TY Bonaden är troli; gen: från 1841 21410, JAA av Per Svensson i Duvhult och tillhör kategorin ”Femsjöskolan”. Hans dukar med denna scensam- dret :har han utfört i olika variationer. Genom dessa och förvandli mansättning om bröll Allmogekonst so för proportioner och redan från (Forts, fr. föreg. sida.) Han hade 1 dopet fyra vittnen och gudmoder var arrandatorns på Sjöboholm, Nils Persson, hustru. Emellertid har en om- flyttning skett på så sätt, att familjen har kommit under sä-" teriet Oshult i St. Sjönhult där fadern vid ett tillfälligt besök I Fåglasång den 4 nov. 1754 dog 1 en åledr av 79 år. Efter några år hämtade sonen Sven sin ma- - ka Karin: Bengtsdotter från grannbyn Bögehatten, och vig- seln skedde 4 Hishults kyrka den 16 aug. 1758. Hon var sex år yngre än sin make. Efter ett och ett halvt års äktenskap föd- des den 8 jan. en son, som då han fem dagar därefter kristna- des, erhöll namnet Pär efter sin » farfar. Han bars till dopet I kyr- . kan åtföljd av gudmor och fyra dopvittnen, som garanterade hans kristliga uppfastran. 1SA dröjde det över två år och åter hade bonden Sven och hans hu- stru att rusta till dopkalas. Denna gång blev det en flicka, som föddes den 16 maj, och fick namn efter sin farmor Anna. , Hon blev senare hustru åt Peter Ågren I Hishult. Detta något om Per Svenssons släkt, där. det mest förekom små familjer, ' Per (Pär) Svensson hade sin uppväxt och ungdom i Stora - Sjöhult. Denna by 'var belägen söder om Smedjeån strax intill den bro, där: vägen leder mot -Krogshult 1 Våxtorps socken, (Stora :Sjöhults 'brukningsrätt upphörde; sedan kronan i slu-” tet på 1800-talet köpte säterier- naj. co ect : . : ".' Byn med sina fyra åboar var i regel ganska i .Mantalslängderna- ger - en -upps - — »-'lysning om, att Pers fader har aunderskrivit mantalslängder fle- ; ra gånger mellan '1750—65; där ' han även infört sitt: bomärke, - som är ett vågrätt streck med : två diagonala streck överst och nederst, Någon dräng synes han ' ” inte ha haft, men hans syster ' Bengta och dessutom en -piga ,. tillhörde hushållet. . Föräldrahemmet bestod av.14 mantal. . Djuren skulle om sommaren ut på bete, och vaktpojkens syssla ' slapp. Per lika litet. ifrån som andra i Sjönhult början varierade karaktärsdra- gen hos sina figurer. Snittet i klädedräkterna tyder på, att det är . välsituerade personer han målar. Han har varit påverkad av Nils Svensson i Gyltige, som hade samma stil på de korta. och länga rockarna och på kvin- nornas kjolar. Scm forskaren » Strömbom påvisar var Per i Sjönhult ganska avancerad 1 ti- ”diga år, ty vid 20 &rs ålder gjorde han en bonad på 90X399 . em, (Bild 2). Bonaden, som är något skadad, är indelad" i två bildrader med textbård överst och emellan hbårderna. Övre ra- den föreställer bl. a. Adam och Eva med överskriften ”frukten af kunskapens träd skolen I icke äta ty då skolen I döden ' . dö, 1 Mos. 2 Cap 2”, och ett dansande per, vid vilket man på ett hjärtformat fält kan läsa: ”Jag håller i deg min däka ha ha ha”. Till höger härom står en traktör vid en bröllopsmål-- tid, troligen är det bröllopet i Kana. Nedersta bildraden visar de ätta saligheterna i den ord- ning de förekomma i Matt. 5. .' Här finns också tempelbyggna- der, som dock är något slarvigt utförda. Han har: anbragt, sin faders bomärke som murankare på :tempelväggarna i bonaden. Tomrummen är wutfyllda med blommor, Bonaden inköptes av friherre "Lejonsköld—Ozxenstier- na i Ängelholm redan 1894. - Dessutom förfogar : Kulturen över en annan stympad bonad :-: av samme mästare. Den består av tre bitar, som