärtan tills vi kommer till ett annat: land där kärleken regerar, ansiktena ler! och själarna är fria, skedsord: ”Kärlek” sade den ene |- « ringe, 1950.: Dessförinnan . var: den , ”.gedan starten 1913 förlagd till Kat- rineberg, Samnianlagt har 1.228 ele- ., Ver genomgått en lanthushållsskole- kurs, vid Katrineberg eller Plön- ringe sedan verksamheten starta- Den nu avslutsde kursen är den . frärde höstkursen, sedan, undervis- ». ningstiden lades .om för några år sedan, Elevernas medelålder i den här kursen har varit 18 år och 9 I månader. Äldsta: eleven ' var' när- '” mare 25 år och yngsta drygt 16 : då kursen inleddes,: 34 av elever- ra var hallänningar. 16 elever har > haft" mer ' än - sjuårig” grundskola som förkunskaper, . sa FORTSÄTTER UTBILDNINGEN - I statlig studichjälp "har utbeta- Jats 35.238-kr till-höstkursens ele ver, av vilka .det"stora flertalet ute talat, att de” ämnar. fortsätta "sin utbildning mot barnsköterskeexa- > men "eller '. förskollärareexamen. - Men även" flera . andra yrkesmål hägrar bland kursdeltagarna, bl a -- fritidsped och/bilmekaniker.: Skolstyrelsens vice ordf fru Mar- git Olsson, ' Genevad, ' förrättade ” videlningen av de många premier- na, och. sed; in ”lärare,' bersonal -och elever, Hon påminde de sistnämnda om de många gånger som lärare och ele- ver samtalat med vandra om and- ra väsentliga saker i tillvaron ån studierna: 2 r Ofta har vi at m a livet, både inom och : utanför. skolan, om ” kamratskap, ' harmoni och mänskligt samarbete. :Jag hoppas att ' någof "av allt detta' också - skall bli. bevarat i era hjärtan och tankar genonr livet, och att ni skall utvecklas till inta bara dugznde : yrkesmänniskor ' utan även till ansvarskännande män- i Lanthushällsskolar är I måns en ' annorlunda ' '. skolform. Bland ånnat:skiljer den : : emot” flera skolformer är den: , många stipendier "och, premier för n , AVSLUTNING. På ÅA PLÖNNINGE: att '. särskilt manack. "Fru Margit ' talet. "Hö - Elevkårsordf dess . personal. och --Jegenskap . av » rektor. : bjärtliga ' ordalag tackade av rek-. ” tor: Melin, 'som "även överlämna- sle en blomsterkorg till dem.- >. Sedan "talade . Zrik Adern, som riktade :några all- vårsord till 'eleverna på i livet. Som. avslutning] sjöngs ge-. mensamt psalmen ”Herre, signe dui verpå. de , 40 ”blåsip-” i årets höstkurs' skingrades ” efter en . givande did. tillsammans. NN /pgljande elever erhöll premier: Tvååker, £:rektorn Astrid. Brinkmans premiefond 1/2 ouss ' ”kaffeckedar, ' Horred, .:- Harplinge Inköpsförening 100 kr, Elisabeth Jonsson, Heberg, Alfhild o Emil Anderssons premie- och råde”, porna” Astrid Ivarsson, fond 100, Gerd Hallands ve Häradsgille Jimil Anderssons premiefond 15 kr, ; ; : niskor i i hem. och samhälle, Rek-: tor "Melin avslutade sitt. tal med" förde elevernas. tacka - elevkårens' ordf ' Erika 'Hultin "från Horred; -för gott samarbete 'undér "kursen, ' Elevkårens "ordförande fick i det "såmmanhanget” av Tektorn motta-i 'ga "boken: ;Levnadskonstens. al Höll så på Olss "Iskolstyrelseris. vägrar: avslutnings? betohader