KO EE CA Ke Oe Mete bm fena öst re [ DN ”AMARDA KAMMA AARSAA "> LAHOLMS TIDNING .7 CR tryvvy vrrverryv YvereeeverereyrYtyvereretYYPTE Per NY Torsdagen den 22 december 1960 Med. det historiska a Paguosh på konferens i 1 sputnikstaten. "Av de. internationella kon- stående vapen :för "freden? - -ferensér; som den sistx tiden 'just då utan kämpade bittert för att övertyga den inte sär- - deles 'stridslystne OChrustjev den ”paguoshska” den "minst att man :'borde ställa till med ett ' ordentligt ' världskrig 'och Den 'som knäcka. den' inte-kommunisti- . ska världen och Sovjet därtill i ett enda svep. Det har länge kan inte gå' i borgen för att varit det enda sättet att käm-.; på för freden som Mao på sista tiden: velat veta av, och man tänker sig att hans professor ifrågakomma, De "modernaste Chou måhända nöjt sig med att och största ordböcker som han ' delta i den lärda församlingen förfogar över har inte heller som ren lyssnare.” Åt Chrus- gjort tillvaron livlig och trött- sam i Moskva är såvitt jag vet annonserade 'wtanför ” pressens spalter. skriver detta har - tidigare , aldrig hört talas om ordet och sovjet- det transskriberats riktigt en- ligt. de västerländska principer som 'av allt att döma: borde ' " hjälpt honom tillrätta järde- " les mycket. ” - | " Meh i Pravda för den 46 december får man. dock. veta en del av den ryske akademi- ledamoten Toptjijev, som skri- . ver en streckare om att ”Pa-. " tfredens sak”. Toptjijev Borde : guoshska ;: konferensen , tjänat förmodligen veta vad han ta- dar om eftersom han är chef hör den: ryska delegationen ' . sill sjätte pagoshska konferen- ' sen, som. hölls i Moskva den " hektiska tiden mellan den 27 ber och den 6 d ib då så många andra konferenser - . fick finna sig i at bli upp- ' skjutna. - : Moptjijev påstår. att konferensen fått sitt, namn av, den lilla kanadensiska staden Paguosh,; . Dot - gör mig; inte gladare eftersom jag, upprik- tigt talat inte känner "till hur 7 den lilla ”historiskt betydelse-" fulla”; staden Paguosh .. stavas i, Kanada. Enligt . To jevihar städen emellertid” sin b delse > därav valtlärde” män” från héla; : äte sriiationell; ' ” pen för, freden”: De lärda där. Kkå ha'sammankallats 'av! Bertrand v Russel: Nu har iden t kana-. densiska lilla histonisiet > ber tydelsefulla”- staden" konferens ' "som 'sagt förflyttas till Moskva; Dit-kom 70 lärda personer från 15” länder; Några av. dem : -var berömda; :nobelpristagare,, Men med rubler: bev ipnade freds- av allt att döma har: Bertrand Russel "själv. föredragit i Tatt < spår. ', Åtminstone utebli wid detta tillfället," om : han nu, verkligen spelat någon : alctivare- roll i det; sillustra sällå skapet, .. "I stället har Ungern skickat sin vetenskapsakademis ord? : förande, och från USÅ "sägs "det att den största delegationen kommit — ehuru man, försik- tigvis aktar' sig för. att tala om dess sammansättning, Att Sovjet och östblocket satsat "både det ena och det andra på denna konferens för. kamp för freden 'har kanske inte "warit "så underligt i dessa da-. gar, då det måhända var skönt för Chrustjev att ha någon att "sända sina uttalanden i freds- ' frågan direkt" tilll Trösterikt för "honom var måhända också att det” åtminstone fanns en enda representant för” Maokina med i församlingen — Ppro- - nin och Stalin lärt — att det fessor Chou Pei-yuang. An- nars'var. det ju som bekant så med kineserna att de inte alls kämpade med : alla till buds '' tjev har han överlämnat” att rensens - första, dag uppvakta” de lärda med en, deklaration. 