, ,. JULLÄSNING 1958 s i n stor förändring har... under det sista halv- seklet skett på alla. områden, icke minst hos bönderna på lan-. . . det. Gammalt har. försvunnit. och nytt har kommit i stället, EN X > z se | a M icke alltid till folkets favör, ty. Folklivsbild det nya har, liksom allt här i 2 La L världen, både on god och en. . | - dålig sida.. Omvälvningen "har ., » el oo Täta julstöket hos all- va EP veckor före jul eller (os en nutida husmor - T Pe andet ter. sig detta i myc- '. förväg tingade man, på en. mean, ket helt olika mot vad det var , som brukade gå "0 lata i hos hennes föregångare för 60 gårdarna ' och 'slakta. ..”Slatta- —70 år sedan, : ul ; k + bö gentliga julstöket bör- ; Å li jade i den gamla tiden med” vid 'sextiden. Då kom. även svinslakten, i en del. gårdar - grannbonden, som -vidtalats föregången av får- och nötslakt, hjälpa till med att 'hålla Svin vilken vanligen skett i oktober, - net; ty. det: :dugde ” inte "me sedan gräsbetet i vången tagit ' bonden själv som ensam ”hål- slut, De allra flesta småbönder, 'lare”: tre. . te hade endast en gris, som blivit - det vara för : exekutionen , köpt någon gång på våren, en. om icke svinet skulle, få över- del kufide dock ha” årsgamla - taget och sparka. sig loss .un- suggor. : Endast ”storbönder”, der ”bataljen?"; «+ Den främst de, som bodde ute på. : Den som tidigast var upp'i slätten, bestodo sig med svin "gården, där: slakt -skulle äga i Ktet större antal. På somma- "rum, var, bondhustrun.. : Hon > ren och ' förhösten 'utföddes :var färdig att börja sitt arbe- grisen 'eller, suggan "med den. te redan vid eller före femti- allra enklaste kost, mest med. den, Först skulle hon sätta på fint ”surt” gräs, ofta 'slaget' på: skållvatten ' till svinet. :- Hon. gårdsplanen, och ”slubb”, "dvs. gjorde upp "en 'stark eld. på - matrester och diskvatten, 'som . spiselhällen i köket, satte. där= samlades ” i.” ”slubt ”, på den? stora trefotingen ' av Längre fram, sedan säden bli”. järn och på denna kopparkitt-- vit inbärgad, blandades-slubbet | "en, som hon, fyllde : med; vat med litet hayremjöl och kokt, den, .uppvägt och hämtat ut malen potatis, Då började man ” gårdsbrunnen, , När . vattnet : ”giva”. på svinet,” dvs; 'utfodra , kitteln "nått 'kokpunkten,', bars det bättre, så att det kunde" kitteln ut och tömdes i. ett trä- "växa och frodas och bliva fett : kar, som stod nere på. gården till slakt. Hade man; ett svin ' vid 'slaktbänken, så skulle; slakten ske; I ren”. kom tidigt på morgonen” den utsatta 'dagen,. vanligen - ”; Minst. tre karlar måste . ”, om ordentligt, så att man kun- och.» garnla ' träbalja; vari ”röen”, M svinblo— det; skulle, tagas. I baljan 1 ' samt träspaken, . varmed blod - och "mjöl skulle. omröras vid stickningen.” sor Mo När karlarna ätit och druc- » kit gökar ' i” tillräckligt antal, ”"stego de upp, rätt så högrös- tade, och: gingo ut på gården I för --att börja förrättningen.” . Mod. och" kraft till gärningen saknades icke, i munnen åt- ” minstone, ty gökarna hade man . i inte ; tagit "förgäves. ' Bonden :,.själv. hade. en: trälykta, i han-' "den, "och - slaktaren » bar :nos- tri ett ' trähandtag;. med en :repögla i, vilken. skulle läggas . i munnen på svinet. och snos. .de hålla huvudet stilla på det, . när det skulle stickas. +." Då karlarna kommo. in -L/ svinhuset,' vaknade ”delin- kventen” upp ur sin nattslum- ".