om SYDHALLAND WF NL Oåadaea 2! Deeembr 18$8 Kärlek till Gud, till nitstan och Det Sr klart att dessa siistalada ritat. — Att kannedomea om detta bägare tios don gode, den barm- till det redliga arbetet) metoder Icke varp småsaker att ut.- var synnerligen Illimylig för den tiden' hertige. den för nöden ömmando Blir nu lycklig så blir dta salig. Prenumerera • han iskänkt (bra för en varnl' a flicka, anrr: get herrar epanmålsgroeeorer, kan man — hår och der hade en dryck åt on ung moder, hvilken i 6:de hpåagen sig nt i villande skog midt l julnat- taga för gitvet, åtminstone lika I vår- r tou och kil att sega rakt E trollens do med många nutida b trenoteringar log emot min älskling. af Men Uunu lantis der så mycket. Ville man hålla sin boskap vid armar. Dock trmud förmår Icke kvin- alt mycket kvar t lyckans bagare, Barnens toynte. oan når det giller hjertata angelagen- godt hull och god hetsa, borde man Anteckningar af Asel ) . ej underlåta att då och dl gtfva det — ja, så mycket, att det skulle hoter? Men jag bar så nar glömt att lo- bland kritterm, som sig klent och rtk:ke till att lyckliggöra bola I gamla dagar hade Julen ala my- rnonskligheten om den blott vore stik och sina 'urskilda historier, sota titta anno ett ann': sitt som en git- magert ut, ett "snaps" af resterna Natton, julenatten, vtlritar som för Allt dr med po s1 a rt -od~t en are glömda. Ty aldrig hade Otver- taslyateo mö kunde auvtlnda mr att fl från julbrinvinet och ju'Olet, med on mottaglig doriör. k :tor esdaat Sakta tvlltvada den sköne engaln Att på morgonväkten. bit öfverblifvet julbröd som tilltugg. någon notis om hvem den tillkotnmau- tron sl mycket att syssla med som p pade han pit Då på salens dörrar gf .ntar ander julhelgen, vare sig det berodde de månde vars. — Detta sitt kunde Alla skvattar al julen. vita trakte- framåt, och lira kla dörren till att praktfullt gemak, En bland tomte•al~gten• på, att fantasien dat hade så god tid, dock endast anvandas af flickor med rinK slogoa också af en klok husmo- Smakat re'n han har på gröten, Nytt Nisse, som år Sverige., eller att midvinternatteo -st en my- något så når god hörsel och dugde der på en sgrskiid flaska för "djur- som glansto at speglar och törgyll- Uti köket dukad, stek riktning åt meoniskortua minnen. Icke alla för döfrs. I1örsel och sopor samt meklamenter" till framtida bohel; Ii- ning. Der Inne stodo två en ung Går nu ronden, skygg för möten, billigaste piggaste och mest in- skön kvinns, kladd i siden och Det tir på landet naturligtvis. Ty en kt•as(; ao der allt hvad sota behöf- ksak elarfvade man ej bort ofvorlef- nebitlsrika skR.m ttldoing, har spetsar och prydd med blixtrande finalmal, grå och bakad. vunnit en ovanligt stor sprid okro* 9,1r sig, som bekant, bilat på des. ,lo, det tir sant, ett filt skulle vorna at julbrödet, .ty dessa bibollöl- dintnunter samt ou medelålders anan lo en hotande kraft ända till tuidsom- lande4 Med julveckan råder brådska tör också vara med. ving. t I'ramn till julegranon går han, med ett oroligt anaigto och elegunj maren. både fåtk och fat samt Afvea för — tom- Nytt :Visklo innehåller under i'1 julnatten, sodan lutsots inåk Ser på namnam, glitter, ' Intet "kringgura", 4.eom ritning, dräll. tar, tiU1I bergakungar, skogatruar, vet- gått till