+ , . ”Stand och ås” nn EE > LT:s JULLXSNING 1953 . | teckning av konstnär Åke Corshammar VHALLLLALA RANA da - tnellbystvaindsminne | LIK FEEL eaa h KVARNEN et hade varit bar de något av det vi tidigare pra- frost några rs vä i Det as fn tat om väckt minnen till liv hos jul och dagarna var Plötsligt såg han upp, Eldskön korta. ID! bimlen mörknat och onani snöflingor hade oroligt drivit ned be nyulten. Nu såg det u att i riktigt snöfall. Luften som suttit Innestä var ljummare och nästan disig. tvång kvarhållet? Kanske var Ena 3 kväll satt vi några stycken det fel Kanske var det bara OS E 1 bodde — eldskenet som gjonle det & ensam I byn, i en liten stuga Såg han på oss och sade: om de gömde på något, något På småskoleseminarium i Östrå Karip an, torde utan överdrift bibelböckerna" från - Moseböc- . flesta. Hans kunnighet och in- : I kunna säga, att den främ- ste pionjären för skolväsendet i södra Halland var den mång- sidige och, lärde prosten Johan August. Berg .i Östra Karup och Skummeslöv. När beslutet om - allmän skolplikt. infördes .1842, återstod ett ocrhört ar- bete, . innan'' skolfrågan blev någorlunda " tillfredsställande , ordnad, Främst tack vare många prästers uppoffrande arbete fick skolväsendet i vårt land fram- gång; Det blev icke bara en... ordnad, skolplikt,, på papperet : utan även i verkligheten, .,., ; "' H ' - Nan stra » se Prosten Berg, som' själv var ; både teologie och filosofie dok- tor, tog det som sitt' kall att bredvid sin utmärkta prästgär- ning arbeta för skolväsendets . förverkligande. Han var kyrko- herde i Östra' Karup o. Skum- 'meslöv åren 1860—1902. Det , gällde här att ordna skolbygg- : nader och få lämpliga lärare; . så att skolväsendet kunde bli effektivt. Berg var skolinspek- tör, som på denna tid var en bisyssla. Överallt i södra Hal- land sökte han skapa ökat in- tresse "för 'skolornas utbygg- . nad. Många ' nya skolbyggna- der behövdes i bygderna, Ar- . betet för kyrkoherde Berg var > hårt, och många gånger var motståndet emot nya skolor nästan kompakt, - något som osman bl. a förstår av'Bergs + södra Halland. Efter M - Eftra 600 ,kronor uttalanden, Men han tröttnade icke. SN SS Småskolebarnen -undervisa- : des i regel i någon bondgård «eller i någon förhyrd lägenhet. , Detta förhållande kunde icke fortgå i längden. Man behövde fasta småskolor på olika. plat- ser ute i socknarna, ty små skolebarnen' kunde ' inte. gå allt för lång" väg till skolan. Därtill måste 'småskollärarin norna ha ordentliga bostäder. Gamla kvinnor och knektar, vilkas kunskap och "färdighet att. undervisa var :synnerligen bristfällig, voro ofta de första lärarna i 'småskolorna. Dessa gjorde säkert så gott de kunde, men goda lärare för småsko- lorna måste utbildas. "stort antal utbildade små- skollärarinnor: Hallands läns landsting beviljade 1865 red dni 'motioner 'av pri EL svan i Vallda och Hultstedt i "till läroan- stalter, där undervisning skul- le lämnas åt personer, som ville ägna sig åt lärarkallet i småskolan. Fyra sådana semi- narier kommo till stånd från 1866, två i norra' och två ?! | "tre år att . anle "sten F. G. Lev organisten Carl beslöt 1868 års landsting. ' det! skulle finnas blott ett seminarium att hållas omväXx” lande varannat år i norr rra Hal-” land och södra Halland. Läro- an behövde sålunda ett kursen utgjorde tre månader, I södra Hannad förlades semi- nariet till Östra Karup. Sista året seminariet hölls i Östra Karup var 1877.- Det yrkades då, att seminariet skulle för- "läggas till en stad. ' Från 1880 började seminariet. i Halmstad sin verksamhet..' 