-mer, :reste, sig. på. frambenen och såg med förvånande ögon "på det matta lyktljuset och de .framsmygande - skuggorna... Nu" . gällde. det ' för karlarna att. va- ” ra: kvicka i: vändningarna, så "att. de kunde :få fatt i. svinet och föra ut. det, Detta var i- hur tung istran vari des "rätt 'mycket" grovt. rågmjöl. , efterfrågades och diskutera : "dels hålla sig till salt'sill och ' potatis: tes sn TA at . des i en gård, ville alla veta, . g Nikten iterades i hela byn och långt utanför . dess gränsér. Ju tyngre istran > var, ju duktigareransågs bon-" den: vara som svinuppfödare. - Dagarna efter slakten skul-,; ” äsket - saltas . och . nedläg-. "Så Psaltekaret”, där det "le styckas och bitarna smältas ''. "gas i "fick ligga en tid i laken. Se- dan togos ”böstena” - upp och" hängdes att torka på vinden... En del av dem skulle ätas som :' ”spicke” framåt våren. Fläs- ket 'skulle.: egentligen räcka till. nästa julslakt, men ' det” gjorde det' sällan; hos./många . var >. det 'slut redan 'under. "vi gå "till Kalla” (eller vad nu ulstölk i "den gamla goda tiden" - på 'spiselhällen rakt' namnet var på den bonde, som slaktat) ”och meta pölsa”. Det var. i min barndom bara"ett. talesätt, ' ty jag hörde aldrig, ' att pölsa, blev. metad. någon- stans. Men det kan ju hända," taket, och stående , på : detta ” ” -- 2 Oo so aa Aa : . ee | v "ätt pölsemetning skett i äldre er | rå SÖ "tid. På-de gamla högstugorna - SN. | rt uta ; | : Dl "var det lätt att komma upp på :. + , vid: skorstenen: kunde > man "kanske sticka. ned. ett spö med krok i ändan och så draga upp pölsa ur kitteln, som stod nere under” "skorstenshålet. - ' DN "Även. de följande dagarna hade husmodern. fullt. upp att - göra med slakten. Istran skul- till flott, som hälldes i ett stort krus och som skulle användas. - att' strykas 'på” bröd i' stället för smör, Sådant hade' man ju nt om i den gamla tiden, då mjölktillgången ofta' var ringa ' och : smöret helst skulle säljas, ' för att det skulle komma litet pengar till. huset.' Sämre bitar a "höstslåttern ' i. senare hälften . 'av istran och annat isteravfall , :: ; - | "ay juli månad. Därefter ' fick man : till. middagarna mesta- å smältes till ”syrefett”, som för" -' varades i en liten träspann och - användes + till - smörjning av: . stövlar, vagnsaxlar m. m, Vad ' " man ' själv: hade ”oköpandes”, skulle -man taga vara på, så att man "slapp ' att kasta ut pengar i onödan, Levern koka- ' des; .sönderhackades och' blan-" dades 'med, -korngryn för att : bliva ”leverpölsa” eller :”vit- » pölsa”” såsom .den också . kalla- des. ;”Hacketråget”, gjort av ett "stycke .urholkad ' trädstam, . kom. fram, och i detta lades” "och andra. Det vankades då gärna en 'liten bulle eller soc-' kerkringla " som. ' vedergällning, - och för en dåtida pojke voro "på sin lott” att gå och mala nn malt, men när han kom hem sådana småsaker en med glädje : sedd ersättning för' besväret. : av julstöket i den gamla ti- den, "Ty mycket bröd "skulle bakas till julen, minst sju hela . bak, med