Miten | Gen | armen | amma | sound | nn | amen | sme | aan LANE] na a a a I I a I a aln nar KI osa LT:s JULLÄSNING--1968 i "a i änligaste jäs sodvänjors ursprung - AN a sons lärlingar. Sum denna”, RAR av. detta "skulle få "Man här ansett seden: gå v större krafter och” större mot tillbaka, på. "de gamla, romarnas. ' ”stånidskraft mot sjukdomar samt bruk att ge gåvor, vid "den sen: att åkern skulle "ge. större skörd, romerska, kalender” ; ellér nyärs- "Mången "gömde också stycken festen Enligt en. modern” Idé: av. denna kaka "från" den ena utvecklats : ur ' julen, till den andra. Man c , i: vilka sä ” de: också" att säkakan "och psligast. - Till” andra fbr halm: igur , har offer. Kraft: ätt gt via Å "gåvor: gjorts. NS vc. det: var: a: Det är” bara det felet med, "dessa förklaringar; att der icke a kan: hålla. streck. 3; n VA vi; här uppe i Nordén häde nä" »gon vetskap öm den senromers- - kås nyårsfosten; gav rbrvarand "ra-bäde . morgongåvor soch'' jul: klappaivzzJulens- halniftguser Ära håll, Oe jul eller jön som. "det hette 'i forna: tider, . nar dei åsamkat ' vetenskaben «mycken . 2 äye L undran. Man, kan inte. riktigt : de förklara varifrän : det” kommer. En av förklaringarna säger att . ordet jul, kommer, .av' hjul — . vilket förr hette" hjöl — och .: det. skulle” äsyfta- sölhjulet, vift. ket : betecknar " solen "och. det." kretslopp. denne utför. En an- nan förklaring är aft orden helt enkelt . skulle komma "av dat gamla ordet njöl, som" betyder natt, eker-'egentligen .solbris ” kökådes: innan julgr Isen: skulle id. ”närvafande: "män röra gällens pa i DS avgi ts Vantör: s de F samlälen. k dé mi betrs kta asom nt var ödet nligt' att” man , ås den. omstänp . bästäen; ; pen; och: barå;p digheten .: faller, . blltså > julaftonen.. Man ' gav, t. ex. häs- at ien en havrekärve, Man ställde” också ut Bröt, ät: tomtarna för de. skulle få något: till: livs”, undet :julnatten, Det kan hända att dessa säker .: utfördes. på grund av, den all: orsak; hade - dock dessa seder ett annat ursprung "från , begynnel- ” . sen.sBeträffande gröten till tom-' ara ten. fränsolika håll till en: "viss gård > : eler:; viss, plats: Oftast var, det den rmaste.. släktingarna” som 5 kom på besök, meh "ofta var det också > ; främlingar; som "gästade .. I darna.” Gröten skulle göra. tom- ten; välvillig även. under "det ” kommande året. Beträffande. jul- "verkligen" särskilt intressanta ur- : sprung. Hästen var det förnäms- "ta offerdjuret.. Den "betraktades om ett: heligt :djur,. men , den skulle också 'gödas till offerhög- tiden; ty' köttet skulle ätas. "Häs- Aten skulle; offras vid midvinter- - SV "blote sbruari. och ”gödnin; ok OR har bit började ust på julaftonen; Bör- Sa talar också "själva; ordet, jan: utgjordes. äv ”havrekärven. app, När 'man "kom till eg Sägnen om Staffan, fått många illustrationer. Ovans tående reproduktion: visar, våra kända äldsta, € en takmålning | i k som alltjämt” går: igen: i-vårt ; julfixande, har, ; en av. har detta” "ord" Kvar i väta. ber. nämningar.. > takt agsöl,. ”-gravöl, .benäraning på ett: ;visst ; sorts” .offrändet "upphörde fort. : dricka, öl eller pilsneröl,' Detta” ord betydde: också "från! början” säkerligen både: fest