1883. flyttades ' > det till Varberg, men efter två -: år förlades det åter till Halm- stad..:. Se minariet i Östra Karup. Bland lärarna > var Berg, . som 'var föreståndare," Berg räknades som en framstående pedagog. teln ””Bibel-Handbok eller in- ledning till den heliga skrift.” Boken behandlar . de olika, [ej TH NME . - ee i , ma "2. > hem där. En del lektioner hölls M ånga duktiga småskollära-. rinnor utbildades vid se-: främst . prosten - seminariets” Han utgav en lärobok med ti- . ', användning kerna till Uppenbarelseboken. Man förvånar sig över 'den oerhört " goda . och "välskrivna framställningen, 'som trots att den är: snart 100 år gammal ändå ' kan, läsas med intresse, ' I boken finnes också kapitel om” Bibelns kronologi, Bibelns geografi m, m. Att boken blev uppskattad och .' fick . stor som ' lärobok i "kristendom för bl.a. semina rier förstår man därav att den -: sutgavs i icke mindre än. sju: upplagor och även : översattes "till. norska. Prosten Berg hade, förmågan ' att lägga ned heia sin . kraft och energi på det, som han tog som sin uppgift. De som ännu minnas honom ha: betecknat honom som en god förkunnare och lärare — en ' som :stod högt över de "de i privata hem i närheten | tresse för' skolväsendet fram- går också av hans tal, som han;> höll vid: skolavslutningar. , Flera sådana tal äro tryckta.- En lärare vid småskolesemi- nariet var” folkskolläraren O. M. Lilja. Han var en synner- ligen omtyckt lärare. Om ho- nom skriver prosten Berg: ”Då C. G. Gunnesson erhållit i ok- tober 1869 ' lärarplats i Göte- borg, fick han till efterträdäre' OO: M.s Lilja? Denne" hade . -”griundliga' kunskaper och säll- spord . undervisningsförmåga"”. En . annan ' lärare var pastor Söderström," 'som också lade ned stor möda för ait resul- tatet' vid seminariet' skulle bli det bästa möjliga. ' U "ndervisningen skedde i Öst- ra Karups gamla prästgård, som ännu finns kvar. Numera har man inrett ett församlings- också ' i folkskolebyggnaden i Östra Karup, där folkskollära- 're Lilja hade sin tjänst. Ele- verna bodde på olika platser i kyrkbyn. De var inackordera- av "prästgården. ' Om "några bodde 'i själva prästgården känner jag inte till. ' Elevantalet kunde inte vara "särskilt stort, men desto bätt- re blev undervisningen. Bland eleverna var en flicka, som "hette Lovisa Danielsson. För henne har Hilmer Svänsson . (en av Laholms Tidnings med-' ' arbetare). gått i skola och han berättar, att hon var en myc- ket duktig lärarinna. Under- visni vid jet va- rade 13 veckor. : Av "ett. bevarat, betyg från seminariet i Östra Karup kan man se, vilka ämnen, som fö- rel no på Cecilia Nilsdotter från Hasslöt församling var en av eleverna vid landstingets seminarium för småskolelärare i Östra Karup. Fröken Cecilias betyg, | | som! är utfärdat av prosten Berg och magister Lilja den 29 ra september 1873, finns bevarat — det är den handlingen, ni "ser på denna bild. Cecilia var tydligen en riktigt duktig elev. Hon blev godkänd över hela linjen, "och i vissa ämnen kom ho: godkänd”. Så gudrun "” SN 1 n upp till det fina vitsordet ”Med beröm . bland annat i innanläsning och geogral. 55Rx TAI innanläsning, rättstavning, ka- - tekes, Biblisk historia; skriv-" , . lång tid. ning, räkning, varje ämne gavs ett betyg i själva ämnét' och ett i ”sättet att däruti meddela undervis- ning”. : Men förstår därav, att det lades stor vikt vid de bli- vande Järarinnornas förmåga - att undervisa barnen. Natur- ligtvis fick seminarieeleverna öva sig i att undervisa, och då hade man lektioner med ele- ver från kyrkbyn. I betyget ”. upptas också pedagogik och metodik- - samt ”förmåga att sköta en skola”. . Det kan till slut nämnas, att doktor Berg i Östra Karup så småningom fick mycket beröm för sitt nit och arbete för skol- . väsendet. Motståndet” kunde nämligen vara hårt, ty man tyckte först att det var gan- ska onödigt med folkskolor, där barnen skulle tillbringa så BROR JANSSON -ägde, Dä "tyckt-av byborna. Så länge han” " hade man inga