TI >. Skansen i Lagan - nog « " för LE tilländalupen, Äret hade. . hunnit till medio + : terhber. En ny skoltermi örren. . Tidigare har ja -berättat om; hur tanken på att: mitt. hem låg på en ö — in stod . roat mig; Denna s ibland | stört glädjen. Det "skulle. bli höst och :skolgång.” Då' skulle man för: första. gången ' få "en manlig lärare, Det IB. ganska ' . Oroväckande, : . Och' hu var dagen inne; Det var väl vid mors sida jag för- sta gången traskade iväg till ”Beijers skola”. i Laholm, så- som. det" allmänt vedertagna” namnet lydde. Vägen dit vär : ' ganska lång: Uppför skansen- backarna, ..ut ' på landsvägen, ' förbi kvarnen, Sedan raka vä- 'ommar hade ” gen förbi slaktare Ulins och . "Docks garveri, vidare "uppför ” Bagarliden, snett över torget - och sist in i” Per Karls strä- te”, som det alltid hette bland. ” -0ss skolbarn. Och där, vid slu- > tet. av gatan, låg skolan... Den var väl mest mörk och ful, men det. tänkte man inte så mycket på. Man kom. genom ” vo oen förstuga in i vad man' den gången tyckte . vara en vid- | sträckt sal. Och , där. satt nu > läraren, -herr - Beijer, på sin kateder. Blek och allvarlig med "> kal hjässa, iklädd någon: ljus kostym - - som bara” ibland omväxlade med en dito mörk- blå — var han. för: en liksom bara ett stort frågetecken. Man blev i anvisad en plats längst fram mittemot katedein.. Hu,. så hemskt! Men här tror jag, att jag för egen del glömde bort I en en stund för att ta migen titt på de nva kam- raterna. Konstig skola, där man satt tre i varje bänk. I de. skånska skolorna hade. vi all-.. tid, blott. suttit, två...I. alla fall ; gillade "jag närmaste sidokam-- raten, en pratsam liten tös med en : lång,. tjock hårfläta.- Känslan av gillande höll i i sig. . Den håller. ännu i skrivande stund. — Nummer tre i bän- . ken var jag bestämt. orättvis "+ emot.-Dels kunde man ju inte t - var något mycket finare. viska med "henne och: dels tyckte jag, att det räckte 'med oss andra två. > = äraren började visst med att spörja oss om föregåen- de. skolgång. Flera av barnen åtminstone av flickorna — + förklarade, att de gått i skola ” hos ”Moster”. Det lät märk- - värdigt. Själv hade jag gått i skola i Gislöv utanför Trelle< borg och sedan på en plats i Nordvästra Skåne” och jag tror, att' jag nöjaktigt kunde redogöra för detta. Men alltid efteråt hade jag en känsla av, att det där med ”Moster” nog: Så började vi komma igång. "Skoldagen begynte alltid med. ' bön och psalnsång. Som herr Beijer inte själv ägde sångens ” gåva måste en av flickorna i högsta klassen vara försånga- - e... På grund härav kunde psalmerna inte varieras, myc- ket. Därför tycker jag nu, att varje skoldag. började med. - ”Ljus av ljus, o, morgonstjär- na” och att alla skoldagar slu- -tade med ”Låt vår lampas ol : ja brinna”, vilka båda sjöngos med samma melodi, Men kan- ske växlade vi såväl psalm som - melodi ibland, Första lektions- , timman hade vi. alltid kristen- > dom med katekes ena dagen ” och biblisk historia den nästa. ' "Enär läraren hade två /års- klasser att undervisa samti- ; digt och då det ' gällde att. få fram den övre klassen så myc- ket som möjligt, gå blev det för vårt. vidkommande mest att sitta stilla och lyssna oc att vid slutet av timman sa upp utanläxan, Så småningo hade” vi i alla fall inhämtat ! 