och. dricka, "tia Kärt "på. dörren: för "att. bli satte -dock seden att ge hästarna öch-+ innan. : mån "då extraförplägnad. och så småning- i om övertlyttade man derna vi " vilja: även! på Sparvarna.: De ju ganska: lustigt; att: tänka" sig. : att vår vänlighet "mot sparvarna” "liga dessa dragit. till. redd ngt ANG detta samman skinka un julen, : och v sin. tar, Atetgär, på våra. "ders ivanor”i' ew grå :fornti ..De gamla: högtiderna” Mi fö » sökte, blidka, de Fonda: andarna och de "goda" gudarna, . eller då man stackade för att värre olyc- . kor än: de som skett' inte inträf- fat under den "nänmäste föregå ende tiden, : i Vad: som; vid julen intog det. | första . .rummet. var, utan” tviv julgrisen, eller» "julgalten.- Mån kan skilja på två olika. seder ' beträffande denna, först själva offret, då . grisen .”dödades.: och blodet 'stänktes på allmänheten; sedan tillredandet. av köttet. AN start än (stor. betydelse” just-vid==-4 H :helgernd; "och. det svar. då: helt + gt, att man) använde de "hu "Ftdecember;. men: "den" kristna; jur kså.. len: firades den 25-till” åminnelse: i födelse. "Detta: Bjorde: . Men trots: att vi varit” farten. förl ätt : "Kristna i så mänga hundra år: änniskorna, Förr har detta; förhållande icke: kän: , 5. nat: hett utplåna de gamla hed: u; ”tydtigt framgår. av det” före- gående, ', en: blandning : av" gam: ' malt: ock. nytt, en -blandning. av' hedhisk: tro' och! kristendom, ' av hednisk sedvänja och kristna ce remonier på samma gång bäde”en : kommande”, sådden”, . samt; ett medel ” styrka. Såkakan” a jilen - & : fördå-kom? söndersmälade oda r den ett stycke av såkakan och | lade dessa smulor i såskäppan « bland en för den. på. n.; Han. gav. också , | hästarna ätt. äta av. kakan, Ett annat stycke ät han själv.” Man ” trodde: satt både: bonden själv-och, Det ä skap med Selma Lagerlöf > hänför sig till är 1908. Då läste > gav, boskapen "ock. & synnerhet , hästarnä ' Hite3 «bättre foder "på ; männa 'välviljan" som julhögtiden : begävar: oss . med; men även ' om . mån gör. det numera: av: : denna, , ar detta ett: led i..det all- ”männa offrandet till de goda an-. "Kärven till hästarna har den sitt :' Vär nuvarande jutrest är, som - "inte för intet 'som: julkävven "blivit. en av julens. särskilda” AT "märken. och tecken. H dr Henrik Berg ”Legenden om » julrosorna”. för oss på KFUM i Stockholm, som jag var 'knu-, ; Aten till i unga år. Legenden ” hade utgivits tre år tidigare, Den har fått plats I samlingen «Er saga- om en saga” ..'. ha Jag blev alldeles botagent . Joh, önskan: föddes att läsa av, ; vär stora värmländska : fattarinna;', Legenden .om jul . » rosorn - blev omsider stående ., högläsningsämne 'om 'jularna i mitt blivande hem. Liksom jag fängslades mina många barn lika, intensivt [varje gång av be- tes för en stund, skapelsen. Pa- '-radisets lustgård ', blommade , upp med +, underbar xter medan de vil- "da djuren vänslades med var- andra: och .med människor, Då blev ond vilja god. Då övades : barmhärtighet mot, de fredlösa stackarna — blott .ej Gudsfre--. 