tevila, sm')g sig den nyfikna året omkring 800 fint atftrda Hör i dessa, sköna salar borda llarn4ligt handron sammanslår hart, tar, lyftubbar o. a. v. — Alla diktens, ljttdirtit upp ur sin ljufv:m ba ld malning, svarfnirg och dylikt, borde illustrationer. Barnsligt tir hans fnitter. sagans och folktrons notabilieter ha nu och skaffade sig en förut ubru- företagas under julveckan. Ty gjorde kockan vitra bofast, hvlskado en- Barnens egen tomte är han, Nytt Nisse får biets) sin re- slagit sig riktigt lösa till bjelp eI- kad kvast. Med dumas gick hon så man detta, så °snoddo alltid trollen gelen. Dessa menniskur ega allt, Gläds på deras vagnar. Jaktion fortfarande rgkna Ar'ry.r ler förfån för meoniskors barn. Na- ut i ciagiij,-stukmu och drrg, tior fr-lo tehakars", som det hette, och resul- som kan göra lifvet njutningsrikt Dem en gåtva nu beskar Iran, 84 åldstr6m, Emil Norlaadcr m, rurligtru mest for ett stilla till trss- hvartdera at rummets hörn ett sop- talet af sala arbete lof lika med noll. och skönt. Och lian klappade åter Sola det tomten egnar; d. erkande och gerna lästa skam. sel- Ty troll a troll, altå•' livad m.tn drag till goltvets midt. Ofver don lilla Men dansa tick man, bara man ej på, men den blide engeln fick al- tare; fbröfrigt en Isel stab at fri. drig komma In. Rikedom och lyx vill. Och detta ktade mas redan st sophög, som sålunda erhöll+, sljelpte "dansade motsols". villiga medarbetare. Under julens firande hade man af- skapa ej ensamt verklig lycka, ande Allt livad Ij us, hvad (ridfullt,herrligt gammalt, bvadao kase litet nvaretltdes Don ett julgrötsftt ollar dylikt, lalm' Nya Nisse lofvar ej mer in De i julkväll funnit utstod att taga uns mitt och steg mig derpå ned 3 golfrot så titt krolt- von många andra små 'greplr" för sig hen. Jag vill gå vidare, gå ned t fat- Tager han mit ömt och kåtalist den kan hålla; blir alltjemt pigg, tg4t öbhtigtj~tt öfrerraaltningar från peaa langa låg i Ostur och vestor, @otit val nu äro blott ett minne gfven tigdomonK dul. [ich han gläntade Fatt, törr'n det försvunnit. glad och A'etfetandijr. trolls y sita sida. tryckte högra örat mot letats uppikt- 1 do mest aflagsna landsatldar. — Jag Julin• Nedslår Käng , gården hade mua sålunda vftorla b-tten och lyssnade upl~tnftrk- vill har endast till siat anföra off, på dörren till ett turfligt hem, der llerttf gör hon ljusa drötninar Itedaktar och itriabkoro, tt al killada isigt`, som an- samt. — Tyckte Ikon sig då Inrnlm- kallalt . "1'or Mattson" och som val, brädbekyint-oii uppslukndo allt uu- 1''ör det unga sinnet, helt Mokelt ristades luver dör• ma knappel af ert klocka, friade s5• fortfarande torde praktiseras, dur det nut. hustrun och barnen voro bio• Uerut gör tian klin§lortrörnrnnr Prettttlserera I god tid. rir oöb f5eiter, aåom`brukllgt varil kart klockaren, hörde 'ton liksom ett hederliga julölol innu ej bill vit-bann- kat och glåmiga. Mannen stirrade För det vakna valvinet. final förr jul. 1 södra och mellersta delarom at vårt skott, ja, då biet bon visat och s..nt lyst. Detta grepp brukades såsom slött frainför mig. lan var en drio- 1899. #pt)t ock, såsom l Norrlan,I, for- co krigsmast brud o. a. v. allt etter gods medel att sammanhålls och be- kttio. Ack, Icke katt lyckan bo 1 Blott det goda barnets hjorta 