femton till tjugo ka- pe fe fö mensam och installerad hos "någon av bönderna i byn. Det: var i regel mannen, som hade ”med det;.tog hustrun hand om ”bryggekaret”," kokade ' vatten -'och hällde över det, lade i den " hemmagjorda ' jästen, varefter ' blandningen fick stå och ”gö- ras” till, dricka, tillsatt med "kor i vart. Det var mest grovt > litet humle av egen odling. För rågbröd och kavring som baka- att karet skulle få stå i fred Dee a . ; maltpåsen, "Hon lade' maltet i: > Julbaket tog den mesta tiden | des,' men ' åtminstone ett bak . under ”görningstiden” och vara "+" i lämpliga fläsk-' och köttbitar,” -till, så kallades detta för ”liv- ” täcken, säckar och annat lades svin”, ty det skulle ej slaktas . över, så att vattnet ej skulle förrän till jul det.följande -året."” svalna för mycket. En ny kit- Detta svin, kunde" man ”Under'.'tel vatten sattes på, ty det be- hösten och 'vintern som ollon- ' hövdes två; tre kittlar fulla. till svin släppa på skogen, där det ," skållningen. Därjämte . kokade . "bland inte så lätt, ty det kun- 7 1 S de bliva en ringdans runt väg- .garna i kätten,' om svinet "blev :s alltför 'oroligt..; När; det. var " fasttaget,. gällde det att få det som . med. en . särskilt . smidd ;.”hackekniv”. eller en. bredbla- dig slättyxa hackades sönder 'så fint som möjligt, för att det ut. på gården, med lock. eller . av: dem - skulle ; kunna. göras - siktebröd skulle det också till, ty till julen skulle man :ha det . litet bättre än under någon an- nan tid på året. Man bakade så mycket. bröd. till julen, att. När drickat ' skyddat. från damm och annan orenlighet,' lade hon” ett par käppar över det och på dem; ett par, tre gamla kjolar: eller: + annat. i tygväg. . ”hackepölsa” eller korv, såsom man nu :kallar det. Man fick: » " hålla. på i timmar, innan det: "blev: finhackat . nog, och' det., : kunde rätt ofta hända, att små" "> träflisör hackades lösa i tråget "och "kommo med i-”smetan” + och korven för. att hamna i -"- munnen, när pölsan skulle ätas, ör. en "husmoder på landet ” ha få redskap blivit till så- det räckte 'en lång tid framåt, stått och jäst:ett. par” dagar vv ca till Vårfrudagen eller längre, vardet färdigt' och ”tvinglar "" ” : "Brödet förvarades i kistor på des” då på den stora ”drickar vinden, så att inte mössen kun-. fjärdingen”, sora stod-i källa= = de komma åt att gnaga på det. : ren eller i”den -oeldade ”lilla - Man ' lade gärna dynor eller stugan”. Kom, någon av gum-' "annat över, så att det inte morna i byn 'på- besök, tappa-' .skulle'. frysa, om det: blev ''des upp litet dricka i ”dricka= "sträng vinter. Fanns det barn. kruset” 'ty det var givet, att ' i huset, "så bakades gärna en', hon. skulle smaka 'på det: nya: liten kaka åt vart och ett av/ ””juladrickat”. > 00 oc ” > dem.' De' staplade upp kakorna . : Fe te dan "nytta " som köttkvarnen, . på "varandra och fingo på” så i fter slakt, bak och brygd oo! när" denna, äntligen. kom ut: i" sätt var sin ”julahög”; som de - I kom: turen ' till ' ”stugan”, -" = ”- arknaden,; Med. jälp:av.den » "voro "mycket, stolfa och glada” "vardagsrummet, det enda rum i ett kärl,' en/skäppa, ett stort '; kunde" hönts sedan; fort "och +” över. Avenav