1. er Under tiden som ' konferensen pågått har väl de lärda herrar- na i Paguoshska konferensen fått koncentrera sin ”historiska | betydelse” på att hoppas och! tro "att... vaknen iman : skulle i: bruka för att kämpa sig fram | "till freden "vore "sådana ' som lärda herrar kunde godkänna. At de genom. att. hålla tum- men för Chrustjev mot Mao Mao möjligen bidragit till må: | got; Som man i utomstående kretsar inte känner närmare till är ju också uppenbart, '-:: - Som symptom på situationen i Sovjet. är, konferensen och den i Sovjets press väl värd ”abt beakta en diten smula. "Ryssarna . med,” Chrustjev i spetsen - har hunnit överan+ stränga. "sig. ordentligt. på att|s prata. omkull ; de ”hårdflivtade nferensen har. tydligen varit t på sitt: håll och |. --pax: americana” ”"öm. män" får "som, man; vill: £ Moskva: ; De + väpnade + "ryska" "fred , eller" inté — fortsätter i:dess]s så ”, länge Chrustjev” levert” och har: häl- san, Med, "den saken” tycks det just mu "vara - skralt ..bevänt: Han förefaller 'att ha blivit för "hes att kämpa. vidare' på sina Så” den ' som lever får väl se hur.-'det "skall ”gå "med ””pax | teborg och den brukade han bära på sig. som 'skyddsvapen, Han +. «| arbetar; som servitörsbiträde på Vi vanliga" anhänga a. av: en en"Halmstadsrestaurang och kom- mer därför :ganska sent hem om kvällarna. bra att ha nägot, att freda sig med om 7 "man skulle. bli antastad på hemvå gen, förklarade han. sövietica” — paguishtskt Yhisto- risk” "eller inte. alliansfri svensk fredlighet” får väl under; tiden : "hoppas. och tro att vi kan reda. oss på egen hand utan både" rubler och . dollar 1: vår strävan. att hålla oss borta. Erån det, väns vetliga sättet att med hjälp. av vätebomber och sputnikar hop- pas och 'tro att man ån Moskva , skall kunna. inbilla asiatiska ' kommunister” att det inte är meningen — som Le: bör bli.wäpnad revolution. Asien” och Afrika så snart som möjligt. een 4 Carl Elof Svenning. gvock VR Äl PRESSEN + EN KOALITION har högern och socialdemokraterna ingått i Simrishamns 'stad, skriver Skån- ska Dakbladet (cp) och fortsät- ter att dét vid senaste stadsfull. mäktigesammanträdet skulle å- terbesättas "tio förtroendeposter efter stadsfullmäktiges ordföran- de (fp). Högern och socialdemo- kraterna 'gick ' samman 1 :ett block och lade beslag på sex av de tio folkpartiposterna. Valen hade föregåtts av ingående över- läggningar mellan representan- ter för högern och socialdemo=- kraterna,. . , Det är. tydligen. så här de > partiv i Smrlshammn uppfattat samar- betssignalerna från högern slu- tar den citerade tidningen, Tjä rby . oc TYY har avslutning annandag jul i - Tjärby kyrka. Såväl barnens an- förvanter som andra intresserade är omna, Se annons! + a Meles Blydaer i 52 NS Forts, från sid. 1” tillsammans med 'sina' två barn från ett tidigare äktenskap ' fiyt- tat hemifrån och vistade annars i Söndrum. vt Efter att ha uträttat ett ärende 1 Laholm nådde de makarnas för- Ta bostad i Ränneslöv vid tolvti- den på natten. Såväl mannen som de tre hemmavarande barnen läg då och sov, men kvinnan beredde sig tillträde till huset — dörren var oläst — och gick in och väck- mannen. Enligt dennes version av händetseförloppet vaknade han av att en röst sade: Alskling, har du en cigarett? Han: slog för- Virrat upp ögonen och fick syn på hustrun, som stod nonchalant lu- tad mot en dörrpost i' rummet. Han rusade upp och utan att kun- na förklara varför sprang han ut I tamburen och öppnade ytterdör- ren. — Antagligen gjorde jag det för att se efter om hon var en- sam, menade han, Det var fak- tiskt det enda jag kom mig för nted i mitt yrvakna tillstånd. . — LUKTADE SPRIT + Enligt mannen hann det heller! ,as , Han uppfattade. dock att det var