'Gudg tio bud och de ha' suttit fast genom åren. i : Skolan var helt säkert myc ket torftig; utrustad ifråga om undervisningsmateriel 0 jag kan aldrig erinra mig nå | gra : bibelplanscher. . Som må- blevo morgnar= n. lång, glad « sommar ' var , av sep- ' — hade o-.. em annan tanke läsa . salen, från vilken skolgårdens stora trädkronor. stulo det me- sta ljuset, var. vid den tidiga timmen, helt mörk, endast upp- lyst av en knastrande brasa' i. kakelugnen.. Allt. efter. som vi anlände, troppade vi:in.i-våra bänkar, slogo . upp.dläxan och, satte. i att läsa med Ijudliga ” i stämmor. . RE EA or " ur stod lärare Beijer ut?” Och. hur kunde 'den "blida, "goda fru Beijer alltid visa upp ett så vänligt ansikte? Ty det” fanns eh ' dörr från . skolsalen . direkt in i lärarfamiljens var-- dagsrum. På' andra sidan skol- salen ledde: någon 'dörr. till .de övriga. rummen, Ja, hur kun- «de de stå ut smed allt detta år: Men läraren höll ut träget "och troget med nit: och skick- lighet, «20 et: r Vi räknade. Ja visst, Etter : Larsson och "Lundahl, första 2 vs : eve häftet, som bestämt inte hade något slut. Vi hade naturkun- nighet och bäst minns jag läx- an om” simfåglarna, som jag alls inte kände mig säker på, ' Det knep också, när jag skulle räkna upp alla gässen, varför läraren till sist lite otåligt för- . + Av. Signe Gometz' jag. aldrig: deltog i något dy- :likt, kan jag inte beskriva det.. Om vi aldrig ' hade något, roligt?! Ack io, egentligen" : alltsammans - "roligt. ” Och I rasterna voro fyllda . av lek; och :ras. och: toffelskrammel mot kullerstenarna på skol ; gården : och 'gatan utanför. I " soliga dagar spelades det kniv — en. lek, ' som ' visst: numera är försvunnen — mot någon ” grässlänt. Eller lektes det boll . med skinnbollar eller med så- dana som" vi själva” sytt av "ullgarn, Och visst försökte - väl - läraren också muntra upp sitt "auditorium. Vi minnas nog än, »hur det .var, när läraren ur en av katederlådorna” tog upp. en tjock” bok,” "Nordiska hjäl- , «tesagor”,. Då blev det andlöst stilla. Allt blev/'så stort och :. 7 buller .dag' efter dag, år efter ' sagolikt och' vi kände riktigt, - att den snöiga Nord var vårt. fädernesland, Någon gång blev det avbrott i' skolarbetet, "En | "eftermiddag skulle 'det. hållas Y När: väderleken "blev varmare, ställdes: vi upp på led till gym” nastik ute på. kullerstenarna.'; ”Takt —- tu” traskade vi iväg" till lärarens kommando —; ' Så. blev det examen: Den i ä nu är det bundaleskolan som håller illa i denna bygga . klarade, att jag "själv var en liten gås. Usch, vad det hettade i kinderna. : I geografi höll vi: oss hemma i Sverige, vars blindkarta hängde som ett dys- tert spöke på en av salens väggar. Den var inte rolig - just, men landskapen och äl- >: varna och städerna satte sig förunderligt fast med dess till-. hjälp. Skrivningen vore värd ett särskilt kapitel. Hur kun- de egentligen lärare Beijer nå .: ett så gott resultat i den mör- ka, trånga salen, där skolbän- karna voro minst sagt obekvä- ma . enligt . nutida begrepp. Han gick hela timmarna: från ' bänk till bänk och skrev före, med sin ovanligt vårdade hand- stil och i skrivämnena krävde . han mycket, såväl då det gäll- de att skriva rätt som att skri- "va väl, : Till sångtimmärna” fick man "förflytta sig. till annan skola, - iväg med -hela : Då bar det klassen, Det. gick i flygande fläng genom ”Pettersa Johan=">, nas sträte” och sedan Gamle- bygatan fram och, Kellgrens "skola där, Det fanns massor av stora pojkar och flickor förut och'så blev man instoppad mellan ' ett. par av dessa. Så fick man sitfa där och lyssna till deras sång, Jag >” minns bara ”Storm och böljor "tystna re'n”. och ”Klang, "min vackra bjällra”; i Men. teck-- "; nade