Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
na, Där var bäcken som sor- lade ' mellan porssnåren, som ” luktade starkt om kvällarna och där trollsländorna flög på sina blåglänsande vingar. Här lekte vi och högsommar- ' dagarna gick och Augusti kom - vackra "och goda, det hare vi med sina kyliga kvällar, ' I skogen lekte vi ibland, men bara om dagarna. När skym- ningen kom vågade vi inte va- ra där, då var skogen farlig, då 'var vi rädda för den. Där var så mycket i skogen som fick liv om kvällarna, det hade de” äldre talat om för oss och vi viskade, om skogssnuvan som förvände synen och om "gasten som skrattade och skrek när han kramade en människa. . På landsvägen var det lju- : sast om kvällarna, där kom . skymningen inte så fort och där stod vil och, såg ut över mossen, såg det-skira vita som, sakta' lyfte sig fär långt borta vd: kullens rand, Det var älv-" ornä? som: cteg upp till dans. Tygta, stod 'vi och såg deras långdans 'ringla ”melan kullar- nä?. .med 'slöjorna svepande i ' böljande rytm, För älvoran var vi "Inte rädda, Älvorna ev ju hört talas om. Älvorna vil'e vi se "på närmare | håll, men om vi' försölrte'vå närmare var de: alltid ”Uka långt borta. VS och vi kände att det kvlte om våra bara" armar och hen, då " sprang vi fram på gården för att leka en stund ifnan vi kal lades in för att sova. vo «På kvällen när det var tyst « brukade en storpadda komma fram " mellan - grundstenarna. " Hön var så stor och tjock och hon hoppade så lustiga lufsan- -de hopp. Vi satte oss på huk och såg på henne och hon såg på oss, med sina stela ögon. Men vi tyckte att det var ro- ligt att se henne hoppa och allt emellanåt petade någon av. "oss till henne med en pinne. : - Då hoppade hon och den som -hon hoppade emot skrek till ” och hoppade själv undan. . n kväll, satt en gammal kvinna på trappan och såg > vår lek med paddan. " frågade vi. "När skymningen. ränkte sg | Laholm - . kring oss med skrämda blic- kar för att se så att ingen trollpacka var i närheten och så gick vi närmare den gamla. ” — Hear I sett nån trollpacka? — Nä, men de finns di som har sett en, sa hon. -— " Tala . om ' de, hurn var hon? mä . — Sitt stilla, sa den gamla, så ska jag berätta för er. ' Vi satte oss tillrätta så nära " henne. vi kunde' och väntade i. andlös spänning 'på vad vi . skulle få höra. +" Den gamla satt tyst en stund, så började hon 'berätta.' ' .. Det var två unga människor som hade gift sig och tagit upp ett torp i obygden,. Deras ar- bete var hårt och deras arbets- dag var Jång, men var. dag, när de såg på vad de'hade gjort, kände de glädje och till- fredsställelse, NG En dag i rågskörden hade de arbetat från tidigt på morgo- nen till sena kvällen, "Mannen > hade huggit av rågen med sin en - De till den med halmstrået. Pad- dan gjorde ett litet hopp. Det tyckte hon såg lustigt ut, så hon petade till henne igen. Paddan gjorde åter ett litet hopp, men blev sedan sittande stilla framför henne, Kvinnan satt och 'såg på henne, Hon hade inte förut sett så noga på en padda och när paddan satt så stilla stack hon i rent tidsfördriv halmstrået under henne och knöt en vac- ker rosett på hennes rygg. Nu kom mannen och kvin- nan reste sig och tog det hon skulle bära, matknytet och : drickakruset, och så gick båda mot hemmet, Dagen hade varit arb Tr ” | — " LYT3 JULLISNISG fan De är . : JENS urk AV TOV takt hök a -—r , ? . ; Den underliga berättelsen ; ? | ERS TNA RER: , | 7 + + aa AJ g rr l WARE | I | ar É om paddan och bondhustrun ? ART PST 7 mem vas | ve $ Ds | i | ellan