redan på Paguoshska konte=' +; styvson pass isvära skador att han mäste vårdas på sjukstugan.i Laholm den myckna publiciteten kring i fyra - dagar : helt "arbetsoförmögen under minst en ;vecka. Även senare har han plägats av huvudvärk m. m. söm en följd av skadorna och har mäst des, äv”ädVokat' Ernst Hederström, Halmstad,” som” sonen,;'vilken för- va, Laholm, målsägandesidans version av hän: 'delseförlöppet: Enligt de båda åta- lade skulle mannen ha börjat 'brå- ket och "den 16-äårige. ynglingen hade endast slagit." i rent själv- egna könferenser en tid framåt; | försvar, > åtalats för att ha ryckt loss ett par kablår 1 en bil, som stod par- kerad utanför hemmet i Rännes- löv.- Denna bil tillhörde en bekant till mannen, potatisplockning mans med den hemmavarande dot- tern i huset. Reparationskostna- derna har dock redan erlagts av de åtalade, cera blydaggen som livsfarligt va- pen, vilket advokat Dufva mot- sade honom. Vapnet förklarades dock "förverkat och det satte sig varken ynglingen eller hans för- svarsadvokat emot. Landsfiskal Persson yrkade slutligen på strän- ga' straff — frihetsstraff för kvin- nan och villkorlig dom med över- vakning och böter för hennes son. Hur det går får man se den 4 januari,” gå det blir utslag i mar let. Vv äxtorps församlingsbiblioteks öppethållande m, m. torde observe- SMAD AAAKA AVDASAA = 4 aldrig bli någon diskussion mel- -Jan "makarna, då kvinnan ome- delbart därefter gick mot honom ute i tamburen, ropande: — Nu ska du få... Därefter kastade hon sig "över mannen, klöste och sparkade honom, medan han å 1 sin sida försökte knuffa ut hen- .ne ur lägenheten. Han sade att "hon ' vid tillfället uppenbarligen var "berusad, enär hon : Juktade starkt av sprit, . NS ' Mannen lyckades också köra ut henne på trappan och försökte sedan hålla igen dörren; Till kvin- nans" undsättning' ryckte nu den sextonärige sonen, . vilken dittills väntat utanför huset, och med förenade 7 krafter. förmädde .de mannen” ätt" släppa in dem. Väl innée TT: ftamburen gick båda till angrepp "mot: mannen-styvfadern, vilken sade sig ha fått ett ovän- tat slag i huvudet båkifrån vilket gjorde'hönom: alldeles omtöcknad. :som slog och trodde att vände sig, av ett järnrör iknande 1 kampen... ARLIG BLYDAGG "Det var emellertid inget järn- rör utan en .blydagg, som' styv- sonen '' ”svingade, och när nästa slag" "rom trattade-: det: mannen -rakt över: nacken! Han blev all- ” deles' förlamad, ' påstod han, och "kom: (egentligen "inte. ihåg mer av slågsmålet än: 'att han vakna- de upp É gruset”, nedanför husets 'yttertrappa. Styvsonen' och kvin- ig” "Manenjfick vid. misshandeln sä- ch var : ytterligare sjukskriva sg på grund av etta. NEN VITTSORDADE ” : tten lät höra ett av de 'hem- im arande. -barnen, '; en A5-årig "son; till. mannen, och 'denne gav en; som åklagaren ansåg; mycket trovärdig” skildring” av det. hela. "I.stort sett vitsordades mannens sberättelse och : den - lille” pojken verkade mycket säker I sina ut- ;talanden; KA : Säväl kvinnan, vilkentförsvara-, varades av; advokat Torsten Duf- bestred ': energiskt Blydaggen "hade han fått. i Gö- " — Då kän det vara NÖDVÄRNSSITUATION I Adv okat' Dutfva, . höll, på” att blydaggen kommit till ”använd- ning” i en nödvärnssituation, då sonen ville. freda 'sig ' själv och modern för den uppbragte” styv- fadern. Även advokat ”Heder- 'ström ville bagatellisera och på- pekade att "den åtalade kvinnan för: sin" del inte bevisligen delta- git. i den påstådda . Å även blivit symboler för de över- "sinnliga föreställningar som i forn" ofantligt : och ofattbart,, oumbärlig som 'den var för allt. liv på jorden, uppkom