någon timma 'i veckan, I första klassen skedde :det'i ”punktrade” böcker, där man med raka streck mellan punk- terna åstadkofm något slags till Hästtorget tv inte grå, Ty då står dörren på "0 vid gavel. Hela salen ”prunkar av sommarens alla blommor. Det jär kransar och buketter vart man ser. Jasminerna domi-' nerade. Och så ha jasminerna - I ” : "vw oo» senare stodo vi små och frus- ' HERR BEIJER kallades” han rält » och slätt — en ”rätt lärare”, , Speciella ”examensdoften.. Mor "var där kommit att. för' mig bi den och alla andras för- " äldrar. Läraren i'fin:Kostym «—- - såg gladare ut än till vardags "och jag tror; att examen gick ' bra. Sist skulle ens 'mor gå fram och tacka. läraren. Och: 7 kanske . beror 'det, till én 'del på de erkännsamma ord, mor alltid efteråt yttrade om lära- ': re och skola, att Järare Beijer ” . alltid för min (erinring fram- stått 'såsom-en'” DÅ e tvenne skolåren hös Jära!. re Beijer voro gångna. Mot: "slutet: hade "man väl vibland " Kellgrens skola. Men vi kom- ,mo aldrig att ha'honom som "lärare. När. min. -klass gjorde sin : entré, hade: han ” avflyttat och en ny lärare, Gottfrid Ce- ; dergren, hade. kommit | på hans : "så " tystlåtna,' att. det” väckte plats, "Här : var skolsalen? stor ung. .och. rank, ljuslagd "mar, Han tog oss- visst med storm, rän vi voro bergfast övertyga-' de om, att, en -så'n lärare: som vår. fanns' inte.s Men säg mig” > jade gå rykten. om, att, famil- ' jen inte riktigt trivdes, att de ångrade, att de. flyttat till La- . holm från . Göteborgstrakten, "undrat, : hur det skulle bli ilsa . ”fastlansgille”, men eftersom , och ljus och: läraren: en helt ' : var” den' nye "läraren?! -' "ty. det drog inte länge om, för- . : den fröjd, som varar.:Det. bör-" där de bott förut. Ryktet viså- » 1 : båda: fötterna. : .magisterns stämma hördes i SÅ stod: nu en man, som var lytt. Och: denne någon var vår nye lärare, Jag .: hade en. bror” med i klassen: ' Vid hemkomsten voro vi båda "mors uppmärksamhet, - "Nå, hur « vad ni. voro, orättvisa! Vi nade upp allt möjligt negativt. Och till. sist nämnde. vi: hans 74 lyte. Mor blev. bekymrad: Av : omsorg om sin bråkiga barn- :' . skåra; yttrade hon något.'om, att' vi nog skulle behövt ; en fullt frisk lärare. Detta utta-' . lande kom mor att bittert ång-” ra. Ofta återkom hon till äm-. net; ty hon hade mycket snart ' : kommit att' förstå, de..sig vara'sant och när. vi." ovanligt duglig lärarkraft som.. : skulle "hålla :julferie, meddela-: ;- de. läraren, att. vi. efter jul . : ”- skulle. få. en" ny lärare, Det.z snabbt?" Hur gick. han "tillvä- .. «var ett, förfärligt: slag och det ' som 'nu hände är nog gnie N vanligt i skölsamrnanhang. Vi började gråta och när vår un ge .lärare' gick - runt ' till bä karna för att trycka våra hän der . till avsked, . na,' med , tårarna ”droppande uppe . vid ' järnvägsstationen ” get. :sedan ." snabbt; ilade' bort . med .den. avhållne läraren, så tyckte ; vi nog, att. -levnaden inte var värd så värst mycket. möta den ”nye”. ' Om" honom [Eg inte om att veta' något... minns jag, hur: skolsalen ted-' de sig. den' där morgonen. En: dödstysta. Luften kändes ky . lig och rå och starkt bemängd med: rök från : järnkaminen.' Framme, i katedern satt” en till : synes', högvuxen.” man.' Åldern ” kunde ' vi inte" bedöma. Här : blev det "ingen : ögonblicklig - "kontakt. Vi ville helt enkelt inte tycke: om honom.” pö 'N fär klassen. blivit.s sfulltalig! Nä reste han sig upp: — -Det ' har gått mer än ett halvt se- kel Sedan dess och