varit uppklist- rade på -plankväggarna under tapeterna hos Johan Karlsson i son ”köpté den 1928 och överläm- nade den till Kulturen åtta år därefter. Denna bonad var av ” betydligt mindre format än den föregående, ca 75X108 cm, En, del av de. motiv som finns på den första återkommer här, sär- skilt de åtta salighetera. I stäl- let: för tempelbyggnaderna har han använt .sig av. Christian - Holtv änglafigurer i 'Hishults gamla kyrka och satt en' kar-:' tuzsoh "under med bildtext, En, betydande förbättring har skett redan i detta tidiga stadium må- .Jaren har haft ett fastare grepp ' pojkar i'socknen. Måhända har. om ' perspektivet 'och djupet. denna. tid ute i naturen med dess rikedom - av. blomster. och färger - givit den blivande må- -laren” en viss inspiration för kommande år och berikat hans fanfasi och skaparglädje, -som sedermera fick sinn utlösning i måleriet. Alltså kan det vara flera faktorer, som ha: medver-. kat till att Per blev en berömd bonadsmålare: > När han. som yngling följde med sina föräl- drar till sin hembygds kyrka, såg han alla dessa färgrika mål- ” ” ningar, som fanns där. Även . - Änglafigurerna är fulländade, - likaså ' Kristusgestalten, ':'Text- . ningen ger ett gott prov på de lediga penselsvepen. Denna iho- nad ger en -.belysande bild. av . vad Per'Svensson åstadkommit - som bonadsmålare. Det är nog inte överdrift att. kalla honom: för den. klassiske bonadskonst- nären i Knäredsskolan.. Hans senaste kompositioner är väl utförda, dekorativa alster. med . väl valda' färger, Per Svensson var "ingalunda någon” ensidig ARA Ke toppen av sin bonadskonst. m har försvunnit... ; ordning af den 27 Juni i 1720 : förelse med utslaget honom blif- Art. VI & 1 som påbjuder 3ne Gesällsår, innan Mäster Skap får - winnas, lämnar undantag häri- från, om andra wiktiga Skäl sig dertill förete dhen föreställde och Gesällen finnes dugelig och i sitt Handtwärk svars god; ' samt icke allenast en Målare, wid här warande bewist på en . £lik arbetare, är för staden och kringliggande negd högst nö- dig och oundgänglig, utan äf- wen then ifrågavarande Gesäll Pehr Sjönhult af Magistraten bliwit kännd och prowad såsom ganska erfaren och dugelig muti. konst och Professicn; thertill Målare Embetet i Göteborg för-" ut nämnda Betyg så mycket mindre är stridigt som ther un- der uprepande af goda och är-, bara upförande, innefattar ett särdeles förord. för honom ' till alla ' wederbörande uti . hwad Stad han sig häldst vill nedsät- ta, och uti hwad Målare Embhe- tet här åstundar antagen blif-' wa; så; och då härtill kommer att Herrar Stadens äldste för- klara sig mot Gesäll Sjönhults: Burskaps : ansökan ingenting hafwa att påminna samt jäm- wäl erkändt nödvändigheten för ' stade och orten af en nog länge . saknad i denna Profession, pröf- wad Magistraten, uppå desse skäl och med stöd af M. Cap. Handels Balken, tillbörligt och billigt bevilja meranämnde Maå- . ”lare — Gesäll Pehr 'Sjönhult, att här i staden på dess lärde konst och Profession som Borgare sig” få nedsättja, sedan han. wisat sig wid ett lagligt Embete förut ” wara till Mästare antagen där- till han sig genast äger anmåla-:. representativ. -.. Brånalt, Knäred. Harald .Nils-..; de Börandes han i öfrigt, innan Borgare Eden afläggas får, för sig ställa .twänne vederhäftiga Löftes män som dess bhorgare utskylder i Sex års tid, uti ge- mensam . Borgen träda, . samt derjämte till: Stadens Cazssa er- -lägga then wanliga afgiften. Efter hvilket att honom Behö-: rigt Burbref meddela skall; SS '- iHwad för. övrigt angår then af Sjönhult tillika" föredragne, . begäran om erhållande af twän- ne års frihet från Borgerliga ut-. . skylder; så, emedan Herrar Sta- dens äldste härtill för sin del samtyckt och ansett samma fri- hets år för Sjönhult, uti dess nu” förefinnas torftighet, ” nödiga till afböjande af wanmagt och - undergång för Sjönhults Bur 'Skap i the begynnelse, will Ma- | gistraten äfwen uppå slika skäl, .