soldyrkan, solens /tillbed- jan såsom en väldig gud, som härs- kade över ljus 'och värme, en gud, 'Ormuzd, Nimrod, fenicierna och de äldre gre- Ljuset son: tanke och symbol Sem en stråle av hopp lyser ge- gp nom hela: mänsklighetens liv - på vår jord den vikt och betydels se man städse fäst vid ljuset — och. i själva verket har dess hemlighets- "alla väsen även i materiell me- ring varit den eldstod, som kultu-- sen vandrat efter genom seklerna. Av alla sinnesförnimmelser mot-: iager isk det allra k intrycket genom ljus ch mörker. Av alla naturfevozaen har härvid- ; 2g. den ständiga växlingen mellan ag och natt varit den betydelse-: ”ullaste, Rädslan : för det. olycks- ringande och till sysslolöshet tvin- ade mörkret uppväckte i männi- . : kornas känsloliv en ständig läng- «an efter ljuset. Det var därför ock- I å helt naturligt att dessa båda mot> ättningar skulle komma att sym- "äolisera de starkaste motsättningar ' kan känner till, nämli li- .vet och döden, Vi likna därvid nat- ten och ljuset vid livet. ' . Redan i allra äldsta tid träffar .man också på det konstnärliga Jju- set. som : symbol för dessa åskåd- ningar, Romare och greker symbo- iserade därvid livet med upprätt-. "stående, brinnande facklor, medan döden framställdes genom en geni- :us med upp- och nedvänd, släckt "fackla, Vid begravningar begagna= des facklorna :såsom symbol av li- vets förgänglighet. Hela människo-. livet från födelsen och ända fram ' till döden är f ö ledsagat av dylika symboler, ett bruk, som, t o m är vanligt ännu i våra dagar. I vissa länder är det nämligen brukligt att alltifrån den dag, då barnet för för= " sta gången skådar 'världens ljus, varje år fira: denna tilldragelse ge- nom att tända lika många ljus som ;dess levnadsår. - Allt är f ö präglat av ljusets tanke, Vi nattvardsgången bära ju 1e katolska kristna brinnande vax- ljus: i händerna och när : slutligen levnadsljuset slocknat, tänder man än i dag de” sista Jjusen vid båren: emellertid ”Ljus”' Ljus ter: En kyrkas altare kan: ning). Deliagarna i dessa fåckellöp- ningar buro brinnande facklor på sina sköldar 'och segrare :blev den, som; först kom till målet med ännu brinnanide fackla - ”Germanernas solfesler Ät I sombånd med sommar- och vin- solstånd ha" solfester: varit ippeligen förekomma utan effektfullaste de- korationer med levande ljus. tryck i den nyare kristna religio- nen, skulle det föra alldeles för långt att närmare gå in på i denna lilla. uppsats. Det; räcker med att . j nämna att ljuset, som symboliseras genom den, sjuarmade .ljusstaken. i Gamla "Testamentet, finner 'många användningar. . i det kristna reli- giönst t. Må tiden ' var. allmänt utbredda bland alla : folkslag. I all'synnerhet har det > livsskapande solljuset genom sin ' helande "kraft fått c "särdeles stor -betydelse och blivit; likställt med : begreppen . ”ljus”. och ”liv”. Helt naturligt blev solen för den ti- brukliga i alla tider. Helt. naturligt hade'dessa solfester sin”största be- tydelsé hos:germanernå, hös vilka dessa fester voro förknippade med förjagandet av "vinterns ” demoner. Troligen ha' dessa fester: från bör- jan varit. en gammal germansk sol- dyrkan, vilken sedan i och med dens primitiva någonting och solen ' ansågs också vara bo- platsen för det eviga livet och de oförgängliga " gudarna. På så sätt av vars välvilja allt liv på jorden | 3 kristend gare ' innehåll! Augustin jämförde" sålunda Johan- nisfesten, den fest som germanerna firade när solen började dala,' med julnattsfesten,' då "den unga solen pånyttföddes.” . - De mångsidiga tänkbara. förbin- delserna mellan ljuset och det gu- fålt ett