bekymmer. . hemma, att ingen kunde sticka ' bekymmer. - h t. Det var geografi. För . längst upp invid skogen i väs- = — Ni har väl hö ter. Från början hade stugan Olof? hört talas om varit ett uthus, ett skjul, som Någon av oss sva han själv bättrat på tills det hade vi fjort det, men att då blev beboligt. förelåg så många versioner av Nu hade han det riktigt triv. dem händelse som Emanucl syf- samt där. Rummen var väl om- = : bonade, och elektriskt ljus ha- de han fått. Fast det elektriska ÅV gillade han inget vidare. Han ” ” a ae stack i ögonen och att det blev så dyrt. Så för det SV mesta var det släckt hos Ema- EN MARTINSON nuel. I stället hade han låtit mura en öppen spis. Framför : : denna brukade han sitta om tade på, att ingen visste något kvällarna och röra i glödhögen. stämt. | M Emanuel rökte pipa, en stor = Vi bad honom berätta histo- böjd sjöskumspipa med tjockt rien igen. Allt låg så långt till- skaft. baka I tiden, att det för OS8, Då Emanuel satt framför den SOM Var unga, bara var en hi- öppna spisen syntes det på långt — Storia som man berättade för håll. Då steg en vit rökslinga att tiden skulle gå, Kanske E- ur skorstenen och ringlade sig Manuel visste något mern? så sakta mot himlen, . Kanske visste han sanningen, .. Sådana kvällar, då det rök ur + t— Olof, fortsatte Emanuel, Emanuels skorsten, brukade vi sade man var av tattareslikt, titta in till honom. Då blev han Men visste ju inget bestimt glad och bjöd ur en liten fick Utan bara trodde det, Bybön- plunta, som han hade förvarad derna hade fått en egendoml'y under huvudkudden. Denna inställning till Olof. Veterligen plunta och" den slitna plånbo- Hade han aldrig gjort dem nå- ken var. ärdefullaste han '89Å Han var en fridens men, rvarade han dem Som levde på:sin lilla gård med på detta sättet. "> vr "hustru och tre mingeråriga TA barn. Men det var kaaske för sitt ursprungs skull, som man stämplade honem, ' Kanske var det också för on annan sak som man önskete Ingen visste så mycket om Emanuel. Från något obestämt hade han kommit till byn. Folk sade att han varit luffare och att han varit i Amerika. Andra bor påstod helt andra saker, '. . a honom från. byn, Det året Allt. nog. Den lille: mannen Ener Pöndorma buda fat med de vänliga ögonen var om- dord samlad runt gårdarna, In orkade' hade han hjälgt bybön=.L.8”"., behöv '. färdas. lån; ta hade han fått mat-och betal-' sträckor för att nå sina slkif- derna med dagsverken: För det- ten. Utom Olof. Hans gård låg ta hade han fåit mat och betals SOM en Ö ! deran?ras skifton. ning efter en taxa, som han: MEn hans äkrar Jäg lagt från själv bestämt. Pengar låg inte gården. Därför var han tvung- för Emannvel. Han tycktes vara en att la sig, fram över de nöjd med bara att få vara i byn. - andras ägor var gång han Han hade gjort sitt, brukade skulle till sina egna- Man kade han säga. Han hade gjort vad 2nsatt honom för detta. menat han blivit åsatt att göra. Och att han borde sälja sin jord till så fick man bara bekymmer av grannarna och flytta frår. byn, pengar. Hade man inga pengar, Men Olof hade styvnackat hål- lit på sitt oca till och med framsagt alt 'skiltningen var” orättvis och följd av en gam- mangaddning mot honom, Det- ta hade retat de andra ännu mera. Hans ställning i byn var inte avundsvärd, Men har. lev= de på sin gård och brukade sin: jord i förvissning om att. rättvisan en dag skulle komma till byn. Efter detta levde Emanuel, Och vi som kände honom nöjde oss härmed. Vi hade aldrig gjort. oss några överflödiga frågeställ- ningar om Emanuel. I ” u satt vi som sagt hemma 4508 honom några stycken. Egentligen var.det syndigt att sitta och inget göra så här strax . före jul. Men kvinnfolken hade . F > stökat till det så obarmligt där De julen som det fruktars hustru sitt