'den stördes. I så. fall återbyttes värmen och ljuset mot vinter- , försvann: snabbt . den. underba-, VaBYNReN, + 4 " A värmländskt orakel. /Det har under årens lopp sagts och. skrivlts så mycket, om Nat- han Hedin i Sunne att detta låd-' dat upp! mitt intresse för denne mångkunnige, minnesrike . märklige man,, vars höga flint "några värmländska sammandrag + och som jag märkt vara mycket uppmärksammad gäst de gånger: han deltagit i Fagerlöfsjubileer. etc.' På. våra egna återkommande små Värmlands-utflykter, föran- en ledda av att min maka är troll: ; bunden av sagans värld och hem- orter, plägar jag presentera mig som ”körkarlen”, d vs han som bara kör "bilen, vi var välkomna "till Köpmangården i Sunne. Ett ör ' imelska : toner och . nattens kyla och : mörker. Då. en 'som” betättår övahstående - Nathan Hedin, 88- vArlgt och ' .och' frodiga nuna jag skymtat 1; | ivhoken ”Syner " det vördblda” av” | Y s sta Itterära "bekant. "Detta: ; gladde Ja "rättelsen i om julnattsundret i . vildmarken, bakom Öveds! klos- , : teri Göingeskogarna. Då förlös- ' "öm -jältösor åa” ”petytt för mig.” henne . synbart. Emellertid . hade jag ' efterhand också: kommit att. skildringar av liknande 1 : motiv, bk a. en av Abbe; Vogler och röster ur K A Nicander; och G C Norling (1838). Jag på.” talade den betydande, Mikheten, - "ul vilket Selma' Lagerlöf lyss nadé ivrigt. Sedan följde ett in- åmtal om" olika” K . varvid jag rska J0gen- ulnatts- édningar, ' ortsnamn i "verkligheten och i "sagan. Där har många kommit på villovägar. «I sagan blir östra Emtervik 'som, bekant Svartsjö. Någon sjö finns ej. numera där, men for-' dom gick Stor-Vänern fram över, - nuvarande slätten. Namnet Mår- dukat kaffebord väntade i en: Mö te med m K i ombonad vrå av. den gammal. - dags rymliga, antikmöblerade' och :hembygdsstämda !-våningen ” - en trappa upp över ICA-butiken.. - Den 84-åriga glada och vänliga värdinnan, fru Anna, komplette: rade makens berättelser om gam- Värmland. : I yet "Först låter jag Nathan Hedin berätta "vidare ' 'om ' . kontakter la det: ” I Första gången jag säg Sel- Hedin, Jag exercerade och kom- " paniet låg på Kinnekulle. Förfat- fie, Elkan gästade då ;Kinnekul: MN - kom långt senare; Det var gå, att : jag under hela'34 år var pen: sionsstyrelsens "ombud. ” egenskapen "reste. jag "vida - i insamla ' " personuppgifter och ” även . föremål — "värden pekar med,” handen "runt, i salen. : I nämnda" egenskap fick jag ären- grannsocken,.. och därvid « även en .bad "jag, få träffa författarin- men tog emot'::en trappa upp. . svar på mitt urskuldande: ”Jag bleve. lessen om; inte: bygdens folk hittade, vägen till a”, Jag tålade” om” mit Hembygdsföreningen : med '”Sunneboken”.;- Jag visade fram. den ' och frågade om hon 'sida släktkrönika' med namn 'på :- "”årbetade' "la tider i Frykendalen och övriga ” med : Selma Lagerlöf” och Sagor; I den. "de till östra Emtervik, 'Sunnes . - nan. Hon var 'mycket upptagen, anhöriga, bl. a. Måns Schiwedius, ' > präst i Sunne; Nu fick hon inte bråttöm längre! Hon 'sporde och: "hon berättade.. Sitt ned, Hedin, så' försöka ' skriva något litet; bi- - "får vi höra! Jo, hon skulle ock-' "drag framöver: ' Vid: den -tiden” var "hon; emet ertid strängt upp. > tagen ; med: öwenskiöldserien. Hon fick aldrig tid att skriva bo: ken, + : ' Undér senare "samtal berätta: tarinnan och henne