- samt i anseende till Målare Pro- fessionens wansklighet och stun- dom "saknade arbete "och för- "tjänst, till samma begäran bifall lämna.” i namnet på hans födelseby, fast amnet Sjönhults. stavsätt . är från första början lika med ' målare utan varierade både med ' i förekom :istället för j, som AS va meddelt.” - . Året därpå uttog Schönhult - sitt flyttningsbetyg till Ängel- holm. Detta ger honom de allra bästa vitsord om hans levnad: « ”Målaregesällen Pehr Svensson bildverk uppnådde han Sjönhult, 34 år gammal, barn- född uti Hishults församling och :- pastorat, som för någon tid se- dan begivit sig till. Skåne, har - under vistandet härstädes med . försvarlig Christendoms kun- skap flitigt utnyttjat de dyra '- Salighets medelen, samt i öfrigt . fört en anständig och klanderlös pg den 14 april 1794” Magnus Bot- .lefnad, I ett få utöva sitt: målaryrke samt - också borgare. Sin konstnärliga vittnar Hishults hén, kyrkoherde. ' annat protokoll från Ängelholm, den 20-mars 1797, "kan man hämta ytterligare om Schönhults yrkeskunskap. Han var godkänd och berättigad att talang visade han för borgarna förfärdigat mästerstycke afbildar Lot och dess tvenne som det lyder: ”Ett af "honom som Döttrar; Och zom Magistratens ledamöter Smedman, Lundberg «och Bremberg härvid intygade, ' att de flere gånger under det - 'Schönhult 'haft samma mäster- : stycke under arbete, haft honom besökt, och alltid funnit honom sjelf dera arbeta utan någon annan t ill hjelp”, + Fast iSchönhult var både bor ” gare och målarmästare, förak- tade han inte bonadsmåleriets konst.' Däremot hade .han allt- mer övergått till ett rutinmäs- sigt maner, dvs en mera kraft- full, hantverkemässig Bonaderna hade sin karaktär = stska utformning med den ofta - använda dekoren blommor och blomrankor, som bl. a. kommer tekni; tillsynes på en bonad från 1795, :; » avbildad i boken om Halland av N. Strömbom. Schönhult har där fördelat en bild på två plan; -» översta delen är de vise männen med" bårder karolinska ryttare. : Det: nedre bildfältet föreställer " de visa och fåvitska jungfrurna " -basunän geln i mitten. medderas eleganta utstyrsel och : -. Bonaden är en av hans skick- ' ligaste och ståtligaste verk, Se- - dermera har han övergått :till "en' något olikartad komposition med rekangulära bildmotiv och . blomstergirlanger i, bårderna: Det är sålunda något nytt som ' . framträder i hans bonadskonst under början av 1800-talet. Ett utmärkande - drag är den syn- + nerligen vackra och: vårdade ' "textningen med tyska ver, : bokstä- """ Sehönhult tillhörde den 8. k.:' . Knäredsskolan och -: har några .. efterföljare som "kopierat delar av hans bonäder. På sid 173 i "son, > Dyreborg, Knäred, Fataburen 1956 har Nils Ström-' ' . bom påvisat att Johannes Lars- har « klädda. "Material saknas dock” för att bekräfta dess riktighet. För någon tid sedan kom jag i kontakt med en sonsonson till Schönhult, Esaias i Nyhamslä- ge som också är målare. Han visade en artikel av Olof Sjö ström från Engelholms tidning- en. Denne hade stött på ett stämmeprotokoll från Höja av den 31 maj 1818, vari man i föreslog en restaurering av kyt- kanrs gamla altartavla, Försla- get gällde först att ce