julbrödet:dela- i -huset;'-som-—man Juppeldade - net inte fått detta i; munnen -'rissel ' eller. en kittel, ;'och-nu'"; lustigt fjela. sin pölsa och mala" des det ut till fattiga i byn./och - och: vistades.:i. :Skulle ”dehnå : redan. inne 'i kätten, Kvinnan,'' gällde det "att "bringa ordning "det kött, .som "skulle användas : omnejden;'” och ". kom” det ”en ' 'tapetseräs, så skedde 'det van- : . som : skulle ta, -röen;'; trädde: och :reda i, dem." Med hjälp av :' till den" hemlagade "/ korven." granngumma, skulle hon alltid- ligen till jul, och husmoderp . | fram' med sin träbalja. Döds- vatten vrängdes de på ett en- ;: Kötthackningens ' tid : var .'då ”"få smaka en skiva av det nya. - var ofta själv tapetserarmästa” ; sticket "gavs, och hon” rörde ' kelt . men behändigt .. sätt, så ':förbi, liksom -hackepölsans, den ''”julabrödet”' och 'så få tillfälle » -ren. : Klistringeni skedde med : ' hastigt om med spaken; så att'-att insidan .kom 'ut.och "mös = ätbarås. åtminstone. ein s "natt säga sitt omdöme om detta... hjälp av :rågmjölsklister; som blodet :. skulle « blandas" med . ket”. i:tarmarna. föll: ur. Vid "'VAlthos'det' slaktade svinet = Nu för tiden göres" det icke" :hon naturligtvis själv kokade. ..: ; rågmjölet och'inte levras 'och' detta» arbete; var "man. gärna tog mån vara på, t.o.m. urin-, mycket väsen av julbaket, om ' Stugan var snart taretserad, ty, - bli: odugligt till 'pölsa. Ca >, ute i ,”hagen”, där: gödseln. i. blåsan. ' Den ; blåstes. upp, . ett...man :undantager:. vete- : och ; det var lågt till-tak och väg- . , Då svinet så var ”taget” och . tarmarna -.lades kring frukt- iotal ärter, lades i den, och ett + småbrödsbakningen, vilken har... garna bakom. sängar och and- låg dött på bänken, gingo: kar- träden: för att /sköljas. ned=i "snöre + bands :.om mynningen. ': mångdubbel '.. omfattning + mot. " ra möbler gingo fria vid ta- : larna gärna in i stugan för -jorden-unider vinter- och vår- 'Sedan hängdes: den upp över "förr. Och några fattiga att.gå petseringer.; Det syntes ju in- - att få ett par nya gökar, in" 'regnen, :.! Sedan i ”fjälsterna " kakelugnen för: att torka. När ”. med ”julabröd” fill finnas icke :'te, cin det här var tapeter el- «nan de började med skållnin-'" vrängts och tömts på -sitt in- — den blivit torr-och hård, gavs 'numera' på landet, >:. "ler ej, och så-sparade man 'ju ! gen; Det berättas, att det når nehåll, " skulle de ”skuras med"... den. som leksak "åt barnen” Ca ge MIG Tr Lt 2 "Valltid in ett par tavetrullar på | gon gång hänt, att 'svinet un- ”råghalm : och tvättas 'i. många: :Tack vare ärtorna” skramlad. B ggningen av 'juladricka en sådan - anordhing. Muren i. der karlarnas frånvaro. kvick" ' vatten" för att bli riktigt rena.', den så lustigt; när man sväng- | var även något: mycket köket : vitkalkades, liksom mur ” nat till igen och gått sin, väg; ” Därefter ' klipptes ”de sönder, i. :.de med den. När jag var. barn ” "viktigt i 'julstöket.. Bönderna .-. sträckan vid kakelugnen i stu!! a slaktaren hade : tydligen ; intev- vissa "längder för att ”fjelas”.