ofta. under - åren har jag" "tackat Gud för » att, jag, fick ha E. G. Svenberg "så hetle han — som lärare i de tidiga åren. Men det ha- "de varit - barmmhärtigare: både . + mbt honom och mot oss; om någon hade: lagt detta första. sammanträffande = lite. « tillrätta. Ty därframme ” vid .. | i början och kallade det 7 så : snyftades nedför kinderna 'i'. snöslasket . för att.vinka farväl När tå-” . Etter jul skulle vi så gå att . I ” visste' vi intet, Och"vi brydde” . "Han ar dömd i. förväg, Ännu .. . del av' klassen satt bänkad — ” bättre >: + "kom på dagligt besök, som lä . raren "fått hand om hennes bärn. : . Hur' kunde allt förändras! så ga? Som. den .borne: pedagog. : "han. var gick han visst "från = det: synliga. till' det osynliga! ren” "själv: föreläste. Nu. när jag :. dess timmar, : Det: blev: bättre. städning : och" a ding Det fick. ej finnas rök: ; i'Iokalen; Man: fick inte uppe-”' : - hålla sig i klassrummet under: BEIJERSKA SKÖLAN laholmsk lrdomsanstalt; som mån, klassrumm. vilken ' I enda I ti älle, "då "läraren be- ” hövde ta "till en skarpare ton. ; Det blev helt enkelt roligt att .bästa.' På rasterna. var. Häst- ' .. torget-härlig lekplats, antingen » det gällde ”engelska fängelse” . eller. någon 'av - våra otaliga ».bollekar.. Varje dag hände nå- got nytt i skolan,. Så vackra sånger vi sjöngol Ett år inne- . höll jultidningen. ”Midnatt rå- . der,. det är "tyst i husen”, Vi fingo sjunga den och: likaså, | ”Spatvens : : vintervjsa”, ." En , gång 1 ' veckan hade vi" vad + som numera kallas ”rolig tim-' "; Då lästes lyrik eller 'pro- : astycken " av oss "elever; ; Min , "bror; var. den förste, som fick" "läsa, vers. . Det/ "blev- 'om : den tappre: löjtnant Zidén i Fän-7/ rik -' Ståls: sägner. Och: sedan . ngo vi pröva på lite var, Tim. män" ”utfylldes ”. med : en bok, ”Vackra Svarten”, 'som lära- . skriver ' detta” skulle: jag vilja ' gå tillbaka för: att ' tacka.; Vad” skoldag var!: Det är sannerli- ara duktig: och göra sitt allra «. ' vi trivdes Och så. rik: varje ga minns. Det är längesedan nu skol" 7 fölkskoleundervisningen kräver andra lokaler. ayförtiden, : vi skolbarn bildade häck med + 'små flaggor i händerna. Men det får bli en annan historia. - Vid den tiden hade man all- mänt femdagarsvecka i sko- lorna. Lördagen var anslagen : till slöjd." Då samlades vi flic- kor nere i småskolan vid slutet av Östertullsgatan > dels. hos - lärårinnan Eva Karlsson och , dels hos fröken Emelie 'Lund- gren.. Vem som: bestämde var . man skulle gå, vet jag ej. Tro- ' ligen . följde" man bara med flocken och så satt jag plöts- ligt i fröken Lundgrens klass. Hur. väl jag minns den pryd-- liga lillä damen. Och den sto- ra flocken. av « flickor,. som - "trängdes kring hennes kateder. En fråga tränger sig fram på nytt: Tur ,.stod hon ut? Och hur kunde hon få andrum att lära någon . något? Själv har jag inga märkvärdigheter på .”kistbottnen som minne > av . Men .jag.. har haft med mig ' ut. i -livet. det som varit av större värde, Ty hir,; små, 'småv styng "skulle ' 4 man "inte; syts Och hur. fint rasterna... Efter. en "weekend gen inte; oviktigt, vad man fyl- » skulle, man inte börja en söm ro voro 'pulpeterna, som”tidigare -.. mest. liknat .huggkubbar,; slä hyvlade > och 7 blankfernissad: "Det "blev. petnoga: med artig het och hyfsning. Kom någon. ; in: $. skolrummet "under: pågå '. ende lektion, . skulle - vii hälsa medelst uppresning.; Det" gäll- de:» såväl ". brevbäraren, som den. "Visst knotade' vi lite Iyst” " tighet”;' Men - "småningom