41 stxdik-a, tinga furutrut, klet late boa borde. Nu hände vurror- vara den vtnakap, som julgesterna en dsinkni-ec hem! Engcln vdnde Lilla tomten lider, dem sorgset ryggen. Har kunde Det han skydda vill mot smarta sedan de helt primitivt bllfvit at- Ilgou att hon kunde tt -,ra flere lasten. knutit sig emellan. Under Illvets stridar. --- kvittade och "korsslagaa_, nedstuckos l)et starkast, var i så (all b.'itdm- Vid bordet ta:tado hnefadern plöts- han Intet göra. Ilau klappade på den rike man- Barnnhjerta, rent som vatten, i för 4odaialet uppkantade höga and- manJe. ligt sin ölstånka och vande mig så till nens dörr, hatts dörr som tikade Dröm om frid och lycka! - 4" klian gjorde sig mer I?rin likvek till döden lim steget kort. närmaste granne At höger under utro- och tik,►do efter rikedom och ego- lIell, ritt dig i julenatten ru berodde I4tom oss dortör tå tal otit all:l;atu- pet: -,i ;kbrtt4gdib xggdea, delur, sorti likok rlemnnde sitt hjer- (lodhet örat klut amyck,t! derpå, att trollon äansko tnalt julskrockicke elld.'lou gladans — I'c•r ifutts3,+rr! v~ mest „ helst bolla till i dessa vinter,nörkrt bort "I) dinqur area .1,r1- ! Den tilltalade skulle tå svara, Irru, ta åt veråden och de ting som i till ladugårdar och hu.tilil .i J.;6crl. trakter. — Hade man nu andtliison r ul Ju? — livarpl husfadern gonmalte: veråden tåro, tura g!öinde. llonorn, (tita.-1':a,). Dö lingarues jul? -fråga ni ,~Ihlele• sors tallvit allt gult. lledru(vad titt dettaa ju)ekurs i ordning, lagt on till billiga priser. dag vill dr icke:. sviilvadt• mysin bort ifrån hotlina. bit stål hir och der samt inpluggat riktigt. Ty se, brr i verlden hade -- [)rick då! blek svaret. - - 1. v. •. da at- också "d -,dingarne" A„låt tcjar grans. Icke heller ho. honom kunde isin någon beprafvad, riktigt kabbalistisk Nu drack husaondeu och vån-le sig t olitf*mel, så kunde man emellertid lidnr n anklar --- sitt lilla anpråkl' sedan åter till nysenamndo granlie, sS- tå tneddein något af sinn lyckohöt. dk 50 fot vor. se lidelserus an med något så når kulfirande, med styrkan som gemensam gande: fctlulal. Att detta icke blott år prat, Sedan beskt,' inan en vindskupa, lugnt ålkufs. - I'er Mattsson! livarp:l svarades der en ung studerande satt ensann Att friin JSå9l göra sig oberoende det lava både kloka gummor och gub- som föras: LAHOLMS MEK. VERKSTAD. och löste. Huru flitig var ej denne kf trollen, ingick ej i de gamles plan. bar ha kunnat intyga, och sjell har - H ad vill du? 115c. jag laxt det i tryck, och då miste unge rnrtn! Nätterna igenom bru- — N"ej, långt deritrån! — Utan trol- .lag liar druckit. kade huns skrit t)oidslutni)a brirnta. lina bjelp var och förblef framtiden det vål var sant. Elur smakade dit? ,hålottan började förr i verlden ot•t:t Och i kunskap var tenn ett godt so •staten bok, och terem finns val — Känn på! 'Tidningen utkommer olista år, lik- som •Icke ville i& sin framtid, syn- rollan kl. 4, ja, till och med tidigare Nu först drack grannen ur den till st~-cke framför de tle>trt af sinn soul hittills, tre gånger i veckan samt gut bland det svagare könet, pil morgonen. . Man g:tf sik: lerfar i honom strickta stånkan och vindF• katur:ttel. i största fortgnatet, stort c- lbl'tud måg lims dock upp ifrån :palti_t eller -spalti,;t- I"ikhaltigt. hvars medlemmar med förluf sagds vgu i god tid tår att hinna Iran. Ito- sig derpå till vin hbgergratrue, I,t•ar- dan på långt håll syntes då den upp- 'oro lika nyfikna på den gamla goda efter samma dialog och dryckess!ttt böckerna, och ett vemodigt leende val or,lna'Jt innehåll: »uti.