nyare, andli- Redan den” helige det, dess 1 barel- "Även utanför den "kristna världen utövar naturfenomenet "ljuset. ett starkt" inflytande på människorna, något som också "återspeglar sig i deras språk och föreställningar. + - ' Såsom . symbol för ' ”den : ljusa glädjen” liksom också ett medel att erhålla en glad' och ' trevlig stäm- ning, fihner ljuset ännu den mång- sidigaste användning." Julen, gläd- jens fest;' är ju framför allt "lju- sets fest; genom julens adventskro- na och ljusglansen blir kristendo- men ytterligare förskönad. Vid alla -| tillfällen finner man anledningar att ge glädjen festliga uttryck, och alltid är det ljuset, som härvid är det förnämsta 2 var beroende, " Soldyrkan torde ha varit utgångs- se och nåd, som kommer till ut- Oo Lindström punkten för all gammal kultur. Så- som ' solgudar dyrkades sålunda av|”£ babylonierna Schamasch och Bel, 'av egyptierna Ra och Osiris, av ja- 'panerna solgudinnan Ama-Terasa (Japans nationalflagga för ju än i dag solen som symbol 'för landet), indierna dyrkade Surya,. perserna assyrierna Izdubar och kerna: Herakles, de senare perser- na Mitra, de senare grekerna Apol- lo, stundom även Dionysos och ger- 'manerna slutligen Balder. Dessa äro Idock endast några exempel på hur «starkt solen ingått i människornas 'religiösa åskådningar. Förbindelsen imellan gudarna och naturfenorae- net ljuset understrykes än utförli- gare i de stora epos från förgång- na kulturepoker som finnas bevara- de, vilka skildra hur solgudarna iständigt voro invecklade i strid med USA:s guldkris och hotet mot dollarn kom världen att spärra upp ögonen. Den var inte'van att se Uncle Sam i ekonomiskt nödläge — det stred mot en allför grundmu- rad uppfattning, Ganska snart tog också experterna till orda och för- klarade att det var ingen fara "på taket, Uncle Sam var fortfarande världens rikaste onkel. Därmed bor- de ju allt vara som förut, men det är det inte. Det förhåller sig med det ungefär som när det ramlar ner en fluga i en tallrik soppa. Tar man upp den kvickt igen sä är soppan nästan som förut, men inte riktigt, framför allt inte hos. den som vet om man får tra henne « Sonen.” VN ” Nämnas kan att de båda aven en fru som under bodgae : tillsam- Aklagaren ville” jämväl. rubri- Våxtorp annons i om mörkrets makter men alltid gingo : 3. 1 . " Många sagor och myter äro ock- så förknippade med dessa gudars namn. Om Apollo berättas sålundd hur han dödade draken Pyton, hur han .som herde vaktade inte blott gudarnas "utan" även” de "jordiska härskarnas hjordar, varför han ock- så dyrkades som hjordarnas och be- tesmarkernas gud. Enligt myten hos germanerna hölls solguden fängs- lad (under vintern), men genom sina strålar erhöll han kraft och besegrade sina fiender. Dualismen mellan ljuset och mörkret kommer också till uttryck i den i Avesta att det har varit en fluga i. På samma sätt har världens uppfatt- ning om USA:s bottenlösa rikedo- mar fått en törn, som f ö bara är hälsosam, inte minst hos amerika- nerna själva. ” Amerikanernas ”tiggarfärd” till Västtyskland var ett annat slag mot den världsbild som vi byggt upp på illusioner.. Den var så mycket mera sensationell om man minns att det under åren efter kriget var på tal att Tysklands industri skulle beläggas med vissa restriktioner, som skulle hindra att den kom att dominera över t ex Frankrikes och upptecknade gammal-iranska reli- gionen. Här framställes solen som solguden Ormuzds öga som företrä- der de goda principerna. På andra ställen talas det om solguden Mitra, som visar vägen för solen och nat- tetid bevakar jorden. Enligt den germanska mytologien voro gudar- na