> fick jag år efter år en sådan "förr hade alitidaen liten åker ' gan. Järnkaminen, kallad ka |. » gjort sin sak' ordentligt. Det 'Röen;”'inblandad . ytterligare . ”svinablära”: att” skramla och : med korn föratt få malt. till ” kelugnen, fastän benämnin eg är fullt förklarligt, att karlar" "med grovt rågmjöl, instoppades leka". med, Den "varade "dock | dricka, som bryggdes främst -' ju ' var : oegentlig, : borstad JEN na i sådant fall stått där med. -i' fjälsterna” med hjälp - av -ett inte: så. länge, ty' hanterades . till. höslåttern. och till julen. +. svart och blank. med. isenfärg =. " , fick sköta sig självt helt "och ' hon "kaffe till gökar och satte V'med våld,: beroende :på,. vilket | . hållet. Hade man "det'-hemma, : fram mat åt karlarna. ' Dessa -. som" ansågs - lämpligast. Det I blev det mycket dåligt utfodrat,”=' skulle styrka. sig, främst med': kunde: hända ibland, . att. sti- I det fick agrar” och "höbynke, "några bra supar brännvin, in-." net; struttade "emot och: upp- | blandade ". med” slubbvätten;: Y gav. HH i nan de fingo krafter ' och mod :- gav. så”rysliga "jämmerrop,' att nog att: taga itu med. svinet. ” barnen . inne i; stugan: blevo ; ' Vidare: måste: hon taga fram ' förskräckta och ..sprungo 'och " ; och "göra i' ordning den: lilla ,. gömde sig i''vrårna,:. var de SÖN I TNA tornar 15 kunde komma åt, att göra det. SA + När svinet förts ut till slakt- ” bänken — som''sådan” fun> :" gerade '. det . upp---- och" ned-. samt därjämte litet: gräs, po- tatisblast eller annat som man gav det, tea Joöl 'Wangö När" karlarna gjort sitt; med :-själva slakten, kom' turen” till >: kvinnorna "att . gripa in: De”. i de kommit ut på gården igen. I min barndom hörde jag bön- - der någon gång berätta om ett : "sprungit sin väg, medan slakt- karlarna voro inne -. och togo -: sig ett par gökar. Hon hitta-” fjälstret' När "man: fjelat. så :: några - lankor' och . gav dem. förvånade, stirrande ögon, när" ”fjelehorn”,' ett två-tre tum - den illa, gick" den snart sön- långt ; kohorn, . sågat jämnt i båda ändarna. De båda ändar”: "nå "på fjälstret tilltäpptes "med så att" de' lätt. kunde ,trädas genom" ”pölseskinnet”, d. v. 's. der, "ense N ”; Då man slaktat; glömde man" inte . kringboende: fattiga, som : ” liknande, : ännu märkvärdigare ””pölsespetör”,'. små . pinnar av.- inte" själva kunde föda "upp - fall. En ””tagen” . sugga hade” furuträ, spetsade i'ena ändan, :' Något, svin, Man skar” av ett «stycke: pölsa och en' bit kokt, fläsk och gick. med detta jämte . Kornet, det tröskade naturligt- ".. vis, lades i vatten, så att det : grodde, och när det gjort detta och hängde. samman i' stora ' khingor; torkades det till malt. i ”maltkölnan”, : som 'var ge- mensam för byn eller gilles-' , laget, När män skulle brygga ' (järnfärg).. Man ' och hustru hjälptes vanligen åt med detta -+ arbete, och det måste. före- tagas tidigt en morgon, innan .