skulle anlita en ”Academi Ritmästare i Lund-den näst skickligaste i provinsen.” Vid närmare under- sökning funno de att reporna, som funnos på duken, ej voro av svårare beskaffenhet. Därför enades man om att anlita må- larmästare Schönhult i Ängel- holm att utföra detta bete, Även på andra platser I lands-' orten utförde Schönhult (enligt "Patrik Haller: Boken om Hov, sd 144) måleriarbeten i flera kyrkor, t. ex. i Västra Karups. "Av de fyllningar som fanns över orgelläktaren i den gamla kyr- kan skulle Schönhult ha målat en del med evangelister, nder dennes första tid var han en. och annan gång i kontakt med sin födelseby i slu- tet på 1700-talet. Han är uppta- gen som dopvittne till klockare JP. Killbergs barn samt hans syster Annas' dotter. . Han var givetvis också angelägen 'att "om sina föräldrar. Hans mor dog den 4 sept. 1798, 60 år gam-. mal. Själv trädde han vid mo- "gen ålder in I det äkta ståndet, som det är angivet i Ängelholms kyrkobok: ”Målarmästaren Per Schönhult den 16 april 1801 med jungfrun Maja Lang. Hon var 18 år yngre .än:' sin ' blivande man.” Ett år därefter dog hans fader i T1 års ålder. .. Neo. Som familjefader fick han så småningom större familj att dra försorg om än hans fader haft. Några år förlöpte innan det för- sta barnet kom, men sedan öka- de familjen ända fram till 1818. Då hade makan fött sex barn, » först två dööttrar och sedan fy- ra .söner,. Ganska många fadd- rar äro upptagna. vid barnens : dop. Den sistfödde hade 8. Det var - uteslutande olika'' hant- verksgrenar som då var repre-. senterade. Några sonnamn före- - kom inte alls bland dessa, '--.. Schönhult gav. sina söner ut- bildning. som : hantverkare, två fingo sin lärdom av fadern, den tredje som krukmakare. 'Den | yngste vet vi däremot ingenting . Om. Han var ej myndig när fa- - dern dog. Enligt bouppteckning . ser det ut som om döttrarna ej ' voro gifta. 'Schönhult fick dock se sina barn' ha hälsån ända ' till den 22 sept. 1837, då ”Petter. Sjönhult” dog af ålderdom, 77. år gammal, : | korta drag” skall vi nu snudda vid hans bouppteckning från samma år. Den är mer tillför- litlig och styrker att Petter och / 'Per är samme : person. och har” följande lydelse: ”Ar 18387. den" 16 nov. förrätade Magistraten i Erigelholm. efter Målarmästare Pehr Sjönhult som genom döden ' aflidit: den 22 sistledne Septem- ber och efterlämnat enka Måria Brit Lang. Söner Målarmästare Jacob Peter Sjönhult, Krukma- karegesällen Sven Christiansson (f.: 1810) Målare Gesällen: Jo-. hannes (f. 1814) alla myndiga samt. omynd. Son Andreas (1 kyrkoboken Anders, f. 1818) ti- lika -med myndiga döttrar Ca-' tharina 33 år och Elna Maja 31 år.. Av den kvarlåtenskap. som. . finns, fastigheten nr'7 i första kvarteret, . taxeringsvärde : 200 riksd, Inventarierna bestodo. av 34 dussin silverskedar som taxe- ras till 4rd. 24: skill. Tennfat; större: och mindre, : och : skålar uppgingo till 15 st: Det fanns . ej mindre än 33 st kälhyvlar och mycket virke i form av bräder, samt omkring 10 st målarverk- tyg. Av möbler fanns 24 st nr, Lite bygdehistoria Si ofta komma de för mitt minne, min barndoms jular. Till julen räknar jag nu inte bara julafton och de närmast därefter följande dagarna, utan också den långa tid före jul, som alla förberedelserna pågå. Därför tänker jag I första hand på julgrisen, som ju måste pysslas om i månader för att han skall bli stor och fet och gott havremjöl och längre fram också potatis. — När säden var bärgad var det till att vid nå- got lämpligt tillfälle tröska ett ”puste”, och så harpa. Sedan en kvällsstund en