vör "jade. vi trivas. i Vår skola hö ju på att bli en fin skola. Det s utsågs 'ördningsmän. Vi. fingo AX. lära många: nya psalmer.: En . dag meddelade läraren, att nu skulle :;'; j ordningsmannen. "få välja psälm för. morgonandak-:: : ten, Vidare” skulle ; han”, stå "bredvid : katedern . och -: svara " för någon :del: av morgonbö- ; nen. Så högtidligt. allt blev! Det hände ' väl, att. det ibland .;' blev julpsalmer vid påsk och tvärtom, men' lär det överallt,. Och "någon .'dag ” hållas, ' Det blev 'i- alla fall + vars och ens'hjärtepsalm. som > sjöngs. Ett' så. fint. samarbets det . blev! De : geometriska fi '"gurerna. för teckningen ställ- . des undan, Kanske någon: än- nu erinrar sig, hur 'glädjefyllt . > det 'var, att få 'teckna efter bladen i ”Den lilla ritkonstnä= ren”: eller efter andra ting på riktigt vitt ritpappér., Ny un- -dervisningsmaterial . '. anlände. .Det kom kartor och planscher "och. grejor för fysikundervis-" : ningen.” "Blommorna hälsade vi på ute 'i -hagarna och "lärde känna: deras :namn och bygg- nad, ' Kristendomen. var ingen torr .utanläxa längre." En daz ' måste vi berätta för mor, att vi. lärt en vers, om vilken läs : "raren sagt, att vi aldrig skulle, glömma, den. Så läste. Mi den: ”Den: som världen: ”välje och sin "Herre säljer, ww: han en gång håda mister" då hans hjärta brister” . å "Mor | . började - satt tyst . en stund. Så hon ; med allvarlig stämma tala med oss om, hur- -' . dan - god och värdefull" lärare vi fått och hur viktigt det. var; "att. vi lyssnade till: honom, Vart hade ' vår negativa in- ' ställning tagit vägen? Den ba- ra blev. borta,' försvann i det' ljusa, . goda - samarbete, «rådde varje dag. togs n' lät öss > som” | ickommo då aldrig disci””. -ler barns: sinnen med. Jag vil le tacka" vår eraturens. och" särskilt: lyrj ”kens ;' skönhetsvärld ' så ti igt : blev. öppnad för oss. kt,' att Laholm, fått i ännu en : "rätt lärare. i. utfärder. till Såghuslund ler Mellbystrand, ”dit vi" fick ta :oss "fram till” fots. Eller "om: stora, : dag, :konung. ' "lärare för. att-lit>- Vi: hade '. förlängesedan: upp-: Jag skulle vi kunnat berätta - I [besökte Täbolm och "och hur” osynligt. skulle man inte avsluta? den!". Vad fröken - vårdade: sig om” alla” de små . detaljer, varav fin slöjd egent- ligen: består. Jag 'är viss om, | "att "undervisningen -hos fröken Karlsson.” hade samma ' höga " standard, —5 000 : Fingo de: alla. någonsin tack . 7 eller beröm? Jag vet det ej.' Men, ack, de voro ”allebamman, i var. och en 'i sin stad; mycket | rätta Järare. - v "KVÄLLEN ÄR VÅR -. "— SKYMNINGEN GÅR TYST RUNT VÅRT HUS, . HIMMELENS LJUS TÄNDS ETT OCH ETT. | TROR DU SOM JAG" NATTEN OCH DAG . ' MÖTS SOM VI NYSS. — VARMT I EN KYSS: Teckning "av . när”, professor Stig - Blomberg. 'Laholms konst- i ” "VANDRAR. HAN TYST .. SEDAN HAN KYSST : I DAGEN PA KIND: AFTONENS VIND . . "MÖRKRET FÖR 'MED I SQVER. DU VARM SNART: PÅ .MIN ARM - TRYGG OCH FÖRNÖJD. STJÄRNHIMLENS HÖJD 0 reor LJ LIE naderna Kinga, årder, I övre klassen fick man a > fi ske, plinbrott? Nej, tänk jag kan i T? | VAKAR. MED: MIG > so na allt gråare, tills det Nemi Ha ”; nperliga geometriska "MAGISTER SVENNBERG — duka Falmer där bn kat. stå dä -inté, -komma. ihåg. mer-än. ett. TROR DU-PÅ.DE | SK «jul knappast var dager, då kol- in ren VÅ a tig lärare, avhållen av. sina: elever, ' vörlige "lärare, brukat. stå, . sa or | | nådde. fram till skolan, Skola. Hgu | NN - Vv ok VN Vl ae | | s « ” , H / wax EEE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.