- : man börjat elda, järnet måste. ' : nämligen' vara kallt vid på-.. strykningen 'och borstningen. Det var då följaktligen mycket ; des inte någonstans, och man många pölsor, att det' räckte Som" ung pojke. fick jag efter dricka, tog man ' ett. par> kap- ' kyligt i stugan en sådan mor- par malt och gick för att få. gon, ej för far och. mor, som : [ | KOM, VACKRA VINTER, MED VITA VIDDER, - VID GLÖD SOM FALNAR. oe MED ISKRISTALLER JAG LYSS TILL TONER, | OCH SNÖ, SOM KNARRAR SOM LJUVLIGT FÖLJA FÖR TRAMP AV GAMLA MIN DOTTERS DRÖMMAR SOM BÖJTS AV AREN, "VID LEKOPA STRÄNGAR, FÖR TRAMP AV UNGA SOM LYDIGT SJUNGA - SOM LE SOM VÅREN! . EN SKAPARTANKE. SKE MITT ÖGA VILAR DÄRUTE STRÖMMA DE TYSTA SKAROR LC Se AV SKIRA VÄSEN | SOM HIMLEN SÄNKER. DE ÖMT SIG SLUTA OM FROSTIG TUVA, OM FRÖN SOM BIDA - AV SOL ATT VÄCKAS. Ur Iaholmsskalden Theo I dbergs " . dikt VINTER (1931), ' | fore kunde. inte. begripa, var hon hade' blivit av. Men den föl- jande sommaren återfanns hon bland ollorisvinen i skogen, «icke ensam utan omgiven av en hel flock trevliga smågri- sar! Men ' fall, liknande dessa två, voro dock inte .regel hos bönderna i den gamla . tiden, till all "lycka för svinägare, slaktare och svin. > IP på 1900-talet kom ett me- "ra humant slaktsätt till an- vändning i' stället för det ur- gamla. Man skaffade sig slakt-' masker, och med hjälp av des- sa bedövades djuren, innan man stack 'dem, och det var ett stort framsteg i "djurvän- lig riktning. =. 00000 Sedan svinet ”tagits”, väl- trades det i ”skållhoen”, och - "hett vatten slogs över det, fö borsten skulle släppa och svå- ” "len kunna rengöras, Därefter” fördes svinkroppen till porten, där den hissades upp med hjälp av en ställning, fastsatt i'en I tades och rengjordes ytterli- gare Samt styckades. Ett vik- tigt ögonblick kom, då istran blev uttagen och vägd på bes- manskroken. När svin slakta- som var bjälke. Den tvät- ' - till'ett kok, sattes ”pölsekitteln” ” på, och" man fyrade duktigt under dennaför att pölsorna skulle kunna bli färdigkokade'; så fort som möjligt. Detta sked-. de för barnens skull, ty dessa ville ej gärna gå till sängs, in- nan de fått smaka den nya pölsan. För dennas skull höllo de tåligt ut, även om det: skulle dröja med den ända till ”-elvatiden på kvällen, . : - Efter den första satsen pölsa påsattes en ny, om så behöv- des. Den röe, som blev över, "då alla fjälster' blivit fjelade, kramades - och" formades till avlånga ”lankor”, som -. också fingo koka i pölsckitteln, Små ister- eller- fläskbitar lades i dem, för att de skulle bliva : " saftiga, men de ansågos ändå som litet sämre mat än pölsor-. na oos : el "Det kunde dröja ända till 1-tiden på natten, innan pöl sekokningen ' var "över, Det är därför lätt att. förstå, huru an- .Ssträngande en slaktdag kunde vara för den arma bondhust- run — husmodern. a | ; Noa D å det en dag slaktats i én L gård, sade man på kvällen i de andra hemmen: ”Nu ska - , "slakten hemma under flera år gå med sådana "”smakebitar” a x RA ILL ILLALLALLL AAA RAR AA det malet till ”maltkvarnen”, r en liten handkvarn, som, man” '-- till Anna-Lena, Modigs Jakopa + själv fick draga, även den ge- : blevo.-varma. av arbetet,. men : z Ne (Forts.-å säd, 6) JULEN: BUDSKAP skall även: i år nå miljoner och - och ute i den stora världen.' Från predikostolar och Åter milj de stora skarorna lyssnare. — På vår bild -ser ni altarpartiet norska vänort. Denna bild får bli vår julhälsning till vännerna i de nordisk, altarringar går glädjens BALLAD oner människor här "hemma - ord ut tio — Laholms | a länderna; - i kyrkan i Biri
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.