<-r från tiden, tom man atår att de kunna lysta kyrkan vinka do anlåtnd.tnde till fortsattes laget rundt. Att komma at svilf ade kliver hans au3igte. De:- lila 1lalland och t, fri-:c Sverirre, kc) Halmstad. mötes -- ej minst medan dinJlclgarne raft 1110 , u i dfig, stirekiidt i allt hvrd sig i denna dryckeslek, ansågs icke ta lceude valv alltid en reflex från ,arier och I rl;ptikor. si,ii)l, rrlt- Sf•)rtory.l n.-r n, S1crg'jhin sr :t), hållo till der, ty iså ju:ott:rn låta tifven båda godt för vinskapeus bestånd de tviinne kvirntor, lei r ena hans öl- 1 r` till tteohapet? tel-r•r rx:h nriel.rl..ter, Iirrr ►.lel.v- Försäljning at alla sorters ur luvar• skede gan,l.t anor, hvnrs enda och aJrlelrri r► J,lirnrllbriel.-alspl)srrtser, ville gifta sig. Natnrligt- Jtpdingsr Körna ha ljust omkring sig. Jrickaede emellan. ibland sårskildt framhållas flrrl4l#tr, yji skulle hon gifta sig. Men med En gåmr, furrnaler historien, harle en Detta och innu mera ap;katlo vid allt i litvet filtal var och den andra r/ttt.fJrl ►rflxxuker, l:ule»rlr-r, rufn- urkeeIjor, gia.trgon, pinrenes, ifk ir' hvem? Se det var just trågan! --- dräng an:andt till kyrkan '+n julotta juletid i våra förlidera bjernor. Det Puts itlsknde flicka, huns dalhud :t ?rr.s!lxtor, ft,r l.al,oltn. l lalmstad, buron,elrar, termometrar, munspel ra,. "t • 0 libn bara taga de mystiska redan så tidigt, att dötlingarno innu lir allt snormans minnen från gamla brud. fi~istn,l, flere socknar ta, m., titfhrli,: Endast prima varor f",ras i lager r 'tjh hfolp, anor aitrsklldt vid icke fått tid att begitva sig i vag. dagar, hvilka rann vid julon Kårna Nu kastade (lett iidlc ynglingen t<lyfitlttibr•ll fur södra Finiland' alla och allt arbete verkskilles med största !rd drofvo sitt spel, så var den Men val lrainkoromen tog list) sig erinrar sig, ålven om man, som det sin petluu och Iurt+jGnk i vakna etntiunc r, Alsnrr ►urrul PJIJPt•,r,f/ saken emellertid tätt utredd. -- Till först or) titt genom ett fönster i kyr- står i patentbevisen, måtto tilltktga, drötninnr. lina såg stig sjelt i en och viwtigs och Intressanta nyheter noggrannhet. För varornas nate arb<~tet, holl:et den l bdeo slog hott sig då nej tramlbr kan, ont kvad hen då tik se vill att hagen kan garantera för, om upp- framtid. finit hado blitvit brud från utlandet. b ansvara*. Jtilhratiit. Gbdom de skiftande former, jag helst låta bli att tala om. tinningen "kan mod fördel begagnas'. han ville bli, en kunxknpsrik och Moderat hållning. Allt no:, helt församlingen lår ha som glöd och falaska bildade, var det 1)iigtti ogen rnun. 1-ltmr. hade ska- l'ris for helår kr. 2s50, Icilft 1r lått att se tirad betlass -ti,'1ko:nmsntle- bestått at idel döda f,,ramliugsbor, pat sig ettvarrut godt heta, der hon var tör något. Sig bon t. ex. bilfen med gritnode dödskallar, hvita acr•p- var tios honom och törijutvade huns kr. l:bo, kvartal 1 kr. at en sax, kunde bon vara visa på dragter och ased ?ystuaskar i han~lerna. Iii, och der harts gamla