väninna So- ” lebygden. Som ordonnäns var jag rörlig och hade tillfälle, se mig : ; "omkring; nn : 2" Det "första personliga > mötet N Han är klar i huvudet och min-' . T2 faktiska, net och han är en god berätta-: värmlänningarnå of- vi "må Lagerlöf var 1901, berättar -, ' Värmland. Därunder kunde jag . backas ursprung är höljt i dun- kel. Det har gissats ha med väx- ; ten måra att: göra. ”Hellre tror ” mena- - ”Moar- jag. det kommer av mo”; .de - Selma Lagerlöf. backa”. a SKRIFTSTÄLLA REN -NATHAN HEDIN | edin har berikat kunskapeh om -' miljöer ; och. gestalter bakom Selma Lagerlöfs diktning. ' Hans uppgifter har visat sig va- insiktsfulla - och av" värde för framtiden, de är mera exakta än framlidne skriftställa- "ren Linus Brodins' verk. Inte för - " inte kallades Linus Brodin ”den siste kavaljeren”. Han var en glad berättare och begagnade sig gärna av diktarens rätt att fabu- lera.” Gränserna "mellan sanning och saga, verklighet och dikt i hans hembygdsskildringår- är in-' .te:sällan flytande. Detta minskar inte ' läsningens värde som ,un- derhållning betraktat "men. väl dess betydelse som urkund, ': « Nathan ' Hedin beteckfnar fil en s Carl Salomonsson X dr Nils "Afzelius som "vär utan : jämförelse fråmste Lagerlöfkän- r tydligt hus" "med ”ICA-hu. : hå 2 uk 1 Pottenplanet och bostäder Jäsa äldre Då ällor / för ”ovantill, ,Vid mitt besök denna / gång .stod+ Nathan "Hedin 1 dör. ren och tog emot. På väg upp till bostaden en trappa upp skul. Je en nedre hall passeras, Iär ' ' fastnade Vi. .s — fär jag föreställa Gammel. Vala! ga värden. "v , Det var någöt att visat Väggar " dch" hyllor -rymde "mängder: av emål: från” 1709-' och -1800-ta. bruksföremål; : redskap, ” "den, n : vackpa « handaskickligt tillverka. ” de! Mäsg,' beslåg., SM en: rad rara Bostadssviten var både hem- ' ' trevlig och museal. Möblerna bar : ”älderns patina: De och -föremå. : "len har. alla sin. egen historia, " känd och gärna berättad av vär. den. Här står E G Geijers ele- ganta skrivbord. Här hänger en ! kristallkroha från Alsters herr. gård, Gustaf Frödings hem. Vid. sidan av Selmas vita byst finner ” man sagoberätferskans speldosa. närklig värmländsk minnestecknare: Legenden om julrosorna ide Nathan Hedins 'in intresse för Selma Lagerlöf En spegel i förgynid ram Y Köms i mer från Rit-Olas hem. Från Oberammergau finnes unika för ör remål, = c:ooc ba " NATHAN HEDIN athan Hedin är född i Norra |. Råda, där, fadern var. skom kare och lanthandlare.' Efter. " digt förvärvsarbete gick han" på ' handelsskola i Stockholm. Efter anställning i huvudstaden och en 'tid.: som handelsresande i 7 Norrland" träffade han: är. 1910 ' smäåländskan Anna, som han gif. te sig med. Självaste biskopen i . Visby förrättade vigseln, -Hedin övertog så en affär i Rottneros, som han drev i 15 är innan han byggde "Köpmangärden i Sunne” - samhälle, År 1946 överlät han rö- . relsen till-sonen ehuru han fort- | farande. sitter: böjd . över kassa- » böckerna. Men alltjämt får han tid och krafter att räcka till för: ; samlingarna; böckerna, ortsnam- »nen och 'hembygdsforskningen -— hans stora intresse och gläd» st je. -. hare. Afzelius är primus på det - "Mycket. betecknande var hennes . till Mårbacka.' Efter förrättning- : litterära området, flitig forskare . och skriftställare. Han är en bär- rande kraft inom Lagerlöfssäll- tion är. en' "Lagerlöfsavdelning med klippsamlingar på Kungl.” Biblioteket. : Detta är sannolikt « den "största" klippsamling som ; finns.om någon författare; Mög > Ne "ligen finns ännu flera klipp om "Strindberg, men dessa är upp: ville skriva till någon sida. Hon "bläddrade och fick ögonen på en! delade på flera håll.. :I' skriften ”Sagans' 'kavaljérer : och verklighetens” har Nathan ,. Hedin klarlagt Kavaljerernas liv "och" leverne och t. o. Mm. deras " gravplatser. ' Bland, Hedins "övriga verk bör ämnas ' ”Allmoguemakeriet ”. : Värmland” (1929), ”Frykdalspro- , (1945), ”En värmlänning ättar” (1949): och ”Från vä- i / garnas och viddernas Värmland” (1951). ' ni ' Nathan "Hedins skrifter står : .sig antingen de rör hembygden; litteraturen eller .handelsmanna- yrket.” ivet har varit mift univer: sitet, säger "han, Det har gjort att jag kunnat, hålla min lampa brin-' » nande utan flämtningar, och jag ' de jag en:gång vad Legenden". har; "också 'kanske-1 min begränsning; T ett annat sammanhang ytira- de han:'— Jag kan aldrig glöms ma vad jag fått av KFUM, : < Hedin har varit aktiv i KFUM praktiskt taget all 'sin tid.- Till | för för något år:sedan hade Sun! ti (mig. inse Dr Sven Stolpe, en av de mån-. - ga som ”upptäckt” och beundrat ' denne handelsman 'med sä mång- sidiga intressen och så vid be. ' gåvning,. har offentligen föresla-' I ! «git att. Nathan Hedin skulle t- ?' nämnas till filosofie hedersdok- ' tor. En ' tanke av. uppskattning." Y Med. eller utan: doktorshatt ' är : och förbli skapet, och hans' senaste presta- > blir han" dock först och.” sist 'hela Värmlands Nathan He : H din i Sunne, Det är det väsent- liga, i sammanhanget. Forts. än sd. a 3 ASENEE mer i bruk och i början. av.;1800-" - talet var i'all' synnerhet: "dén';sar.' tiriska julversen på modet. Det: ” blev" sålunda : till 'sed och tradi-” tion - ätt tidningarna ' offentlig: - gjorde” spetsfundiga ””julklapps-> "Verser”.. till "bemärkta i män; ett exempel som vi Jånat”ur.AN-” : 1818: : "inte denne julskalav ne KFUM-are sin scoutlokal bak: ” om håäns kontorsdörr i Köpman-' + gården, "ett kontor: där Hedin . alltjämt arbetar som Hjälp åt in-' nehavaren. — sonen, ett av: hans 8 barn i livet. på Jag sköter bokfö ingen och . alla : utbetalningar, Säger "88 år ningen. Kärnfolkt. ." - '"KÖPMANGARDEN ; Da an fa när jag: blat: In i Sunné: "Har. jag "lagt. .märke- till” ett' männa J ournalen december Du, som är! full: av.:pöl väder; "altid klandrar; :j i. "Dig jag även med en julklapp ; + gläder; s Du utv 'mig”ett munlås får”. ' Någon rimsmed ”var för visso. I Liksom så många andr : ra garmlå” julséder fortlever än i g julrimmandet; "Brötrimmen såväl som julklappsrimmen; "mer eller Mindre! kvicka och välsvar- .vade någon gång” kanske med ett försök till" satir, "men "de satit: riska gåvorna och:det hårdhän- ta ”julskäntet är. bortlagda. Och det är:gött: så, Vi firar ju jul: till "minne" av Jesu. födelse: och julen skall därför vara. oblandad fröjd och ' gamman utan miss ljud; : d
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.