ljusalfer, vilka uppehöllo sig i himlen. Dessa tänkta förbindelser mellan Fudarnas värld och ljuset fick ock- & mångahanda uttryck under forn- tiden. I gamla Grekland firades så- lunda till förhärligande av eldens gudomligheter, Hephaistos och Pro- metevs, en kappränving vilken kal- lades ”lampadodromia”, (fackellöp- Englands. Kåsörerna spetsade till dessa politiska planer genom att ta- la om att tyskarna skulle bli en nation av ”potatisodlare”. Det blev som bekant inte så. Västvärlden ha- de allt för stort behov av all den tyska dynamiken. ” 'Tyskarnas avslag på den ameri- kanska inviten har framkallat kom- mentarer som i harmsna och i Europa färgade av en viss skamsenhet. USA har ju gjort så mycket för oss, amerika- nerna har ju varit så generösa mot oss europeer... ' i 'USA- har varit Det är ju givetvis sant. Men det kanske inte skadar med lite nyan- ser i det avseendet heller. ” Histosiskt sew har ju Förenta sta- Små sår, fattiga vänner... nn terna bygets upp av invandrande europeer, och denna invandring — som visserligen nådde sin största omfattning i början av seklet — har pågått ända till nu och pågår allt jämt. Det är denna invandring som har gjort USA till världens främsta stormakt. Det var blomman av 'den europeiska ungdomen som kom till USA, de starkaste och ar- betsdugligaste; en fullkomligt oskattbar armé av all slags arbets- kraft. Immigrationsvillkoren var, i synnerhet under de senaste decen- nierna då den pågick, mycket hårda. Uncle Sam tog inte emot vem som helst, bara de friska. De undermå- liga fick Europa behålla. Hade en utvandrare t ex ett hål i en tand, så fick han se till att få det fyllt innan han gav sig av hemifrån, Och det var hårda bud vid ankoms- ten till den nya världen, Inget ga- ranterat jobb och ingen garanterad bostad, parollen var: klara dig själv eller gå under. De flesta klarade sig, många fick bättre utbyte av sitt hårda jobb än de skulle fått hem- ma, men många gick också under, flera än man skulle kunna tro. Det var en jättelik gåva som Uncle Sam fick alldeles gratis av Europa. Hur mycket kan den vara värd? Det går naturligtvis inte att sätta ett pris på en människa och på det viset komma fram till en värdering, Men det kostar pengar att uppfost- ra människor, hålla dem i skola och lära dem ett yrke för att sedan av- stå dem till nya världen när hem- landet hade behövt dem allra bäst, Vad skall man uppskatta det till pr individ? 10.000? 20.000...? Multipli- cera sedan detta med miljoner och åter miljoner så kommer man fram till verkligt grandiosa tal. Under senare år har den ameri- |” kanska ”människoimporten” från Europa varit mest inriktad på de intellektuella. Enbart under åren efter kriget har Sverige fått avstå från ett imponerande antal tekni. FER LAHOLMS TIDNING — det effektiva annonsorganet - Litteratur Franciskus -— Guds lille fattige helige från As-. sisi — har varit föremål för otaliga ” biografier under årens lopp. Felix Timmermans, en flamländare, blev berömd framför allt genom den ro=. Man, som nu för första gången ut= : kommer på svenska. Ingen historisk gestalt har så helt offrat alla jor= diska förmåner, som Franciskus > . gjorde och sällan har hans vandri ing bort från världens njutningar till glädjen i' Guds fria natur skildrats så levande och Eripande som i den- na berömda roman. Lindblads för- lag, häft 13: 50, inb 17:50 = 7 : Jägarlivet är så härligt av Robert Rahmquist är ett lov och pris till vistelse och Vandring i na- turen, men även en samling glada och friska jaktminnern från jaktsti- gen, som går över bergknallar, : sjöar, mossar och 8. En sti- mulerande lektyr även för bösslösa vandringsmän i skog och mark, där det förekommer kamp mellan "fyra H älgtjurar om en vacker och tillmö- tesgående älgko och där jakthisto- rierna flödar rikligen och under-: hållande. LT:s förlag. 