att studierna på. lanthushållsskolak inte" är ”nå- get semestergöra och. ätt de elever som går ut därifrån har. ett stort i|plus framför. andra ungdomar, an- tingen - de. kommer. att bli enbart hemmafruar > eller. går- vidare, till: - bögre- utbildning: Hon att önska” eleverna lycka -till och: alt/tacka rektor, lärare . och per-! sönal p på Plönninge, blues ; "Erika Hultin fram- täck till skolan och - tade med, och. överlämnade blominor” och" presenter: ilj sektor” er 5 ferligare facksanihetebot sgelser. skom.' Rektor . Bror med fru vid Jantmannaskolan på Plönninge. deltog, för sista gången: i lanthushållsskolans avslutning i De . blev, i: Wallentin. kyrkoherde - Nils gen ut Pettersson, Veinge, Centrelkassa f. Jordbr ' kred 50 kr å ' kapitalsamlingsräkn, Lisbeth Andersson, Hallands Centralkassa f Jordbr kred . 30 kr. å kapitalsamlingsräkn, Brith ' tackade rektor Me- farie: Karlsson, Ätran, Himle Vis- €0 och” Alfhild o Ann: Karin ' Alriksson, Tångås, rämndeman Oskar Perssons pre- miefond 110, Ewa Vaihinser; Halm- » stad, Halmstads Lis Andersson,' Sparbånk 15,» Maj Veinge, Laholms . Eparbank 75, Gunilla Gillrup, Ty-” tösand, Prop2gandafonden £ Huslig Utbildn 75, Britt Axelsson, Halm- ” stad, Laholms. Sparbank 75, Gerd Baller, Halmstad, Halmstads .Spar- bank 50, Lena Åke Halmstads Tönne: son, "Trönninge,, Å Häradsgilie; 0, An'ta Nilscor, Köinze, Ralken- berg rös Spar bank, 50, Gull Britt Erika : Hultin, ' Falkenberg, , slutat röka under Plönninge-vi istel-! >) Karlson.” Brandförsäkr bolag: 35. kr "och "Alf- hild. 0" Emil »Anderssons premie- : Gudrun Joharissony iktbok, . Ann Kristin Johansson, "Getinge, " Dön" "godaste maten, Birgitta. Carlsson, ' Skedala- sård, Dukning serviettbrytning, Les! ra "Moberg; Markaryd, Dukning serviettbrytning; . Monica 'Gustafs- son,' Halmstad, Loevnadsstigen;” Ann : Charlott" Carlsson;" Varberg; 'Angs- blommor, Erika -Eultin, Horred;Fi r ordförandesk dskor tens almanack, a :Se tempelfönster glimma i tidig Yryningsväkt NI .:med' dagens första strimma” har julens morgon bi sckt : . Med kyrkovägens skara; i. 2 jag går till ljusets fest .: "jag ock är bjuden. vara "en Jesusbarnets gäst Nu sjunga klockors:! kläppar. - vår. längtans: hymn vår! tros uppå de” fromma: läppar vit blommar bönens. ros . |, nda > och ljusets makt bli spord”” och solen återvända fill arm och frusen. jord SN För sol som. Herren fänder skall syndens mörker Ny: för jordens alla länder No skall löftet morgon; gy”, | De gomla med de unga = - Göds frälsta 'menighet ';: ! > den morgon skall Iovsiunga som ej av v afton vet. ; NATURLIG FRAÅGA:s i + Jonas i Hult har fått en del krämpor : och doktorn "ordinierar' diverse piller: — Kom nu ihåg att piller” nr ett är för njurarna, piller ir två. för. hjärtat och nr tre för magen! de ut, När doktörn undrar. vad nan: funderar Över; läg r-han: "Jo, jag grunnar/ över : hur vart, och ett "av: dehär” pillerna - ska 2 Hitta rätt, : No At . "Hälland3 i . a "Jonas står kvar och ser frågan ” 4 v
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.