—4 1v - sig ett akadegladt leeutie, mir han sneglaite bort till den upprörda öfverstinnan. 'Men gretve Otto är ju häri Kom hit i går — liksom nu du, utan förebud — blott med en betjänt. Plstlr sig ha längtat hor- ribelt etter att spela rollen af slottsherre, efter långa ån kronisk kassafeber. — Är full at skämt och plaisir. — Kommer dan' sands som en snöflinga direkta från hottes• tema. Jag har, per korrespöndance, förut hört att han är brouillerad med prins Fred' rik Adolf, som han med framgång kopierar och som lär ha bemött honom nitgot brusque i anledning at någon petit amour — lim. — Sätt dig då ned, bainl Jag må.te fullborda min toalett för att om en stund supera med min nevö. — T6te å tt+te i af• ton; annandagen blir här dinar för ortens crame de la eråmo. — livad skall ~ag nu taga mig till?' sFönt och främst låta Lena reparera den >Ab, furtjusande falla, ma cht:e tant! ramponerade coifuren, tänker jag. Det sir Rent af furstligt, på min ära!' ut som om tant lilla höll på att tappa hela 'Jag har också låtit (Inka fors den skona- hufrudet.s ute af alla prinsars dubbelgångare, mitt nevt$.s sAh, bon mott Charmant, ma petite, vid 'Och hau har nöje& supera med den iilsk• rätt plats, men icke nu, då jag ej alldeles värdaate af alla tanter. Behagar ni taga cchaufferad.s Talat Ulla svänger puderrip- plats 1 — Hedersplatsen, jag ber!' e pan, al pudret yr omkring henne. Gubben sHvilken kavaljer! ålen jag får beklafii., Berglund sysslar fortfarande med att taga att här är brist på lämplig betjäning. 1)i; etterkängorna af fröken Doris. Jean lär vara ovan vitt servering, min kiun- sl)3 tant är sil rent förbryllad öfeer min marjungfru miste därför i afton biträda lut- närvaro och jag ej kan ge mix ut igen 1i.1 nom. — Borgerligt, men firad itr att gorai skjuta de tre milen till stadshålan, där tant Lena, du har tillåtelse att niga fur grtrfven~ stängt in mig tills vidare, s1 får jag väl vår nyve slottsherre!» sjalt se till hvad som kan göras af den här Under det tant Ulla talar, sneglar grefvq prekära situationen. — Ingen har sett mig an Otto ett par gånger bort till serveringsbor. Binda, skjutsen höll vid lilla paviljongen, lierg- det, där kanttnarjungtrnn står orörlig mcal lund nämner ej ett ord durotn lena tig' r ryggen vänd it taReln. Jean står bredcikt som en murl — Jag har lust att bereda och afvaktar tecknet till att bara fram fa- min kusin en liten öfverraskriing, då vi på ten. (irefvens blick uppfattar en ungdom- nyåret troligen sammanträffa vid hofret.s tig gestalt med en kokett veckad soubretta- sAb, prinsessan Sofia Albertina har an• mösaa öfver en hårfläta. högt uppfilstad på tagit sig digI — Ja, hon lir den enda; den hjässan; ett lifatycke af gul silkeabroka~l öf- bästa till att förstå, att une grande passfen veren hrit chemiwtte; en hårrit snörd midja. kan förmå en man till en mesallians. I)u pösande ljusblå kjortel. skyrasten at ett par blir hennes protegte; du gör uppseende, får strumpor i sistnämnda f.irg och ett par bi adorutörer, blir hofröken.s — - >Först skulle jag dock vilja ha litet mat, ma chhre tante, efter som n jigg ej kan supera med min kut n. Redan har jag att meddela tant en plan till den lilla komedi jag nu fått i sinnet att uppföra med nådig tant som medspelarinna.s ►Rn komodd) Charmantl Rmå intriger äro min förtjusningl llerglund, ställ i tyst- het om en måltid åt fröken uppe på östra tornrummet samt bär i största hemlighet af- ven frökens kappsäck dit upp, genom lilla korridoren och löptrappan l • Nu måste jag afsluta min toalett. Au rovoir, Ina petit. 1 s • I den ekpanelade matsalen äro vasljusen ttlnda i lampetter, i kristallkronan och på den dukade tattolns tunga eiltveratakar. i den stora marmorapiseln knastrar en väldig brasa; tant Ulla bar velat skapa en festlig julstämning 1 det ödsliga slottet, där hon. de sista två miloaderna rosidorat ensam med några få tjänar*. Vitt den unge slottsherrens arm f~ar hon nu, mod kokott mlu, Ila I matsalen; henaea l wattoaustll målade nolfjitder är i så stark rörelse, att etve Ottos omsorgs- fullt upprullade kanonlockar skllfv■ därvid, och bandrosetten l hans nacke gör små hopp vid hana nervösa vridningar på hutrudetför att rädda sin paryr. ge röda skoklackar. star Inta bondblyt;, snitt barn. Kuta fram och nig för nödig grefren!s Kammarjungfrun lyder, vindler sug om och kommer fram mot taffelu samt niger ödmjukt för grefre Otto. större damporträtt, a ljusen från bordets i st)et är en ren kt tGrefven anar då %Nej, han tror kast bu låtit honom va bana befallning apan. staden. Men då vi i sades det, att bon n Rrdren sig, att tifrei kat bort barnet ello hkr, at fruktan för b !so af, att porträttel s\.