gång, tram- pade Far med en säck på en kärra ner till Lagan, över på en båt, och så uppför backen på. andra sidan, till Martin i Bassalt, som hade elektriskt > driven kvarn, och kvickt mal- de' ett par fot. havre till mjöl, medan han och Far pratade om varjehanda, | | | "> Före mitt minne skulle det göras malt till juldricka. Det var korn som bringades till ''groning, : och sedan torkades. Ett stycke bortom vår gård” - fanns ännu som jag minns, en: ”maltkölna”, fast i mitt minne var den - Fars ' och storebrors . första smedja, och något sena-” . re min och min lillebrors ena- .. stående fina lekstuga, ingrävd i en backe och med ett jätte- . . stort stenblock som gavel, :— Till" juldrickat skulle också humle, ' det växte vilt i 'gam- ': : melgårdens" trädgård där det. slingrade "sig i. mossiga plom- . " monträd... so cc ; 'Cfter gammalt bruk,. skulle, när rönnebären var mogna, kvinnorna på. kvällen spinna "en rulle garn, Av ull från egna får kardade och spann mor, medan Far eller storebror släg- gade så gnistorna yrde. Någon gång, när hästarna skulle skos, hände det att jag, fastän flicka, fick ”hålla opp” eller annars vara handräckning. : Under nov.: dec, med sina korta och ofta gråa dagar fick man titt och tätt följa med ut på logen och tröska, En av oss små fick fly ”nekar”, en annan - tung. Till mjölken han fick trampa i halmen när den lilla ; som liten skulle han ha nytt .stifttröskan surrade som ett il= sket bi, och halmresten stam- pade. Far matade någon ”stack undan” halmen, medan någon fick trampa runt efter dom små energiska hästarna. Det trö-" skades havre och någon gång "råg så det blev höga ”drösar” på logen, sen var det till att hjälpa till att lra harpan, när - man blev så stor så man orka- de, innan fick man bara ”ta ' undan”, Någon dag i god tid före jul kördt Far med ett stort lass säd, till den, på sin tid sto= ra kvarnen i Knäred, där han, om han dröjde i byn länge nog kunde få ”malet hem med sej”. NA ah Av "Doris Morin Vd Oe av (När "ungar omgående fingo däng för något ofog, kallades också det, att få ”malet hem med sej”). Havren skulle grö= pas, till kor, hästar och: svin, "och rågen skulle malas grov till -grovbröd, och malas och finsiktas till siktebröd till ju= >len, Under ' väntetiden . vid kvarnen : hände det, att. Far handlade till jul hos Alfred Ja- kobssons. Kaffe, några kilo o= garn till strumpor och tröjor, '- rostat, det ville handlaren så = och ' garn till inslag till: klän-. på . nings- och kostymtyger. Sticka" 7 kg, och'något kg. fint till gjorde. mor med döttrarnas hjälp, och klänningar. och kjo- lar' syddes hemma,-men kap- . por och kostymer 'av skrädda- " re' eller sömmerska. pelle > Känske tyckte inte alltid vi "barn det'var. fint 'med dessa ' hemvävda > kläder, :-men ' vad "barn på den tiden tyckte. hade .inte så stor betydelse. ': Någon gång beställdes till jul, ett: par kängor till någon av oss ungar, men till vardags och i-skolan gick "vi ' sällan ; med annat; än - tofflor, och. när storebror var hemma gjorde han dom åt oss. Också Far försökte sej på det- ta hantverk, men bara när han själv ville ha ett par ”special-' "gjorda” tofflekängor eller stöv- - lar. I 'skolan gingo några av kamraterna 'med träskor, men "inte voro de så många, för trä-.: " skomakarna var i utdöende. ' hörnskåp, blåmålade skrin och ' -gärna sälja, en sockerstopp på julbaket. Några kg. vetemjöl, : risgryn till julgröte, brödkryd= > dor" och peppar och :salt,' hel 5 kanel, en påse med'sviskon o " russin "för något festligt tillföl- le, med flera oumbärliga tilg, :- Kanske något.klädesplagg 'till Far 'själv, "och kanske ett för- : kiaaestyg till Mor, om ' hon skrivit upp' det. Så var det för- stås lutfisken,' och den” skulle "ju läggas i blöt nionde decem- ber på Anna-dagen för att bli färdig till jul; När. det blev tid för julbak, då skulle dtt bakas många bak så att. brödet kom att räcka långt fram. 