mor skulle l'renuaerera i flod titt p1 titt sodteakrfddaren skulle fria; en t)en synen sttgea ha varit så nerv- i tå ett kärleksfullt skvdd till sill hatwc are gal henne godt hopp om att skakande, alt dringen svimmat at och sista stund, --- ett hen), der (tid Lyckans genius med det leende bitlivs bysp~edeaa vii; plog förde helt oj kutumlt sig torr Ro det senare an• och lycka bodde• der allts vore förr Ar titel vust en rik bondson i hennes våg, Inridande riktiga kyrkfolket lått hand +tnslgtet och de skära vingarna nöjda och tnc 'kentilllltt mot alla go evlitvude Ir ån sina strålandehöj och en bok — o, böjd af lyckat — om llonoul. ge gttvors gifvtu•e och dit låtven 2 kronor 50 öre! der ned till jordens låga zoner. I i stab lvllvel det otroliga med sig En annan gång lårs on enkegref- de nödlidtwde skulio kunna vandra att den unge komministern i försam- vinna och hennes kammarjungfru Ila handen höll han on gyllene kalk, sig l rnörkrt !idor med hopp otit - utföres af ih*e° skulle Anhålla om forskerakans blitvit utsatta för de der obehaglig. det var lyckans bagare, och den Iljeli,. Allt detta såg den godo yng- band. teeterns. Dessa två hade till och meJ var till brtldJeu fylld tued de herr. lingen klar slut inre syn. Huns ögon Ivar Vide ea ,r Nu kunde det ju binda att julbra- gått in i templet utan att törst titta Tiga gtlfvor hvarmed han skulle fuktades al tårar; det var s:1 ljult, J44 aan fete vinde sig tulåt til!motesgl- i tbnatret• Grefvinnan kom visserligen lyckliggöra menniskora barn. sa klitt allt detta. lian hoppades Han hade .vtttvnt Rings och ut- att fil uppletvtt allt eller att tå dö, sode, livad giftermålsupplysningarna unJttn med litvet, men kammarjung- betKffade. Ehuru fora rg! igt utgjorle frun, som dristat att slå sig i språk rltttat mycket. innan hoppet grusades. Stookohlm På grans höjder och i t,irnrnas detta likvit Icke ett absolut binder. med grefvionana aflidne getnål, atrr,k Just nu kont lyckans genius och erb.t a I~ntolo arbete med fri rasa u•'.t Flera metoder fnnoos och den med kort derefter med pi kuppen, hvilget dal hade han gjort besök — har st llfv:tde in geuout - den öppna dör- i r4 1 ::\kti,•,.gnrr,+•:r ;t:.irinin .: kr.'.-t,t$ h) cr'Sttning under llretirlcu hot, tygkrita var ej att förakta- Litet 9gg- bevisar att titan ej bör tia något otaldt och der litade han Ilitåtnt tued vitl- ren. l' t:ec nuånga inringar fann DN 11 tl , rs,fik r:t.l ts viket; - garna kritig ett ill.sknnde Par, sorti 11nu au(ltligen )titt,, tevad han st\ liltl- hvita i ett fÖnater, som vette åt öster. med do döda. ' knndin,t~ Iskli Trxtilttt- Ny 1orsökriugKXIIuliu,r u,:tter :,r 15:e: Fanns ej något Ostan-fönster, kunde Ville man ha notis om hvilkon at glömde (1ud och hela vetiden flyr g,, slikt: can Isdel sjitl, sorti kttnunt 1 ►riks-.A kl,febolisget, kronor 14,200,000 kronor. nor ett som 1kg åt norr begagnas, ens nårmaste skulle do inom Ar odi hvarandra, — här och der Lade }1111t sig fht ' den sannat lyck+ut. i isslit.: H. C. Lager. .'g,,,,t Varberg. meta då fick man ej tog obetingadt clsr{, al var julen ou mycket lamirlig tenn stänkt tt gro droppar ur sin 11vad ila nu sluta lycka 119 sitta tro till egg-oraklets sannings- tidpunkt dertör och erbjöd flera be karlek. Allåt nog l Ägghvitan slogs tåt pr.)fvade sått. 