•,, det skulle b le spela i kväll kol Dörren, som från W► salongen. oppnas gande drager s: ur och grefren, bruka a starkt upplysta ntmm 'Och saga mig, hålla på att ordas att' jag måste göra därifrån faller starkt tjänterna Nytta fram mig beredd p3 att snart lämna ditt slott, emedan du skall gifta dig?' .Någon gtng i framtiden, kanske 5,'n den som på senare tiden oroar mina tam kar 4r endast min kusin, sota genom -,,, fars bil blifcit beruh'atl detta sitt har:' Il ear är haut nu? Jag h-!-- domehem. hit som din ohjuåne gäst, då du a!ddri z r: Grefven vänder ut Lena med vredgad tills behagat taga rr+,astn notis om dir:. hiIne farbrors dotter! -- Lena, såg k6 J.•.:. att fylla i nådig grofvens glass .Ftirt•hråt,lö.,n lir rattets. Men betänk ..r medan mina f•-irlJdrtr h•fde, nämndes al,!- _ onkels mcaal!tans tåland oas. At andra ;-• super Ivar jag fått s•eta. att hans makat en skön och hegåfrad dam. — Vitt halm börja nkådesir•Irrekor tå aneende, dotters lär ju min vara ungefär tolf år. jag wt•t' sörja fur hennes ståndsenliga uppfostra och underhåll.• sI).•tta hedrar ditt hjärta, min nevö. vi kunna senare tala mera om tl,'nua aff.r om du Urhagar. -- 1.etu, fågel åt na i:: Apropos, hvad stiger du otu greftu'n' parts at::,t, min flerfä!. 9(*h.%rnt.►ut. om vi blott hade ett par mr.!! spelve . 'Servera nådig greftcn, l,enals etikett, så kunde vi förskaffa oss ett tid. damer 1 en soubrettroll i ett fransk komedi,' säger han på franska till tant Ulla. sHvilken amickrarel Det är godt, att den lilla ej förstår språket. Hon är föräldralös, ett godt barn, val dresserad för sin tjänst, men lämnar mig redan i morgon för att laga plats hos en dam i titockholm.s 'Redan i morgon!' — sJa, jag miste skydda den lilla vildrosen för de vackra fjärilar, som nu komma att svärma bitr. — Lena, bjud gretren mera furdrif, — Den lilla har takt; hon furstar att hålla sig på sill platsås 'Förträffligt! Men jag har tagit mig fri beten lämna kaatellanen ett par paket åt nådig tant samt en liten julgåfva åt hear och en at tjänarns; nu ser jag dock, att det jag köpt åt kammarjungfrun ej kommer att passa donna — denna unga flicka. s s Uu lir allt för godl Jean, gå och till säg Berglund, att han bar in gretrene paket i bli salongen, och se till att tillräckligt ljus tändes samt att spelbordet ordnas) — Lena, servera deaserten!s anala befaller tant Ulla. Orefve Otto lyfter sitt vinglas, bugar sig för sin bordsgranne, tömmer glaset och eix- ger åter på franska: 'Jag måste så god% föret som allst för min älskvärda tagit be- Lena har inträttt i irdttl Det är svekin låtande hälsning till kieniniarWnata. sOh, ciell Jag trodde mig en sekund va• ra åter försatt till hofvet och se en at dosa spörjer han ttrtt;t o mot porträttet. hoplutts att finna henne här — s 'Ilar! Min Gutt! Hon skulle knmr.•. slag har lärt min kammarjungfru spelet så att hon kunnat bli fjärde eller ibland tr^lJe part, teed ■ träman eller blind mevlspelar" och om si i afton satte ose öiver rang o, t s l'afduie tnademoi ... !i — grottven reser sig till hälften tipp, sansar sig, sätter sig Åter; med on förbluffad min vinkar han en ned' Grefve Otto blir r sig bridt lös från i fram till taf!ap 'Hr ken likhet! — FIler känna, att det är tanken på en ting dam, &vaen är blåa salongen. Vaalju»n ka- sta ett mildt skimmer öteer förgyllda möb- ler, blommigt siden, glänsande speglar och som fört mig hit. Jag har ej kunnat fa ro etagörernas dyrbara twnlinsdockot. Kastel- i mitt hjärta, förrän jag talat med tant om henne.. lanen och Jean ordna småskrattande en del tbreglade paket Id ett sidobord noder ett rygg, tant Ulla'. at! stinnan. ,Tableau virant., Ilerglund, i det do dr bakgrund, 'Komediens tredje 'kommer nog att slut och jag önska. NI förtjust i den lilla,• och går ut med Jeat 'Na chAre cousins merad öiver eder o Otto något furlägep malde — jak Visste "Att jag var anno sona behöfde sättas t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.