12: -— inb 16: FÖRSTA GÅNGEN: | Dansk 'industri exporterar mer -- än jordbruket! : . KÖPENHAMN (TT—RB) + . Danmarks industriexport har för första gången inbragt mera än jord= bruksexporten, Konsumtionen har . stigit och ligger i år på gott och väl 28 miljarder danska kronor — eller 2.400 miljoner kronor mer än apparater och kylskåp än i fjol. Jordbruksexporten har under' [årets första tio, månader inbragt' 3.058 milj kr eller 34 milj kr mer än i fjol. Räknas konservproduk= terna till industrien,' har industri= eller 965 milj kr mer än jordbruks=' industrien : räknas till jordbruks exporten leder industriexporten för första gången i Danmarks historia, . ptemt har: för D. ks del varit 6, Norges industriproduktion Sveriges med -: 7, Hollands med 14 proc. Danmarks import har under tio månadersperioden. kostat - 1.727. milj . kr mer än vad man fick in export- vägen. Arbetslösheten har under de . senaste två åren nedbringats till. hälften. Under den gångna somma= ren rådde i det närmaste full Syse selsättning, ker och ingenjörer som lockats av, amerikanska anbud om högre löner," Samma sak gäller givetvis för alla 'andra" länder i Europa. Deras in« satser har varit ytterst betydelse= fulla." Om man sammanställde en lista över europafödda tekniker och vetenskapsmän som gjort. sig ett namn i Amerika så skulle den bli: verkligt imponerande;, Deras insat=- ser i USA:s materiella framsteg är. mera betydelsefull än amerikaner« na tycker om att begrunda. Vad kostar det att utbilda en lä= kare eller en ingenjör? ' Det är mycket pengar — som USA har' sluppit att betala! Sammanställer man allt detta så finner man att vår gåva till USA är så överväldigande stor, att det ' de givit tillbaka bara framstår som - spillror från den rike mannens bord vid en jämförelse, Dessa : konstateranden ger" inget stöd åt den allmänt vedertagna upp- fattningen, att det är USA:s kraft -- och vitalitet som hållit det gamla Europa på fötter, Det kan ju med är tvärtom! Strävandet efter ekonomisk sama : satt resultat i form av Europamark= naden och Efta, och alla tecken ty= der på att denna samverkan kom- mer att fortsätta, Redan nu skyms- tar den tid då nöden och arbets« lösheten i Sydeuropa — som skic= kat så många emigranter till USA — kan komma att avlösas av ett ' tilltagande välstånd. I områden som” i mansåldrar varit sannskyldiga re. $Servoarer av arbetslöshet har mar. för första gången fått känna av en viss brist på arbetskraft. Detta pe kar fram mot ett läge där Europa inte har något att avstå åt' USA, varken ifråga um handens eller hjärnans arbetare, Den dagen frå fa sin på många håll rätt primiti Syn på dessa sammanhang, ; primitiva Det är alldeles tydligt att Europa . har mycket stort behov av USA:s hjälp, både för sitt försvar och för att övervinna krigets följder. Men ”guldkrisen” har också gjort: klart att USA behöver Europa. Mycket kan Uncle Sam kosta på sig, men att isolera sig från Europa får det aldrig råd till. - Sand. i fjol. Man har köpt fler bilar, TV= >' exporten givit 4.023 miljoner kr — ' - 4 exporten. Men även om :' konservse :' > «Den procentuella ökningen av in« "' . dustriproduktionen under januari=' . - ökade under såmma tid med TI proc, | ' Storbritanniens :.- med 10, Västtysklands med 12 och - ett visst berättigande sägas att det " manslutning i Europa har redan av=, : amerikanerna anledning att revide= . | t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.