fjärde barn... Olof hade dubbel arbetsbörda. Han var tvungen att sköta både gården och barnen eftersom hustrun var klen och måste och dit om Vara ytterst försiktig. Visserli- "gen var äldsta dottern Gertrud in näsan. Därför var det lug- nast att rymma fältet och ta in hos Emanuel. Hos honom var det ingen brådska och inga jul- , s - Vi resonerade hit FR öjli je bju- tm rnacr ur sin plunta. nic år och van vid arbete, men Det var varmt i det lilla rum- det behövdes en fast hand met och berättarstämningen låg kring alltsammans i alla fall i luften. Emanuel satt framför. — Nu vär det några dagar före den öppna. spisen. Han sög. jul På den tiden fanns det en långa, djupa bloss ur pipan och. kvarn i bäcken som rinner rörde ibland om med en käpp i från Spångsjön. Kvarnen ägdes glödhögen i spisen. Hans tan-". av bönderna och de fick själva kar var långt borta. Kanske ha- -. mala allteftersom de behövde. värda hände väntade Olofs . På en Lien våg från Hb ; ve såden till kvarnen. Gol be Be gjort så dagen irnaa han gick till kvarnen for att mala. Pet Var Bamtna slagg väder mom rt Några höktgrader och anan hongde I luften, Olof gåck tidigt På marganen sedan han först skött om tjus fen oh gett barnen förhålla ningsorder om vad som skulle uträttax Fast de var små fick de dock hjälpa vill med lite av varje, Nu ville han ha akott om så mycket som möjligt for att sedan kunna få någorlunda ro över julhelgen, Han går samma väg sora han förut kört säden, Då han kom, mer fram tiil damrien ovanför kvarnen ser han ett vattne; in= te är så högt acm det ourde vara Kanske år dår någon och maler I kvarnen redan? Men Olof kan inte bura något då han stannar till och lyssnar, Dagen tnan — då han varit där mod sd — hade Scnanter 1 Böjshult också varit 4 kvar. nen med nåKra säckar, Ian och Olof hade pratut en stund innan de skildes, Snan2ep has de sagt, att han skulle mala sin räd renare sainma dr, sö= dan han varlt hemma med stu- tarna Olof går fram tl den gamla kvaroen, Stax Intill) mellan hvarshöset och dammen fanns en dammlucka, som mir öpp= nade få man skulle mala. Det är här vid denna Jucka Olof gör sin hemska upptäckt, Fastkilad under luckan Niger en gestalt till synes livlia. Då . luckan på grund av detta inte kan konima I bottenlisge, vinner vattnet ut och det var dotta som, åstadkom demmens låga s vattenstånd. : ve lof går fram tlll gostalten, Och då han böjer sig över valtenriianan ser ban rakt ner I Snanders cön ansikte, Olof stel av usa. Vilka 1g står hen där och vet Inte vad han skall göra Men då far en In: .Bivelse över honom och Fan gör det han aldrig bort pira Han drar upp Juckan och flvte tar, den dödo, Försiktigt släpar han bort Scnanders döca kropp och lägger den på några bris der. Invid kvarnen. Fortforan= de . vet Olof slg Ingen råd. Skulle han gå till Böjshult och buda eller vad ör lämpligt? - Kanske var det bäst ntt mala först och sedan gå. Det kan ju komma någon mer som ville mala. Före Jul var kvarnen all- s tid Igång, Olof bestämmer slg för alt mala först, Hun drar upp dammluckan för fullt och slår till vattenhjutet. Med ett dovt mullrande går kvarnen igång Så går han In I det gom, la huset. Där står hans ecna säckar på samma plats som han ställde dem dagen innan, och invid . dörren står Scnanders säckar. I dem finns nu mjöl Senander hade alltså malt för= digt innan... - Olof känner sig olustig då han går där inne 1 kvarnen. Kastar kan ett öga ut genom det lilla fönstret kan han se den döde uppe på bräderna. Borde han ändå inte gå och buda någon? Men det är lång väg till folk och sedan kanske någon annan skall mala. Plötsligt väller det fram frå; gor inom honom. Hur hade Se- nander förolyckats? Hur hade (Forts. fr, sid. 6) osm SR RIKS REER AA H
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.