'rog man en -.,igäelritig I_•M Det och -dK bods stalldes derpå t. ox. och gick ut från matbordet i fOwtret Ofver julnatten, bvarpl man me,lao julmåltiden pågick samt när- följande dag, seds' ottan var slut, made sig ett al stugans froster, så Gammalt skrock vid ulsäd•. NIA NISSE - Hos PO, ~ 4 krongr 'M PUMPAR och RÖR • Sydhalland 2 kronor 54 öre! BRODERNA LINDWAEL, UBil ERIAFFlR, 1,yCl[uti. Sydhalland L p ano- stämn n g Fruntimmer tog sig en titt i glaset — ej i figur. att man hade syn på de innevarande tig metlår — oCh fkk då veta-kvarn och satte ringen till högra cogat som hån 81 tekulle ha'. Genom de der on monokel, fick man genast se om tigurerAt, som lgghvitan bildade i någon satt "hufvudlös" vid bordet. slaget, var tolkningen en lått x111, Att denna hulvudlöso skulle db innan hvilken löstes efter samma grundar nästa jul, var alldeles tvarsltkort. I l- $09 otvattetbende metod. ler också slog man sig nod i on Att skapa •bly var kliven ett medel, ring på gol(vet just anm julaftonen som e, föraktades af den gamla tidens gått lo, med lotterna knot bvarandra unga damer 1 glitaslldera. Ålven har och ryggarns mot stugans viggar. klätt b a genom "figurs•• veta tevad [svar och en stdrog så på gitvet tee- laQ ooskade. Med slitet hade det kon sin venstra eko och slungade den tills obgbagUga med sig, att man ml- derpå Olver sia högra axel. Kom skona ttta •st% under tippen himmel, helst tå tål att stilla sig åt våg g en, så dog t4 on ' ko tvåyl och — midt under Innehafvaren inom år och dag, 1 mot- ijéIfvi Ipoktlmmen på julnatten- - satt fall Icke. Slocknade ett ljus l stum- Sl förhöll sig Uveo med den metod, gan på julafton, al dog någon at litt- hotåken fått namnet 4 grerp ►.r( ilsk. sets folk Inom ett Ar, och slocknade bin , -- Sota boksot, kallas skrock ett at altarljusen under ottemessan, ålven för •grepp" Dl Isadamll. - lefde oj prosten nästa Jul. iiflrÖd tillgick sa, au man samman- 1'1 tal om julljus må ottornas, att • 1) ou*såe ds efter mUtideo på julaf- slumpar af dylika torr bevarades myc- toneo kvarbliltu fiakbeoea — det ket doge utgörande ett prfktigt unl- var elmll0eo ej ovanligt, att gådda versalmedet mot alla möjliga åkom- tsr ttiao tick skit erdtta den traditlo- mor, både io- och utvtrtes. Dock år oe4 lutflak — och dessa ben In- att mi ska att dessa ljus skulle Bara IInWe sto des-på omsorgatullt I en bemmaatOpta af prima tal. 8, k• r4sd ak, som aovttadta till skyddande atarloUus, om också hån den tåest (lir komflrmatlooapssimboken. nooutmerade fabrik, hade på Iitngt Detta mystiska knyta tog man så air Icke den titta hetande kral$oa. med sig, når klockan slog 19 påjul- F6rr i verlden begagnades facklor nittio, och styrde kosan Ull Dtt astö når man åkte till julottan. masa korsy. Framkommen nedlade klan fanklor lades vid framkomsten l ett ålbytet på vågen, Gppoade och vwnde getu meam hög ute på kyrkbacken , det s att tWu;ukttsolbbaroe kolaoro linat tick man det s. k. fulbdlet. att 1 t)S&tne lina 1 ds fyra butvud• lasso lågoros trio detta bål ritt upp W «t, orlt beses. älgs På 1 luften, då bads Ibrsamllogea att dedttloN v$&M dl an figur, lim vaska sig ett godt skördesår, siogo 14 akuLe frita på den bil Made brud- Korna deretaot ned, eller rykte lljilet ruaa+ bytta genua' . srlrt, dl borde mto råtuta sig