lungkullar, skogoch = +— Rör inte uno Len , $ paddan barn, sa = lie och kv EN var ne låg gården. Husen hon, en vet aldrig va de kan och bundit I kärvar NN vr SE var må och grå och åkerte- = va för nånting, arbetet färdigt och rågen stod Jr mia do fr em pödant ber sv De e ju en padda, i travar, men nu var det sena dd barn. vi ' : react nd det stora även- =— Jaja, men de finns så kvällen och skymningen kom yret att omma dit under mycke skrömt som kan för- r vinnan > 2a rmmarmånaderna. Där var vandla sej till vad som. helst, Dara kvin arbet a d " Flon I mycket som fyllde ut vår så de kan va nåt annat. gen och bon t - ila FA från morgon tll kväll — Vadå? Vadåförnåt? på åkerrenen + oda Ai Vila M M r var skogsbrynet med — De kan va en trollpacka. plockade erktse i sina (Dlommor och bär. Där En trollpacka! Där var or- Hon satt och Iekte med oh H Hall ol 2 dammiga. ringlande ' det inpå oss. Vi sneglade om- halmstrå, drog det mellan fing | kED i +. där väggroparna ä Å " M | var igenväxta med björnbärs- - : Vackert band. fe nn i ser d snår och höga vilda blommor Av satt en stor tjock dda del ! och dar blåbärsriset växte högt ” lan hennes fötter. Hon tittade upp på de uråldriga stengärde- Holger Bengtsson på paddan och så petade hon och efter kvällsmålet somnade båda hårt, sedan de hade lagt sig till ro. a « På natten vaknade kvinnan. Hon tyckte att någon stod vid "hennes bädd. Hon satte sig upp och när hon hade fått -sömnen ur ögonen såg hon att det var en liten underlig man eem stat där. Hon ville väcka sin make, som sov tungt och hårt bredvid tenne ren den lille mannen gev henne ett tecken att vara tyst. i . — Om du kommer med och hiälrer oss. så ska du bli be- lönad, sa han. + > oc Kvinnan kände sig inte rädd. Hon gick upp ur bädden oci + följde mannen ut genom :dör- Strax efter stod hon 1 en -: stor förunderlig sal, där väg- "garna blänkte av guld och . ädelstenar. I taket lyste det som av' tusen lysmaskar. = En tjock trollkvinna:' gick fram och tillbaka på golvet och vred sig som i: plågor. Hon hade ett tjockt halmrep knutet om livet. : — Du ska hjälpa min kvin- na, så att hon kan föda, sa mannen. Halmrepet . hindrar henne och det kan endast lösas av kristna' händer. '. Den unga kvinnan gick när- mare: trollkvinnan, men -ju närmare hon kom ju mindre såg hon av henne, men halm- repet såg hon som i ett ljus. Hon löste knuten och strax efter stod hon utanför sitt eget -har Laholms Tidnings Julläsning som ' både sputnikar och månraketer bland ” tecknare, som vill vara fully upp modern, - rat en teckning från de raketdrivna tomtarnas vä t 1 den vär! | För de yngsta sydhallänningarna. Idsdel är många av m " — över Afrika '— inte därför att de låtit bli att tvätta si . det flödande solljuset och den starka litet med den svarta kritan... Nu gä ” lägre skolåldrarna kan naturligtvis vara med a > färger på den här bilden. Skulle du sakna färgkri' att du önskar dig en liten kollektion i julklapp...» gg utan därför att värmen, Pojken på el — att ta har ni till och med sett — så snurrar det runt de. riktiga -gamla stjärnorna ute i rymden. Vår har till den här julen mycket riktigt kompone- rid. Som ni ser är de i full fart söder ut änniskorna svarta som ni vet Her det alltså för er småtting;: fram era tor — ja, Lycka till — var färgglada bara! (Forts. ir; föreg. sida) rökelse, ordinerade den kloka, och på den fjärde skulle han gå till en by som hette Fro- ared, och där skulle han fria till dottern på ett ställe där det stod ett stort kastanjeträd ”. mitt på gårdsplanen. Där bod- de en vätte i den kastanjen, sade Kitta, och där skulle han få ja för där hade förgörelsen ingen verkan. 