'Till julen . skulle det ju så göras så rent som 'möjligt, väggar tapetseras, muren kritas och golven sku- rast en ena S å nära inpå julen som möj- ligt skulle: grisen slaktas," - och då blev: det mycken:mat - och god mat. Nästan det bästa ehov, var pölsan, (blodkorven). Med ' ar var, smed till husb den var det arbetsamt: Sedan vtergivit- en -av. Cchönhults bo-- och - lite till ibland. Ofta i «lite till ibland. nader från 1817 om dansscenen 8 stolar. Alla "möblerna voro: "därifrån -har kanske inspiratio- , ' målade. .:Hans gångkläder ”ut- bilder och fältindelning. har samma betydelse. ': Kring - nen kommit och påvarkat hans val. av levnads-bana. Christian er Svensson har tydligen 1796 har däremot j utbytts. till ch. Troligen har det varit mer. :ur bröllopet i Kana. Trumpéta- gjorde 16 olika plagg. Den ef-' snöiga ruskiga dagar fick man tarmarna med' mycket besvär Holtz målningar i Hishults lämnat sin hembygd om- 1 hans egen.smak. Den först- ren och hjärtat mellan brudpa-'. terlämnade . kvarlätenskapen' ; smedjan dra bälgen åt honom - blivit riktigt rena, och legat i .- var. ingalunda dåliga. ST. Mc a ämnda stavningen är troligen :ret med texten' tycks vara di- uppgick inte till några större - | : N ? — Er illhörde de bästa kyrko. Kring 1788 för att ge sig ut på — pl gesällsbetyget. Joel Wangö rekt avbildades Det syries även summor... -— Sera stört? när han lagade och smidde = ättikvatten eller surt dricka, målare, som fanns i Skåne på . hans tid. Det framgår tydligt, att Per tagit intryck av dessa" målningar vid utförandet av si-. na. figurer, såväl änglar som en bonadsmålareturné 'mot Gö- teborg. Hans hägrande mål var troligen att komma i kontakt med någon mästare där för att utbildas till målaregesäll. I samband med utflykten antog " har påtalat detta: stavsätt i sin bok, Historier från lagadalen - 1955. Både hans förnamn ;och efternamn från hans födelse till hans död har många olika stav- som om den ganska okände men dock framstående. bonadsmåla-- ren med signatur S. P.S. skulle - ha varit påverkad av Schönhult. - Han .har samma mönster i bår- redskap av olika slag eller stå- lade hästskor. När järnet i'el-.' den började leka tomtebloss, då - : var det färdigt att smida, och ibland fick man med den långa , Awv sönerna flyttade krukma- ' karen till Stockholm, Målarna däremot stannade i hemtrakten, där den äldste var kyrkomålare. Denna släkt är mest utbredd i och blodet var lagat till: med alla de sorter, så skulle:skin- nen fyllas i genom ”fjelehorn”, för ändamålet tillskurna: ko- - horn. Att sedan koka pölsan : ch människor. Att se och 3 ve sätt, så var det på den tiden. '+. derna och även i de långa mant-; kullabygden, men har sin :'här- ; Hles a Fe : . uta av vackra motiv är ej det - Bjönhult.: nt voanska tyck Den som har sysslat med arkiv- ' larna som personerna voro i- stamning från Hishult.” : tången hålla . ämnet. på städet, > Forts, å sid. 5, samma som att kunna utföra "Omkring honom ända till 1792 "foraning är väl införstådd med = - Se Te ot ena Ua tig etta. > OSA ee De? Den dem. Därför måste Per Svens-. son "haft förbindelse med något, som kunnat . delge honom om ”penselföring och färgblandning. Han var inte så väl lottad som . sin samtida Johannes