mlee- f 4 -- lt,r; - nimg och rivliket t'rlgar-l" om allt mbjligt, icke minst an- gåendo fangelserumrner,e Inge. Slutligen gick hän ca tralrps tipp och inträdde i vit- nenae rum. Der faun arvlast vhktmkataren, som matt och Issto i ou tidning. Agenten slog sil; uel på eu blink, med ansigtet vindt mot glasdörrarna, förbi hvilka Louiard måste passera, når lian fördes upp till domaren. }:för en stund vande alg vakimaata»a till honom. "Ja, han har just nu ett förhör," ltou 1niu knilplrte (rtåligt med fingrarna, "List lir fatalt. Jag bebt,tver tala gted honom." "(itu ni vill hamna ert kort, skall jag g1 in loed det.` Agenten gjorde min af att taga fram ett sådant. m-.: tycktes i detsamma komma pk andra tanker, 'fyk ja, I fem minuter kan jag vii sluta." 1Hrma1 började han g► fram och tlllbaaka tued •t. • ra step. ' Innan Rou+tuln hunnit svara, såg han geuous rutan I.ouflard passera förbi, fatföljd af två gendarmer, "..r ni Inkallad som vitna?" ►tertog vaktiniatarevl I'lötaligt slog han tig för pannan som om han er":• rat mig alget. tutande alg på en bank, tog han fra' en annotationsbok och nedskref 1 hast ålgas rader, hsar' efter han ryckte ur bladet, lade det l ett kuvert, ''tt' otidigt. fans l boken, och skuef första biata adreaa, hall hit!atle 1,1 °Javleatl" svarade Rouquln hastigt, "Vill ni visa mig stamningen . . "Se har — Nej, jag har glömt don, men kommer trycket vii Ihåg inn•b►llet," "Ni, det gör också detsatnma, Hvad beter domaren?" , `Detta bref måste genast i vig", sade hatt till rat:s- tjenaren. Skulle ni vilja g1 ned och lerans het till C" stadsbud? Hår ar en femkrans. Il.ta!a knrl,•r ' livad vantar ni pl?' frågade han. "Vauberaler.` '^b, herr de Vaubernier. Då hade al kunnat fl vänta långe har. Han trtfae 1 andra 9,knlugeo" Agautsn steg upp och tackade för upplysningen; byar• efter han gick ut 1 gallerfet. Nu dok han en idd. Harlfrån var det hatt att ohe- markt komma till advokatens förmallC, der de hade sina emhetadragter. Ljudlöst smög bua alg dit In.' Några minuter derelter var ltouquln uppe 1 andra våningen, Iklidd den, långa kåpan o I den höga, fyrkan. sa möesaa. lisa. magra, skarpa ausigte passade fortruff• ligt till denna dragt. Hatten hade ban lemrllat kvar der nere; men dan vida kappan, som bari kela dagen burit pk armen, höll hata gömd under kåpan. V'ad'ade sig till sa rattatjenan, frågade ban; %År herr de Vauberoletr sysselsatt?• vill; resten tillhör er." 'Det skall ombesörja&• Mannen skyndade utför tral,l.., rt.&. l4ouqulna anslgte blot gulblekt, Det atgerau.le blickel nermade sig. Mod fattades honom sj: men var Nit vedvetsa om det farliga [ företaget. ltmellertid lntridde han t Vaudernlerr frumak. Hrr stod ta af gendarmerna, gom ledsagat Imuffard: kawr.t"ll hade följt deane ln. 'Jag skulle vilja tala med herr de \'aubolvlor•', 14,10 agenten l ötvtrlkgeen embetamannaton, "Vet ni, am boret kommer att råeka Rings," "Det kan jag verkligen Inte upplysa om; möt, ' modusen Sr det snart utidaagjordt', svarade 1$ l 5t A vördr&Iciullt, ,msk a $oagnlu Biok. Itattatljeaarea var twsu ej men; Isen den personer bade nu eumlata der ute. Radio agenten btv.rty gat sig om, att loarms ►f dem kinds honom, smög han sig geuuu, lotten till Isntr•IN Nos / ,s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.