1 Mor Johanna både det. Men på hemvägen und- rade hon mycket över vad det kunde vara för slags folk som bodde på det där stället med den stora kastanjen.. Johan Petter visste det han. + - — A, de är Pål Pellas Per- nilla! utbrast han. Hon är sys- . terdotter te Pipe-Kittan. Hi, ' . den vill jag inte ha! De kallar " henne Rivejärnet. : ” . — Men när Kitta har sagt det, invände modern. | : — Nej, Rivejärnet tar jag aldrig, förklarade Johan Pet- ter. Ska jag gifta mej så ska de vara med Allida, som tjän- te här i fjor somras. — Allida,. utbrast mor Jo- ' hanna, ä du rent rysk. En fat- tig piga so minte äger mer än hon går å står i Å ingenting ser hon ut : mr — Men hon ä snäll invän- | de Johan Petter. Å så vill hon ha mej. Å får jag inte henne så vill jag ingen ha. — Du ä då en redig envet- ' Det bestred inte Johan Pet- ter, och därför var det väl så. en liten färgläggni ätt. de bättre skall kunna tåla - efanten bör ni därför ge på, ar — ja även ni i de kritor och sätta käcka då är det väl riktigt lämpligt + hem, men halmstrået som hon hade knutet om paddan hade hon i sina händer. Sedan den dagen gick det de unga människorna väl i - händer. Deras kreatur trivdes och deras arbete på åkern gav god lön för mödan. Men - så länge kvinnan levde gjorde hoa aldrig det minsta KDa djur något för när. Co i f - + 4 oo ; NES Så 1 s 7) > + ER Ka | Dj. kl. 3 2. + : sp T | fa ? HUT Vik -- LAHOLMS TIDNINGS stor- priser I den här tävlingen. Jul= "med uppgiften, klipper nl ut Gammaldags kors kommer tillbaka vecka helgen är lång i år, och vi vill korsordet, förser det med namn naturligtvis hjälpa till med trevlig ”sysselsättning”. Därför presenterar vi här LT:s Jul- korsord — en storkorstiävling utanför ”det ordinarie pro- grammet”. Vi tycker att ni skall slå er ihop I fomlljen och lösa den här uppgiften nu 1 helgdagarna. När ni är klara efter vecka, varje gång med knepiga och kul bildflätor, Det är en bra bit över året vi ”kört” med storkorsen, och syd- hallänningarna har bara blivit piggare och piggare på att vara. med om de bokpriser, vi sätter upp. Det är en försvarlig sam- ling böcker, som gått ut som redak 1959, och skickar In det till LT:s kdrs”. bokpriser har vå lagt undan för do tre först öppnade rätta lösningarna. tlon före den 3 januari Märk kuvertet med "Jul ; Lycka till — tre fina + Å tackade ” och betalte för det goda rå- - Se VR fö Fa SÄVAR GÅR ÅG | v 2 yu AGN Ö Oo peng 2 — VER 101 GT z KA E) | I Zl Et. NAV 4: LG - GÅ v Z 2 blä I Va ALM N ÅA Fel Soo LJUD To Sd 233 OM L F T b: SSNBAIT Ar 7 TT Sj feb - YIT VY än Ge 1 JP PAR 1 ls SIP | , Barnerr har fått sitt eget bildkors .orsord, som genom sin svårighetsgrad behöver t Ördet ar väldigt populärt, må ni tro — vi får in stora bögar — Liksom till förra julen vill vi ge även 3 med och lösa bildkors. Därför får ni ert eget ”barn-bild-k bet Det är alls inte så svårt, ni kan säkert lösa det, om nå fa Färdiga med uppgiften, skall ni klippa ur bildkrysset o föra nings redaktion. Skriv ert namn på kösningen och märk KEN kryss”. Tre trevliga ungdomsböcker väntar som priser. här'i Laholms Tidnings Julläsning Som ni vet har Laholms TEPE : smed brevsvar varje vecka de yngsta synat nn som vå tid det till Laholms Tid- chansen att få vara presenterar bär. på er. När pi år me T med ”Parnens jful- med era tävlisgsbi- nt drag. som vi vill ha på redaktionen senast den 3 jan. 1953 —— - ———EOEON
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.