Nilsson i Gyltige, vilken lärde i hemmet | ”:av sin fader Nils "Svensson. Även på socknens säterier Sjö- boholm och Oshult, kan, Per möjligen ha kommit inom dör- rarna och där fått en del'in- "tryck. Där lär nämligen, liksom på de flesta herrgårdar, ha fun- nits en del vävda bonader eller gobeliner: med bildmotiv. Sjön- hult, som låg strax intill Oshult, : var för övrigt den by, som var "”afhyst . under . detta säteri” " står det i mantalslängderna för - - i Ir jönhult an- KA olen rt äkttningen har va- Te Gesällen Pehr Sö retans- borgen för Schönhults utskylder / sakliga föruts iken Per haft .. Sökan om Bur och fogade. i sex års tid. Borgensmännen rit, att sjönhultspoj ch talang ;Winnande här i staden Em- = voro fiolmakaren mäster önnert FÅ medfödd begåvning AMI Tan > Betyg, utgifwit af Målalö Mo Mothe och handelsmannen h : 2 för detta slags figurmåleri, at, betet i Göteborg.den 25 han Peter Bremberg. TOA EIN föl fp AA +. nars hade han aldrig " 1791 icke kan inhämtas, det ha lyckönslkad nt kf fd fl Sn Zi åstadkomma, vad han sedan ut" = lngre än från sistnämnda tid, De lyckönskade honom till" &f —/Z : år 1789. På nämnda säteri har Jiyndigheter om ”burskap”, gär gesäll, som de voro ytterst be- . kanske: Per Angsyssland Jonte han anhåller om två äre ffrinet låtna med. Tongångarna äro på- = o Zz med sjunne Holmgren, som var från a borgerliga dellösa ställ- - hults utmärkt goda gesällbetyg. Pp pA med om att försköna Hishults - ing. Mavristraten behandlade De hade fått begrepp om att C 5 + kyrka invändigt. Denne hade "ansökan den' 26 juni. Utslaget han var både erfaren och duglig oshultskvarnen på arrende, dess - har följande lydelse: i sina-båda kombinerade yrken. Mi ” övade han både snickeri- och äleriy et. Men den huvud- förde med sina penslar. N Er bland de första kända bo= " "fört, visar "att han haft sinne Va så : nader, som Per Svensson ut- ; den 17 dec,, då han är upptagen som vittne vid dopet av en liten dotter till klockare J. P. Kill- ' berg. Enligt Hishults kyrkobok är hans titel både snickare- och målaregesälll På den tiden ut- Hans bouppteckning ger en be- kräftelse på, att han utövade även snickeri, det vill säga mål- - ning på pannå med listverk. För att framställa dessa listor hade". han många olika kälhyvlar till sitt föfogande. Efter göteborgs- . tiden har hans verksamhet varit förlagd til hembygden, - '-. . Senare stöter man på honom "4 rådstuveprotakoll från Ängel- : holm. Han inlägger den 25 mars ansökan till stadens på "Ehuru wäl afthal wid Måla- och. således blott” något öfwer 2ne år uti denna konst och Pro: fession warit Gesäll likwäl, enär Kungl.”Majests. Nådiga Skrä'— :' .. Schönhult, var ingalunda 'så ”dubiös” som Wangö gör honom . till, ej heller någon ”sagofigur”, utan har-haft både. kött och. | blod. Ett bevis på detta är hans övades dessa yrken gemensamt. | ättlingar som finns i kullabyg- - - den, En av vårt lands störste . kännare på” bonadskonstens om-' ” råde, Nils (Strömbom har skri-.' . vit flera artiklar om Schönhulls bonadsmåleri t. ex. i ”Halland, en bok om hembygden” 1938 sid. a 310, där han framställt .honom.. ' som bland en av de bästa i lan- ” det som bonadsmålare... Nämnda protokoll ger oss klart besked om, hur tillmötes- ' gående stadens myndigheter vo- To mot denne 33-årige målare. .. : fallande hänförda över Schön- Enligt bestämmelserna skulle två vederhäftiga personer gå i framgång sedan han ”troligen som skrifteligen avlämnat 'Tro-, "Hyldhets- och Borgare Ed. Sko- lande behörigt Bur-Bref i jäm-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.